Årsredovisning 2012
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 2
I detta avsnitt beskrivs årsredovisningens struktur. Här ger kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande sin syn på året som gått. Du hittar också information om vart skattepengarna gick, var de kommer i från, fem år i sammandrag och en schematisk bild över den politiska organisationen. Här presenteras förvaltningsberättelsen och den obligatoriska kommunala redovisningen. Strategiska utmaningar för framtiden, god ekonomisk hushållning och den finansiella analysen ger en bild av kommunen nu och i framtiden. Personalredovisning, hållbar utveckling och folkhälsa avslutar kapitlet. Här presenteras kommunens olika verksamheter lite mer ingående. Här kan du ta del av måluppfyllelse och ekonomiska analyser, samt årets händelser och lite om framtiden. Presentation och redovisning av kommunens olika bolag som man äger eller är delägare i. Här presenteras de samverkansorgan som Svalövs kommun samarbetar med. Samverkansorganen säkerställer kompetensförsörjning, långsiktig kostnadseffektivitet och kvalitet. I detta avsnitt presenteras det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (finansieringsanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom ger noterna ytterligare förklaring till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer. Innehållsförteckning Inledning: Några av årets händelser 4 Fem år i sammandrag, politisk organisation i Svalövs kommun 6 Vart gick skattepengarna 7 Året som gått 8 Förvaltningsberättelse 10 Kommunchefen har ordet 10 God ekonomiskt hushållning 14 Ekonomi och finansiell analys 18 Resultat och kapacitet 19 Risk och kontroll 23 Medarbetare/personalredovisning 24 Hållbar utveckling 26 Folkhälsa 28 Verksamhetsberättelse 29 Kommun och politik 29 Utbildning och barnomsorg 32 Omsorg och socialt stöd 38 Uppleva och göra 48 Bo, bygg och miljö 50 Kollektivtrafik 52 Gator och vägar 54 Park och natur 55 Fastigheter 56 Vatten och avlopp VA 57 Kost och städ 58 Miljö 59 Revision 60 Överförmyndare 61 BT-Kemi efterbehandling 62 Kommunala bolag 65 AB SvalövsBostäder 65 AB SvalövsLokaler 66 Landskrona Svalövs Renhållning AB 67 Samverkansorgan 69 Skåne NordVäst 69 Söderåsens Miljöförbund 69 Samordningsförbundet Finsam 69 Vattendragsförbund och kommittéer 69 Kommunförbundet Medelpunkten 69 Kommunassurans Syd AB 70 Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 70 Sydvatten AB 70 Räkenskaper 72 Resultaträkning 72 Finansieringsanalys 72 Balansräkning 73 Noter 74 Driftsredovisning 80 Investeringar 81 Exploateringsredovisning 83 Särredovisning VA-verksamheten 84 Revisionsberättelse 86 Redovisningsprinciper 88 Ord och tryck 90 3 Inledning Förvaltningsberättelse Verksamhetsberättelse Kommunala bolag Samverkansorgan Räkenskaper
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Några av årets händelser En till en Samtliga elever i årskurs sju har i år fått var sin dator. Detta ökar möjligheterna för alla elever att på lika villkor tillgodogöra sig nytt pedagogiskt material. Näringsliv på agendan Näringsliv och turism blev en ny enhet inom förvaltningen. Arbetet med företagsfrukostar och företagsbesök har pågått under året. Ny grafisk profil Den 27 november lanserades Svalövs kommuns nya grafiska profil. Såväl anställda som medborgare var inbjudna till lanseringen, där det bjöds på kaffe och tårta. Cirka 250 personer kom på tillställningen, som var mycket uppskattad. Fortsatt framgång för projekt Söderåstrafiken Projektet Söderåstrafiken har fortsatt fungerat väl under året. Projektet innebär en samordning av skolresor och reguljärbuss i linjetrafik. Första spadtaget för den nya skolan Den 27 februari togs första spadtaget på den nya skolan i Svalöv. Skolan ska ersätta Månsaboskolan och Centralskolan och kommer att erbjuda nya, moderna lokaler. 4
Konstgräsplan i Teckomatorp 2012 beslutade kommunen att satsa på en ny konstgräsplan i Teckomatorp. Första spadtaget togs under hösten. Svalöfs gymnasium Qualiscertifierat Svalöfs gymnasium blev under året Qualiscertifierat. Gymnasiet erhöll den högsta granskningspoängen i landet av de gymnasieskolor som blivit granskade. Inledning Exploatering i Teckomatorp Under året blev exploateringen av området Garvaren 2 i Teckomatorp klar. Området ligger i den nordvästra delen av orten och tomterna är nu redo för försäljning. Medborgardialoger Under året har man genomfört medborgardialoger om bland annat tillväxtprogrammen. Dessa har varit välbesökta och resulterat i många förslag på utveckling. Ny kommunstyrelseordförande I april tog Birgitta Jönsson (S) över ordförandeklubban i kommunstyrelsen. Hon tog över efter Karl-Erik Kruse, som därmed lämnade posten som kommunalråd. 5
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag 2008 2009 2010 2011 2012 Kommunen Antal invånare 31 dec 13 184 13 290 13 242 13 250 13 275 primärkommunal skattesats 19,99 20,49 20,49 20,49 20,49 Årets resultat, mnkr -4,8 0,7 3,2 13,4 13,7 Skatteintäkter och utjämning, mnkr 526,9 539,2 570,7 587,0 598,7 Verksamhetens nettokostnader, mnkr 529,1 538,4 564,9 574,1 584,9 Nettokostnader per invånare, kr 40 132 40 512 42 660 43 328 44 060 Driftskostnadernas andel av skatteintäkter, utjämn och finansnetto, % 100,9 99,9 99,0 99,0 99,0 Nettoinvesteringar, mnkr 61,9 27,5 12,9 22,1 22,1 Soliditet, % 47,5 49,0 49,9 51,6 51,9 Soliditet inkl anvarsförbindelse, % 3,3 2,4 4,2 2,6 4,4 Likvida medel, mnkr 25,8 10,3 8,8 36,2 45,4 Borgensförbindelser, mnkr 288,8 279,8 266,0 236,8 410,3 Borgensförbindelser per invånare, kr 21 905 21 053 20 088 17 872 30 908 Pensionsförpliktelser, mnkr 236,4 241,4 236,1 259,6 262,4 Koncernen Årets resultat, mnkr -4,0 2,0 5,8 18,8 18,7 Soliditet, % 32,5 33,5 33,9 31,7 31,7 Politisk organisation i Svalövs kommun Kommunfullmäktige (35) Kommunstyrelse (11+11) Välfärdsberedning (11+11) Kommunassurans Syd AB Revision (7) Välfärdsutskott (3+3) Tillväxt- och samhällsbyggnadsberedning (9+9) Kommunalförbundet (1+1) Medelpunkten Valberedningsnämnd (8+8) Tillväxt- och samhällsbyggnadsutskott (3+3) Demokratiberedning (8+8) + KF presidie (3) Landskrona Svalövs (2+1) Renhållnings AB Valnämnd (5+5) Ekonomi- och personalutskott (3+3) Ekonomiberedning (8+8) + KS presidie (3) Sydvatten AB (1) Krisledningsnämnd (5+5) Gymnasieutskott (3+3) Tillfälliga beredningar Söderåsens Miljö- (2+2) förbund Bygg-, trafik- och räddningsnämnd (5+5) Rådet för folkhälso- och Samverkansförbundet (1+1) Skåne NordVäst brottsförebyggande arbete Finsam Socialnämnden (3+3) Rådet för funktionshindrade och pensionärer Vattendragsförbund och kommittéer Överförmyndare (1+1) Styrelsen för BT-Kemi Efterbehandling (5+5) AB SvalövsBostäder (5+5) AB SvalövsLokaler (5+5) 6 Verkställande organ Beställande/granskande organ Samverkansorgan Traditionella organ
Vart gick skattepengarna? 100 kronor i skatt till kommunen användes så här under 2012: Inledning 24,09 kr till grundskola, fritidshem och särskola 17,79 kr till vård och omsorg 11,55 kr till förskoleverksamhet 11,22 kr till gymnasieskola och gymnasiesärskola 7,52 kr till LSS 7,25 kr till individ och familj 4,23 kr till kommunövergripande och övriga verksamheter 3,05 kr till gator och parker 2,75 kr till kollektivtrafik 2,28 kr till årets resultat 1,98 kr till bygg och räddningstjänst 1,67 kr till fritidsverksamhet 1,35 kr till kultur 1,20 kr till politisk verksamhet 1,07 kr till vuxenutbildning 0,62 kr till arbetsmarknadsåtgärder 0,37 kr till miljö- och hälsoskydd Varifrån kommer intäkterna? Kommunens kostnader Statsbidrag BT-Kemi Finansiella efterbehandling intäkter 1% 1% Finansiella Bidrag kostnader 1% 1% Avgifter och ersättningar 27% Köpta tjänster 20% 71% Skatter och utjämning 23% 55% Verksamhetskostnader Personalkostnader 7
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Året som gått Svalövs kommun uppvisar ett ekonomiskt resultat på 13,7 miljoner kronor 2012. Det är ett mycket bra resultat. 8 Med årsredovisningen 2012 har det tagits ytterligare steg för att utveckla och förbättra informationen om måluppfyllelse i de olika kommunala verksamheterna där åtagande har bedömts. Även här kan vi glädjas åt att flera av målen har uppnåtts. Den samlade bilden av ett gott ekonomiskt resultat och ökad måluppfyllelse gör sammantaget att det inte är svårt att göra analysen att god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Då Svalövs kommun numera i statistisk mening tillhör kommungruppen pendlarkommun, har detta ställt nya krav på oss som kommunala beslutsfattare. Vi måste jobba hårt för att vara en attraktiv boendekommun. Eftersom allt fler medborgare rör sig över kommungränserna varje dag måste vi utveckla de allmänna kommunikationerna både inom och till och från kommunen. Samtidigt måste vi bejaka att medborgarna i allt större utsträckning vill göra sina egna val av förskolor, skolor, hemtjänst och övrig omsorg. Många viktiga framtidsfrågor har hanterats under verksamhetsåret. Här är ett axplock: Nya förskolan Solstrålen invigdes LSS boendet på Bondegatan invigdes 1:a spadtaget för nya skolan i Svalöv togs och därmed började ny och ombyggnad av Svalövs nya skola äntligen. Beslut att anlägga Svalövs 1:a konstgräsplan i Teckomatorp Ny grafisk profil och logga för Svalövs kommun Arbetet med markfrågor, detaljplaner och nya exploateringsområden har pågått för fullt Samarbetet inom Skåne NordVäst (Familjen Helsingborg) fortsätter att utvecklas och fördjupas Kulturplan för Svalövs kommun har det arbetats för fullt med Medborgardialoger har genomförts i kommunens orter Utvärdering och förändringar i den politiska organisationen Skötselplan för kommunens grönytor är framtagen och finns på kommunens hemsida Ny VA taxa som innebär 100 % avgifsfinansiering Asfaltsplan är framtagen För att förbättra relationen med företagarna genomförs fler företagsbesök och företagsfrukostar
Ny kommunstyrelseordförande Förutom ovanstående axplock av händelser under året ska det också nämnas att Kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Kruse (S) valde att lämna sitt uppdrag som kommunstyrelsens ordförande/kommunalråd den 31/3. Karl-Erik har varit aktiv i kommunpolitiken i Svalöv de senaste 20 åren. Karl-Erik efter träddes av Birgitta Jönsson (S). Vi vill tacka alla medarbetare, chefer och samarbetspartners för ett händelserikt 2012 och ser fram mot nya spännande utmaningar för att utveckla vår fina kommun tillsammans. Inledning Birgitta Jönsson (S) Ordförande Kommunstyrelsen Charlotte Wachtmeister (M) 1:e vice ordförande Kommunstyrelsen Torbjörn Ekelund (FP) Ordförande ekonomi och personalutskott 9
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Kommunchefen har ordet Resultatet för kommunen var 13,7 miljoner under ett år fyllt av förändring. Trots varselvåg och turbulent omvärld har ett relativt starkt resultat uppnåtts. Det finns många utmaningar framöver och då främst inom utbildningsområdet. Ny grafisk profil Arbetet med att ta fram en ny grafisk profil är en av de utmaningar som vi tagit tag i under året. Detta började för 1,5 år sen då Svalöfs gymnasium gick in i den kommunala organisationen. Svalöfs gymnasium behövde då en ny logotyp då den gamla inte kunde behållas. Det var lämpligt att samtidigt utveckla, modernisera och förnya kommunens grafiska profil så att allt hängde ihop. Avstamp togs i de styrkor som vi har här i kommunen, nämligen grönt, groende och grannskap. Grönt står för de fina naturupplevelser och den underbara närmiljö som finns i vår kommun långt från avgasmoln, buller och partiklar. Groende står för utveckling och tillväxt, här finns det möjligheter att få en bra start, här växer individer, familjer och företag. Grannskap står för att här hälsar man på varandra, här bryr man sig om varandra och här ser man varandra. Samtidigt ligger kommunen oerhört strategiskt nära större arbetsregioner som Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg. Målet med förändringen har varit att skapa en effektivare och tydligare organisation. Ett viktigt resonemang är att skapa en helhet för den verksamhet som bedrivs både internt och externt. Detta innebär att det framöver kommer att finnas en utbildningschef, en socialchef och en samhällsbyggnadschef med tillhörande ansvarsområde i kommunen. Kommunen har även framöver en förvaltning med kommunchefen som förvaltningschef. 10 Vårt kommunvapen Såningsmannen, som vi är väldigt stolta över, finns med även framöver som en gemensam myndighetssignatur. Det är från vårt kommunvapen som grundfärgerna i den nya kommunlogotypen är hämtade. Vapnet på kommunhuset kommer också att vara kvar! Ny målmodell i budgeten Under året har kommunen arbetat med att vidareutveckla den målmodell som funnits i budgeten. Inriktningen med arbetet har varit att ha färre och tydligare mål. Det har också varit viktigt att hitta sätt att mäta om vi närmar oss målen. Detta har nu resulterat i att kommunen i budgeten formulerat 11 mål. Dessa 11 mål har 27 visare kopplade till sig och det är visarna som mäter om målen uppfylls. Politiken har bestämt vad dessa visare skall ha för värde 2013 och 2015. Ny organisation Även organisationen har vidareutvecklats för att befintliga resurser skall utnyttjas på effektivaste sätt. Även den politiska organisationen har förändrats. Det var detta arbete som initierade förändringarna i den övriga organisationen och det finns nu utskott för utbildning, vård & omsorg och samhällsbyggnad. Även detta för att skapa en effektivare och tydligare organisation. Vi har också satsat på Bättre Arbetsmiljöutbildning (BAM) för samtliga chefer och skyddsombud. Attraktiv kommun Den attraktiva kommunen skapar vi alla tillsammans i varje möte. Det kan vara när föräldrarna hämtar barnen på förskolan, när någon är på väg till en anställningsintervju eller när man uppmärksammar något som fungerar och något som blivit bra. Jag imponeras ständigt av hur mycket som blir gjort och allt som fungerar varje dag. Detta har vi all rätt att uppmärksamma och känna stolthet för, men det är inte helt enkelt att se det som är bra. Jag precis som alla andra har lättare att lägga fokus på det som inte blivit gjort eller det som inte blev bra. Jag skulle vilja bli bättre på att berömma och ge uppmärksamhet åt det som blev bra.
Det som har slagit mig när jag gör besök i kommunens alla olika verksamheter är den stolthet, det engagemang och den framåtanda som finns. Det gäller att se till att andra som är på väg att sätta bo får upp ögonen för Svalövs kommun. Det finns mycket här i Svalöv att känna stolthet över och det som behövs är att vi tillsammans berättar detta för omvärlden och ser till att fler får upp ögonen och blir nyfikna på att komma hit till Svalövs kommun. Skolan vår framtid Det är roligt att se de satsningar som görs på skolan och där en ny skola byggs i Svalöv, vilket innebär att man slår samman Centralskolan och Månsaboskolan. Det är en stor satsning på skolan som skall bli rolig att följa. Denna nya satsning kommer att skapa goda förutsättningar för eleverna som får en bättre skolmiljö både ute och inne. Arbete med att bygga den nya skolan har pågått under hela året 2012 och förväntas bli färdigt under 2013. Årshyran kommer att bli kring 6,2 miljoner kronor, vilket visar på att Svalövs kommun satsar på skolan. I linje med denna satsning har även en toppmoden förskola (Solstrålen) haft sitt första fullständiga driftsår under 2012 i Svalövs tätort. Det är kul att konstatera att Svalöfs gymnasium blev Qualiscertifierat under året och erhöll den högsta granskningspoängen i landet av de gymnasieskolor som blivit granskade. Ytterligare satsningar inom skolan är bland annat riktade ekonomiska insatser för ökad måluppfyllelse. I Svalövs tätort planeras för en ny idrottshall i Svalöv med tillhörande konstgräsplan. Arbetet leds nu av kommunstyrelsens arbetsutskott som fungerar som styrgrupp för arbetet. Detta projekt kommer att skapa en modern idrottshall i Svalövs tätort. Ett spännande projekt som kommer att lyfta skolan är en till en på Nya Linåker. Detta projekt innebär att alla som börjar åk 7 på Nya Linåker får en dator. Detta kommer för många att vara den första egna datorn och något som skapar likartade förutsättningar för alla att möta den datoriserade framtiden. En elev uttryckte spontant jag är i himlen och det tror jag är en bra beskrivning på hur vi skall betrakta den fantastiska möjlighet som ges till utbildning och kunskapsinhämtning i vårt samhälle. Under året har även budgeten för barn i behov av särskilt stöd utökas för att säkerställa att alla klarar sig i skolan. Detta tror jag kommer ge positiva effekter på våra mål inom skolan framöver. Gemensam värdegrund Under 2012 har förvaltningen arbetat med spelet Bohica/Svalövsspelet och därefter arbetade utvecklingsforum fram ett förslag till gemensam värdegrund. Kommunens ledningsgrupp fastställde den gemensamma värdegrunden Tillsammans för Svalövs kommun den 9 oktober 2012. Näringslivsstrategi Under året har kommunen arbetat fram en näringslivsstrategi, som skall formulera hur kommunen skall förhålla sig till och arbeta med olika näringslivsfrågor. Näringslivet är en viktig del av samhället och bidrar till att skapa en levande och attraktiv kommun. Det finns många utmaningar i samband med arbetet med näringslivsfrågorna och ett av de övergripande målen, inför budget 2013 2015, är Vara en attraktiv företagarkommun. Näringslivsstrategin konkretiseras i tre huvuddelar: Förbättra företagsklimatet i kommunen Förbättra förutsättningarna för nystart av företag Medverka till ökad förståelse mellan näringsliv och kommun Under året har det genomförts 6 företagsfrukostar som besökts av cirka 60 80 personer vid varje tillfälle. Detta är ett viktigt forum för utbyte både mellan företagarna och mellan företag och kommunen. Även ett flertal företagsbesök genomfördes under året. Nytt för 2012 är också att företag kan komma till kommunstyrelsen för att informera om företagets förutsättningar och framtida utmaningar. Marknadsföringsstrategi I en värld så full av mediebrus och intryck som vår är idag, blir det allt viktigare att positionera sig som kommun, organisation och plats. Genom att arbeta med vår identitet och ge Svalövs kommun en tydlig grafisk profil och inriktning, stärks kommunens position i omvärldens medvetande. För att förbättra denna situation har kommunfullmäktige och kommunstyrelsen satt upp mål och gett uppdrag till avdelningen för information. Marknadsföringsstrategin konkretiseras i tre huvuddelar: Förbättra informationen om Svalövs kommuns verksamheter Öka marknadsföringen Förnya hemsidan. Marknadsföringsstrategin berättar vad som ska göras för åren 2013 2015. Strategin har en tydlig struktur och sätter upp bland annat syfte, mål och uppföljning. I samband med lanseringen av den nya grafiska profilen genomförde kommunen en förnyelse av hemsidan som nu kommer att fortsätta. Även under lanseringen utökades marknadsföringen genom en reklamfilm om kommunen som visats på pågatågen och som har lagts ut på kommunens hemsida. 11 Förvaltningsberättelse
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 EU-projekt Svalövs kommun är engagerade i två EU-projekt utanför det nationella programmet. Det ena projektet Rekreativa rutter avslutades i och med utgången av 2012. Projektet har varit omfattande i ett geografiskt perspektiv i och med att över 70 projektpartners deltagit från Skåne i söder till Oslotrakten i norr med Sjælland och norra Jylland på den danska sidan. Projektet syftade till att utveckla ekonomin i besöksnäringen genom att använda ny teknik för marknadsföring och information. Ett exempel på resultat är en App som samlar information om näringslivsutbud kring vandrings- och cykelleder i området. I vårt fall längs Skåneleden på Söderåsen. Ett annat viktigt resultat är etablerande av så kallade Gate- Way vilket i praktiken är en smart informationspunkt med fri information för besökaren i ett annans närmast mobilfritt landskap. Vänortsutbyte Under året har två officiella besök gjorts i vår vänort Kedyni och samarbetskommun Kyritz. Kedainiai City Festival avhölls bl a för att fira stadens 640:e födelsedag. Kyritz firade sitt 750-årsjubileum i månadskiftet maj juni. De båda kommunerna har tidigare varit överens om att samverkan i första hand skall ske mellan verksamheter varför en grupp tjänstemän från kommunen närvarade vid festligheterna. Projekt Söderåstrafiken Kommunen reducerade även detta år kostnaderna för skolresor inom det pågående projektet Söderåstrafiken. Detta projekt är en samordning mellan skolresor och reguljärbuss i linjetrafik. Resandet ökar något som ger sammantaget mer kollektivtrafik och ökad valfrihet för samma pengar, något som bidrar till en god samhällsnytta. Kommunen förutsätter att detta blir en fullvärdig del i Region Skånes trafikåtagande. Projekt har drivits gemensamt av Bjuvs kommun, Helsingborgs stad, Landskrona stad, Svalövs kommun, Åstorps kommun, Region Skånes kollektivtrafiknämnd och Trafikverket. Framtida expansion Vår region kommer att förändras det kan vi vara helt säkra på. Frågan är bara hur och när det kommer att väsentligt påverka oss. Byggnationen av Max IV har påbörjats och är bara en del i allt som kommer att påverka kommunen positivt. Det finns en utvecklingspotential bortom den närmaste tidens ekonomiska utmaningar och då måste vi vara förberedda. Det strategiska läget för Svalövs kommun skapar möjligheter inför framtiden. I vårt närområde med städerna Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg finns en stor arbetsmarknad, som kan nås från vår kommun på ett enkelt och bra sätt. 12 Skåne NordVäst Inom Skåne NordVäst har en stor del av arbetet dominerats av förarbetet till det framtida samarbetet inom Räddningstjänsten. Här har kommunerna under året arbetat med att ta fram förbundsordning och andra underlag för att kunna bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund. Vidare har vi aktivt deltagit i olika projekt inom HR-samverkan Skåne NordVäst såsom internt chefsförsörjningsprogram, upphandling gemensam medarbetarenkät, upphandling gemensam företagshälsovård, gemensam löne- och pensionsadministration och digitalt utvecklingscentrum. En ny gemensam verksamhetsplan har tagits fram under 2012. Denna sträcker sig fram till 2014. Medborgardialog Tillväxt- och samhällsbyggnadsberedningen har arbetat med bland annat uppdatering av tillväxtprogrammen för samtliga tätorter. Välfärdsberedningen har lagt fokus på bland annat en vård- och omsorgsplan. Den tillfälliga kulturberedningen har arbetat fram ett förslag till Kulturplan. Under arbetet har det på olika sätt lyfts fram olika önskemål om satsningar som kommer att behandlas i den vanliga budgetprocessen. Från vår kommun når man två större arbetsregioner, Helsingborg och Malmö Lund med totalt cirka 650 000 invånare, vilket innebär många arbetsplatser. Från vår kommun kan man med kollektivtrafik eller bil enkelt pendla, vilket vi kommer att marknadsföra mer. Närmast i samband med Bomässan i Malmö. Arbetet med BT-Kemi området fortsätter och har under 2012 främst inneburit förhandlingar med markägare och verksamheter för att kunna få fullständig rådighet inför de kommande saneringsarbetena. Förvärven och ersättningarna finansieras via Länsstyrelsen med pengar från Naturvårdsverket. Svalövs kommun blir efter projektets färdigställande ägare till ca 8,1 ha mark i centrala Teckomatorp. Under 2012 färdigställdes Garvaren 2 ett nytt exploateringsområde i Teckomatorp med cirka 30 tomter nära järnvägsstationen. Planarbetet med Blomområdet, ett exploateringsområde i Billeberga med 33 tomter, fortsätter. De planer som finns för Tågarp skulle vid en full utbyggnad innebära nästan en fördubbling av orten med förhoppningsvis ökad turtäthet och annan service som följd. Fredrik Löfqvist Kommunchef
13 Förvaltningsberättelse
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 God ekonomisk hushållning Varje år i samband med strategisk plan och budget fastställer kommunfullmäktige de finansiella och verksamhetsmässiga mål som ligger till grund för kommunens ekonomiska hushållning. I samband med delårsbokslut och årsredovisning görs därefter en utvärdering om God ekonomisk hushållning uppnåtts. Bedömning av i vilken grad målen uppnåtts bygger på ett visst mått av subjektivitet. Vi har valt att i denna sammanfattning endast ha med själva bedömningen och hänvisar därför läsaren till verksamhetsredovisningen senare i materialet för att få kommentarer till bedömningen. Resultaten är tillfredsställande: Förvaltningen anser vid en samlad bedömning av måluppfyllelsen, enligt de redovisningar som skett från verksamheterna och under detta avsnitt i årsredovisningen att god ekonomisk hushållning har uppnåtts 2012. Måluppfyllelse Politisk strategisk inriktning Visare Mål 2014 Bedömn Demokrati och medborgardialog - Strategisk inriktning Svalövs kommun ska Vara en attraktiv boende- och företagarkommun Tillgodose medborgarnas behov av inflytande och valmöjligheter Trygga medborgarnas livsmiljö, ekonomi och välbefinnande Öka det mellankommunala samarbetet Vårda kommunens anläggningstillgångar så att kapitalförstöring undviks. Minst följa den för Skåne genomsnittliga befolkningstillväxten 1. Invånaren om möjligheten till inflytande på kommunens verksamheter och beslut, nöjd-inflytande-index, SCB, www.kolada.se. Jämförelse bästa kommun. 2. Invånaren om kommunens verksamheter, nöjdmedborgar-index, SCB, www.kolada.se. Jämförelse bästa kommun. 3. Företagarna om kommunens service åt företagen, nöjd-företags-index, SCB, www.kolada.se. Jämförelse bästa kommun. 4. Medborgarnas upplevelse av trygghet-nöjd-index, SCB www.kolada.se. Jämförelse bästa kommun. 5. Vårda kommunens anläggningstillgångar så att kapiltalförstöring undviks. 6. Minst följa den för Skåne genomsnittliga befolkningstillväxten. 7. Bedömning av måluppfyllelse. 46 58 45 60 Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt 14
Ekonomi och kostnadseffektivitet Visare Mål 2014 Bedömn - Finansiella mål Årets resultat skall uppgå till 1,5 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 9,5 mnkr från 2012 1,5% 9,5 mnkr Investeringarna får inte överstiga summan av avskrivningar och årets resultat. Gäller inte VA verksamheten och exploateringar. 8. Investeringsnivå i förhållande till utrymmet. Kostnadseffektiv kommun. 9. Strukturkostnad per invånare. Jämförelse redovisad nettokostnad. www.kolada.se Kommunal skattesats 20,49 kr. Välfärdstjänster och samhällsbyggande - Politisk organisation Tydligare politisk styrning där de olika nivåernas roller tydliggörs. 10. Oförändrad skattesats.ranking 290 kommuner. www.kolada.se 20,49 kr 51 Visare Mål 2014 Bedömn 11. Bedömning av måluppfyllelse. Förvaltningsberättelse Helhetssyn. Fokus på långsiktiga strategier, måluppfyllelse och utveckling. Utveckling av medborgardialoger. - Förvaltningsledning Utveckla den interna och externa informationen. - Kollektivtrafik/Skolskjuts/Färdtjänst Förbättra infrastruktur och kollektivtrafik i kommunen. - Fritid/kultur Prioritera fritids- och kulturverksamhet för barn och ungdomar. I kommunens kulturutbud ska bibliotek och kulturskola prioriteras. Tillvarata de resurser som erbjuds ideellt. 12. Bedömning av måluppfyllelse. 13. Invånarens syn på kommunikationsmöjligheterna, nöjd-region-index, SCB, www.kolada.se. Jämförelse bästa kommun. 14. Bedömning av måluppfyllelse. 15. Bedömning av måluppfyllelse. 16. Bedömning av måluppfyllelse. 58 Konstnärlig utsmyckning skall prioriteras vid om-,till- och nybyggnation av kommunala verksamhetslokaler. - Förskoleverksamhet Utveckla barns, elevers och studerandes nyfikenhet och lust att lära. God tillgänglighet till verksamheten. 17. Andel av investeringssumma. 0,5 % 18. Andel som erbjudits förskola på önskat datum. www.kolada.se. 19. Standardkostnad förskola kr/inv. Jämförelse redovisad nettokostnad. 77% 20. Nöjd medborgar index. 15
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Välfärdstjänster och samhällsbyggande, forts. - Grundskola/Skolbarnsomsorg/Särskola/ - Gymnasieskola/Gymnasiesärskola/ - Vuxenutbildning Utveckla barns, elevers och studerandes nyfikenhet och lust att lära. - Individ o familjeomsorg/ Arbetsmarknad Inrikta insatserna på hjälp till självhjälp som stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Kraftsamla på förebyggande åtgärder för att undvika sociala problem hos barn, ungdomar och vuxna. Visare Mål 2014 Bedömn 21. Genomsnittligt meritvärde i grundskolan. Ranking av 290 kommuner, Skolverkets redovisning. 22. Pedagogisk personal. Kostnad kr/betygspoäng åk 9. www.kolada.se (medel). Jämförelse bästa kommun. 23. Standardkostnad grundskola och förskoleklass, kr/inv. Jämförelse redovisad nettokostnad. 24. Standardkostnad gymnasieskola, kr/inv. Jämförelse redovisad nettokostnad. 25. Barnfattigdom i procent. Ranking av 290 kommuner. Årsrapport Barnfattigdom i Sverige, Rädda Barnen. (Definition: Låg inkomststandard enl. SCB och/eller berättigad till socialbidrag.) 26. Andel invånare med försörjningsstöd % www.kolada.se. 205,1 150 332 10,3 % 150 27. Standardkostnad individ- och familjeomsorg. Jämförelse redovisad nettokostnad. - Vård och omsorg/lss Ge adekvat vård och omsorg till äldre och/eller funktionshindrade och skapa trygghet och tillit. Utveckla brukarbaserat ersättningssystem inom vård- och omsorg. Klart senast 2011. Tillvarata de resurser som erbjuds ideellt. - Gator o vägar/park o natur Säkra kvalitén för gator och vägar. Trygg offentlig miljö. Säkra kvalitén i parkverksamheten. 28. Brukarnas omdöme om hemvården, nöjd-kundindex, SCB, www.kolada.se. Jämförelse bästa kommun. 29. Kostnad kr/brukare i hemtjänst. Ranking av 290 kommuner, www.kolada.se. 30. Brukarnas omdöme om särskilt boende, nöjdkund-index, SCB, www.kolada.se. Jämförelse bästa kommun. 31. Kostnad kr/boende i särskilt boende. Ranking av 290 kommuner, www.kolada.se. 32. Bedömning av måluppfyllelse. 33. Standardkostnad äldreomsorg. Jämförelse redovisad nettokostnad. 34. Bedömning av måluppfyllelse. 35. Nettokostnad gator och vägar www.kolada.se. Kr/inv. 36. Nettokostnad parker. www.koladal.se. Kr/inv. 80 74 006 kr 26 79 510 020 kr 225 16
Välfärdstjänster och samhällsbyggande, forts. - Vatten och avlopp Kommunens VA verksamhet ska avgiftsfinansieras till 100 procent. Samtliga kommunala grundvattentäkter ska ha ett vattenskyddsområde samt föreskrifter. Visare Mål 2014 Bedömn 37. Avgifterna i förhållande till kostnaderna. 38. Avgifterna, kr/kvm. Rankning www.nilsholgersson.nu. 39. Bedömning av måluppfyllelse. - Bygg, Trafik- och Räddningsnämnden En korrekt och snabb hantering av alla 40. Bedömning av måluppfyllelse. myndighetsärenden Beslut om bygglov skall lämnas senast 10 veckor efter det att kompletta ansökningshandlingar inkommit. - Miljö Genomföra den, av kommunfullmäktige, beslutade Energistrategin för Svalövs kommun i enlighet med fastställd tidsplan. 100 % 41. Genomsnittlig handläggningstid för bygglov. 10 veckor 42. Bedömning av måluppfyllelse. Förvaltningsberättelse Genomföra den, av kommunfullmäktige, beslutade miljömålen för Svalövs kommun i enlighet med fastställd tidsplan. 43. Bedömning av måluppfyllelse. Medarbetare och kommunen som arbetsgivare - Förvaltningsledning Vara en attraktiv arbetsgivare. Visare Mål 2014 Bedömn 44. Medarbetarnas trivsel, nöjdhet med arbetsuppgifter och ledning, index, medarbetarenkät. 87 Upprätthåll en god arbetsmiljö samt ta till vara medarbetarnas kompetens för att utveckla verksamheterna. 45. Sjukfrånvaro. Rankning 272 kommuner. 5,5 % 150 Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt 17
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Ekonomi och finansiell analys Samhällsekonomisk utveckling 2012 I nedanstående tabell framgår den väntade utvecklingen för några viktiga nyckeltal under åren 2010 2014. Den kraftiga ökningen av BNP under åren 2010 och 2011 hänger samman med en kraftig nedgång under 2008 och 2009. Det fanns därmed ett utrymme att hämta tillbaka. Uppgången 2010 mätt i BNP (Bruttonationalprodukt) blev ungefär lika hög som nedgången var 2009. Osäkerheten blev därefter betydande under senare delen av 2011 och 2012 i samband med bl.a skuldkrisen i Europa. Nu signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att både Sverige och Europa i övrigt att vi rör oss mot ljusare tider även om uppgången är svag och kan avbrytas av osäkerhet i USA och Europa. BNP 2013 förutses öka ungefär i samma takt som 2012 för att tillta betydligt 2014. Slutomdömet är att 2012 men även 2013 blir jämförelsevis svaga år medan uppgången kommer därefter. Sysselsättningen har förbättrats under 2010 och 2011 för att försvagas under 2012 och 2013 då vi väntas nå en arbetslöshet något över 8 %. Den väntade bättre tillväxten bortom 2013 väntas leda till en minskning av arbetslöshet mot cirka 6,5 % under år 2016. Notera även att timlönerna väntas öka i relativt likartad omfattning kring cirka 3 %. Vi måste noga analysera personalkostnadernas utveckling i våra ekonomiska förutsättningar eftersom den posten är den största i kommuner. Konsumentpriserna mätt som KPI (konsumentprisindex) har varit relativt kraftiga under 2011 men väntas minska de kommande åren och hamna klart under riksbankens mål på 2 %.. % förändring 2010 2011 2012 2013 2014 BNP 6,3 3,7 1,2 1,4 2,8 Sysselsättning, timmar 2,5 2,3 0,4-0,1 0,6 Öppen arbetslöshet 8,4 7,5 7,7 8,1 7,8 Timlöner 2,6 2,5 3,0 2,9 2,7 Konsumentpris 1,2 3,0 0,9 0,6 1,4 Finansiella målsättningar Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 om finansiella målsättningar i budget 2012. Måluppfyllelsen redovisas nedan. Vi kan således konstatera att Svalövs kommun har klarat båda finansiella mål. Sammanställd redovisning För att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtagande görs en sammanställd redovisning (koncernredovisning). I den sammanställda redovisningen ingår de helägda bolagen AB Svalövs- Bostäder och AB SvalövsLokaler samt kommunens andel av de till 25 % ägda bolagen Landskrona Svalövs Renhållnings AB (LSR). Resultatet för kommunkoncernen blev ett överskott med 18,7 mnkr. Samtliga bolag redovisar vinst. Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Årets resultat skall uppgå till 1,5 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning fr.o.m 2013. Målet för 2012 är 9,0 mnkr. Investeringar i den skattefinansierade verksamheten får inte överstiga summan av avskrivningar och årets resultat. Gäller bara den skattefinansierade delen och inte VA verksamheten och exploateringar. Resultat 2012 Vi redovisar ett överskott på 13,7 Mnkr vilket motsvarar 2,3 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Investeringarna 2012 i den skattefinansierade delen blev 12,1 mnkr medan utrymmet i form av avskrivningar och årets resultat är 21,2 mnkr. De budgeterade investeringarna i den skattefinansierade delen var dock betydligt högre och uppgick till 29,2. Om alla budgeterade investeringar blivit av hade vi alltså inte uppnått vårt finansiella mål 2. Bedömn 18 Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt
Resultat och kapacitet Kommunens ekonomi Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter ihopslagna till två delar: Resultat och kapacitet resp Risk och kontroll. På det sättet fokuseras analysen tydligt. Årets resultat Kommunen redovisar ett positivt resultat på 13,7 mnkr medan budgeten låg på +9,0 mnkr. En starkt bidragande orsak till överskottet är återbetalda sjukförsäkringspremier från AGS. Motsvarande resultat för koncernen är 18,7 mnkr där samtliga hel-/delägda företag visar överskott. 20 15 10 5 0-5 2007 2008 Kommun Årets resultat, mkr 2009 Koncern 2010 2011 2012 Bokslut, Budgetavmnkr vikelse, mnkr Verksamhetens nettokostnader -584,9 +3,4 Skatteintäkter o gen statsbidr 598,7 +0,9 Finansnetto -0,1 +0,4 Totalt +13,7 +4,7 Verksamhetens nettokostnader redovisar ett överskott med +3,4 mnkr. Trots det redovisar nämnderna ett underskott med -10,5 mnkr medan centrala poster har ett överskott med 13,9 mnkr. Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning blev ungefär som budget efter de justeringar som gjordes (en närmre beskrivning ges i avsnitt om nettokostnad och skatteintäkter). Under året gjordes ombudgeteringar som ökade nämnders anslag med 19,2 mnkr varav löneökningar utgjorde 13,8 mnkr. Det reella tillskottet till nämnderna utgjorde därför 5,4 mnkr eftersom kompensationen för löneökningar bara kompenserar för ett nytt avtal. Trots 5,4 mnkr extra överskred nämnderna således med totalt 10,5 mnkr. Finansnettot redovisar ett överskott på 0,4 mnkr. Överskottet är främst att hänföra till en uppgång för placering av de anställdas pensioner intjänade t.o.m 1998. Å andra sidan minskade våra intäkter för ett lån med rörlig ränta på 100 mnkr från vårt helägda kommunala bolag SVALO. Verksamhetens nettokostnader Verksamheterna har under året fått tilläggsanslag med totalt 19,2 mnkr varav 13,8 mnkr avser kompensation för löneökningar. Det medförde att den sammanlagda budgetavvikelsen för året blev väldigt låg. Det kom inte som någon överraskning att några verksamheter skulle få svårt att klara sin verksamhet med budgeterade ramar, eftersom kommunfullmäktige i samband med beslut under året avsatt medel i strategisk reserv att använda under året när uppföljningarna inom några svårprognosticerade områden blev säkrare. Nämnd/verksamhet Nettokostn, Budgetmnkr avvikelse, mnkr Verksamheter under kommunstyrelsen Politisk organisation 7,2 0 Förvaltningsledning/ 35,1-0,6 Anslag för oförutsedda behov 0 +0,6 Kollektivtrafik 16,5 +1,0 Fastigheter 2,0 +1,1 Fritid 10,0-0,2 Kultur 8,1-0,1 Förskola 69,3 +1,0 Grundskola 144,5-7,6 Gymnasieskola 67,3-5,4 Vuxenutbildning 6,4 +0,2 Individ- och familjeomsorg 43,5-2,2 Arbetsmarknad 3,7 +0,2 Vård och omsorg 106,7-0,4 LSS 45,1-0,4 Gator och vägar 12,6-0,6 Park och natur 5,7 +0,5 Vatten och avlopp, avgiftsfinansierad verksamhet -1,6 +1,6 Kost och städ 1,1-1,1 Teknik 0 0 Miljö 2,2 0 Byggnads- och räddningsnämnd 11,9 +0,5 BT-Kemi 0,4 0 Revision 0,8 0 Överförmyndare 1,3 0 Centrala poster -6,0 +14,0 - avgår intern ränta -8,9-0,1 Verksamhetens nettokostnad 584,9 +3,4 19 Förvaltningsberättelse
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 20 Nedan beskrivs större avvikelser mot budget: Förvaltningsledning +0,6 mnkr Medel för marknadsföring samt projektmedel på 0,8 mnkr har inte använts, lägre kostnader för kommunförsäkringen beroende på avveckling av fastigheter till kommunalt bolag bidrar till överskott medan högre kostnader för rekrytering drar ned överskottet. Kollektivtrafiken +1,0 mnkr Lägre kostnader för allmän kollektivtrafik. Fastigheter +1,1 mnkr Kapitalkostnader uteblev för Teckomatorpsgården eftersom köpet inte kunnat genomföras ännu. En annan orsak till överskottet är reserverad kostnad för energibesiktningar blev lägre. Förskola +1,0 mnkr Vi har ett resursfördelningssystem per barn fr.o.m 2009. Förskolan redovisar ett resultat på +1,0 mnkr. Antalet barn, totalt inom kommunal och enskild verksamhet, blev 10 fler än budgeterat. Antalet barn hos dagbarnvårdare blev 4 färre än budgeterat. Denna volymavvikelse bidrar till underskott med 1,0 mnkr. Den positiva avvikelsen, som ändå uppstår består på lägre kostnader för barn i behov av särskilt stöd samt att mer resurser använts inom grundskola än inom förskola av den förskolapeng/skolpeng som de olika områdena. Grundskola -7,6 mnkr Vi har ett resursfördelningssystem per elev fr.o.m 2009. Grundskolan redovisar ett stort underskott med -7,6 mnkr. Antalet elever, totalt inom kommunal och enskild verksamhet, blev 10 st fler än budgeterat. Detta genererade totalt sett ett underskott på 1,2 mnkr. Övrig negativ avvikelse är högre än kostnader för barn i behov av särskilt stöd med 2,5 mnkr samt ett underskott för den kommunala produktionen om 3,2 mnkr Gymnasieskola -5,4 mnkr Vår egen gymnasieskola som varit i kommunal regi sedan 1 juli 2011 redovisar ett underskott med 6,3 mnkr, vilket återfinns inom skoljordbruket, färre elever än budgeterat samt lägre intäkter i övrigt. Kostnaderna för övriga nationella och introduktionsprogram blev 0,9 mnkr lägre än budgeterat vilket sänkte underskottet för hela verksamheten något. Individ- och familjeomsorg -2,2 mnkr Försörjningsstöd har blivit ungefär som budgeterat medan underskott uppstått för bl.a institutionsplaceringar för vuxna. LSS -0,5 mmnkr Negativa avvikelser finns för gruppboende samt behov av personlig assistans. Gator och vägar -0,6 mnkr Asfaltunderhåll har skett med 3.2 mnkr eller 1,1 mnkr mer än budgeterat. VA +1,6 mnkr Det positiva resultatet beror på att tidigare års avsättning för översvämningsskador inte behövts fullt ut (1,0 mnkr) samt högre avgiftsintäkter (0,6 mnkr). Centrala poster +14,1 mnkr Här redovisas ett antal poster av olika karaktär. Detaljerna framgår i driftredovisningen. Vi väljer att lyfta fram de större avvikelserna i storleksordning: 1 Återbetalda sjukförsäkringspremier (AGS) med 9,8 mnkr Återbetalningen avser medel som kommuner betalat in 2007 och 2008 men som försäkringsbolaget nu betalar tillbaka. 2 Budgeterad ej utnyttjad strategisk reserv med 5,3 mnkr. 3 Beslut om effektivisering om 1,0 mnkr har inte verkställts utan skjutits framåt. 4 En annan post som bör lyftas fram är högre kostnader för timlöner i december 2012 jämfört med året före med 1,2 mnkr. Det är en post som noga måste analyseras. Balanskravsavstämning Sedan år 2000 gäller ett balanskrav för kommuner och landsting. Detta innebär att årets intäkter ska vara större än årets kostnader. Vi klarar balanskravet. Mnkr Ingående resultat att återställa 0 Årets resultat enligt resultaträkning +13,7 - avgår realisationsvint fastighetsförsäljningar -0,5 Avstämning mot balanskrav 13,2 Utvecklingen av skatteintäkter och nettokostnader Nettokostnaderna kan enklast beskrivas som de medel verksamheterna förbrukar. Dessa finansieras normalt av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. Långsiktigt måste intäkterna öka i minst samma takt som nettokostnaderna om en skattehöjning ska undvikas. I diagrammet nedan kan man se en förhållandevis god utveckling kring eller över 5 % av både nettokostnaderna och skatteintäkter 2008. 2009 sker ett markant avbrott med en ökningstakt i stället på knappt 2 %. Man måste dessutom observera den låga ökningen 2009 trots en skattehöjning på 50 öre. 2010 återgår ökningen till en hög normal nivå. 2,5 % enhet av ökning av skatteintäkter 2010 beror på det statliga konjunkturstödet vilket för vår del uppgick till 12,9 mnkr. 2011 och 2012 kan vi se en mindre ökning igen. Det viktiga ur ekonomisk synpunkt är att skatteintäkter
under samtliga år 2009 2012 ökat mer än nettokostnader vilket stärkt vår ekonomi. 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Diagrammet nedan visar att de finansiella intäkterna ökar kraftigt 2011 då vi har tre positiva poster: Realiserad uppgång av kommunens placeringar av pensionsförvaltning, borgensavgift och utdelning från våra helägda kommunala bolag ligger bakom ökningen jämfört med 2010. 2012 är de finansiella intäkterna kvar på den nivån. De finansiella kostnaderna ligger på en relativt jämn nivå över tidsperioden. 6 5 4 3 2 1 Utveckling skatteintäkter respektive nettokostnader, % 2008 Skatt 2008 2009 2010 Nettokostnad 2011 Finansiella poster, mnkr 2009 Finansiella kostnader 2010 2011 2012 2012 Finansiella intäkter Kommunen har under perioden 2000 2012 placerat totalt 32 mnkr i en kapitalförvaltning för att underlätta finansieringen av framtida pensionsutbetalningar. Den förvaltningen har påverkat resultatet på varierande sätt under åren. I tabellen nedan framgår värden för de olika åren. I bokslut 2001 och 2002 skrevs värdet på tillgångarna ned med totalt 5 mnkr. Därefter har effekten varit positiv. Investeringar År Värden mnkr 2001-1,6 2002-3,4 2003 +0,5 2004 +2,4 2005 +1,2 2006 +1,1 2007 +1,1 2008 0 2009 +3,7 2010 +0,7 2011 +1,1 2012 +1,4 Årets nettoinvesteringar har uppgått till 22,0 mnkr. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 Investeringar, mnkr 2009 2010 Investeringsprojekt med en investeringsutgift på över 1,0 mnkr har under 2012 varit följande. Projekt Utgift, mnkr Tankbil räddningstjänsten 3,0 Utbyggnad Kågeröds reningsverk 2,6 Släckbil räddningstjänsten 1,1 Pensionsåtaganden 2011 2012 Merparten av kommunens totala pensionsåtaganden, dvs pensionsförpliktelse intjänade före 1998, redovisas endast som ansvarsförbindelse och belastar därför inte balansräkningen. Den totala pensionsskulden uppgår vid årsskiftet till 289,6 mnkr. Belopp inkl löneskatt, mnkr 2010 2011 2012 Pensioner som kortfristig skuld 14,0 16,0 17,3 Avsättning till pensioner 6,5 6,9 9,9 Pensioner äldre än 1998 236,1 259,6 262,4 Total pensionskuld 256,6 282,5 289,6 Kommunen har, för att säkra en del av ansvarsförbindelsen, avsatt 32 mnkr och ska årligen t o m 2014 avsätta ytterligare 1 mnkr om året. Det bokförda värdet på placeringarna per den 31 december 2012 är 40,4 mnkr. Marknadsvärdet uppgår till 45,9 mnkr. 21 Förvaltningsberättelse
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga ekonomisk styrka och anger eget kapital i procent av de totala tillgångarna. Soliditetsutvecklingen över tiden är av stort intresse. Kommunens officiella soliditet har legat på en relativt konstant nivå under de tre senaste åren efter en kraftig minskning åren tidigare beroende på stora investeringar i Svalöfs gymnasium och Lunnaskolan i Kågeröd. Med hänsyn tagen till ovan nämnda pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse (nedre linjen) blir soliditeten betydligt lägre. Den uppgick den 31 december 2011 till 2,6 % för att därefter öka till 4,5 % vid utgången av 2012. Motsvarande siffra för riket i sin helhet är 21 % 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 Exkl ansvarsförbindelse Soliditet, % 2010 Betalningsberedskap 2011 2012 Inkl ansvarsförbindelse Betalningsberedskapen anger hur många dagar kommunen klarar sina löpande utbetalningar även om inga inbetalningar sker. En riktpunkt är att en kommun bör ha en betalningsberedskap som motsvarar 30 dagars utbetalningar. Vi har under hela perioden legat under den nivån. 2008 når vi endast upp till cirka 15 dagar för att under 2009 och 2010 sjunka till cirka 5 dagar. 2011 och 2012 ökar den betydligt. Men det finns ingen anledning att ligga så högt som 30 dagar eftersom vi har en bankkredit som kan användas vid behov. Vårt mål är därför att betala av lån under 2013 och därigenom minska likviditeten. 25 20 15 10 5 0 2008 Betalningsberedskap, dagar 2009 2010 2011 2012 Jämförelse med andra kommuner I tabellen nedan framgår en del värden som jämförelse med andra kommuner. Vi jämför oss dels med riket i sin helhet dels med länet. Värdena är per invånare för att bli jämförbara oavsett kommunstorlek. Jämförelsen avser 2011 eftersom det är senaste året som vi har jämförvärden med riket och länet. Värden per invånare Svalöv Riket Länet Eget kapital 20.627 28.608 33.930 Långfristiga skulder 10.644 15.261 11.461 Borgensförbindelser 29.517 25.145 25.147 En snabb sammanfattning säger att vi har lägre långfristiga skulder än riket i sin helhet, vilket är positivt medan det egna kapitalet är lägre. Jämfört med länet utmärker sig vårt eget kapital, vilket är markant lägre. Vi har numera högt värde för borgensförbindelser eftersom vi borgar för de lokaler som tidigare ägdes av kommunen men som nu ägs av det helägda kommunala bolaget. 22
Risk och kontroll Ränterisk och valutarisk Ränterisk kan beskrivas som den risk kommunen tar vid upplåning för att räntekostnaderna ska öka vid ränteuppgångar. Valutarisk är den risk kommunen tar för eventuella kursförluster. Vi har en väldigt hög andel lån med rörlig ränta vid utgången av 2012. 2012 Låneskuld vid årets slut, mnkr 140 Lån med (andel i %): - rörlig ränta 42 - lån som förfaller inom 1 år 29 - lån som förfaller inom 2 år 29 Borgensåtaganden Borgensåtaganden och ägande av andra bolag innebär ett risktagande. Kommunens borgensåtagande 2012 uppgår till 410,3 mnkr vilket innebär en kraftig ökning jämfört med 2011. Anledningen är som tidigare nämnts att vi sålt flertalet av våra verksamhetsfastigheter till ett helägt kommunalt bolag och där vi borgar för deras upplåning. Borgen, mnkr 2010 2011 2012 Borgen till kommunägda bolag 249,7 379,4 394,3 Borgen till Sydvatten A 15,9 15,8 15,8 Borgen för egna hem 0,3 0,3 0,3 Övrig borgen 0,1 0,1 0,0 Totala borgensåtagande 266,0 391,1 410,3 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Nedan redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas vid förändringar av olika slag. Förändring Mnkr 1 kr höjning/sänkning av kommunalskatten 21,5 1 procents löneökning 3,7 1 procents prisökning 1,9 10 mnkr i nya lån 0,2 10 mnkr i minskad likviditet 0,1 100 kommuninvånare, intäktsdel 3,8 10 heltidstjänster, vårdbiträden 3,9 10 heltidstjänster, lärare skolår 1 6 4,7 Framtiden En statlig utredning har presenterat ett nytt förslag kring kostnadsutjämningen. Detta var tänkt att gälla fr.o.m 2013 men genomförs troligen 2014. I förslaget omarbetas faktorerna kring kompensation för barnomsorgen. Svalövs kommun kommer att få 15 miljoner kr mer per år om förslaget beslutas av riksdagen våren 2013. Uppföljningen av 2012 års ekonomi har fungerat väldigt bra med två undantag. Dessa är grundskola och gymnasieskola som fick ett sammantaget underskott på 8 mnkr mer än vad senaste uppföljningen per 31 oktober visade. Prognosmissen får inte upprepas. En erfarenhet från de gångna årens bokslut är att den budgeterade summan för LSS insatser troligen inte kommer att räcka. Svalövs kommun liksom de flesta andra kommuner i Sverige har påverkats de senaste åren av omställningen inom grundskolan i.o.m ett lägre elevantal. Den effekten förstärks ytterligare om fler familjer väljer andra skolor än den närmaste kommunala skolan. Antalet elever i gymnasieskolan kommer att sjunka något år till framför allt under 2014. Antalet 80 år och äldre beräknas minska stadigt fram till år 2018. Det omvända gäller för äldre i åldern 65 79 år. Det är svårt att göra en bedömning av hur omsorgsbehovet totalt för kommunen kommer att förändras under perioden. Det är dock troligt att omsorgsbehovet för äldre ökar kraftigt på sikt beroende på de stora ålderskullarna födda på 40-talets senare del. Denna ökning beräknar vi inte får effekt på kommunens kostnader för äldreomsorg förrän cirka år 2025. Ovanstående kommer att ställa ytterligare ökade krav på en väl fungerande ekonomisk styrning så att åtgärder kan vidtas i god tid för att upprätthålla balanskravet och en god ekonomisk hushållning. Ett ytterst viktigt inslag är det dagliga arbetet ute i verksamheterna där ständigt kostnadseffektiva lösningar måsta sökas. Vi måste ytterligare stärka fokus på nämndernas ekonomi- och verksamhetsuppföljning under året för att klara kommunallagen balanskrav. Förvaltningsberättelse 23
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 24 Medarbetare/personalredovisning I Svalövs kommun har vi ambitionen att vara en bra och lyhörd arbetsgivare. För att kunna ge god service av hög kvalitet till medborgarna behöver vi kompetenta medarbetare som trivs med sitt arbete och mår bra. Genom dialog i vardagen, i medarbetarsamtal, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper utvecklar vi vår verksamhet. Så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Årets händelser Vi har fortsatt att satsa på arbetsmiljöutbildning för våra chefer och för skyddsombuden. Lönehanteringen sköts sedan 1 maj 2012 av Helsingborgs stad. Arbetet med att upprätta handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten och att genomföra dessa har fortskridit. Utvecklingsarbete med ledningsgruppen och inom staben har genomförts. Aktivt deltagande i Skåne NordVäst har utmynnat i ett antal projekt och utredningar: Administrativ samverkan Digitalt utvecklingscenter Internrekryteringsprogram för blivande ledare Gemensam medarbetarundersökning Arbetsgivarvarumärke Personalredovisning Beräkningarna avser alla anställningsformer om inget annat anges och är framtagna per den 31/12 2012. Antal anställda personer, oavsett anställningsform, uppgick till 1547 personer, vilket är en minskning med 3,9%. Av samtliga anställda är 60% tillsvidareanställda och 40% är visstidsanställda. 76% är kvinnor och 24% är män. Årsarbetare Antalet årsanställda (alla anställningsformer omräknat till heltid) uppgick till 959,2. Deltid 21% av månadsanställningarna är deltidsanställningar, vilket är en minskning med 2% jämfört med tidigare år. Inom Vård & Omsorg och LSS kvarstår erbjudandet om önskad sysselsättningsgrad. Personalkostnader Den totala personalkostnaden uppgick till 444,9mnkr inklusive sociala avgifter (PO). Detta innebär en ökning med 11,4%. Räknar man bort effekten av Svalöfs gymnasiums inträde i kommunen blir ökningen 4,4%. Mer och övertid Under året har 17000 timmar använts till mer- och övertid, vilket motsvarar ca 8 årsarbetare. Kostnaden för mer- och övertid uppgick till 3,8 mnkr, en ökning med 23.7%. Även här bidrar Svalöfs gymnasiums inträde till ökningen. Kostnader för timanställda uppgick till 27,2 mnkr inklusive sociala avgifter, vilket innebär att kostnaden för timanställda har ökat med 10%, detta trots erbjudandet att arbeta heltid inom Vård & Omsorg och LSS. Analysarbete pågår. Medellönen för en tillsvidareanställd medarbetare i Svalövs kommun var under 2012: 24 924 kr/månad. Medianvärdet blir 23 596 kr/månad och det spänner från 10:de percentilen, 20 244 kr/månad, till 90:de percentilen, 30 362 kr/månad. Kostnaden för kommunens förtroendevalda uppgick till 4,3 mnkr inklusive PO, dvs en ökning med 22,2 %. Åldersfördelning Anställdas ålder Antal personer 0-19 6 20-29 246 30-39 293 40-49 419 50-59 327 60-> 256 Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron har minskat från 5,73 % till 5,69 % under 2012. Kommunens direkta kostnad för sjuklön uppgår för år 2011 till 6,58 (5,86) miljoner kronor vilket är en ökning med 12 %. Sjukfrånvaron är i snitt 44,71 dgr/medarbetare. 2011 var siffran 44,85.
Tabellen nedan visar den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron. Åldersgrupp/kön Åldersgrupp/kön Total Tillgänglig Sjukfrånvaro Sjuktillfällen 60 dagar eller mer sjukfrånvaro arbetstid av tillgänglig tim % av total tim tim arbetstid, % sjukfrånvaro 00-29 11 388 184 513 6,17 2 446 21,48 30-49 72 567 1 363 144 5,32 21 326 29,39 50-99 66 691 1 098 595 6,07 27 999 41,98 Total 150 646 2 646 252 5,69 51 771 34,37 Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden 2012 uppgår till 24,1 mnkr. Antal sparade semesterdagar per 31 december 21012 är 11 527 dagar vilket är en ökning med 278 dagar. Personalomsättning personalförsörjning Under året har 97 anställda av den tillsvidareanställda personalen slutat sin anställning i Svalövs kommun och 88 personer börjat. Inom Svalövs kommun finns 157 personer som är 60 år och äldre. Friskvård Svalövs kommun har fortsatt sin satsning på friskvård och subventionerar medarbetares deltagande i motions- och friskvårdsaktiviteter med 600 kr per år och medarbetare under 2012. Under 2012 har 280 personer ansökt och fått friskvårdsbidrag till en kostnad av 150 317 kronor. Förvaltningsberättelse 25
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling fick ett starkt genomslag efter Brundtlandrapporten 1987 då den så kallade generationsprincipen introducerades. Utvecklingen är hållbar om den uppfyller dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att uppfylla sina egna behov. De tre dimensionerna av hållbar utveckling den ekologiska, sociala och ekonomiska ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. I praktiken innebär det att kommunen ska ta hand om och utveckla natur- och mänskliga resurser, dvs det gröna, det groende och det grannskapande. Genomförda eller påbörjade hållbarhetsprojekt 2012 Under 2012 har kommunen bedrivet ett aktivt hållbarhetsarbete. Som utgångspunkt för denna beskrivning har bland annat de av kommunfullmäktige beslutade lokala miljömålen och energistrategin för Svalövs kommun legat till grund. Natur Skötselplan för offentliga miljöer En skötselplan har gjorts över kommunens offentliga miljöer, park- och grönytor samt naturområden. Naturvårdsprogram En projektbeskrivning har gjorts för framtagande av ett naturvårdsprogram. Kommunen har ansökt om ekonomiskt stöd från länsstyrelsen för upprättande av naturvårdsprogrammet. Naturinformation Informationsskyltar har satts upp vid Svalövssjön och i naturreservatet Svenstorp Bolshus fälad. Energi Vindbruksplan Samrådsmöten kring vindbruksplan har genomförts i kommunens olika tätorter. Vindbruksplanen har ställts ut och sammanställning av yttrande har påbörjats. Revidering har gjorts av planen utifrån inkomna synpunkter. Gång och cykelplan Cykelplan har färdigställts och kommer att utvärderas under 2013. Belysningsplan Processen kring upphandling av gatubelysningen har påbörjats. Energieffektivisering av kommunens egna byggnader Kommunens fastighetsbolag Svabo/ Svalo har med hjälp av Energimyndighetens effektiviseringsstöd utbildat bovärdar och vaktmästare i energieffektivisering och driftsoptimering. En energikartläggning över kommunhuset har genomförts. Information om energi och klimat till kommunens egna verksamheter En energigrupp arbetar med att sprida information kring energieffektivisering i kommunens alla verksamheter. Ny cykelväg En ny cykelväg invigdes mellan Röstånga och Skäralid. Transporter Kommunen har byggt cykelstall och utökat cykelparken med två cyklar och en elcykel. 26
Resepolicy Den framtagna resepolicyn är presenterad för den politiska organisationen och ska antas under 2013. Energi och klimatrådgivning Kontinuerlig energi och klimatrådgivning ges till allmänheten, företag och skolor. I mars arrangerades tillsammans med Klippans kommun en energioch klimatmässa i Ljungbyhed där föreläsningar och utställare lockade ca 400 besökare. Tillsammans med Midgård skola genomfördes Earth Hour i Röstånga. Allmänhet bjöds in på lyktvandring till Odensjön där de fick lyssna på vår- och energisånger från Lunds kammarkör och ta del av klimatkloka råd från elever på Midgård skola. All gatubelysning i Röstånga släcktes ner under Earth Hour. Kommunen deltog i Europeiska trafikantveckan genom att bjuda kommuninvånarna på gratis busstur i Skånetrafikens nya biogasbussar. Vatten Dagvattenpolicy NSVA har tagit fram en dagvattenpolicy som ska antas 2013. Landsbygdsstrategi för vatten och avlopp NSVA:s och Söderåsens miljöförbunds landsbygdsstrategi för vatten och avlopp ställdes ut för samråd och ska 2013 antas av kommunfullmäktige. med flera sammankomster i kommunens orter. Avsikten är att ta del av invånarnas kunskap och finna gemensamma prioriteringar bland de förväntningar som tas fram. Medborgardialogen kommer att vara ett underlag till arbetet med tillväxtprogram och översiktsplanering. Hållbar planering I all detaljplanering integreras de lokala energi- och miljömålen. Detaljplaner görs i kollektivnära lägen och det ges rekommendationer att hus placeras i energieffektivt läge. Det planeras också för lokalt omhändertagande av dagvatten. Samverkan i Skåne NordVäst Inom ramen för Skåne NordVäst drivs ett projekt som utformats som ett rådslag för en gemensam strategi kring samhällsplanering och utveckling. Utgångspunkten är att samla alla tio kommuner bakom strategier inom viktiga ämnesområden. Under 2011 genomfördes rådslag om infrastruktur. Under 2012 hölls rådslag om arbete & verksamheter, grönstruktur och boende. Allt detta kommer att samlas upp till en gemensam strategi för utveckling i Skåne NordVäst. I arbetet har kommunalråd, kommunchefer och verksamhetsansvariga chefer deltagit. Samverkan bedrivs även kring elbilsprojekt. Övrigt hållbarhetsarbete Förvaltningsberättelse Hållbart byggande och hållbar planering Medborgardialog Kommuninvånarna har bjudits in till diskussionsmöten i kommunens sex tätorter kring attraktivt boende. Fullmäktiges beredningar ansvarar för medborgardialogen och tillväxt- och samhällsbyggnadsberedningen har ett uppdrag att föra dialog om boendet. Under 2012 och 2013 genomförs detta BT-Kemi Efterbehandling har under 2012 arbetat med inlösen av kvarvarande fastigheter på Södra området inför rivning och sanering, samt framtagande av förfrågningsunderlag för rivningen. Upphandlingen av miljökonsulten, Konsult SC, överklagades och kunde inte avslutas förrän under 2012 varefter de startade sitt uppdrag i början av hösten. En mindre provgropsgrävning gjordes som ett första steg i provtagningen i början av december. Projektet har också tagit fram en informationsbroschyr för Norra området som bl.a. distribuerats till alla hushåll i Teckomatorp. 27
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Folkhälsa I Svalövs kommun finns ett råd för folkhälsa och brottsförebyggande arbete. I rådet förs överläggningar och samråd, samt ömsesidigt utbyte av information mellan företrädare för kommunen och offentliga aktörer för det lokal folkhälso- och brottsförebyggande arbetet. Folkhälsoplan Kommunen har antagit en folkhälsoplan, som är ett instrument för att ta tillvara de hälsofrämjande åtgärder som finns i samhället. Planen bygger på att förstärka det friska, att arbeta förebyggande och att identifiera riskfaktorer. Folkhälsoplanen ligger helt i linje med den nationella och regionala folkhälsoplanen. Dessa planer innehåller 11 målområden, medan den lokala folkhälsoplanen fokuserar på fem av dessa: delaktighet och inflytande i samhället, ökad hälsa i arbetslivet, ökad fysisk rörelse, goda matvanor samt minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete och måste ses som en utveckling över tid. Det instrument som valts för att följa upp den totala situationen i kommunen är de folkhälsoprofiler som Region Skåne tar fram vart fjärde år. Under 2013 kommer det att finnas tillgängligt material som speglar statusen för folkhälsan i åldersgruppen 8 månader 80 år. Händelser under året På tjänstemannasidan finns det flera lokala och regionala nätverk för folkhälsofrågorna. Inom nätverket för 6 k (kommunerna Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga) har många praktiska frågor diskuterats. En sådan fråga ledde fram till en gemensam utbildning i folkhälsopolitik för förtroendevalda i kommunerna Svalöv, Klippan och Åstorp. Under 2013 kommer detta samarbete att utvecklas ytterligare. Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Kommuninvånarnas delaktighet och inflytande över samhällsutvecklingen ska öka. Ohälsotalet ska minska för Svalövs kommuns anställda. Genom informationsinsatser i den kommunala verksamheten samt på vårdcentralen ska medvetenheten bland vuxna och barn öka om vikten av goda motions- och matvanor. Alla elever på grundskolorna och på gymnasieskolor i kommunen ska vara rökfria och avstå från alkohol, dopning och droger. Alla blivande föräldrar och föräldrar på BVC ska vara rökfria. Resultat 2012 Beredningarna har genomfört 13 medborgardialoger där fokus legat på attraktiv boendemiljö och kulturfrågor. Totalt har ca 550 kommuninvånare deltagit i dialogerna. Ohälsotalet var 5,69 för 2012 jämfört med 5,73 för 2011. Inom förskola och skola har insatser gjorts. Kostverksamheten har deltagit i seminarier i Skolmåltidsakademin som initierats av Region Skåne. Riktade insatser mot vuxna har däremot inte genomförts. Av resultatet för levnadsvaneundersökningen för barn och unga framgår att så inte är fallet. Vårdcentralen arbetar med motiverande samtal men målgruppen är inte rökfri. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt 28
Kommun och politik Politisk organisation Ansvarsområde/verksamhet Den 1 juli 2009 införde Svalövs kommun en ny politisk organisation. Huvuddragen i organisationen och de viktigaste delarna är: Fullmäktige är den viktigaste politiska arenan. Fyra beredningar under kommunfullmäktige genom välfärdsberedningen, tillväxt- och samhällsbyggnadsberedningen, demokratiberedningen och ekonomiberedningen. Kommunstyrelsen driftansvarig för kommunens egen verksamhet genom välfärdsutskottet, tillväxt- och samhällsbyggnadsutskottet, myndighetsutskottet välfärd och ekonomi- och personalutskott. Särskild myndighetsnämnd under kommunfullmäktige för Bygg-, trafik och räddningstjänst. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Politisk organisation 7,6 7,2 7,2 0,0 Resultatet, som är enligt budget, har varit möjligt genom att samtidigt som den politiska organisationen haft ett underskott på 150 tkr har nämndsadministrationen haft ett överskott på motsvarande belopp. Årets händelser En utvärdering av den nya politiska organisationen genomfördes 2011. Som en följd av denna inrättades en socialnämnd, ersättande kommunstyrelsens myndighetsutskott för välfärd, den 1 juni 2012. Framtiden Under hösten fattades beslut om en ny politisk organisation, vilken träder i kraft den 1 januari 2013. Översyn av kommunfullmäktiges arbetsformer pågår i syfte att stärka kommunfullmäktiges roll. Beredningarnas arbete med att utveckla arbetsformer och metoder för medborgardialoger fortlöper. Utveckling av kommunstyrelsens arbetsformer och olika roller pågår kontinuerligt. Samarbete och samverkan i Skåne NordVäst och med andra kommuner fortsätter vara en viktig inriktning för att fullfölja de olika kommunala uppdragen till medborgarna. Verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Tydligare politisk styrning där de olika nivåernas roller tydliggörs. Helhetssyn. Fokus på långsiktiga strategier, måluppfyllelse och utveckling. Utveckling av medborgardialoger. Resultat 2012 Den politiska organisationen har utvärderats, och en ny organisation träder i kraft den 1 januari 2013. Kommunstyrelsen har tagit ett samlat ansvar för kommunens verksamheter vilket utgör en förutsättning för att utveckla. Beredningarna har ökat fokus på det långsiktiga. Både tillväxt- och samhällsbyggnadsberedningen och välfärdsberedningen har genomfört medborgardialoger i flera ärenden. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt 29
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Förvaltningsledning/beställning/ stab Ansvarsområde/verksamhet På uppdrag av kommunstyrelsen svarar kommunens förvaltningsledning/stab för att verkställa beslut, organisation och utveckling samt samordning och samverkan både inom kommunkoncernen och med externa parter. Kommunförvaltningens gemensamma stab svarar som stödverksamhet för att vara den politiska organisationen och kommunens verksamheter behjälpliga inom följande områden: Ledning, organisation och samordning. Nämndsadministration, ärendehantering samt kommunalrättsliga och avtalsfrågor. Information, kommunikation, webben, marknadsföring och varumärke. Utrednings-, utvecklings-, kvalitets- uppföljningsoch utvärderingsfrågor. Ekonomistyrning, redovisning, planering och uppföljning som exempelvis analyser, prognoser, budget, bokslut och årsredovisning. Personal, löne- och arbetsgivarfrågor som exempelvis policys, regler samt praktiska verktyg för personalarbetet. Interna servicefunktioner såsom IT-drift, reception, televäxel och kontorsvaktmästeri. Näringsliv, turism och konsumentrådgivning. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Förvaltningsledning/ beställning/stab 33,4 35,7 35,1 0,6 Förändringar i årets budget utöver inflationshöjning och kompensation för löneökningar är 500 tkr avsedda till marknadsföring (minskas med 250 tkr inför 2013), 750 tkr i centrala projektmedel (minskas till 500 tkr inför 2013) samt 200 tkr för marknadsföring i form av ny logotyp på personalens julklapp (endast 2012). Resultatet totalt är ett överskott om 600 tkr. Detta innehåller ett stort antal plus- och minusposter. Några av de större avvikelserna mot budget är diverse icke budgeterade annonsinsatser syftande till rekrytering (-800 tkr), uppskjuten produktion av marknadsföringsbroschyr (+500 tkr), försäkringskostnader (400 tkr), senareläggning av införande av beslutsstödssystemet Hypergene (+200 tkr) och ej fullt ut nyttjade centrala projektmedel (+100 tkr). Det särskilda nya centrala projektmedelsanslaget, vilket kommunchefen förfogar över, har använts till bl a översyn av förvaltningsorganisation, utveckling av kommunens ledningsgrupp, informationsskyltar samt delfinansiering av julklapp till samtliga personal. Årets händelser Ett intensivt utvecklingsarbete har skett inom staben avseende förhållningssätt/bemötande som har utmynnat i ett förväntansdokument för medarbetare. Det har innehållit tre viktiga hörnstenar, medborgare, medarbetare och möten. I samband med förändrad förvaltnings- och politisk organisation har nämndsadministrationen fokuserat mycket på framtagande av dokument som reglementen och delegeringsordningar. I och med den under året nya grafiska profilen har nya mallar tagits fram. Arbetet med PUL och uppdateringar av dokumenthanteringsplanen har också pågått. Viktiga dokument som tagits fram under året är bl a näringslivs- och en marknadsföringsstrategi. Inom IT-verksamheten har mycket arbete gjorts i nätet. Ett stort antal accesspunkter för det trådlösa nätet har bytts ut. Autenticeringsutrustningen och WLAN-controllern, vilken är hjärtat i det trådlösa nätet, har också bytts ut. I samarbete med Linåkerskolan har ett 1:1-projekt för årskurs 7 genomförts. En övergång från Windows XP till Windows 7 har påbörjats, eftersom verksamhetssystemen nu är anpassade för detta. Ett antal upphandlingar har genomförts, bl a av PC och telefoni. IT-säkerhetsarbetet som blir allt viktigare har prioriterats och DNS-SEC har införts, vilket innebär att kommunens Internet-kommunikation säkras ytterligare. Inom 6K har en handlingsplan för samverksansområden tagits fram, och arbete med dessa pågår. Framtiden Medborgarnas krav på valmöjligheter, konkurrensutsättning, inflytande, kvalitet och delaktighet innebär ett fortsatt arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta kan vi göra genom olika strategier såsom chefsförsörjning och kompetensutveckling. 30
Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Fortsatt arbete för att minska nettokostnaderna inom alla verksamheter. Utveckla den interna och externa informationen. Vara en attraktiv arbetsgivare. Upprätthåll en god arbetsmiljö samt ta till vara medarbetarnas kompetens för att utveckla verksamheterna. Resultat 2012 Utveckling av ny mål- och budgetstruktur samt beslut om ny organisation. Beslut om införande av beslutsstödssystem, detaljplanering. Ny grafisk profil införd. Förbättringsarbete utifrån medarbetarenkäten samt utveckling av ledningsgruppen. Utveckling av ledningsgruppen samt BAM-utbildning. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt Verksamhetsberättelse 31
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 32 Utbildning och barnomsorg Svalövs kommun erbjuder föräldrar och barn ett varierat utbud av barnomsorg i samtliga kommundelar, både i kommunal egen regi och i extern regi. Oberoende av huvudman för verksamheten så ska barnets välbefinnande, säkerhet och utveckling vara i fokus inom hela barnomsorgen. Förskolans verksamhet ska vara trygg, lärorik och stimulerande för alla barn som deltar i den. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en enhet. Särskild vikt läggs vid språk- och matematikutveckling. Fristående förskolor i kommunen är Askungarna i Ask, Dunderklumpen i Teckomatorp, Svalövs Montessori i Svalöv och Trollungarna i Trolleholm. Förskola Kommunstyrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att utreda behov och förutsättningar för barnomsorg på obekväm arbetstid. Anslag för ändamålet finns från 2014, men tidpunkten kan komma att tidigareläggas om behov finns och modell för verksamheten är klar. Ekonomi Det brukarbaserade ersättningssystemet infördes den 1 januari 2009 och innebär att föräldrar väljer vilken förskola de vill att barnen ska delta i och förskolan erhåller då en ersättning per inskrivet barn per månad från kommunen. Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Förskoleverksamhet 66,8 70,3 69,3 1,0 Specifikation KF-peng Budget Utfall Avvikkr antal antal else barn barn mnkr Förskola 94 223 727 737-1,0 - kommunal regi 94 223 623 620 0,3 - extern regi 94 223 104 117-1,3 Dagbarnvårdare 85 911 20 16 0,4 Avvikelse beroende på volym -0,6 Övriga avvikelser 1,6 Summa avvikelser 1,0 Förskolan redovisar ett positivt resultat om 1,0 mnkr. Antalet barn var 10 mer än efter förändringen i samband med kompletteringsbudget och 4 färre inom verksamhet bedriven av dagbarnvårdare, vilket genererar ett totalt underskott om 1,6 mnkr beroende på volymavvikelse. Övriga avvikelser består i huvudsak av den kommunala produktionen som redovisar ett underskott om 0,3 mnkr och lägre kostnader för barn i behov av särskilt stöd inom förskolan som ger ett överskott om 0,7 mnkr. Årets händelser Förskolans nya läroplan vars uppdrag är att lägga grunden för barnets livslånga lärande är under implementering i alla förskolor, kommunala och fristående. Förskolan ska vara en rolig, trygg och lärorik plats för alla barn som deltar. Metoder som utmanar barns utveckling och lärande har under året varit i fokus i regelbundna pedagogiska diskussioner som förts. Arbete med pedagogiska verkstäder och värdegrundsarbete har fortsatt att utvecklas under året. Barn- och föräldrainflytande har varit ett prioriterat område. Miljöarbete pågår i form av arbete med grön flagg. Flertalet förskolor har börjat arbeta med Ipad. I januari öppnade den nybyggda förskolan Solstrålen och de gamla lokalerna Loftet och Persbo kunde avvecklas. Framtiden Samtliga förskolor i kommunen arbetar med kvalitetssystemet Qualis. Barns- och föräldrars nöjdhet mäts i enkäter och redovisas på kommunens hemsida. Alla kommunala förskolor ska interngranskas utifrån Qualis och målet är att en eller två förskolor ska kunna certifieras. Kommunen kommer att delta i ett treårigt forskningsprojekt Små barns lärande. En kommunal och en fristående förskola deltar med personal i projektet. En projektorganisation ordnas för att alla förskolor i kommunen ska kunna ta del av lärandet. I två av kommundelarna finns behov av ytterligare förskolor. I Röstånga kommer det att lösas tillfälligt med en paviljong. Förvaltningen ska utreda behovet av nya förskolor. I kommunens nya organisation där all utbildning är samlad i Sektor Utbildning finns tankar om att utveckla ledningsorganisationen genom att tillsätta förskolechefer.
Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Utveckla barns nyfikenhet och lust att lära. Verksamheterna utvärderar upplevelsen av trygghet genom Qualisenkäter. Arbetssätt utgår från och utvecklas för att öka barnets intresse och lust att lära. Resultat 2012 Verksamheterna utvärderar upplevelsen av trygghet genom Qualisenkäter. Arbetssätt utgår från och utvecklas för att öka barnets intresse och lust att lära. God tillgänglighet till verksamheten. 100% erbjuds förskoleplats inom 4 månader. 77% får placering utifrån vårdnadshavarens önskemål, rätt dag, rätt förskola, rätt avdelning. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt Verksamhetsberättelse 33
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 34 Grundskola: Uppdrag I Svalövs kommun finns kommunal grundskola F-6 i fem av sex tätorter. I Svalövs tätort finns en kommunal 7-9 skola, Linåkerskolan, som tar emot elever från hela kommunen. Särskolans elever undervisas på Centralskolan och Månsaboskolan i Svalöv. I kommunen finns två fristående skolor. Svalövs Montessori och Blichers Friskola. Oberoende av huvudman ska elevernas kunskaper, nyfikenhet och lust att lära och ett demokratiskt förhållningssätt utvecklas. Alla elever ska känna sig trygga i verksamheten. De kommunala skolorna arbetar med kvalitetssystemet Qualis. Anslaget har höjts fr.o.m 2012 med 1 mnkr för barn i behov av särskilt stöd samt 0,8 mnkr för undervisning i svenska/modersmål. Ökat statsbidrag till följd av ny skollag har oavkortat gått till verksamheten Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Grundskola 135,9 136,9 144,5-7,6 Specifikation KF-peng Budget Utfall Avvikkr antal antal else barn barn mnkr Grundskola F-6 71 495 1 098 1 115-1,2 - kommunal regi 71 495 958 966-0,6 - extern regi 71 495 140 149-0,6 Grundskola 7-9 86 901 450 447 0,3 - kommunal regi 86 901 310 310 0,0 - extern regi 86 901 140 137 0,3 Fritidshem 26 194 536 548-0,3 - kommunal regi 26 194 471 475-0,1 - extern regi 26 194 65 73-0,2 Avvikelse beroende på volym -1,2 Övriga avvikelser -6,4 Summa avvikelser -7,6 Det brukarbaserade ersättningssystemet infördes den 1 januari 2009 och innebär att föräldrar väljer vilken grundskola och vilket fritidshem de vill att barnen ska delta i och verksamheten erhåller då en ersättning per inskriven elev per månad från kommunen. Systemet gäller för både kommunala och externa verksamheter. Ersättningen till enheterna är lägre än den KF-peng som anges nedan. Anledningen till detta är att avdrag görs för t ex kostnader för barn i behov av särskilt stöd. Samtliga enheter, kommunala och externa, får på lika villkor söka tilläggsresurser beroende på enskilda barns behov. Från och med år 2011 ingår även lokalkostnaderna i de volymbaserade resurserna för de kommunala enheterna. Grundskolan redovisar ett negativt resultat om 7,6 mnkr. Antalet elever var 14 fler än budgeterat inom grundskolan och 12 fler inom fritidshemsverksamheten, vilket genererade ett underskott med 1,2 mnkr beroende på volymavvikelse. Övriga avvikelser består i huvudsak av den kommunala produktionen som redovisar ett underskott om 3,3 mnkr, högre kostnader för barn i behov av särskilt stöd och därmed ett underskott om 2,5 mnkr. Årets händelser 2012 har varit ett intensivt år med implementering av ny skollag, ny förordning och nytt betygssystem. Alla kunskapskrav i Läroplanen har bearbetats och penetrerats på många konferenser både i egen verksamhet och i Skolverkets regi. Skolorna arbetar med värdegrundsarbete och likabehandlingsplaner. Arbete pågår för att få elever och föräldrar att känna större delaktighet i verksamhet och planering. Att engagera varje elev i sin egen lärprocess och att ge alla elever rätt stöd är skolans utmaning. På Linåker har projektet ett till ett startat, vilket innebär att alla elever i årskurs 7 får en egen dator. Centralskolan, Månsaboskolan och Särskolan har börjat arbetet för att bli en skola. Under året har årskurserna 4-6 tillfälligt flyttat in på Linåkerskolan och yngre klasserna är samlade på Månsaboskolan som är förstärkt med en paviljong. Svalövs Montessori är sedan två år en F-9 skola har 142 elever och fortsätter att växa. Blichers friskola har verksamhet både i Axelvold och Norrvidinge. Ungefär 130 elever från Svalövs kommun väljer utöver dessa alternativ kommunal eller fristående skolor i annan kommun. Framtiden Kommunen har en ny organisation där all utbildning från förskola till vuxenutbildning är samlad i Sektor Utbildning. Uppdraget är att förbättra måluppfyllelsen och meritvärde. Utmaningen ligger i att hitta nycklarna till elevernas motivation, öka inflytande och delaktighet samt öka upplevelse av trygghet och trivsel. Den nya skollagen stärker elevens rätt till stöd för att nå målen och för att leva upp till detta måste organisationen av för barn i behov av särkilt stöd utvecklas. Invigning av den Nya skolan sker den 17 augusti. Måndagen därefter startar ett läsår i alldeles nya lokaler. En ny idrottshall är under planering. Linåkerskolan ska fortsätta med projektet en till en, där alla elever i årskurs 7 får en egen dator. Även undervisning måste då förändras så att alla nyttjar ny teknik.
Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Utveckla elevers nyfikenhet och lust att lära. Resultat 2012 Verksamheterna arbetar med att utveckla metoder för att öka motivation, delaktighet och inflytande. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt Verksamhetsberättelse 35
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Gymnasieskola Uppdrag Från hösten 2009 samverkar alla Skånes kommuner med antagning till gymnasieskolan. För Svalövs elever innebär det en ökad valfrihet. Ungdomarna kan söka till vilken gymnasieskola som helst i landet. Utvecklingen av gymnasiesärskolan har varit gynnsam för elever som tillhör den obligatoriska särskolan i Svalöv. I stort sett genomför alla särskoleelever i Svalöv idag sin gymnasieutbildning i Svalöv, Landskrona, Eslöv eller Helsingborg. Programutbudet, som finns i dessa skolor tillgodoser behovet för eleverna i gymnasiesärskola Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Gymnasieskola/ gymnasiesärskola 68,3 61,9 67,3-5,4 Gymnasieskolan redovisar ett negativt resultat om 5,4 mnkr, vilket beror på verksamheten inom den kommunalt drivna gymnasieskolan Svalöfs gymnasium. Den negativa avvikelsen för den skolan uppgår till 6,2 mnkr fördelat på jordbruket -2,6, färre elever än budgeterat -1,3 mnkr, internatboende -0,6 mnkr, högre elkostnader -0,5, högre löneökningar utöver beaktat i elevavgiften -0,4 samt lägre intäkter för ensamkommande barn och yrkeshögskolan med 0,8 mnkr. Årets händelser Från juli 2012 var det första året som Svalövs kommun var en gymnasiekommun. Övergången från att vara del i ett gymnasieförbund till att vara huvudman för Svalöfs gymnasium har fungerat bra. De kommande åren minskar årskullarna i gymnasieålder vilket innebär att många skolor skär ned på utbildningsplatser. Svalöfs gymnasium har gott rykte och många sökande. Under året granskades skolan genom kvalitetssäkringssystemet Qualis och fick en ny certifiering. Granskningsresultatet är det bästa någonsin på en gymnasieskola i Sverige. Svalövs kommun har avtal om samverkan både med Skåne NordVäst och med övriga Skåne samt Blekinge. Avtalen avser främst antagning till gymnasieskolan, men gäller även samarbete kring utbud, information och ersättningsfrågor. Svalövs ungdomar väljer vilket program och vilken skola de vill studera vid. Svalöfs gymnasium har 465 elever och av dessa kommer 87 från Svalövs kommun. Övriga elever kommer från hela Skåne. Av Svalövs ungdomar valde ungefär 30 % fristående skolor. Kommunala skolor i Lund, Helsingborg, Landskrona, Klippan och Eslöv valdes av 43 %. Framtiden Ett viktigt uppdrag för kommunen, grundskolor och vägledare är att arbeta med information så att alla elever börjar på rätt gymnasieprogram och slutför sin gymnasieutbildning på tre år. Inom Skåne och Blekinge arbetar kommunerna tillsammans med information både på webb och med mässor. Från den 1 januari 2013 har Svalövs kommun en ny organisation. Sektor utbildning omfattar förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Uppdraget är att öka måluppfyllelse och meritvärde. I detta utvecklingsarbete kommer gymnasiets goda erfarenheter av Qualis att nyttjas. 36 Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Utveckla elevers nyfikenhet och lust att lära. Resultat 2012 Eleverna i Svalövs kommun väljer fritt program och skola, vilket innebär att detta måste mätas på många skolor. Svalöfs gymnasium arbetar framgångsrikt med trygghet och trivsel, samt elevens ansvar för det egna lärandet i den lokala arbetsplanen. Bedömn
Vuxenutbildning Uppdrag Vuxenutbildningen i Svalövs kommun är sedan 2008 en verksamhet som bedrivs i nära samarbete med Svalöfs gymnasium. Vuxenutbildningen omfattar särvux, svenska för invandrare, SFI, grundläggande utbildning, gymnasiala kurser, omvårdnadsutbildning och yrkesvux- och vuxlärlingsutbildning. Det nära samarbetet mellan ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen innebär att utbildningar kan integreras och undervisningen effektiviseras. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Vuxenutbildning 6,7 6,7 6,4 0,3 Vuxenutbildningen redovisar ett positivt resultat om 0,3 mnkr. Årets händelser Vuxenutbildningen har genomgått en hel del förändringar genom införandet av Vux 12. En stor förändring är att det inte längre är möjligt att läsa upp redan godkända betyg. Under året har det varit stort tryck på svenskundervisningen för invandrare och framförallt har det varit anhöriginvandrare som sökt till skolan. Omvårdnadsutbildningen fyller sina platser vid varje start. Yrkesvux- och vuxlärlingsplatserna är sökbara för alla som är bosatta i Nordvästra Skåne. Det har varit kurser för personbilsmekaniker, lantbruksutbildning och djurskötarutbildningar. Precis som på gymnasiet har ett nytt betygssystem införts. Under året har det ganska jämnt fördelat varit cirka 50 stycken SFI-studerande fördelade på tre nivågrupper. En del går vidare till yrkesutbildningar och en del väljer att arbeta med att få grundskolekurserna klara. På Vuxenutbildningen arbetar man mycket individanpassat och alla elever går framåt efter sin egen studieplan, där det är viktigt att eleverna arbetar med frågor som vad ett kunskapsmål är och vad som krävs för att uppfylla det och nå ända fram till målet. Personalen på Vuxenutbildningen har valt fortbildning genom Entris som innebär att eleverna arbetar entreprenöriellt med sin inlärning och tar större eget ansvar för planering, inlärning och utvärdering. Ett samarbetsavtal gällande Yrkesvux och Vuxlärling har författats och skrivits på av alla tio nordvästskånska kommunerna. Framtiden Vuxenutbildningen ser ljust på framtiden. Att utbilda och hjälpa vuxna framåt har länge varit Komvux uppgift och för många kommer det att vara starten för fortsatta studier. Och också ett sätt för många att få större självförtroende och starkare självbild genom den sociala gemenskapen på skolan. Svalöv tillsammans med Landskrona arbetar tillsammans i vård & omsorgscollege. Dels genom en styrgrupp och dels genom en arbetsgrupp. I båda grupperna sitter representanter för utbildning och socialförvaltning på olika nivåer. Ett nytt avtal mellan Landskrona och Svalöv håller på att ta form. Det kommer att gälla fram till och med 2014. Verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Utveckla elevers nyfikenhet och lust att lära. Resultat 2012 Möjligheten att söka utbildning inom Skåne NV ökar utbudet av utbildningar. Verksamheten arbetar med en gemensam värdegrund och att möta varje individ på dess nivå. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt 37
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Omsorg och socialt stöd Vård och och omsorg Uppdrag Boende i Svalövs kommun skall känna trygghet och att deras behov av integritet och personliga önskemål tillgodoses. Det viktiga är att alla arbetar mot samma mål, med vårdtagaren i fokus i samarbete med anhöriga. Att bemöta vårdtagaren respektfullt för att skapa trygghet och välmående. Uppmuntra vårdtagaren till självbestämmande och ett aktivt liv, för på så sätt tillgodose vårdtagarens individuella behov. Vårt uppdrag är att ge vårdtagarna ett levande värdigt liv livet ut. Årets händelser/kvalitet och utveckling Verksamhetsplanen för Vård och omsorg skapades efter sommaren 2012. Anledningen till detta är den förändring som gjordes 1 januari 2012 som innebar en verksamhetschef för vård och omsorg i stället för som tidigare tre. De verksamhetsplaner som fanns sen tidigare gällde fram till dess. I samband med förändringen omarbetades uppdragen för verksamhetschefen samt för enhetscheferna. Arbetet med en kvalitetskatalog för vård och omsorg har påbörjats. I den kommer vi att samla samtliga riktlinjer och PM som finns i verksamheten. Katalogen kommer att finnas tillgänglig digitalt för alla medarbetare. För andra gången anordnades en mässa i Folkets Hus den 5 oktober. Temat var Informationsdag med aktivitet, liv och lust och mässan var välbesökt samt uppskattad av medborgarna. Anhörigstödet har utökat öppettiderna och håller nu öppet alla vardagar. I anhöriglokalen finns möjlighet att få träffa andra anhöriga för att få perspektiv på sin egen situation och utbyta erfarenheter. Medlemmarna i kompetensgruppen demens har deltagit i Webbaserade Demens ABC, som bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Vårt teamarbete fortsätter att vara intressant för andra kommuner. Under året har vi varit inbjudna att föreläsa i Kalmar på de Nationella mötesdagarna, på Vård och omsorgsmässan i Malmö samt i Ängelholm. På Korttidsenheten som finns på Ängslyckan har det perioden under juli okt inte funnits några vårdtagare. Vi kan konstatera ett minskat behov av dessa platser. Andra kommuner som också har infört hemteam har samma erfarenhet. Under samma period hade vi ett antal tomma lägenheter på särskilt boende och valde därför att i stället utnyttja en del av dessa till Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Ge adekvat vård och omsorg till äldre och/ eller funktionshindrade och skapa trygghet och tillit. Utveckla brukarbaserat ersättningssystem inom vårdoch omsorg. Klart senast 2011. Tillvarata de resurser som erbjuds ideellt. Resultat 2012 De flesta vårdtagare har en Individuell Genomförande Plan (IGP), i den dokumenteras vårdtagarens individuella behov. Samtliga nya vårdtagare, även de som enhart har larm och/eller serviceinsats får en IGP. Utvärdering av dessa sker regelbundet men minst var 6:e månad. Alla vårdtagare har kontaktman med ett tydligt skriftligt uppdrag. Med IGP och tydligt kontaktmannaskap samt ett aktivt teamarbete ökar förutsättningarna för trygghet och tillit. I verksamhetsplanen finns flera mål knutna till trygghet och kontinuitet för att utveckla detta ytterligare. Arbetet med IGP kommer att prioriteras under 2013. En utvärdering av särbopeng är genomförd under året. Utvärdering av hemvårdspengen behöver göras. En del aktiviteter genomförs men ingen gemensam planering finns. Genom att införa kontinuerliga samverkansträffar skulle säkert fler idéer och förslag kunna tas tillvara och genomföras. Bedömn 38 Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt
personer med behov av korttidsplats, avlastning och växelvård. Verksamheten kommer att fortsätta arbetet med att individanpassa aktiviteterna för de boende via delaktighet. Önskemål om aktiviteter ska finnas med i den individuella genomförandeplanen. Vidare kommer det att arbetas med att ytterligare implementera det salutogena synsättet i verksamheten. Valfrihetssystem enligt LOV trädde i kraft i Svalöv den 1 augusti 2011. Ganska snart fick Svalöv fem godkända externa utförare men under hösten 2012 hade vi inga externa utförare. En ny satsning för att locka utförare till kommunen kommer att göras under 2013. I samband med att LOV infördes i Svalöv antog kommunfullmäktige en rutin för uppföljning av LOV att följas för våra externa utförare. I enlighet med det utfördes en uppföljning av kommunens hemvård med lyckat resultat. Ekonomisk analys Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Vård och omsorg 102,9 106,3 106,7-0,4 Inom Vård och Omsorgs budgetram finns bostadsanpassning. Resultatet utan bostadsanpassning slutar för Vård och omsorg med ett överskott på 93 tkr och med bostadsanpassning på ett underskott på 372 tkr. Särskilt boende visar ett underskott med 790 tkr och består av de tre boendena Solgården, Ängslyckan och Åsgården. De särskilda boendes bekymmer under 2012 har varit beläggningen av lägenheterna. Den avviker negativt från budgeterat med 6,81 %. Korttidsenheten visar ett positivt resultat med 644 tkr vilket grundas på ett minskat behov av korttidsplatser men även samordning av personal med andra enheter inom Vård och omsorg. Under januari juni var snittet på beläggningen hos korttidsenheten 28,44 dygn och juli december 8,73 dygn. Under juli och augusti fanns inga vårdtagare så ordinarie personal arbetade på särskilt boende. Total avvikelse i budgeterade timmar för korttidsenheten mot utfall är -43,43%. Hemsjukvård och hemteam visar ett överskott på 572 tkr. Den positiva avvikelsen beror på att sjuksköterskor inte ersatts vid föräldraledighet, sjukdom och vård av barn, vilket gett ett överskott med 553 tkr (618 tkr var budgeterat) tkr på timlöner. Hemvården står för största underskottet på Vård och Omsorg med 2 644 tkr. Arbetet med styrningen av verksamheten och med den inrapporteringen av utförda timmar har dock gett positiv effekt under slutet av året. Sjukfrånvaron är en kostnad som har ökat och står för en negativ avvikelse med 283 tkr. Antalet sjukdagar har ökat markant till 2 483 dagar under 2012 jämfört med 2011 där sjukdagarna var 1 541. Positivt för framtiden och hemvården är att en översyn och utbildning i LapsCare, som är ett planeringsverktyg, kommer att ske. Detta gör att hemvården kan planera personalinsatser och bemanningen utifrån vad man får betalt i LOV-pengen för. Framtiden Ny verksamhetsplan kommer att tas fram under våren 2013. En processinriktad insats, som utgår från en modell TPM (Team Performance Model), kommer att genomföras. Modellen skapar möjlighet för ledningsgruppen att på ett mycket konkret sätt utvecklas mot ett högpresterande team. Utveckling av vårdplaneringsprocessen från sjukhus till kommunen kommer att ske. Vi ska utveckla och förändra utredningar och beslut enligt SOL utifrån de synpunkter som kom fram vid Socialstyrelsens tillsyn. Ny mässa för seniorer är planerad i oktober. Vi kommer fortsatt att arbeta med att implementera ett salutogent synsätt inom Vård och omsorg. Vi kommer att utreda förutsättningarna för ett Demenscentra i kommunen. Verksamheten arbetar för att göra det enklare för kommuninvånarna att kontakta vård och omsorg. Detta arbete kommer att göras tillsammans med anhörigstöd. En kompetensgrupp i hot och våld kommer att startas under våren. Verksamhetsberättelse 39
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Nyckeltal Vård och omsorg Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut 2009 2010 2011 2012 2012 Ekonomi Bruttokostnader 115 809 120 257 119 489 123 119 123 203 Bruttointäkter 17 928 17 503 16 613 16 790 16 502 Total budget (nettokostnader) 97 881 102 54 102 876 106 329 106 701 Kvalitetsmått Personaltäthet i särskilt boende (åa dagtid/boende) 0,58 0,59 0,62 0,59 0,59 Personaltäthet i demensboende (åa dagtid/boende) 0,84 0,84 0,83 0,84 0,81 Personaltäthet i korttidsboende (åa dagtid/boende) 0,80 0,84 0,96 0,84 0,81 Uppsökande verksamhet (besök/invånare 80+) 38 51 38 7 Nyckeltal Antal vårdtagare i särskilt boende 106 106 105 105 104 - därav i vård på privata vårdhem 1 2 2 2 1 Antal vårdtagare i hemvården 30 340 309 340 297 Antal vårdtagare i hemsjukvården 710 710 899 710 1 050 Verksamhet Antal dygn Totala Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Budget Utfall Avvik dygn/ % avvik dygn 2012 2012 2012 2012 2012 2012 tim 2012 2012 Särskilt boende Budgeterade dygn Solgården 16 836 4 186 4 186 4 232 4 232 16 836 Utfall dygn Solgården 3 884 3 825 3 937 3 782 15 428-1 408-8,36 Budgeterade dygn Ängslyckan 8 052 2 002 2 002 2 024 2 024 8 052 Utfall dygn Ängslyckan 1 983 1 932 1 906 1 713 7 534-518 -6,43 Budgeterade dygn Asgården 13 176 3 276 3 312 3 312 13 176 Utfall dygn Asgården 3 173 3 217 3 145 2 973 12 508-668 -5,07 Summa särskilt boende 38 064 9 464 9 464 9 568 9 568 38 064 35 470-2 594-6,81 Korttidsvård Budgeterade dygn 3 253 808 809 817 817 3 251-1 412-43,43 Utfall dygn 684 223 351 581 1 839 40
LSS Uppdrag LSS -Verksamheten är reglerad i lagar och förordningar, främst Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Alla människor har lika värde och samma rättigheter oberoende av fysisk och psykisk förmåga. Den som omfattas av LSS lagen ska få möjlighet att leva som andra. Verksamheten grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Alla har inte samma förmåga att självständigt ta del i samhället och utöva sina rättigheter. Insatserna som LSS verksamheten utför utgår från den enskildes behov. Målet för insatserna är att främja människors jämlikhet i levnadsvillkoren och fulla delaktighet i samhällslivet. Detta innebär bland annat att verksamheten skall arbeta för att möjliggöra inflytande och delaktighet för brukarna. Inom LSS ingår personlig assistans, ledsagare, kontaktperson, korttidsvistelse utanför hemmet, korttidstillsyn, avlösarservice samt gruppboende. Årets händelser/kvalitet och utveckling Ett brukarråd har startat på Kvarngatan 28. Syftet är att öka de boendes inflytande och delaktighet. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på korttidsplatser men även efterfrågan av fritidsplatserna har ökat. De förändrade behoven ställer högre krav på kunskap och flexibilitet hos personalen. Idag löser verksamheten detta genom att ha öppet även mitt i veckan vilket har medfört ökade kostnader. Inom Daglig verksamhet ökar gruppen individuell placering. Vi har ett fortsatt samarbete med försäkringskassa och arbetsförmedling. Detta för att möjliggöra för brukarna att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Under året har vi fått igång vårt habiliteringsteam med egen arbetsterapeut och sjukgymnast. Detta har fallit väl ut. Vi har arbetat fram genomförandeplaner till alla som har boende och/ eller daglig verksamhet. Då omvårdnadsbehovet ökat på Felestadsvägens och Majorsgatans gruppbostäder har bemanningen utökats. På Felestadsvägens gruppbostad har det utökats med personal som arbetar vaken natt och på Majorsgatan med dagpersonal. Säkerställandet av tryggheten har medfört avvikelser i budgeten. Socialstyrelsen har gjort tillsyn på gruppbostäderna Kvarngatan 28 och Erik Ljungsgatan. I tillsynen framkom synpunkter på brister i social dokumentation, genomförandeplaner, utformningen av lägenheter, inskränkande åtgärder, sekretess, bemanning och individuella aktiviteter. Arbetet med att åtgärda bristerna har påbörjats. Ekonomisk analys Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat LSS 42,2 44,6 45,1-0,5 Verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Ge adekvat vård och omsorg till äldre och/ eller funktionshindrade och skapa trygghet och tillit. Tillvarata de resurser som erbjuds ideellt. Resultat 2012 Alla våra gruppboenden är belagda. Ökning av bemanningen har skett på två av våra boende för att säkerställa tryggheten. Vårt arbete med att skapa individuella lösningar i samspel med den enskilde genom individuella genomförandeplaner och målmöten har fortsatt under året. Vi erbjuder olika fritidsaktiviteter till brukare inom LSS utifrån individuella önskemål genom vår Fritidsgrupp inom LSS. Vi har under 2012 samarbetat med Handikappföreningen i Svalöv o Dart- o bouleklubb i Teckomatorp. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt 41
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 LSS resultat 2012 slutar med ett underskott på 432 tkr. Intäkterna från Försäkringskassan är svåra att prognostisera och hela ansökningsförfarandet är manuellt. LSS har under året aktivt arbetat med att budgetera och prognostisera intäkterna tillsammans med Försäkringskassan. Personliga assistenter visar ett underskott för 2012 med 506 tkr. Kommunen betalar för de första 20 timmarna hos brukarna oavsett om de väljer privata eller kommunen som anordnare. Under året har de timmarna ökat med 350 tkr mer än budgeterat. En utökning av timmar hos fyra befintliga brukare har skett och detta har inneburit en nettokostnad med 56 tkr. Gruppbostäder visar ett underskott med 987 tkr och de negativa avvikelserna består ett ökat omvårdnadsbehov hos de boende. Därmed har det på gruppbostäderna krävts en utökad bemanning som gett en negativ avvikelse. Ledsagare/avlösarservice står för ett positivt överskott på 469 tkr då antalet timmar av ledsagare inte använts fullt ut av brukarna. Korttidsvistelse utanför hemmet visar ett underskott med 145 tkr. Verksamheten har fått in flera yngre barn med specifika behov och grupperna har fått göras mindre för att kunna tillgodose deras behov. Därmed har det krävts en utökad personalbemanning som gett en negativ avvikelse med 144 tkr mot budgeterat. Daglig verksamhet visar ett överskott med 345 tkr och det beror på att vikarier inte har tillsatts vid sjukdom och annan ledighet. De minskade personalkostnaderna har gett ett överskott med 250 tkr. Mobila teamet har gett ett överskott med 329 tkr huvudsakligen förankrade i åtgärdsplan/handlingsplan för LSS underskott under året. Detta har bestått i mindre vikarietillsättning under sommaren och en borttagen 50 % tjänst. Framtiden Genom kompetensinventering och med Socialstyrelsens tillsyn framkom behov av att öka kompetensen i verksamheterna. Därför kommer kompetensgruppen Social dokumentation även att omfatta LSS verksamheten. Därtill kommer en kompetensgrupp på temat Alternativa kommunikationer att starta. Syftet är att förbättra kommunikationen mellan personal och brukare. I arbetet med att öka brukarnas inflytande och delaktighet kommer en brukarundersökning att göras och fler brukarråd att starta. Brukare kommer också att erbjudas deltagande i Focusgrupper inom ramen för FOU Handikappomsorgens projekt på temat inflytande och delaktighet. Jourtjänster och bemanning i gruppbostäderna kommer att ses över med anledning av det ökade omvårdnads- och omsorgsbehovet hos de allt äldre brukarna. Nyckeltal LSS Mnkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse 2008 2009 2010 2011 2012 2012 Total nettokostnad 33,9 34,9 39,9 42,2 44,6 45,1-0,5 Differens mot budget/plan -4,6-1,5-0,5-4,9-0,5 - varav personlig assistans 3,8 5,4 7,8 8,2 4,4 4,9-0,5 Nyckeltal Antal årsarb (budg) resp man i arbete (utfall) 45,61 48,84 48,84 49,40 48,84 50,74-1,9 Antal personer med pers ass (LASS + LSS) 12 15 19 18 15 17-2,0 Antal personer boende i gruppbostad 40 43 40 40 43 41 2,0 Antal personer i daglig verksamhet 45 52 52 51 52 48 4,0 42
Individ och familjeomsorg Uppdrag Verksamheten skall tillgodose kommuninvånarnas behov av individuellt inflytande och valmöjligheter. Verksamheten skall också tillgodose enskilda och familjer med behov av försörjningsstöd, ekonomisk rådgivning, råd- och stödsamtal avseende sin ekonomi. Möjligheter ska finnas att få stöd med förmedlingsmedel, budgetrådgivning och skuldsanering. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt barn och ungdomars situation. Verksamheten skall ha en korrekt myndighetsutövning i enlighet med gällande lagstiftning. Verksamheten är reglerad i lagar och förordningar, främst socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM), Alkohollagen samt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade ( LSS). Socialtjänsten och skolan skall samverka för att tidigt identifiera barn med särskilda behov. Verksamheten ska skapa en öppen och kreativ verksamhet för arbetssökande och sjukskrivna i Svalövs kommun där möjligheter till vägledning, motivation och praktiskt såväl som socialt stöd ska finnas. Arbetet sker i nära samarbete bland annat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunens utbildningsanordnare samt näringslivet. Måluppfyllelse Se tabell. Samverkan mellan skola och socialtjänst, samt utbildning, har medfört att anmälningar har ökat. Genom öppenvårdsverksamhet som ger råd och stöd, motivations- och anhöriggrupper har verksamheten kunnat arbeta förebyggande. Tidiga insatser för barn och deras familjer under pågående utredning har gjort en stor skillnad för insatser efter avslutad utredning. Det förebyggande arbetet kan ytterligare utvecklas. Årets händelser/kvalitet och utveckling 2012 har varit ett arbetsintensivt år för utredningsoch uppföljningsenheten kring både barn, ungdomar och vuxna. Antalet anmälningar gällande barn har varit 274 stycken och av dessa har det inletts 152 utredningar. Barnutredarna har hanterat svåra utredningar kring väldigt små barn med såväl våld som stor omsorgssvikt. Utredningsverktyget BBIC, barns behov i centrum, är koncentrerat på sju olika behov gällande barn. Beslutet att alltid utreda områdena hälsa och utbildning och samla in material från t ex skolhälsovård, har gjort att tidigare ouppmärksammade behov för ett barn blivit synliga. Utredningar som utmynnat i placeringar i enskilda familjehem har utretts enligt Kälvestensmetoden av våra familjehemssekreterare. Kälvestensmetoden som är ett digert intervju underlag, som när det är färdigt analyseras av en psykolog med kunskap om denna metod. Antal ärenden till öppenvården, som i huvudsak arbetar med stöd och råd till familjer/individer, har ökat med 48. Socialtjänsten och en av kommunens skolor har bedrivit ett projekt för att öka samverkan mellan socialtjänst och skola. Under sommaren erbjöd öppenvården sommarlovsaktiviteter till socialt utsatta barn och ungdomar. Utvärderingen visade att barnen/ungdomarna samt deras föräldrar uppskattade denna typ av insats. I december månad genomförde öppenvården tillsammans med Ettans personal och ungdomar en Verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Inrikta insatserna på hjälp till självhjälp som stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Kraftsamla på förebyggande åtgärder för att undvika sociala problem hos barn, ungdomar och vuxna. Resultat 2012 Utredningsförfarandet har en tydlig struktur utifrån syfte, behov och insats och den enskilde är delaktig. Genom samverkan mellan Svalövs kommun, Arbetsförmedlingen och andra aktörer arbetar GPS och Nya vägar för att stärka ungdomar till att leva ett självständigt liv och rustas för arbete eller studier. Kommuninvånare erbjuds biståndslös rådgivning, dvs stöd utan registrering i socialregister. Den enskilde erbjuds hjälp och stöd i att ansöka om skuldsanering. Att tillsammans med den enskilde skapa en vardagsbudget. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt 43
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 julresa till Liseberg för samma målgrupp. Aktiviteten i december kunde genomföras med extra pengar från kommunstyrelsen. Under våren 2012 genomfördes en kartläggning av socialpsykiatrin i Svalövs kommun. 83 personer identifierades som tillhörande målgruppen psykiskt funktionshindrade. Förvaltningen utreder hur behoven skall tillgodoses. ADATO enheten för missbrukare har haft motivations/primärbehandling, efterbehandling, samt anhörigprogram. VIVA enheten för personer med psykisk ohälsa har under 2012 varit öppet 93 dagar och 870 besök har gjorts under dessa dagar. Ettan, kommunens HVB-hem för ensamkommande barn har inspekterats av Socialstyrelsen och verksamheten fungerar väl. Under 2012 har försörjningsstöds fokus legat på självförsörjning. Resurser har varit budget- och skuldrådgivare, PULS (Praktisk utredning) via Finsam, GPS Nya Vägar via Finsam och Leader samt Unga-i-jobb i Bjuv (EFS-projekt). Även arbetsmarknadsenheten har funnits till hjälp för en klients väg till självförsörjning. Ekonomisk analys Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Individ och familjeomsorg inkl flyktingverksamhet 41,6 41,3 43,5-2,2 Individ- och familjeomsorg visar 2012 ett underskott med 2 182 tkr. Den senaste prognosen var på 2 280 tkr i oktober, d v s utfallet var 100 tkr bättre än sista prognosen. Emellertid har en del förändringar skett sedan dess. De största avvikelserna finns inom vuxna missbrukare med en negativ avvikelse med 1 138 tkr. Det beror på att det under året har varit fler placeringar än budgeterat. Flyktingar har i år en negativ avvikelse med 1 002 tkr. Detta beror på minskade intäkter med 2 721 tkr jämfört med 2011. Detta är första året med det nya regelverket från staten och då vi fortfarande är i två bidragsystem, är det svårt att prognostisera intäkter åren för det kommande året. Ensamkommande flyktingbarn visar ett överskott på 353 tkr som har förts över till 2013. Under året har det öppnats utslussningsboenden i Svalöv och till detta har inköp av inventarier gjorts. Vård av vuxna inom socialpsykiatri visar ett överskott med 490 tkr då budgeterade placeringar inte gjorts under året. Institutionsvård för barn och ung-domar visar ett överskott med 1 568 tkr och även detta är budgeterade placeringar som inte gjorts. Familjehemsvård barn och ungdomar visar ett underskott med 448 tkr. Detta beror på spädbarnsplaceringar och den negativa prognosen har länge varit känd under året. Ekonomiskt bistånd visar ett underskott med 594 tkr. Glädjande är att enbart 102 tkr av dem är socialbidrag. Budgeten för socialbidrag har visat sig stämma väl med verkligheten trots lågkonjunkturen i landet. För att få en flexiblare arbetsplats har individ- och familjeomsorg investerat i bärbar IT-utrustning, dvs telefoner, samt bärbara datorer, för 135 tkr. Investeringen underlättar säkerheten samt trångboddheten på rummen. Andra investeringar under året är inköp av nya möbler till receptionen 23 tkr. Framtiden Flera nya lagar träder i kraft den 1 januari 2013. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa skall vara avgörande vid beslut och andra åtgärder. Socialnämnden skall vid anmälan som gäller barn omedelbart göra en s k skyddsbedömning. Detta ställer krav på att det alltid ska finnas en socialsekreterare som handlägger ärendet. Barn som är placerade vid institution eller i familjehem skall ha en egen socialsekreterare. Arbetet med att utveckla rutiner för förebyggande arbete för att upptäcka och förebygga risker skall fortsätta under 2013. Likaså skall samarbetet mellan barn- och vuxenutredare utvecklas. Socialstyrelsen har utsett Svalövs Kommun till försökskommun att prova ett riskbedömningsinstrument i ärenden som berör våld i nära relationer. Personal från öppenvården och myndighetsutövarna ska vara med skolornas workshops dagar. De ska profilera och informera medborgarna om vad som kan erbjudas. Syftet är att socialtjänsten ska synas mer ute i kommunen och detta ska förhoppningsvis resultera i att medborgarna själva söker råd och stöd. Under 2013 kommer ungdomarna på Ettan att erbjudas fadderfamiljer. Syftet är att ungdomarna ska få bättre inblick i det svenska samhället. 44
Individ och familjeomsorg Bokslut Bokslut Bokslut Budget Bokslut 2009 2010 2011 2012 2012 Ekonomi, tkr Nettokostnader 43 834 43 149 41 366 38 538 40 540 Kvalitetsmått Tid från anmälan till beslut om att inleda barnavårdsutredning. < 14 dgr 21 dgr > 21 dgr < 14 dgr > 14 dgr Andel barnavårdsutredningar som innehåller en skriftlig utredningsplan upprättad i samråd med aktuell familj. 100% 40% 80% 100% 100% Tid från att ansökan om försörjningsstöd inkommit till beslut 10 dgr 12 dgr 9 dgr < 10 dgr 17 dgr Nyckeltal, tkr Institutionsplaceringar vuxna missbruk 8 408 3 912 3 830 2 844 3 982 Institutionssvård vuxna psykiatri 1 300 2 500 2 010 Institutionsplaceringar barn & unga 9 862 6 682 4 178 4 930 3 362 Familjehemsplaceringar 3 546 3 596 3 297 3 432 3 879 Försörjningsstöd (exkl flyktingar) 9 528 11 636 10 918 11 300 11 402 Verksamhetsberättelse 45
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Arbetsmarknad Uppdrag Verksamheten ska skapa en öppen och kreativ verksamhet för arbetssökande och sjukskrivna i Svalövs kommun där möjligheter till vägledning, motivation och praktiskt såväl som socialt stöd ska finnas.arbetet ska ske i nära samarbete bland annat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunens utbildningsanordnare samt näringslivet. All verksamhet ska ta tillvara individens resurser och att hjälpa den enskilde att komma ut på arbetsmarknaden i ett passande arbete, vidare till studier eller att annan huvudman tar över ansvaret. Årets händelser/kvalitet och utveckling GPS Nya Vägar projektet har varit igång ett år. För drygt hälften av deltagarna har projektet fungerat väl för och de har kunnat tillgodogöra sig gruppaktiviteterna. De flesta deltagare har varit anvisade av arbetsförmedlingen. Vi har identifierat ungdomar som enligt arbetsförmedlingens registrering varit så kallat jobbready men de har under projektets gång visat sig stå långt ifrån arbetsmarknaden och har svårt att tillgodogöra sig gruppaktiviteter. Under året har följande resultat uppnåtts: Av 63 deltagare har 17 ungdomar fått arbete, 10 börjat studera, 6 har fått förlängd tid för att leta praktik eller arbete och 7 ungdomar har slutat på egen begäran. 23 ungdomar är i projektet och beräknas sluta under 2013. Under sommaren fick 35 ungdomar sommararbete. I november erhölls 500 000 kr från kommunstyrelsen för att kunna anställa personer från försörjningsstöd under två månader. Det anställdes 8 personer under november och december. En praktikplatsbank har arbetats fram för att kunna erbjuda våra klienter kompetenshöjande verksamhet. Avtal har tecknats med Arbetsförmedlingen avseende 15 20 stycken FAS 3 platser. Detta för att den enskilde ska befinna sig nära arbetsmarknaden och på så sätt lättare kunna få ett arbete. Sammanlagt har 16 personer placerats i Fas 3. En del personer har varit inne kortare tid och sedan gått vidare till pension eller sjukskrivning. Vid årets slut var 12 aktuella inom FAS 3. Ekonomisk analys Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Arbetsmarknad 3,3 3,9 3,7 0,2 Arbetsmarknadsenheten visar ett överskott med 221 tkr. Den positiva avvikelsen består av personalkostnader med 170 tkr samt mer intäkter än förväntat med 70 tkr för FAS 3 anställningar. Kommunstyrelsen gav arbetsmarknadsenheten i uppdrag att anställa personer under två månader med 500 tkr. Det var kort tid för att utföra uppdraget och personerna som anställdes hade i genomsnitt hög frånvaro, därav överskottet på 170 tkr. FAS 3 anställningarna har kommit igång ordentligt under 2012 men var svårt att beräkna i budgeten därav den positiva avvikelsen med 70 tkr. Framtiden Finsamprojektet har för avsikt att ändra inriktning till att nå ungdomar som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Projektidén är att arbeta mot individuella lösningar. Arbetsrutiner upprättas mellan arbetsmarknadsenheten, försäkringskassan, primärvården, kommunala socialpsykiatrin och öppenvården i Svalövs kommun. Genom en förlängning av nuvarande projekt blir det möjligt att bygga upp en metodik, kontaktnät med arbetslivet och gymnasieskolan. Detta kan utmynna i prova på platser inom näringslivet och skolan med slutmålet arbete eller studier. Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Inrikta insatserna på hjälp till självhjälp som stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Kraftsamla med förebyggande åtgärder för att undvika sociala problem hos barn, ungdomar och vuxna. Resultat 2012 Genom samverkan mellan Svalövs kommun, Arbetsförmedlingen och andra aktörer görs insatser för att motverka den höga ungdomsarbetslösheten. Av deltagarna i projektet GPS Nya Vägar har 50 % fått arbete/studier. Antalet som ansökt om skuldsanering har ökat. Målet är uppfyllt genom deltagande i projekt som syftar till att stärka den enskilde. Bedömn 46 Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt
Med start 2013 kommer Regeringen att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att kartlägga samt säkerställa efterlevande av krav, särskilt på att söka arbete. Detta innebär att samtliga arbetssökande ska vara aktivt arbetssökande och samma krav kommer att ställas från Arbetsförmedlingen på de som uppbär arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd eller ekonomiskt bistånd. För Svalövs kommun kan detta innebära ett större tryck från Arbetsförmedling och enskilda arbetssökande om att få praktikplats. Med en ingång till Svalövs kommun kan de olika verksamheterna direkt hänvisa sökande till arbetsmarknadsenheten som har en uppdaterad platsbank och kontroll på kommunens förhandlade platser. Verksamhetsberättelse 47
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Uppleva och göra Kultur Svalövs kommuns lokalisering i Skåne och Öresundsregionen innebär tillgång till ett fantastiskt utbud av teater, musik, film, opera och konserter inom pendlingsavstånd. I Svalövs kommuns egen verksamhet finns bibliotek på följande orter: Svalöv, Teckomatorp, Röstånga, Kågeröd och Billeberga. Svalövs bibliotek är ett folkbibliotek medan övriga bibliotek i kommunen är integrerade skol- och folkbibliotek. Det finns även ett bemannat skolbibliotek på Linåkerskolan i Svalövs tätort. Inom biblioteket görs en fortsatt satsning på barn- och ungdomssidan med bokprat och program. Inom allmänkulturen genomförs många kulturella arrangemang, t ex höstens kulturvecka som samordnas och marknadsförs genom Svalövs kommun. Svalövs Kulturskola erbjuder undervisning för barn och ungdomar i de flesta blås- och orkesterinstrument, piano, keyboard, sång, gitarr, elbas, showdans samt teater. Rockgruppsundervisning erbjuds gitarr- och slagverkselever. Samarbete och nätverk genomförs med exempelvis Skånes Kultur- och Musikskolor och Skåne NordVäst. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Kulturverksamhet 8,0 8,0 8,1-0,1 Kulturverksamheten redovisar ett underskott om 0,1 mnkr. Underskottet finns främst i biblioteksverksamheten där det har uppkommit högre kostnader för hantering av ungdomsprojekten än budgeterat. Årets händelser Den stora händelsen inom Kultur Svalöv 2012 var samgåendet inom Skåne NV (elva kommuner) i ett gemensamt biblioteksdatasystem med gemensamma lånekort och låneregler. Betydelsefullt har också varit arbetet med att ta fram underlag för ett kommunalt kulturprogram. I Svalöv har man arbetat med en tillfällig beredning för framtagandet av ett Kommunalt Kulturprogram. Arbetet är genomfört och kommer att presenteras för politiker och medborgare i början av 2013 på kommunfullmäktiges sammanträde. Framtiden Framtidsplanerna för biblioteks- och kulturverksamheten är fortsatt och utökat samarbete inom Skåne NV. Förhoppningen är att på sikt kommer den tekniska utvecklingen ge möjligheter till att ha ett Meröppet bibliotek där öppettiderna kan utökas med begränsad bemanning. Kulturverksamheten kommer att få prioritet genom Kulturprogrammet som kommer att antas under våren 2013. Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Prioritera kulturverksamhet för barn och ungdomar. I kommunens kulturutbud ska bibliotek och kulturskola prioriteras. Tillvarata de resurser som erbjuds ideellt. Konstnärlig utsmyckning skall prioriteras vid om-, tilloch nybyggnation av kommunala verksamhetslokaler. Resultat 2012 Satsningar i verksamhet och projekt för barn och ungdomar har fortsatt. Ett flertal aktiviteter har ägt rum under året. Nyttjandet av bibliotekens tjänster har inte ökat volymmässigt. Handlingsplan avseende ideburna sektorn ej framtagen. Målet är uppfyllt. Bedömn 48 Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt
Fritid Kommunens roll är att underlätta för föreningar att bedriva sin verksamhet, genom att upplåta lokaler och anläggningar, ge bidrag enligt fastställda normer och bjuda in till föreningsträffar. Kommunen underlättar också för föreningarna att sprida information och genomföra arrangemang. Fritidsaktiviteter för barn och ungdomar är prioriterade. Tillståndsgivning och registrering enligt Lotterilagen ingår också i uppdraget. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Fritidsverksamhet 8,9 9,7 10,0-0,3 Totalt redovisas ett underskott på 0,3 mnkr. I likhet med tidigare år så är det friluftsbadet som genererar det största enskilda underskottet på drygt 0,2 mnkr. Fritidsgårdarna redovisar ett underskott med 0,1 mnkr, vilket beror på att hela hyreskostnaden för fritidsgården i Tågarp inte budgeterats. Årets händelser Kommunstyrelsen beslutade att bygga en ny idrottshall i Svalöv som ska ersätta den 50 år gamla hallen. Projekteringen påbörjas nästa år. Kommunens första konstgräsplan har börjat anläggas i Teckomatorp och ska vara klar i maj 2013. Diskussioner kring en andra konstgräsplan i Svalöv har också initierats och beslut väntas under början av 2013. Kommunfullmäktige har också beslutat att avsätta pengar för att investera i nya kägelresningsmaskiner i Svalövs Bowlinghall. Detta var nödvändigt för att uppfylla Arbetsmiljöverkets krav. Bytet av maskiner görs i början av 2013. Under höstlovet genomfördes för första gången föreningsaktiviteter på samma sätt som under sportlovet. Kommunfullmäktige avsatte 50 tkr för att stimulera föreningarna till detta. Det extra anslag på 500 tkr som kommunfullmäktige avsatte till aktiviteter i föreningarna kom också att generera en mängd nya aktiviteter. Framtiden Under 2012 kunde konstateras att Svalövs kommun hamnat långt ner på olika rankinglistor vilket även rört fritidsverksamheten. Detta är en fråga som förvaltningen kommer att arbeta vidare med under året. 2013 blir ett år då idrottsanläggningarna hamnar i fokus. Den första konstgräsplanen blir klar under våren, och mycket tyder också på att en andra plan kommer att färdigställas under året. Under 2013 kommer sannolikt Torgskolan i Teckomatorp att omvandlas till ett aktivitetshus med många olika verksamheter och aktiviteter. Verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Prioritera fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Tillvarata de resurser som erbjuds ideellt. Resultat 2012 Antalet redovisade aktiviteter för aktivitetsstödet har ökat med 138 jämfört med föregående år. All fritidsverksamhet som erbjuds kommuninvånarna svarar föreningarna för. Förvaltningen har inte erhållit besökssiffrorna från föreningar. Bedömn 49
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Bo, bygg och miljö Bo & Bygg Ansvarsområde/verksamhet Bo- och byggverksamheten arbetar för att bevara eller förbättra kommunens byggnadskultur avseende utformning, materialval, byggnaders placering samt tekniskt utförande. Detta sker genom rådgivning till allmänheten, samråd vid bygglovsansökningar och bygganmälningar samt genom tillhandahållande av informationsmaterial. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Bo & Bygg 2,7 2,8 2,4 0,4 Bo & Bygg-verksamheten redovisar ett överskott på 0,4 mnkr. Den positiva avvikelsen beror dels på mer bygglovsavgifter i samband med att man debiterade även för tidigare års avgifter, dels en reglering av tidigare rehållna statsbidrag som fanns på balanskontot. Årets händelser Småhusbyggandet har minskat under året. Renoveringar av bostäder och tillbyggnader har i och med rotavdraget haft en stark utveckling under året. Rådgivning och handläggning av bygglovsärenden har krävt stora resurser på samhällsbyggnad, eftersom att privatpersoner ofta bygger om och till sina hus oavsett konjunktur. På samhällsbyggnad har man under året tagit hjälp av extern konsult för bygglovshantering och planer på grund av vakant tjänst. Arbetet med inventering och handläggning av ärenden gällande ovårdade fastigheter pågår kontinuerligt och kommer att fortsätta som en prioriterad satsning. Arbetet har gett en bra effekt och för närvarande finns cirka 150 pågående ärenden i olika faser. Den ändring av plan- och bygglagen som genomfördes 2011 har medfört förändringar i handläggningen av bygglovsärenden. Under året har utvecklingsarbetet fortsatt inom tillsynsområden och administrativa rutiner. Detta har medfört korta handläggningstider och ökad kvalitet på beslut. Arbetet med hastighetsöversynen har fortsatt under året. Inom samhällsbyggnad arbetar man även med fysisk planering, detaljplanering, utredningar inom mark, vatten och luft, energi, naturvård, miljöstrategiskt arbete samt karta/gis. Framtiden Bygg-, trafik- och räddningsnämnden kommer kontinuerligt att effektivisera myndighetsutövningen mot enskild på ett tillgängligt sätt. Arbetet med misskötta/ovårdade fastigheter kommer att prioriteras och intensifieras under 2013/2014. Planberedskapen måste vara god för bland annat bostäder i attraktiva lägen. Man bör också planera för att skydda kulturhistoriskt värdefulla miljöer och naturmiljöer. Detaljplanering för bostäder kommer att fortsätta. Ändring av detaljplaner med blandad verksamhet, planer för både bostäder och småindustri ska ses över under kommande år. Arbetet med ny översiktsplan kommer att fortsätta under 2013 2014. 50 Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 En korrekt och snabb hantering av alla myndighetsärenden. Beslut om bygglov skall lämnas senast tio veckor efter det att kompletta ansökningshandlingar har inkommit. Resultat 2012 Omarbetning av organisationsstruktur och arbetsfördelning med syfte att förbättra och effektivisera handläggningen påbörjades under 2010 och har fortsatt under 2011. Ytterligare effektiviseringar har genomförts under 2012 och har gett en önskad effekt på handläggningstid och kvalitet på våra beslut. Omarbetning av organisationsstruktur och arbetsfördelning med syfte att förbättra och effektivisera handläggningen påbörjades under 2010 och har fortsatt under 2011. Ytterligare effektiviseringar har genomförts under 2012 och har gett en önskad effekt på handläggningstid och kvalitet på våra beslut. Bedömn
Räddningstjänsten Ansvarsområde/verksamhet Räddningstjänsten i Svalövs kommun består av två stationer, en i Svalöv och en i Röstånga. I Teckomatorp och Tågarp finns sedan länge frivilliga kårer/värn med cirka 30 personer. Jour i Svalövs tätort är 1 + 4 man och i Röstånga 1 + 2 man. Totalt med räddningsledare är 8 man i jour dygnet runt i kommunen. Genom ett samarbete med Landskrona och Bjuvs kommuner har man gemensam räddningschef. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Räddningstjänst 8,8 9,3 9,3 0,0 Resultatet för år 2012 blev enligt budget. Verksamheten redovisar ett överskott för kundintäkter vilket, Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 En korrekt och snabb hantering av alla myndighetsärenden. trots en ökning av personalkostnader, varit den huvudsakliga faktorn till att budgeten hölls. Årets händelser En av de viktigaste händelserna under året var att Svalövs kommun fattade beslut om att gå vidare med utredningen kring bildandet av ett räddningstjänstförbund. Fem kommuner deltar i detta arbete. Ängelholm, Örkelljunga, Helsingborg, Svalöv och Bjuv. Under året har räddningstjänsten investerat i en ny tankbil, renoverat släckbilen och fått en ny befälsbil. Utryckningar har varit bland annat den tragiska tågolyckan i Billeberga där ett barn omkom. Denna övergång är stängd för att förhindra liknande olyckor. Under året har räddningstjänsten tillsammans med Region Skåne tagit hand om en klättrare som fallit i Soffebacken. Resultat 2012 Målet är uppfyllt. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt Verksamhetsberättelse 51
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Kollektivtrafik Ansvarsområde/verksamhet Svalövs kommun är en pendlarkommun och en kommun som satsar på att bli en bra boendekommun med behov av effektiva lösningar för all persontrafik såväl allmän som särskild kollektivtrafik, skolskjutsar och även Region Skånes sjukresor. Utveckling av nya kollektivtrafiklösningar med samordning mellan kollektivtrafik områdena är prioriterade uppdrag. Huvudmannaskapet för kommunens särskilda kollektivtrafik är överlåten till Region Skåne och Skånetrafiken. Kostnaderna regleras enligt avtal. Söderåstrafiken innebär att Svalövs kommun tillsammans med Helsingborgs stad, Bjuvs och Åstorps kommuner och Skånetrafiken samordnat allmän kollektivtrafik med skolskjutstrafik. På så sätt har antalet busslinjer och tillgängligheten för alla resenärer till kollektivtrafik i kommunen. Som en effekt av detta åker flertalet elever numera linjebuss till och från skolan. Även elever som väljer skola i annan kommun har rätt till busskort. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Kollektivtrafik/skolskjuts 17,0 17,4 16,5 0,9 Kollektivtrafiken redovisar ett överskott på 0,9 mnkr. Den positiva avvikelsen beror på att verksamheterna allmän kollektivtrafik samt skolskjuts visar ett överskott. Under året har man haft färre bokningar inom ringlinjen samt en minskning med en skolbuss under andra halvan av 2012. Årets händelser Söderåsprojektet är nu avslutat och övergår därmed till den ordinarie kollektivtrafiken. Det pågår diskussioner inom Skåne NordVäst att starta motsvarande trafik i andra kommuner. Om detta blir aktuellt i Landskrona kan det komma att påverka linje 240. Det är ännu för tidigt att säga hur. Resandestatistiken för 2012 visar ett ökat antal resenärer på linjerna 217 och 240. Störst är ökningen på linje 240 med 21,6 % vilket hänger samman med förändringarna för linje 241. Linje 230 har tappat 2 % (ca 12 000 resenärer) vilket till största delen hänger samman med att passningen mellan tåg och buss i Teckomatorp inte fungerade som tänkt under en period. Detta rättades dock till, men det är svårt att ta tillbaka de resenärer som valt andra alternativ. Även på linjerna 217 och 243 har antalet resande minskat. I och med att Skånetrafiken fick göra besparingar i busstrafiken gjordes förändringar på linje 241 (Landskrona Teckomatorp Eslöv). Det blev endast ett par morgon- och kvällsturer som trafikerar sträckan Landskrona Teckomatorp övrig tid går bussen mellan Teckomatorp och Eslöv. I Billeberga har hållplatsen vid kyrkan lagts ner och en ny hållplats har byggts vid korsningen Svalövsvägen/Värmövägen. Den tidigare hållplatsen vid Billeshögskolan avses att avvecklas. Hållplatsen vid brandstationen har försetts med nytt väderskydd. Diskussioner förs också kring ett nytt busshållplatsläge vid stationen i Billeberga. Arbetet med detaljplaneläggning av stationsområdena i Kågeröd och Svalöv har fortsatt i samarbete med Trafikverket. Tillsammans med Skånetrafiken diskuteras också en ny utformning av Bantorget i Teckomatorp där arbetet förhoppningsvis kommer igång under 2013. Samarbetet kring godsstråket genom Skåne har fortsatt och intensifierats med berörda kommuner att även gälla kolletivtrafiken längs Söderåsbanan. Måluppfyllelse Kollektivtrafik Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Förbättra infrastruktur och kollektivtrafik i kommunen. Resultat 2012 Arbete pågår med utveckling och samordning av bussprojekten. För Söderåsbanan pågår arbete med detaljplanering. Bedömn 52 Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt
Framtiden Diskussioner förs med andra kommuner, Trafikverket, Skånetrafiken och Region Skåne för att ytterligare stärka kollektivtrafiken i kommunen. Om beslut tas kring trafik på Marieholmsbanan kommer detta att påverka tågpendlarna. Här är det viktigt att det förs bra samtal med Skånetrafiken och andra inblandade parter kring detta och att det inte kommer att upplevas som en försämring jämfört med dagens trafik. Inom Skåne NordVäst och tillsammans med Helsingörs kommun diskuteras förutsättningarna för en natur och kulturbuss från Helsingörsregionen till Söderåsen (Röstånga). Skånetrafiken har önskemål att bygga om busstationen i Röstånga och diskussioner kring detta kommer att föras under 2013. De kommunala tillköpen av kollektivtrafik är främst koncentrerade till linje 243 och en studie av utfallet av dessa tillköp kommer att initieras under 2013 i syfte att förbättra trafiken. Verksamhetsberättelse 53
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Gator och vägar Ansvarsområde/verksamhet Inom verksamheten budgeteras kommunens kostnader för torg, gatuunderhåll exempelvis dagvattenbrunnar, asfalt- och grusvägslappning, stensatta ytor och busshållplatser, vinterväghållning och gatubelysning. Asfaltunderhåll, GC-planering enligt inriktning från tillväxt- och samhällsbyggnadsberedningen och kommunfullmäktige, samt översyn av gatubelysningsnätet är prioriterade uppdrag under planperioden. Kommunens vinterväghållning har upphandlats och utförs i extern regi. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Gator och Vägar 10,8 12,0 12,6-0,6 Gatuverksamheten redovisar ett underskott på 0,6 mnkr. Den stora avvikelsen mot budget beror på att budget för asfaltunderhåll och vinterväghållning, på grund av det tidiga och långa vintern, inte räckte fullt. Årets händelser En underhållsplan för gatunätet har presenterats och årets asfaltunderhåll har planerats efter denna plan. En extra insats har utförts för att asfaltbelägga gator enligt framtagen underhållsplan. De senaste hårda vintrarna har orsakat stora frostskador på kommunens väg- och gatunät som akut fick repareras under året. Arbete pågår med att ta fram underlag för en handlingsplan för trygg offentlig miljö och har arbetet med trygghetsvandringar inletts under året. Arbetet med belysningsplanen, som är en del av underlagsmaterialet till handlingsplanen för trygg offentlig miljö, pågår. De kvicksilverlampor som finns i kommunen kommer successivt att bytas ut. Detta ska vara klart till 2015. Gång- och cykelplanarbetet för kommunen har fortsatt. I Svalöv har två stycken fyrvägsstopp uppförts för att minska hastigheten i del av samhället. Hastighetsöversyn har genomförts i kommunens tätorter under året. Kommunens vinterväghållning, underhåll av gatubelysning och asfaltunderhåll, rensning av dagvattenbrunnar samt sopning av vägar utförs i extern regi. En ny upphandling av vinterväghållningen har genomförts. Framtiden Under 2013 kommer arbetet med att asfaltera gator enligt underhållsplan framtagen 2012 att fortsätta. Arbetet med trygghetsvandringar kommer att fortsätta och utfallet från dessa kommer att beaktas i arbetet med att trygga de offentliga miljöerna. Hastigheterna i de olika tätorterna kommer eventuellt justeras efter att hastighetsöversynen har bearbetats. Måluppfyllelse Gator och vägar Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Säkra kvalitén för gator och vägar. Resultat 2012 Målet är uppfyllt. Bedömn Trygg offentlig miljö. Arbete pågår med att ta fram underlag för en handlingsplan för trygg offentlig miljö i samband med trygghetsvandringar i orterna. 54 Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt
Park och natur Ansvarsområde/verksamhet Svalövs kommun har ett uppdrag att på bästa sätt sköta om kommunens grönytor och parkanläggningar, lekplatser, samt kommunens skogar och naturreservat. Kommunens totala yta av parkanläggningar och grönytor uppgår till cirka 78 hektar. Av dessa är 37 hektar öppna gräsytor, 3 hektar buskage, 33 hektar naturlika planteringar, 2 hektar parkgångar och övriga anläggningar 3 hektar. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Park och Natur 5,3 6,1 5,7 0,4 Resultatet för perioden ligger på +0,4 mnkr. Den positiva avvikelsen beror dels på att en vakant tjänst för närvarande inte återbesatts dels att man under säsongen haft färre säsongsanställda än tidigare år. Årets händelser Ett underlag till skötselplan för park och natur har arbetats fram och presenterats för tillväxt- och samhällsbyggnadsutskottet. Den finns för utvärdering på kommunens hemsida och kommer att utvärderas under hösten 2013 för eventuella resursförstärkningar. Beskärning av gatuträd har fortsatt under året. Upprustning av en lekplats har genomförts och samtliga lekplatser har kontrollerats och bristerna kommer att åtgärdas. Gräsklippning och slaghackning av större gräsytor har utförts i extern regi. Arbete pågår med att ta fram underlag för en handlingsplan för trygg offentlig miljö gällande vegetation. En genomgång av samtliga arrenden har utförts. Under hösten har extra medel tillkommit och för detta har man förbättrat den offentliga miljön på Svenstorpsfälad och rivit en komplementbyggnad, förskönat runt Axelvolds idrottsplats klubbhus. Rivit klubbhuset och röjt på idrottsplatsen i Norrvidinge. I Teckomatorp har man uppfört ett bullerplank längs med Karlsgatan intill området Garvaren I, samt röjt och förskönat på Vallarna. Framtiden Beroende på hur utvärderingen av skötselplanen faller ut kommer parkorganisationen att behöva ses över och eventuellt omorganiseras. Mycket av parkverksamheten är utlagt på entreprenad men samtidigt kvarstår fasta kostnader av lokaler, utrustning med mera. Måluppfyllelse Park och natur Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Säkra kvalitén i parkverksamhet. Resultat 2012 Skötselplan för park och natur har arbetats fram. Bedömn Trygg offentlig miljö. Arbete pågår med att ta fram underlag för en handlingsplan för trygg offentlig miljö i samband med trygghetsvandringar i orterna. 55
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Fastigheter Ansvarsområde/verksamhet Verksamheten omfattar hyresfastigheter, saneringsfastigheter, allmän markreserv samt kapitalkostnader för äldre exploateringsområden. Numera behandlas exploateringsområden enligt särskilda rutiner i egen redovisning. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Fastigheter 2,0 3,1 2,0 1,1 Verksamheten redovisar en positiv avvikelse på 1,1 mnkr. Överskottet beror främst på en nedskrivning av fastigheter som inte blev av under 2012. Årets händelser Kommunala exploateringstomter har sålts via upphandlad mäklare. Utöver exploateringsområdena så har kommunen sålt mark till församlingshemmet i Teckomatorp, stallet i Kågeröd, en industritomt i Svalöv och mark till Röstånga camping. Arbetet med att sälja äldre exploateringsområden, såsom företagsmark pågår och ny indexreglering för småhustomter har antagits. Arrendeavgifter har setts över och några har justerats uppåt. Framtiden Reglering av priser på äldre industritomter kommer att genomföras under 2013. Kommunens fastighetsreserv skall inventeras. Nya rutiner kring arrendeuthyrning- och uppsägningar kommer att inarbetas och effektiviseras i och med arrendegenomgång. 56
Vatten och avlopp VA Ansvarsområde/verksamhet Inom verksamheten budgeteras kommunens kostnader för vatten och avlopp. Målet är att verksamheten avgiftsfinansieras till 100 % via VA-abonnenterna. Från den 1 september 2009 svarar Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB för driften av VA-verksamheten. Bolaget är ett samägt kommunalt bolag inom Skåne NordVäst mellan kommunerna Helsingborg, Landskrona, Båstad, Åstorp och Svalöv. Respektive kommun beslutar taxor och avgifter samt investeringsnivåer. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB är ett driftsbolag. Avloppsvattnet från Svalöv, Kågeröd, Röstånga och Tågarp avleds till kommunens avloppsreningsverk i respektive ort. Avloppsvattnet från Teckomatorp och Billeberga avleds till Landskrona reningsverk. Svalövs kommun köper det mesta dricksvattnet av Sydvatten AB. Vattnet kommer från sjön Bolmen och bereds i Ringsjöverket utanför Stehag. Vattnet är mjukt, cirka 40 dh (tyska hårdhetsgrader). I Röstånga, Tågarp och Stenestad har kommunen egna grundvattenverk. Vattnet här är lite hårdare, normalt är hårdhetsgraden 8-90 dh. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Vatten och Avlopp 1,9 0,0-1,6 1,6 Verksamheten redovisar ett stort överskott för hela året med 1,6 mnkr, vilket främst beror på en lägre slamkostnad, högre VA-avgifter samt omföring av 981 tkr som tidigare reserverats för eventuella kostnader avseende tidigare års översvämningar. mer att påverka reningsverkets driftsbudget positivt. Åtgärder har vidtagits i Tågarps reningsverk efter krav från tillsynsmyndigheten. Underhållet av ledningsnätet har fortskridit enligt plan. Intresset för kommunal anslutning på landsbygden är stort. Privata utredningar om anslutning till kommunalt avlopp pågår på flera ställen i kommunen. NSVA har i samarbete med Söderåsens miljöförbund och kommunen tagit fram ett förslag till strategi för utbyggnad av kommunalt avlopp på landsbygden. Förslaget är överlämnat till kommunen för politisk behandling. Två välbesökta möten, där förslaget till strategi presenterades för kommuninnevånare hölls vid två tillfällen sista veckan i mars, ca 300 personer deltog totalt. Strategin kommer att antas under 2013. Projektering av nya dricks- och spillvattenledningar till Tågarp närmar sig slutfasen. Projektet är aningen försenat, avtal är tecknat med Landskrona och ledningen påbörjas och slutförs under våren/sommaren 2013. VA-arbetena på kommunens exploateringsområde i norra Teckomatorp är avslutade. Samtidigt med nyanläggningen har NSVA passat på att ersätta det gamla huvudledningsnätet, i och intill utbyggnadsområdet. VA-arbetena på kommunens exploateringsområde i Kråkebacken, Kågeröd är påbörjade och avslutas under 2013. Arbetet med en ny borra i Röstånga fortgår. Den nya VA taxa som har beslutats skall täcka kostnaderna för VA-verksamheten. Verksamhetsberättelse Årets händelser Arbete pågår, genom NSVA, med att säkerställa skyddet för våra grundvattentäkter. Arbetet med att förbättra slamhanteringen i Kågeröds reningsverk har fortsatt under året. Produktionen av mängden slam för bortforsling har minskat avsevärt vilket kom- Framtiden Investeringarna bör göras genomtänkta för att hålla nere framtida driftskostnader i VA-verksamheten för att hålla VA-taxan på en skälig nivå. Upphandling av dagvattenbrunnsspolning kommer att ske under 2013. Måluppfyllelse Vatten och avlopp VA Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Kommunens VA-verksamhet ska avgiftsfinansieras till 100 %. Samtliga kommunala grundvattentäkter ska ha ett vattenskyddsområde samt föreskrifter. Resultat 2012 En ny VA-taxa har beslutats som skall täcka kostnaderna för VA-verksamheten. Arbete pågår, genom NSVA, med att säkerställa skyddet för våra grundvattentäkter. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt 57
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Kost och städ Ansvarsområde/verksamhet Kost- och städverksamheten är kommunens gemensamma servicefunktion inom området. Verksamheterna bedrivs efter den inriktning och omfattning som köparna av tjänsten beslutat om. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Kost och Städ 0,3 0,0 1,1-1,1 Resultatet efter årets slut är -1,1 mnkr. Underskottet redovisas för kostverksamheten med -0,7 mnkr och för städverksamheten med -0,4 mnkr. Detta beror huvudsakligen på lägre beställningar av pedagogiska måltider inom kostverksamheten samt färre städuppdrag. Årets händelser Städ: Händelser som påverkat har varit att skolorna har infört varannan dags städning i klassrummen. Året innan städades det varje dag. Kost: I början av 2012 bestämdes det att verksamheten skulle anlita konsultfirman Dining Development för att göra en översyn. Kostpersonalen kommer under 2013 att fortsätta arbetet med att se över organisationen utifrån konsulternas förslag. Förändringar inom vård och omsorg gjordes när de tog bort pedagogiska måltider. Det gav kostverksamheten en minskad beställning som det nu jobbas på att anpassa verksamhetsbudgeten efter. Konsultfirman Dining Development tog även fram förslag på kostpolitiska mål som det kommer att jobbas vidare på i höst. Framtiden Den planerade ombyggnaden av Centralskolan i Svalöv kommer att påverka verksamheterna. Flera kommunala verksamheter har dragit ner på städfrekvensen, vilket innebär att städverksamheten måste ses över. 58
Miljö Ansvarsområde/verksamhet Inom verksamheten budgeteras kommunens kostnader för myndighetsutövning inom miljö- och livsmedelslagstiftningen, kostnader för medlemskap i vattendragsförbunden samt genomförandet av kommunens lokala miljömål, samt energistrategi och klimatrådgivning. Huvudmannaskapet för Svalövs kommuns myndighetsutövning inom livsmedel och miljöskydd sköts numera av Söderåsens Miljöförbund. I förbundet ingår förutom Svalöv, kommunerna Bjuv, Klippan, Perstorp och Örkelljunga. Medlemsavgiften till Söderåsens miljöförbund är grundad på antalet kommuninvånare. Djurtillsyn sköts numera av Länsstyrelsen i Skåne län. Ett antal åtgärder ska vara utförda år 2016 för lokala miljömål samt en energistrategi för Svalövs kommun, som har beslutats av Kommunfullmäktige Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Miljö 2,3 2,2 2,2 0,0 Årets resultat följer budget. År 2012 fick verksamheten en budgetökning med 200 tkr för att täcka medlemskostnaden för vattenvårdsförbundet. Årets händelser Arbetet fortsätter med att utveckla samverkansformerna mellan miljöförbundet och kommunen. Miljöförbundet arbetar aktivt med tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Miljöförbundet, NSVA och kommunen har tagit fram ett förslag på en strategi för vatten och avlopp på landsbygden. NSVA och kommunen har arbetat på att ta fram en policy för dagvatten. Kommunen har bedrivit ett aktivt arbete inom de olika vattendragsförbunden. Kommunen har medverkat i Earth hour och har arbetat med att ta fram en ny energistrategi. Framtiden Arbetet fortsätter med att uppfylla Svalövs kommuns miljömål och arbeta efter energistrategin. Kommunen kommer fortsatt att vara aktiv i de olika vattendragsförbunden. Verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Miljö Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Genomföra den, av kommunfullmäktige, beslutade Energistrategin för Svalövs kommun i enlighet med fastställd tidplan. Genomföra dem, av kommunfullmäktige, beslutade miljömålen för Svalövs kommun i enlighet med fastställd tidplan. Resultat 2012 Kommunen får statligt bidrag för att arbeta med klimat- och energirådgivning samt energieffektivisering. Endast åtgärder som kunnat hanteras inom nuvarande budgetramar har genomförts då inga extra resurser tillförts uppdraget. Bedömn 59
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Revision Ansvarsområde/verksamhet Revisorernas uppdrag innebär att pröva om den verksamhet som bedrivs av styrelse och nämnder utövas ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som bedrivs av styrelse och nämnder är tillräcklig. I uppdraget ingår att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom styrelse och nämnder. Granskningen ska ske i överensstämmelse med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisionens utförande omfattar planering, genomförande och bedömning. Vid framtagande av revisionsplanen utgår revisionen från väsentlighet och risk. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Revision 0,7 0,8 0,8 0,0 Årets resultat är att budgeten hålls. Kostnaderna består av konsultarvode till revisionsbyrå 575 tkr, arvode till konsult vid upphandling av nytt revisionsbiträde 30 tkr samt arvoden till förtroendevalda revisorer 150 tkr. Årets händelser En ny upphandling av revisionstjänster genomfördes under årsskiftet 2011 2012. Det mest fördelaktiga anbudet lämnades av PWC AB, vilka reviderar från och med verksamhetsår 2012. Ernst & Young slutförde sitt uppdrag i och med granskningen av bokslut 2011. Utöver sedvanlig granskning av bokslut och delårsbokslut har följande genomförts: Granskning av arvoden till förtroendevalda (Ernst & Young), uppföljning avseende granskning av hemvården samt granskning av äldreomsorgens styrning och ledning (PWC). Framtiden Revisionen antar för varje år, i samråd med kommunfullmäktiges presidium, en revisionsplan. Det stora antalet samverksansorgan kommunen numera är engagerad i innebär en utmaning för revisionsarbetet. I årets kostnader ingår en uppbokning (265 tkr) av beställda men ännu inte genomförda/avrapporterade eller fakturerade granskningar från PWC. 60 Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Genom en effektiv och konsekvent revision medverka till att skapa en ändamålsenlig och säker kommunal verksamhet. I enlighet med kommunallagens bestämmelser och utifrån av kommunfullmäktige tilldelade resurser granska kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet i den omfattning som följer av god revisionssed. Om möjligt vara samordnad inom kommunkoncernen vad gäller den auktoriserade revisionen, genom gemensam upphandling av revisionstjänster. Resultat 2012 Målet anses delvis uppfyllt då revisionsplanen inte genomförts i sin helhet. Målet anses delvis uppfyllt då revisionsplanen inte genomförts i sin helhet. En upphandling av nytt biträde har genomförts i samverkan med AB SvalövsBostäder/AB Svalövs- Lokaler. Bedömn
Överförmyndare Ansvarsområde/verksamhet Överförmyndare/god man och förvaltare har till huvudsaklig uppgift att vara ställföreträdare för huvudmannen. Det gäller främst i ekonomiska och rättsliga frågor. Gode mannen/förvaltaren ska se till att huvudmannen får den vård och tillsyn han/hon behöver och ska verka för huvudmannens bästa, t.ex. sköta huvudmannens ekonomi och myndighetskontakter. Tingsrätten beslutar om uppdragets omfattning, men det brukar som regel innefatta någon eller samtliga tre huvuduppgifter: Bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Gode män/förvaltare står under överförmyndarens tillsyn och kontroll. Huvudmännen är personer som har svårt att klara sig själva och därför behöver en annan människas stöd och hjälp. Det kan vara personer med utvecklingsstörning eller psykisk störning, personer som är gamla, dementa eller sjuka, flyktingbarn eller underåriga personer. Ärendemängden över åren har varit ganska konstant, men har börjat öka och det är ganska troligt att den ökningen håller i sig. Svårighetsgraden per ärende tenderar att öka, vilket innebär rekryteringssvårigheter och högre arvodeskostnader för gode män och förvaltare. Det finns fortfarande ett stort behov av att rekrytera nya ställföreträdare. Vidare föreligger behov av att fortsätta den påbörjade utbildningssatsningen på både befintliga och nyrekryterade ställföreträdare. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat Överförmyndare 1,4 1,4 1,3 0,1 Både ordinarie verksamhet och verksamhet avseende ensamkommande barn visar i stort sett ett resultat enligt budget. Detta har varit möjligt i och med kompletteringsbudget om 300 tkr för handläggare ensamkommande barn samt 100 tkr till utbildning av ställföreträdare. Årets händelser Den omfattande verksamheten avseende ensamkommande barn har fortsatt under året. Verksamheten innebär rekrytering, utbildning, tillsyn och arvodering av gode män. Kostnader för arvoden och utlägg för gode män ersätts av Migrationsverket. En utbildningssatsning i samarbete med Landskrona kommun har genomförts för ställföreträdarna. Överförmyndaren arbetar i ett nätverk med kollegor i Skåne NordVäst. Framtiden Sedan några år har diskussioner bedrivits mellan ett antal skånska kommuner för att etablera mer samarbete. Avsikten har varit att minska sårbarheten i verksamheterna och också garantera tillgången till kompetens. I dagsläget finns dock ännu inte något färdigt förslag för Svalövs kommuns del. Verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 På ett serviceinriktat sätt stödja de personer som är i behov av tjänsten. Utöva tillsyn över förmyndare, gode mäns och förvaltares verksamhet. Resultat 2012 Målet är uppfyllt. Rutinerna för granskning av årsräkningar och sluträkningar har skärpts under senare år. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt 61
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 BT-Kemi efterbehandling Uppdrag Styrelsen ansvarar för att efterbehandlingen av före detta BT-Kemiområdet i Teckomatorp genomförs i enlighet med gällande lagstiftning, av kommunfullmäktige fattade beslut och av Svalövs kommun ingångna avtal. Ekonomi Ekonomi, nettokostnad Mnkr Bokslut Budget Bokslut Årets 2011 2012 2012 resultat BT-Kemi, kommunala medel 0,5 0,5 0,5 0,0 Efter en budgetförstärkning under 2012 med 0,4 tkr för att finansiera den icke budgeterade lokalhyran, redovisar verksamheten ett nollresultat för året. Årets händelser/kvalitet och utveckling Arbetet med slutredovisningen av det norra området fortskridit under året. Den sista delen, ekonomiska slutredovisningen blev klar under hösten och har godkänts av såväl Styrelsen för BT-Kemi som Länsstyrelsen. Därmed är det norra området helt slutredovisat. Under året har samtliga konsulter påbörjat sina uppdrag. Miljökonsulten var det sista uppdraget att tilldelas eftersom upphandlingen överklagades. Konsulten har under hösten påbörjat arbetet med att ta fram en plan för den fördjupade utredningen av föroreningssituationen på det södra BT-Kemiområdet samt riskerna för Braån. I ett första steg gjordes en provgropsgrävning i början av december. Kommunen har löst in samtliga fastigheter utom en på det södra området. De större av de berörda verksamheterna lämnade området vid årsskiftet. Några mindre verksamheter kommer att flytta under de första månaderna av 2013. Förhandlingar pågår ännu med en återstående fastighetsägare. Konsulten som är ansvarig för områdesplanering har tagit fram ett antal förslag för hur södra området kan se ut efter återställning. Förslagen presenterades för projektledningen och styrelsen under hösten. Kommunens planavdelning arbetar nu med en översyn av ett större område kring södra området och kommer att arbeta in förslagen för återställning i denna översyn. Man arbetar fortsatt aktivt med informationsarbetet i projektet. Den permanenta utställningen har under året haft 297 besökare. Under våren har projektledningen tagit fram en informationsbroschyr om saneringen av det norra området. Broschyren har distribuerats till samtliga hushåll i Teckomatorp och finns även tillgänglig via projektets hemsida och i kommunhusets reception. Broschyren kommer framöver att ingå i det viktiga informationsarbetet. Framtiden Upphandlingen av rivningen beräknas göras under första kvartalet 2013 och planen är att byggnaderna därefter rivs. Därefter kan utökade undersökningar göras på de områden som inte kunnat undersökas innan. De fördjupade undersökningarna av området ska under hösten 2013 leda fram till riskbedömning, riskvärdering och olika åtgärdsförslag. Projektledningen och miljökonsulten arbetar därefter för att nå fram till ett åtgärdsförslag som kan förordas. 62
Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges strategiska inriktning 2014 Markområdet ska efter genomförd efterbehandling användas till naturområde. Lakvattenpumpningen till Landskrona ska upphöra efter genomförd efterbehandling och återställning. Efterbehandlingen ska vara ett föredöme för framtida projekt. Projektet ska öppna upp för vetenskaplig forskning av såväl miljömässig, teknisk, medicinsk samt social karaktär. Ett viktigt delmål i projektet är att bilden av och attityderna till orten Teckomatorp ska förändras på ett sådant sätt att orten inte längre är belastad av BT- Kemi. Resultat 2012 Det norra BT-Kemiområdet har omvandlats till ett strövområde medan det södra området återstår att åtgärda. Det råder stor osäkerhet om belastningen på Braån från det södra området. Lakvattenpumpning behöver därför pågå till dess att en värdering av belastningen från området som helhet har tagits fram och efterbehandlingsåtgärder för det södra området vidtagits. Projektet bedriver ett omfattande informationsarbete och har nära utbyte med alla intressenter, myndigheter, fastighetsägare och kringboende. Målet är därför borttaget när det gäller arbetena på det södra området, men gäller fortsatt för det norra området. Tre attitydundersökningar har genomförts under åren för att se om en attitydförändring kan fås. En positiv trend kan märkas. Man planerar för ytterligare en efter det att projektet är avslutat. Först då kan en bedömning av måluppfyllelsen göras. Bedömn Målet är uppfyllt Målet bedöms delvis vara uppfyllt Målet är ej uppfyllt Verksamhetsberättelse 63
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 64
Kommunala bolag AB SvalövsBostäder Företaget som är helägt av Svalövs kommun äger vid årets utgång 1 054 lägenheter och 37 lokaler. Bolaget förvaltar AB SvalövsLokalers fastigheter. Den totala fastighetsytan som bolaget förvaltar uppgår till nästan 160 000 kvm. Årets resultat Mnkr 2010 2011 2012 Nettoomsättning 96,3 72,0 73,3 Resultat efter finansiella poster 1,1 1,2 1,5 Soliditet (inkl obesk reserver), % 8,3 8 8,3 Årets händelser Uthyrningssituationen för helåret i bolaget har varit god. Bolaget har dock i slutet av året märkt en tendens på att det tar längre tid och är svårare att hyra ut vakanta lägenheter. Per bokslutsdatum var 5 (3) lägenheter vakanta, vilket motsvarar 0,5 (0,3) procent av hela lägenhetsbeståndet. Under året har bolaget byggt om tidigare kontorslokaler centralt i Svalöv till 4 nya lägenheter. Nybyggnation av källsorteringshus i Svalöv och Teckomatorp har slutförts. Ny bergvärmeanläggning har installerats i Kågeröd. Fönsterbyte har skett på ett flertal ställen i Svalöv och Kågeröd. Ekonomisk analys Årets resultat efter finansiella poster är 1 486 tkr (1 228 tkr). Det redovisade resultatet efter bokslutsdispositioner är 1 043 tkr (686 tkr). Soliditeten på bokslutsdagen är 8,3 % vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Kapitalkostnaderna har i stort sett varit oförändrade under 2012. Genomsnittsräntan uppgick vid årsskiftet till 3,27 %. Framtiden Bolaget har tillsammans med Hyresgästföreningen gjort en totalt genomgång av hyressättningen i bolagets lägenheter. Resultatet skall ligga till grund för framtida hyresändringar. Bolaget skall under 2013 besluta om sin framtida strategi på byggsidan. Under 2007 arbetade bolaget fram en god och hållbar lösning på sopsortering i sitt bostadsbestånd. Under åren 2008 2012 har ett antal nybyggda källsorteringshus samt ett antal befintliga soprum med enklare åtgärder omvandlats till rum för källsortering. Under år 2013 fortsätter bolaget med att nybygga fler källsorteringshus i sina bostadsområden. Under det kommande året planerar bolaget att genomföra fler energisparprojekt. Kommunala bolag 65
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 AB SvalövsLokaler Bolaget ska huvudsakligen verka som ett kommunalt verksamhetsbolag men även tillhandahålla lokaler för småindustri och hantverk samt lokaler för sådan affärs- och serviceverksamhet som betjänar befolkningen i Svalövs kommun. Årets resultat Mnkr 2010 2011 2012 Nettoomsättning 16,7 53,5 59,6 Resultat efter finansiella poster 1,0 2,2 3,0 Soliditet (inkl obesk reserver), % 20,9 6 6,0 Årets händelser Den 1 januari 2011 strukturerade Svalövs kommun om i sitt fastighetsbestånd, vilket innebar att större delen av kommunens fastigheter förvärvades av bolaget. Bolaget har övertagit husvärdstjänsterna på fyra fastigheter (skola och förskola) i Kågeröd och Röstånga från hyresgästen Svalövs kommun. Två fastigheter i Svalöv har sålts. Om och tillbygnad av Centralskolan i Svalöv har påbörjats och skall vara klar under sommaren 2013. Rivning av magasinsbyggnaden centralt i Svalövs har skett. Ett flertal mindre byggnationer har skett för Svalöfs gymnasium. Ekonomi Årets resultat efter finansiella poster är 3 023 tkr (2 250 tkr). Det redovisade resultatet efter bokslutsdispositioner är 1 686 tkr (271 tkr). Intäkterna har under året ökat med 6,2 mnkr beroende på nya kontrakt och att 2012 är första helåret med Svalöfs gymnasium som hyresgäst. Nya lån på 26,2 mnkr har upptagits för två nybyggnationer som slutfördes under 2011. Räntekostnader för året är 9 029 tkr (8 856 tkr). Framtiden Nybyggnation av idrottshall i Svalöv med kök och matsal inklusive rivning av befintlig idrottshall är ett stort kommande projekt Arbete pågår med lokalprogrammet. Bolaget planerar utbyte av värmeanläggningar i Kågeröd och Svalöv samt energisparprojekt i Svalöv och Teckomatorp. Tillbyggnad har gjorts på Lunnahallen i Kågeröd. 66
LSR Landskrona Svalöv Renhållnings AB LSR är ett helägt kommunalt bolag där Landskrona kommun äger 75 procent och Svalövs kommun äger 25 procent. Bolagets uppgifter är att svara för insamling, transport och behandling som rör hushållens avfall, slamtömning samt omhändertagande av hushållens farliga avfall. Årets resultat Mnkr 2010 2011 2012 Nettoomsättning 78,3 80,1 72,6 Resultat efter finansiella poster 10,6 15,9 9,1 Soliditet (inkl obesk reserver), % 28,8 34 37,6 Årets händelser En ny affärsplan har tagits fram och godkänts i styrelsen. En ny finansiell policy har också arbetats fram för att värdera risker i placeringarna. Avfallsplanen har följts upp under året med vilket bla medfört framtagande av en intern handlingsplan Bolaget har under en längre tid drivit en juridik process i Miljödomstolen vad gäller vilka massor som skulle få användas som skydds-/växtetableringsskikt vid sluttäckning av deponin. Länsstyrelsen och Landskrona stads Miljöförvaltning krävde att jungfrulig jord skulle användas, vilket bl a hade inneburit en ytterligare fördyring för återställningsarbete med 50 mnkr. Ekonomisk analys Årets resultat efter finansiella poster är 9,1 mnkr. Avsättningar för återställning av deponin har skett under året med 9,8 mnkr. Därefter uppgår avsättningen till 56,5 mnkr. Framtiden Arbetet fortgår med planering för sluttäckning av deponin. Bedömningen är nu att behovet uppgår till 100 mnkr. Bolagets kommunkationskoncept, som även nominerades till Svenska designpriset 2011, har använts flitigt under året. Kommunala bolag 67
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 68
Samverkansorgan Skåne NordVäst Skåne NordVästs samarbetskommitté är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Syftet med kommittén är att driva gemensamma frågor som gynnar regionen. Samarbetet startade 1996 under namnet NOSAM (Nordvästra Skånes Samarbetskommitté) 2004 introducerades begreppet Skåne NordVäst av turist- och näringslivscheferna framför allt i marknadsföringen av regionen. Samarbetsområden är främst näringsliv, turism, infrastruktur, kollektivtrafik, utbildning, boende, trygghetsfrågor, kultur, bibliotek, kommunteknik, räddningsverksamhet och personalutveckling. Samarbetet bedrivs i tjänstemannagrupper med representanter från kommunerna. Samarbetet grundas på ett avtal mellan kommunerna som sluts efter varje val för den kommande mandatperioden. Ekonomi Medlemskommunerna betalar varje år en medlemsavgift baserad på antalet invånare (18 kr/invånare). Helsingborg ansvarar för koordination och administration av styrelsens verksamhet och de olika projekten. Söderåsens Miljöförbund Söderåsens miljöförbund är ett kommunalförbund med förbundsdirektion som även fungerar som gemensam miljönämnd för medlemskommunerna. Varje kommun utser två ordinarie ledamöter och två ersättare som sitter i direktionen under mandatperioden på fyra år. Det är Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv och Örkelljungas kommuner, som överlämnat det kommunala huvudmannaskapet för tillsyn enligt främst miljöbalken och livsmedelslagstiftningen till Söderåsens miljöförbund. Kommunerna har tillsammans drygt 60 000 invånare. 25 personer arbetar i miljöförbundet som har sitt säte i Klippan. Syftet med bildandet av kommunalförbundet och kommunernas samverkan är: Gemensam kommunövergripande planering av miljötillsynsfrågor i regionen. Kompetensförsörjning och tillgång till specialistkompetens genom en attraktiv större miljöorganisation. Långsiktig kostnadseffektivitet och kvalitetssäkring. Lagstiftningen utgår från att tillsyn och prövning ska finansieras genom avgifter. Miljöförbundets avgifter utgörs av fasta årlig avgifter, handläggningsavgift samt timavgift för övrigt. Finsam Landskrona Svalöv Samordningsförbundet Finsam är ett finansiellt förbund bildat för att samordna gemensamma insatser kring rehabilitering. Samordningsförbundet Landskrona Svalöv har från och med 1 september 2009 ansvaret för den finansiella samordningen i Landskrona stad och Svalövs kommun. De samverkande parterna är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne, Landskrona stad och Svalövs kommun. Samordningsförbundet är en egen myndighet som själv avgör hur resurserna ska användas. Under 2012 har förbundet finansierat och stöttat följande insatser: VISAN (vården i samverkan), Remissteam, PULS (praktisk utredning av arbetsförmågan), Mentorskap enligt Supported Employment, Arbetsplatsambassadörer samt två ungdomsinsatser: Navigator och GPS. Svalövs kommun medverkar i alla Finsams insatser och är även projektägare för GPS som även fysiskt är placerad i Svalövs kommun. Vattendragsförbund och kommittèer Svalövs kommun var under 2012 medlem i Rååns vattendragsförbund, Vegåns vattendragsförbund, Rönneå kommittén samt Saxån Braåns vattenvårdskommitté. Syftet med verksamheterna är att administrera vattenkontrollen i avrinningsområdena samt i olika omfattning genomföra åtgärder som bidrar till bättre vattenkvalitet i områdena såväl som i mottagande hav. Kommunalförbundet Medelpunkten Förbundet har sedan 2004 förmedlat hjälpmedel till de 10 medlemskommunerna i Skåne NordVäst. Medlemmarna är Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Klippans, Landskronas, Perstorps, Svalövs, Åstorps, Ängelholms och Örkelljunga kommuner. Kommunalförbundets syfte är att svara för behovet av hjälpmedelsförsörjningen för funktionsnedsatta i enlighet med för kommunerna gällande rättsregler om hjälpmedel. Samverkansorgan 69
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Kommunalförbundets verksamhet finansieras genom att medlemskommunerna köper och hyr hjälpmedel enligt ett gemensamt framtaget sortiment. Medelpunkten leds av en direktion där varje medlemskommun har var sin representant, en ordinarie ledamot och en ersättare. Direktionen och presidiet har möte enligt årligen fastställd sammanträdesordning. Presidiet består av direktionens ordförande och två vice ordförande. Kommunassurans Syd AB Verksamheten (KSFAB) startade 2005 och bakgrunden till bolagets bildande var att kommunerna ville vara säkra på att få offerter för sitt försäkringsskydd, skärpa konkurrensen på marknaden samt stimulera delägarna i deras skadeförebyggande arbete. Bolaget ska erbjuda sina ägare sak- och ansvarsförsäkringar. Offert lämnas endast till delägare men bolaget får också lämna offert till hel- och delägda kommunala bolag. Efter ändring i lagen om offentlig upphandling, LOU, lämnar bolaget erbjudande till sina delägare om direktplacering av sin försäkring. Styrelsen har rätt enligt beslut på bolagsstämman att få fler ägare att ansluta sig till bolaget. Ursprungligen startades bolaget av 30 av de 33 kommunerna som finns i Skåne. Därefter har flera kommuner tillkommit och bolaget har nu totalt 46 delägare. Verksamhetsområdet som bolaget ska arbeta i har av ägarna definierats som Götaland. I de delägande kommunerna bor 1,3 miljoner invånare, vilket utgör 14 procent av Sveriges befolkning. Ekonomi Svalövs kommun äger 616 aktier i bolaget, motsvarande 0,99 procent. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Bolaget ägs av Helsingborg, Landskrona, Båstad, Svalöv, Bjuv och Åstorps kommuner. 2009 tog bolaget över driften av kommunernas VA-verksamheter (1 oktober 2010 i Bjuv) och de nu 145 anställda organiserades i fem avdelningar samt i tre staber. De sex ägarkommunerna innehar vardera en sjättedel av aktierna i bolaget och representeras av var sin förtroendevald i bolagets styrelse, samt vardera en förtroendevald ersättare. Bolaget bildades mot bakgrund av de samverkansfördelar som b la finns kring: Gemensam kommunövergripande planering av vatten och avloppssystem i regionen. Kompetensförsörjning och tillgång till specialistkompetens - inte minst viktig för de små kommunerna. Bolagets storlek ger större möjligheter att bygga ett starkt varumärke och bedriva en aktiv marknadsföring som arbetsgivare gentemot den konkurrensutsatta kompetensmarknaden inom VA. På så sätt frigörs kompetens att bistå alla ägarkommuner med den specialistkunskap inom till exempel processutveckling och myndighetsrelationer som krävs idag. Sydvatten AB Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar dricksvatten i västra Skåne. Bolaget leds av en styrelse bestående av representanter från de 16 delägarkommunerna. I mitten av 1960-talet förordade en statlig utredning att vattenförsörjningen i Skåne borde lösas genom överföring av vatten från sjön Bolmen i Småland. År 1966 slog sig därför Malmö, Helsingborg, Lund, Landskrona och Eslöv samman och bildade aktiebolaget Sydvatten för att trygga vattenförsörjningen inom regionen. Fler kommuner har efterhand anslutit sig och idag levereras dricksvatten till 850 000 invånare, ett dricksvatten som uppfyller alla kvalitetsmål med god marginal. Sydvatten hämtar vatten från insjöarna Bolmen och Vombsjön som sedan behandlas i vattenverken, Ringsjöverket respektive Vombverket. Från vattenverken levereras vattnet till anslutningspunkter i varje delägarkommun. Därifrån ansvarar kommunerna själva för det egna ledningsnätet och distributionen till slutkonsumenten. Sydvatten är en av Sveriges största dricksvattenproducenter. Följande 16 kommuner är delägare: Bjuv, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Vellinge och Ängelholm. Ekonomi Svalövs kommun äger 1,71 procent av aktierna i Sydvatten. 70
71 Samverkansorgan
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Resultaträkning Resultaträkning Mnkr Kommunen Koncernen Not Bokslut Budget Bokslut Differens Bokslut Bokslut 2011 2012 2012 2012 2011 2012 Verksamhetens intäkter 1 176,8 213,0 239,8 26,8 256,7 313,5 Verksamhetens kostnader 2-737,7-792,6-814,0-21,4-774,6-845,6 Avskrivningar 3-13,2-8,7-10,7-2,0-31,7-29,1 Verksamhetens nettokostnader -574,1-588,3-584,9 3,4-549,6-561,3 Skatteintäkter 4 436,2 449,9 447,4-2,5 436,2 447,4 Utjämning 5 150,8 147,9 151,3 3,4 150,8 151,3 Finansiella intäkter 6 5,6 4,0 5,0 1,0 3,1 3,9 Finansiella kostnader 7-5,2-4,5-5,1-0,6-19,7-20,8 Resultat före extraordinära poster 13,4 9,0 13,7 4,7 20,8 20,5 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0,0 0,0 Skattekostnader 0 0 0 0-2,0-1,8 Årets resultat 13,4 9,0 13,7 4,7 18,8 18,7 Finansieringsanalys Finansieringsanalys Kommunen Koncernen Mnkr Not Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2011 2012 2011 2012 Löpande verksamhet Årets resultat 13,4 13,7 17,7 18,7 Just ej likviditetspåverkande poster: - Av- och nedskrivningar 13,2 10,7 31,7 29,1 - Förändring av avsättningar 8-7,4 1,6-4,1 4,1 - Reavinst försäljn anl tillgångar -0,1-0,5-0,1-0,5 - Övr ej rörelsekapitalpåverkande poster 1,1 0,0 2,8-2,9 Skattekostnader 0,0 0,0-2,6-1,4 Förändring kortfristiga fordringar -47,2 1,0-45,1-0,4 Förändring kortfristiga skulder 3,4 7,3 13,7 14,2 Förändring förråd -2,9-5,6-2,8-5,7 Medel från löpande verksamhet -26,5 28,2 11,2 56,3 Investeringsverksamhet Investering materiella anläggningstillgångar -22,1-22,0-74,4-73,6 Övrig ökning av anläggningstillgångar 9-9,1 0,0-9,1 0,0 Försäljning materiella anläggningstillgångar 10 200,2 1,0 0,3 1,0 Medel från investeringsverksamhet 169,0-21,0-83,2-72,6 Finansieringsverksamhet Nya lån 11 40,0 0,0 140,3 21,5 Amortering av långfristiga skulder 11-40,0 0,0-39,9-3,4 Förändring finansiella anläggn tillgångar 12-116,1 2,1-0,5 6,0 Övrigt 1,0-0,1 1,0-0,1 Medel från finansieringsverksamhet -115,1 2,0 100,9 24,0 72 Förändring av likviditet Likvida medel vid årets början 13 8,8 36,2 20,1 50,9 Likvida medel vid årets slut 36,2 45,4 49,0 58,6 Summa förändring av likviditet 27,4 9,2 28,9 7,7
Balansräkning Balansräkning Kommunen Koncernen Mnkr Not Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2011 2012 2011 2012 Tillgångar A. Anläggningstillgångar I. Materiella anläggningstillgångar 203,4 214,7 759,7 795,6 Mark, byggnader o tekniska anläggningar 14 177,5 184,8 729,3 765,4 Maskiner och inventarier 15 25,9 29,8 30,4 33,6 II. Finansiella anläggningstillgångar 16 186,8 184,9 57,3 62,4 Summa anläggningstillgångar 390,2 399,6 817,0 858,0 B. Omsättningstillgångar I. Förråd m.m 17 18,2 23,8 18,5 24,2 II. Fordringar 18 84,8 83,8 88,1 90,1 III. Kassa och bank 36,2 45,4 50,9 58,6 Summa omsättningstillgångar 139,2 153,0 157,5 172,9 Summa tillgångar 529,3 552,5 974,5 1 030,9 Eget kapital, avsättningar o skulder A. Eget kapital 19 - därav årets resultat 13,4 13,7 17,7 18,7 Summa eget kapital 273,3 287,1 305,1 325,5 B. Avsättningar 20 I. Pensioner 6,9 9,9 6,9 9,9 II. Andra avsättningar 1,7 0,3 17,5 16,4 Summa avsättningar 8,6 10,2 24,4 26,3 C. Skulder I. Långfristiga skulder 21 141,0 141,4 487,4 505,5 II. Kortfristiga skulder 22 106,4 113,9 157,6 173,6 Summa skulder 247,4 255,3 645,0 679,1 Summa eget kapital, avsättning och skulder 529,3 552,5 974,5 1 030,9 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 23 259,6 262,4 259,6 262,4 Borgensåtaganden 24 394,7 410,3 45,3 73 Räkenskaper
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Noter Noter Kommunen Koncernen Mnkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Not 2011 2012 2011 2012 Not 1 Verksamhetens intäkter Enligt driftred, exkl BT-Kemi, statlig del (kom)/enligt årsred (konc) 195,6 253,2 341,5 370,3 Jämförelsestörande poster Enligt driftsred, BT-Kemi, statlig del 13,1 10,1 13,1 10,1 Återbetalning sjukförsäkringspremier AGS 0,0 9,8 0,0 9,8 Exploateringsverksamhet 2,4 1,2 2,4 1,2 Realisationsvinster vid försäljn anl tillg -0,2-0,5-0,2-0,5 Avgår interna poster -34,5-35,0-100,1-77,4 Summa 176,8 239,8 256,7 313,5 Not 2 Verksamhetens kostnader Enligt driftred, exkl BT-Kemi, statlig del 776,9 857,4 889,4 931,3 Enligt driftred, BT-Kemi, statlig del 13,1 10,1 13,1 10,1 Exploateringsverksamhet 2,4 1,2 2,4 1,2 Avgår kapitalkostnader -20,2-19,6-30,2-19,6 Avgår övriga interna poster -34,5-35,0-100,1-77,4 Summa 737,7 814,0 774,6 845,6 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan 10,6 10,7 29,0 29,1 Nedskrivning av fastigheter & invent. 2,7 0,0 2,7 0 Summa 13,2 10,7 31,7 29,1 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt 424,7 441,4 424,7 441,4 Skatteavräkning 11,5 6,1 11,5 6,1 Summa 436,2 447,4 436,2 447,5 Not 5 Generella stadsbidrag Inkomstutjämning 124,9 129,8 124,9 129,8 Kostnadsutjämning exkl LSS -2,0-3,2-2,0-3,2 Kostnadsutjämning LSS -7,7-6,3-7,7-6,3 Regleringspost 13,6 6,5 13,6 6,5 Kommunal fastighetsavgift 22,0 24,5 22,0 24,5 Statligt konjunkturstöd 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 150,8 151,3 150,8 151,3 Not 6 Finansiella intäkter Utdelning SvalövsBostäder 0,5 0,5 0,0 0,0 Ränta medelsplacering 0,5 0,5 0,9 0,0 Avkastning pensionsförvaltning 1,1 1,4 1,1 1,4 Räntor lån komm bolag 2,9 1,8 0 0 Borgensavgifter 0,5 0,5 0 0 Räntor, övriga 0,2 0,2 1,1 2,5 Summa 5,6 5,0 3,1 3,9 74 Not 7 Finansiella kostnader Räntor, anläggningslån 4,9 4,7 19,5 20,4 Bankkostnader 0,1 0,1 0,1 0,1 Räntor, pensionsåtaganden 0,2 0,3 0,1 0,3 Summa 5,2 5,1 19,7 20,8
75 Räkenskaper
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Noter, forts. Kommunen Koncernen Mnkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Not 2011 2012 2011 2012 Not 8 Förändring avsättning Återställningskostnader deponi 0,0 0,0 3,2 2,2 Avsättning för pensioner 0,3 3,0 0,3 3,0 Organisationsöversyn 2010-2,0 0,0-2,0 0,0 Upplösning av gymnasieförbundet -4,2-0,3-4,2-0,3 Övertagande Svalöfs gymnasium -1,6-1,1-1,6-1,1 Övrigt 0,0 0,2 0,3 Summa -7,4 1,6-4,1 4,1 Not 9 Övr ökn av anläggningstillgångar Övertagande av inventarier Svalöfs gymn 9,1 0,0 9,1 0,0 Summa 9,1 0,0 9,1 0,0 Not 10 Försäljning, anläggningstillgångar Fordon och maskiner 0,0 0,0 0,0 0,0 Fastigheter 200,2 1,0 0,3 1,0 Summa 200,2 1,0 0,3 1,0 Not 11 Förändring långfristiga skulder Inlösta anläggn lån (kom)/amorteringar -40,0 0,0-39,9 0 Ny upplåning, övrigt 40,0 0,0 140,3 21,5 Summa 0,0 0,0 100,4 21,5 Not 12 Förändring finansiella anläggn tillgångar Utlåning till AB SVALO vid fastighetsköp 100,0 0,0 0 0 Investeringsmoms avseende AB SVALO 18,5-3,1 0 0 Övrigt -2,4 5,2-0,5 6 Summa 116,1 2,1-0,5 6,0 Not 13 Likvida medel vid årets början Kassa, plusgiro, bank 8,8 36,1 20,1 50,4 Summa 8,8 36,1 20,1 50,4 Not 14 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ack anskaffningsvärde 655,5 299,2 1 127,7 1 183,8 Nytt anskaffningsvärde 19,1 12,6 70,8 73,6 Försäljningar -375,4-0,4-0,3-1,0 Ackumulerade avskrivningar -121,6-126,5-468,9-491,0 Bokfört restvärde 177,5 184,8 729,3 765,4 Fördelning av bokfört värde: Markreserv 26,3 25,9 106,4 104,9 Verksamhetsfastigheter 32,5 32,5 504,2 534,1 Fastigheter för affärsverksamhet 51,5 60,1 51,5 60,1 Publika fastigheter 65,5 64,6 65,5 64,6 Fastigheter för annan verksamhet 0,0 0,0 0 0 Exploateringsmark 1,7 1,6 1,7 1,6 UB bokfört värde 177,5 184,8 729,3 765,3 Avskrivningstider 10-50 år 10-50 år 76
Noter, forts. Kommunen Koncernen Mnkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Not 2011 2012 2011 2012 Not 15 Maskiner och inventarier Ack anskaffningsvärde 67,1 70,9 80,7 94,8 Nytt anskaffningsvärde 3,8 9,8 3,8 3,0 Försäljningar 0,0 0,0 0,0-79,7 Ackumulerade avskrivningar -45,0-50,8-54,1 15,5 Bokfört restvärde 25,9 29,8 30,4 33,6 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Fördelning av bokfört värde: Maskiner 1,4 2,9 1,4 2,9 Inventarier 13,5 13,0 18,0 16,8 Bilar och andra transportmedel 3,7 7,9 3,7 7,9 Övriga maskiner och inventarier 1,6 2,0 1,6 2,0 Inventarier Svalöfs gymnasium 5,6 4,1 5,6 4,1 UB bokfört värde 25,9 29,8 30,4 33,6 Not 16 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar Aktier, AB SvalövsLokaler 10,0 10,0 0,0 0,0 Aktier, AB SvalövsBostäder 3,0 3,0 0,0 0,0 Aktier, Landskrona Svalöv Renhålln AB 2,9 2,9 0 0 Aktier, Svalövs Stadsnät AB 0,0 0,0 0 0 Aktier, NSVA 1,0 1,0 1,0 1,0 Aktier, AB Sydvatten 7,2 7,2 7,2 7,2 Övriga aktier och andelar 0,6 0,6 0,6 0,6 Långfristiga fordringar 104,6 103,4 12,5 12,3 Pensionsförvaltning 38,0 40,4 38,0 40,4 Långfristig fordran AB SvalövsLokaler 18,5 15,5 0,0 0,0 Insatser Svalöfs gymnasium 0,9 0,9 0,9 0,9 Summa 186,8 184,9 60,2 62,4 Förändring av pensionsskuld Redogörelse enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 7 (del) Särskild avsättning för pensioner Pensionsförpliktelser i balansräkning 6,9 9,9 6,9 9,9 Ansvarsförbindelser 259,6 262,4 259,6 262,4 Summa pensionsförpliktelser 266,5 272,3 266,5 272,3 Finansiella pensionstillgångar, bokf värde 38,0 40,4 38,0 40,4 (Marknadsvärde 41,5 mnkr) Återlånade medel (ej finansierade pensionsförpliktelser) 228,5 231,9 228,5 231,9 Not 17 Förråd mm Förråd och lager 0,1 0,1 0,4 0,4 Exploateringsfastigheter 18,1 23,8 18,1 23,8 Summa 18,2 23,8 18,5 24,2 Not 18 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 5,7 3,0 9,9 6,2 Övr förutb kostn o upplupn intäkter 30,1 34,0 32,2 37,0 Statsb fordr BT-Kemi efterbehandling 5,2 12,2 5,2 12,2 Övr statsbidragsfordringar 8,2 1,1 8,1 1,1 Kommunalskattefordringar 8,6 8,6 8,6 8,6 Fastighetsskatt 0,0 2,9 0,0 2,9 Ingående mervärdesskatt 9,6 6,4 9,6 6,4 77 Räkenskaper
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Noter, forts. Kommunen Koncernen Mnkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Not 2011 2012 2011 2012 Not 18 Kortfristiga fordringar, forts. Upplupna skatteintäkter 17,6 15,7 17,6 15,7 Avgår koncerninterna poster - - -3,1 0 Summa 84,8 83,8 88,1 90,1 Not 19 Förändring av eget kapital IB bokfört värde 257,9 273,3 285,3 305,1 Korrigering ing eget kapital 0,0 0,0 1,7 Återföring avsättning 2,0 2,0 0,0 Årets resultat 13,4 13,7 17,7 18,7 UB bokfört värde 273,3 287,1 305,1 325,5 Not 20 Avsättningar IB bokfört värde 16,0 8,6 27,5 22,3 Årets förändring pensioner 0,3 3,0 0,4 3,0 Årets förändring andra avsättningar -7,8-1,4-5,6 1,0 UB bokfört värde 8,6 10,2 22,3 26,3 Återställningskostnader deponi 13,0 14,1 Latent skatt SvaBo, SvaLo 0,7 0,9 Pensioner exkl garantipensioner, visstidspensioner och särskilda ålderspensioner 2,8 5,2 2,8 5,2 Pensioner ÖK-SAP 2,8 2,8 2,8 2,8 Löneskatt 1,3 1,9 1,3 1,9 Upplösning av gymnasieförbundet 0,3 0,0 0,3 0,0 Övertagande Svalöfs gymnasium 1,4 0,3 1,4 0,3 Summa 8,6 10,2 22,3 25,2 Not 21 Långfristiga skulder IB bokfört värde 140,0 141,0 387,8 487,4 Amorteringar 0,0 0,0-39,9-3,4 Nya lån, övriga 1,0 0,4 139,5 21,5 UB bokfört värde 141,0 141,4 487,4 505,5 Not 22 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 36,4 39,8 61,1 68,9 Upplupen källskatt 5,8 5,9 5,8 5,9 Upplupna sociala avgifter 7,5 7,6 7,5 7,6 Upplupna semesterlöner 24,2 24,1 24,2 24,1 Okompenserad övertid 1,4 1,4 1,4 1,4 Upplupna timlöner per dec 4,0 5,4 4,0 5,4 Upplupna räntekostnader 0,8 0,5 0,8 0,5 Upplupen pensionsskuld 12,9 13,9 12,9 13,9 Upplupen löneskatt 3,0 3,7 3,0 3,7 Skuld till staten 3,0 1,5 3,0 1,5 Bostadsanpassningsbidrag 0,5 0,7 0,5 0,7 Diverse skulder 6,8 9,3 33,3 40,0 Summa 106,4 113,9 157,6 173,6 Not 23 Pensionsförpliktelser Ingående förpliktelser 236,1 259,6 Pensionsutbetalningar -7,0-8,2 Ränta och basbeloppsuppräkningar 6,1 10,4 Förändringar av löneskatt 4,6 0,6 Sänkning av diskonteringsränta 14,9 Bromsen 6,6 Övrigt -1,6 Utgående förpliktelser 259,6 262,4 78 Aktualiseringsgrad 94,0 94,0
Noter, forts. Kommunen Koncernen Mnkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Not 2011 2012 2011 2012 Not 24 Borgensförbindelser AB SvalövsBostäder 200,1 197,1 0,0 0,0 AB SvalövsLokaler 158,1 180,2 0 0 Landskrona Svalövs Renhållnings AB 20,3 17,0 0 0 Sydvatten AB 15,8 15,8 15,8 15,8 Övrigt, inkl egna hem 0,4 0,2 29,5 0,2 Summa 394,7 410,3 45,3 16,0 Kommunens leasingåtagande är att betrakta som operationellt. Leasingavgifter har under 2011 betalats med 1,5 mnkr (1,5 mnkr 2010). 79 Räkenskaper
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Driftsredovisning Driftsredovisning Mnkr Budget 2012 Bokslut 2012 Netto Netto Avvikelse Verksamheter under kommunstyrelsen Politisk organisation 7 234 7 249-15 Förvaltn ledn/beställning/stab 35 715 35 109 606 Anslag för oförutsedda behov 620 0 620 Kollektivtrafik 17 426 16 469 957 Fastigheter 3 143 1 996 1 147 Fritid 9 748 9 968-220 Kultur 7 988 8 095-107 Förskola 70 312 69 315 997 Grundskola 136 896 144 460-7 564 Gymnasieskola 61 874 67 255-5 381 Vuxenutbildning 6 668 6 436 232 Individ- och familjeomsorg 41 336 43 518-2 183 Arbetsmarknad 3 902 3 682 221 Vård och omsorg 106 329 106 701-372 LSS 44 630 45 062-432 Gator och vägar 11 996 12 589-594 Park och natur 6 134 5 657 477 Vatten och avlopp, avgiftsfinansierad verksamhet 0-1 636 1 636 Kost och städ 0 1 089-1 089 Teknik 48 48-1 Miljö 2 173 2 158 15 Summa verksamheter under kommunstyrelsen 574 171 585 220-11 049 Socialnämnden 131 113 18 Bygg- trafik- och räddningsnämnden 12 411 11 929 481 BT-Kemi 464 444 20 Revision 751 751 0 Överförmyndare 1 365 1 333 33 Centrala poster 8 015-6 010 14 025 Exploateringsverksamhet 0-48 48 Reavinster/förluster, anläggn tillgångar 0-532 532 Förändr timlöner 0 1 226-1 226 Förändring semesterlöneskuld 0-177 177 Lägre arbetsgivaravgifter -5 900-6 095 195 Upplösn avsättn gymn förbund 0-512 512 Återbet premier sjukförsäkring 0-9 810 9 810 Pensionsrätt före 1998 m fl avtal 9 700 10 291-591 Nedskrivning fordran Företags Alliansen 0 225-225 Finansiell kostnad avs pensionskostnader -100-287 187 Strategisk reserv inkl löneökningar 5 315 5 315 Effektiviseringskrav -1 000 0-1 000 Övrigt 0-292 292 - Avgår interna poster -9 000-8 899-101 - Avgår internränta -9 000-8 899-101 Verksamhetens nettokostnad 588 307 584 880 3 428 80
Investeringar Investeringar Tkr Budget Utgifter Inkomster Bokslut Avvikelse Verksamhet Projekt 2012 2012 2012 2012 2012 Verksamheter under kommunstyrelsen - Förv ledn/best/stöd o serv Centrala IT-investeringar 800 740 740 60 Inventarier Förvaltningsledning 150 0 0 150 Övrigt 253 103 103 150 - Kollektivtrafik Söderåsbanan 369 15 15 354 Blinksljus mm söderåstraf 0 1 1-1 - Fastigheter Mark 396 0 0 396 Inköp Teckomatorp 9:7 32 527 0 0 32 527 - Fritid Uppvärmning friluftsbad 250 152 152 98 Konstgräsplan 4 000 517 517 3 483 Tillgänglighet friluftsbad o Båghallen 300 0 0 300 Inventarier idrottshallar o bad 203 1 1 202 - Kultur Nytt bibliotekssystem 141 25 25 116 - Förskola Utemiljö 740 149 149 591 Inventarier 423 332 332 91 - Grundskola/förskola Utemiljö 240 1 1 239 IT 500 446 446 54 Inventarier 196 167 167 29 - Gymnasieskola Inventarier 2 000 1 619 1 619 381 - Individ- och familjeomsorg Inventarier 150 158 158-8 - Vård och omsorg Inventarier 593 559 559 34 - LSS Inventarier 72 39 39 33 - Gator och park Inv budget 2012 Gata 3 000 0 0 3 000 Bantorget i Teckomatorp 4 700 24 24 4 676 Trafiksäkerhet 0 42 42-42 Utr kommande proj gata/pa 200 240 240-40 Åtg tillgänglighetsplan 269 25 25 244 Ombyggn hårt nedsl gator 92 0 0 92 Lekplatser 999 718 718 281 Upprustning off miljöer 1 163 528 528 635 Värmesyst Kågerödslund 0 3 3-3 Övriga inventarier 100 0 0 100 Omstrukturering parkmark 292 427 427-135 - Kost och städ Maskiner Kost och Städ 200 161 161 39 Summa verksamheter under kommunstyrelsen 55 318 7 194 0 7 194 48 124 Bygg-, trafik- och räddningsnämnd Övriga inv räddningstjänsten 150 128 128 22 Tankbil 3 200 2 968 2 968 232 Befälsbil 600 654 654-54 Släckbil 1 000 1 097 1 097-97 Övriga inv Bo & Bygg 100 0 0 100 Summa bygg-, trafik- och räddningsnämnd 5 050 4 847 0 4 847 203 81 Räkenskaper
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Investeringar, forts. Mnkr Budget Utgifter Inkomster Bokslut Avvikelse Verksamhet Projekt 2012 2012 2012 2012 2012 BT-Kemi efterbehandling GC-broar T-torp 1 398 0 0 1 398 Summa BT-Kemi efterbehandling 1 398 0 0 0 1 398 Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten & avlopp VA-försörjning Tågarp 10 390 66 66 10 324 Vattenanslutningar,övriga 0-107 -107 107 Avloppsanslutningar övriga 0-132 -132 132 Sep Brunnsg/Idrottsg sval 0 15 15-15 Omstrukturering parkmark 0 145 145-145 Ej fördelat av NSVA 7 000 871 871 6 129 Renov tak o fasad SV vattenverk 0 156 156-156 UV-ljus Svalövs vattenverk 150 286 286-136 Nytt vattenverk Tågarp 100 0 0 100 UV-ljus Stenestad vattenverk 55 0 0 55 Prod borra Röstånga vattenverk 750 46 46 704 Övervakn Röstånga ARV 200 0 0 200 Övervakn pumpstationer 500 0 0 500 Kågeröd ARV kemikaliebygg 726 7 7 719 Kågeröd ARV utbyggnad 3 115 2 638 2 638 477 Nya serviser 0 433 433-433 Övrigt 199 0 0 199 Omläggn ledn, Rusthåll ST 35 369 369-334 Utjämn Magasin teck ARV 185 322 322-137 Omkop sp vat ledn fören g 415 10 10 405 Inkoppling backventiler 0 45 45-45 Separering Rönnebergsväge 77 87 87-10 Driftövervakning 0 561 561-561 V 160 Skolg/Jvg T-torp 0 99 99-99 V Vattenv fastighets uh 0 172 172-172 Säkerhetsbarriär 0 211 211-211 Skalskydd 0 280 280-280 Åbogatan Teckomatorp 0 7 7-7 Sv Morkullagatan Kågeröd 0 261 261-261 Summa avgiftsfinansierad verksamhet 23 897 6 848 0 6 848 17 049 Exploateringsområden Kråkebacken 7:138 del av 1 300 282 0 282 1 018 Teckomatorp 7:1 del 2 1 277 2 865 0 2 865-1 588 Småhustomter Ylmesåkra 9:3 586 0 0 0 586 Övr investeringar expl 1 900 0 0 0 1 900 Summa expl områden 5 063 3 147 3 147 1 916 Summa investeringar 90 726 22 036 0 22 036 68 690 - därav skattefinansierat 29 239 12 041 12 041 17 198 - därav avgiftsfinansierat 61 487 9 995 9 995 51 492 82
Exploateringsredovisning Exploateringsredovisning Budget Bokslut Total Ack utfall Resultat- Projekt, tkr 2012 2012 budget t o m 2012 fört 2012 Billeberga 11:183-11:197 Utgifter 0 0 565 500 0 Inkomster 0 0 1 663 1 698 0 Netto 0 0 1 098 1 198 0 Teckomatorp 7:1 Utgifter 0 91 1 180 1 204 91 Garvaren Inkomster 0 91 2 738 1 580 91 Netto 0 0 1 558 376 0 Norra Svalöv 16:112-159 Utgifter 0 187 8 124 4 207 187 Kyrkvången Inkomster 0 187 9 531 3 936 187 Netto 0 0 1 407-271 0 Billeberga företagspark Utgifter 0 585 9 799 2 783 585 Inkomster 0 585 10 375 2 783 585 Netto 0 0 576 0 0 Expl Ängabäcksv. Svalöv Utgifter 0 0 265 1 290 0 Inkomster 0 0 492 519 0 Netto 0 0 227-771 0 Teckomatorp 7:1 etapp 2 Utgifter 0 231 6 325 231 231 (fortsättning Garvaren) Inkomster 0 231 6 325 231 231 Netto 0 0 0 0 0 Småhustomter Ylmesåkra 9:3, Utgifter 0 0 1 469 0 0 Kågeröd Inkomster 0 1 436 0 0 Netto 0 0-33 0 0 Nya exploateringsprojekt Utgifter 10 000 0 0 0 0 Inkomster 10 000 0 0 0 0 Netto 0 0 0 0 0 Utgifter 10 000 1 094 27 727 10 215 1 094 Inkomster 10 000 1 094 32 560 10 747 1 094 Netto 0 0 4 833 532 0 83 Räkenskaper
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Särredovisning VA-verksamhgeten Resultaträkning Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Not 2011 2012 2012 2012 Verksamhetens intäkter 22 760 25 200 25 745 545 Verksamhetens kostnader 1-21 394-21 100-20 184 916 Avskrivningar -1 289-1 700-1 615 85 Verksamhetens nettokostnader 77 2 400 3 946 1 546 Kommunbidrag 0 0 0 0 Finansiella intäkter 0 0 0 0 Finansiella kostnader -2 048-2 400-2 310 90 Resultat före extraordinära poster -1 971 0 1 636 1 636 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Skatt 0 0 0 0 Extraordinära kostnader inkl skatt 0 0 0 0 Årets resultat -1 971 0 1 636 1 636 Balansräkning Bokslut Bokslut 2011 2012 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar 51 509 59 745 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 51 509 59 745 Omsättningstillgångar Förråd mm 0 0 Fordringar 0 0 Kortfristiga placeringar 0 0 Kassa och bank 0 0 Summa omsättningstillgångar 0 0 Summa tillgångar 51 509 59 745 Eget kapital - därav årets resultat -1 971 1 636 Summa eget kapital -8 399-6 763 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 0 0 Andra avsättningar 0 0 Summa avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 51 509 59 745 Kortfristiga skulder 8 399 6 763 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 51 509 59 745 Summa skulder 59 908 66 508 84
85 Räkenskaper
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Revisionsberättelse för år 2012 86
87 Räkenskaper
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 Redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningslagen och rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning (RKR) med några undantag som framgår nedan. Anläggningstillgångar och avskrivningstider Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider. Exploateringsredovisning Kommunfullmäktige beslutade år 2005 om en exploateringspolicy. Detta innebära att värdet av pågående exploateringar av mark bokförs som omsättningstillgång. När en tomt säljs redovisas ett överskott i resultatet. I november 2007 beslutade kommunfullmäktige om en ny exploateringspolicy. I denna anges att även utgifter för gata och park, i den mån anläggningarna främst betjänar det nya området, ska ingå i värdet för den exploaterade marken. Kapitalkostnader Kapitalkostnader har beräknats enligt nominell metod, d v s det bokförda värdet ligger till grund för beräkning av intern ränta. Internräntan har under året varit 4,7 %. Avskrivningarna beräknas på anskaffningsvärdet och påbörjas månaden efter att en anläggningstillgång tagits i bruk. Intern ränta debiteras månaden efter att utgiften redovisats. Löneskuld till de anställda De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar, upparbetad övertid och fyllnadstid samt timlöner intjänade under december har skuldbokförts. Leasing Kommunens leasingåtagande är enligt RKR 13.1 att betrakta som operationell leasing. 88 Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar avsedda att täcka framtida pensionsutbetalningar klassificeras som finansiell anläggningstillgång. I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 9 har tillgångarna värderats till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Värderingen har skett portföljsvis. Gränsdragning mellan driftkostnad och investering Investeringar har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en anskaffningskostnad som överstiger 0,5 basbelopp exkl moms. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Redovisningsrådet rekommendation nummer 18 om intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar gäller från år 2010. Svalövs kommun avviker från rekommendationen genom att gator, belysning och park inom exploateringsområden inte bokförs som anläggningstillgångar. Intäkter avseende anslutningsavgift VA Anslutningsavgifter avseende VA avgifter redovisas fr.o.m 2011 som en skuld i balansräkningen och periodiseras över VA tillgångens livslängd. Tidigare år har redovisning skett som en minskning av VA investeringen. Förändringen får ingen resultateffekt. Pensionsåtagande/pensionskostnader Pensionsåtaganden redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pension som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Hela den avgiftsbaserade delen avsätts som individuell del. Den förmånsbestämda ålderspensionen samt efterlevandepensionen till vuxen och barnpension försäkras bort. I enlighet med gällande rekommendation om redovisning av särskild löneskatt på pensioner redovisas löneskatt som kostnad. Pensionsberäkningar görs enligt den s k RIPS07 vilken bygger på antaganden som rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Personalomkostnader Personalomkostnader/arbetsgivaravgifter har bokförts som procentuella pålägg på utbetalda löner enligt nedan. Anställda 41,44% Förtroendevalda och uppdragstagare 31,42%
Sammanställd redovisning/koncernredovisning Den sammanställda redovisningen omfattar Svalövs kommun, AB SvalövsBostäder, AB SvalövsLokaler, Landskrona Svalövs Renhållnings AB (25 %) och har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värde på aktier i dotterbolag elimineras mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvet. Dotterbolagens obeskattade reserver har i den sammanställda redovisningen betraktats som eget kapital. Särredovisning av VA-verksamheten Lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft den 1 januari 2007. Lagen skärpte kraven på den ekonomiska redovisningen genom krav på redovisning av särskilda resultat- och balansräkningar för VA-verksamheten. Ur redovisningen ska det även genom tilläggsupplysningar framgå hur gemensamma kostnader med andra verksamheter är fördelade. Denna särredovisning redovisas i särkilt avsnitt i denna årsredovisning. Där framgår även hur gemensamma kostnader har fördelats. Internränta beräknas på anläggningarnas värde. Skatteintäkter Kommunen följer RKR 4.2 vilket innebär att det är den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i december innevarande år som används vid beräkning av årets skatteintäkter. 89 Räkenskaper
Svalövs kommuns årsredovisning 2012 90 Ord och uttryck A Anläggningstillgångar är sådana tillgångar som kommunen avser att stadigvarande inneha eller bruka. Exempel på materiella anläggningstillgångar är fastigheter, maskiner och inventarier. Långfristiga fordringar, aktier och obligationer är exempel på finansiella anläggningstillgångar. Avgiftsfinansierad verksamhet finansieras helt genom egna intäkter och påverkar därför inte kommunens skatteuttag. De avgiftsfinansierade verksamheterna är avgränsade från övriga verksamheter och utgör egna resultatenheter med såväl resultaträkning som balansräkning. I dessa verksamheter ingår VA och fjärrvärme. Avskrivning innebär den årliga värdeminskningen på de anläggsningstillgångar som utnyttjats i verksamheten. Avskrivningens storlek beror på den förväntade ekonomiska livslängden. Avsättningar utgörs av de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekoms, men där osäkerhet föreligger beträffande beloppets storlek eller tidpunkten för betalning. Den vanligaste avser pensionsåtaganden gentemot de anställda. B Balanskrav innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Balansomslutning är benämning på balansräkningens totala tillgångar eller skulder. Balansräkningen ger en ögonblicksbild på bokslutsdagen av kommunens tillgångar, skulder och egna kapital. Balansräkningen ger mycket information om kommunens ekonomiska styrka genom jämförelser bakåt i tiden. D Driftsredovisningen visar kommunens verksamhetsresultat d.v.s. hur intäkter och kostnader har fördelats inom respektive nämnd och dess verksamheter i förhållande till budget. E Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och avsättningar. Extraordinära poster saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentliga belopp. F Finansieringsanalysen visar kassaflödet från verksamheten, investeringar och finansiering. Rapporten utmynnar i förändring av likvida tillgångar och visar hur dessa förändrats under året. Finansnetto utgör skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. I Interna poster avser kostnader och intäkter som fördelats inom kommunens egen verksamhet. De elimineras i samband med bokslut då de inte ska verka intäkts- och kostnadspåverkande. Internränta avser kapitalkostnaden som respektive förvaltning belastas med för de investeringar som gjorts. Internränta elimineras i samband med bokslutet då de ingår i förvaltningarnas driftsredovisning. Investeringsredovisningen ger en bild av vilket anslag för investeringar som respektive verksamhet förfogat över under 2012 och hur stor del av budgeterade projektmedel som använts. K Kapitalkostnader är benämningen för internränta och avskrivning. Kortfristing fordran/skuld är lån, fordran eller skuld som förfaller till betalning inom ett år. Kommunkoncernen är den kommunala förvaltningsorganisationen och kommunens koncernföretag. L Likvida medel är kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, t.ex. kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper. Likviditet innebär betalningsberedskap på kort sikt. Lånefinansieringsgrad definierar de långfristiga skulderna i förhållande till anläggningstillgångarna. Lånekostnader bokförs enligt huvudmetoden. Långfristig fordran/skuld är fordran eller skuld som förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. N Nedskrivning av värdet på en omsättningstillgång, fordringar och varulager eller extraordinär avskrivning av en anläggningstillgång.
Nettokostnader är driftskostnader efter avdrag för avgifter, driftsbidrag och övriga ersättningar. O Omsättningstillgång är en tillgång avsedd att innehas en kortare tid och snabbt kan omsättas i likvida medel, t.ex. kundfordringar och förrådsartiklar. P Pensionsförpliktelser avser Svalövs kommuns pensionsskuld per den 31 december. Periodisering är fördelning av intäkter och kostnader till den redovisningsperiod då den har uppkommit. R Resultaträkningen visar årets resultat och hur det uppkommit. Resultaträkningen talar om för oss vad driften av våra verksamheter kostat. Verksamhetens kostnader och intäkter specificeras i driftredovisningen. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. S Skattefinansierad verksamhet finansieras till största delen av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skattekraft är skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid inkomstårets utgång, d.v.s. kommunalt beskattningsbar inkomst per invånare. Skulder delas in i långfristiga och kortfristiga skulder. Kortfristiga skulder ska betalas inom ett år. Långfristiga skulder är skulder som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Skuldsättningsgrad är ett mått på kapitalstyrka och definieras som skulder (inkl 28% av obeskattade reserver) i förhållande till eget kapital. Soliditet anger kommunens betalningsförmåga på lång sikt eller dess förmåga att stå emot underskott. Soliditeten anges som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. T Tillgångar delas in i anläggningstillgångar d.v.s. fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar och omsättningstillgångar, d.v.s. likvida medel, kundfordringar och förråd. Totalt kapital avser summa tillgångar eller eget kapital och skulder. Täckningsgrad är de totala intäkternas andel av de totala kostnaderna. Å Årsarbetare är antal anställda omräknade till heltidsanställningar. tkr = tusentals kronor mnkr = miljoner kronor Belopp inom parentes = avser 2011 Skatteunderlag är de totala beskattningsbara inkomsterna i kommunen,. Uttrycks vanligen i skattekronor, d.v.s. skatteunderlaget dividerat med 100. 91 Räkenskaper
Svalövs kommun 268 80 Svalöv Tel: 0418-47 50 00 Fax: 0418-47 50 26 E-post: info@svalov.se www.svalov.se