Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Relevanta dokument
Kävlinge Arlöv, mötesspår vid Stävie

PM GESTALTNINGSAVSIKTER Vägplan - 370, Nölviken. Malå kommun, Västerbottens län Objektnummer: ,TRV 2015/101450

Väg 47, gång- och cykelväg, delen Grästorp-Tre Älgar

Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm

Byggnadsverk. Underlag till vägplan E18 Enköping - Stockholm Trafikplats Kockbacka. Exempel på omsorgsfull detaljutformning av bropelare.

E4 förbifart Stockholm

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr

Trafikomfördelning. E22 Fjälkinge - Gualöv Ärendenummer: TRV 2017/1732

E45/70 GENOM MORA Kråkberg - Bonäs, Gång- och cykelväg

Vägplan för anslutning av Hjalmar Lundbohmsvägen till ny E10, Kiruna

Vägutredning väg 288 delen Gimo-Börstil

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen i Torsång

Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län

Tekniskt PM Geoteknik Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Trafikplats Ideon i Lund. förstudie

Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

Väg E65 Svedala-Börringe

Vägplan för E10 vid Kiruna nya centrum

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement

Bilaga 2 till plankartor

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

E22 Malmö-Kristianstad delen trafikplats Gastelyckan-trafikplats Lund N

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg E65 delen Skurup-Svedala, ekodukt vid Lemmeströtorp Svedala och Trelleborgs kommuner, Skåne län

Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 101, Gång- och cykelväg Käglinge - Arrie samt trafiksäkerhetsåtgärder i Arrie, Västra Ingelstad och Östra Grevie

Väg 23 och väg 119, vid Hässleholm Kollektivtrafikåtgärd vid Stoby

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Väg 120, delen Delary Älmhult

Väg 913 Bjärred-Flädie, gång- och cykelväg delen Lundavägen-Flädie Kyrkväg

E20 Vårgårda-Norr Mariestad, etapp Förbi Skara, delen Dalaån-Ledsjö Götene kommun, Västra Götalands län

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Detaljplaner inom vägplan E4, sträckan Gumboda-Grimsmark

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga

Kap 5 MÖBLERING. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Väg 80/56 Valbo Handelsområde

Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg


AKALLA. terränganpassning och vegetation följer en princip som tar vara på platsens. förutsättningar och karaktär.

Väg 13, Ystad Ängelholm, delen Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg

TRAFIKPLATSER. De höga bergskärningarna mellan trafikplatserna Akalla och Häggvik gestaltas med stor omsorg och med arkitektonisk

PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG

TRAFIKUTREDNING Hovslätts ängar

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

GESTALTNINGSPROGRAM. Påfartsramp till väg 222 i Björknäs, Boo. Detaljplan för ANTAGANDEHANDLING. Nacka kommun Okt 2010, Reviderad jan 2011

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. E18 Ekebykorset. Karlskoga Kommun, Örebro Län. Samrådsunderlag, ,rev Projektnummer:

ANTAGANDEHANDLING. Kvalitets- och gestaltningsprogram för TOLLARE DEL 2

Vägplan för gång- och cykelväg samt passager vid ny E10, Kiruna

Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

ÖVERSIKTLIG HÖJDSÄTTNING AV TYRGATAN OCH ANSLUTANDE VÄG FRÅN NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE

Tekniskt PM Detaljplan Vägplan för gång- och cykelvägar samt passage vid Ny E10, Kiruna Kiruna kommun, Norrbottens län Objektnummer:

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5)

Steninge slottspark Trafikstudie

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

Bilaga 1 till plankartor

Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

PM Bro, Bro över E4 på väg 503 Vägplan E4 Trafikplats Hortlax. Piteå kommun, Norrbottens län Objekt: TRV 2015/31547 Datum

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft

UPPDRAGSLEDARE. Anna Svensson UPPRÄTTAD AV. Oscar Lewin

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Väg 27, Växjö-Borås, Rastplats Vandalorum vid E4 i Värnamo

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

PM Justering av korridor med större avstånd till sjön Skiren. Komplettering till ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

SCENARIO VÄLSVIKEN. Karlstad trafikmodell

Trafikutredning TCR Oskarshamn

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Rastplats Skuleberget vid E4

Vindelns kommun, Västerbottens län. Samrådshandling/

GRANSKNINGSHANDLING. E18 Köping-Västjädra. Köpings, Hallstahammars och Västerås kommun, Västmanlands län. PM Kommunal planering

Väg 84 Hede gång- och cykelväg

Väg 26 mellan Skövde och Mariestad, planskild gång- och cykelpassage vid Karleby

PM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer:

Väg 27/1681, ny anslutning av väg 1681 samt gång- och cykelport vid Lockryd

Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum

Rastplats Bocksliden, Skoterport

PM - VAL AV ALTERNATIV

BUSSGATOR I BROBY SLUTVERSION

Transkript:

Gestaltningprogram Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan 2016-06-03 Projektnummer: 145981

Trafikverket Postadress: Trafikverket, Box 366, 201 23 Malmö.. Besöksadress: Gibraltargatan 7. E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Gestaltningsprogram, Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Författare: Ramböll Sverige AB, uppdragsledare André Brenner Dokumentdatum: 2016-06-03 Ärendenummer: TRV 2015/16719 Version: 2 Kontaktperson: Malin Roberts

Innehåll 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET 4 1.1. Bakgrund 4 1.2. Beskrivning av projektet 4 1.3. Syfte 4 1.4. Projektmål 4 1.5. Tidigare utredningar 5 1.6. Funktionskrav 5 1.7. Beskrivning av landskap 5 2. GENERELLA GESTALTNINGSPRINCIPER 7 2.1. Beskrivning av utformning 7 2.2. Gestaltningsavsikter 8 2.3. Gestaltningsriktlinjer 9 2.3.1. Vägens geometri 9 2.3.2. Teknisk utrustning och belysning 9 2.3.3. Jordskärningar, banker och terrängmodellering 9 2.3.4. Vegetation 10 2.4. Prioritering och motivering och av gestaltningsriktlinjer 11 2.5. Rekommendationer för fortsatt arbete 11 3. KÄLLOR 12

1. Beskrivning av projektet 1.1. Bakgrund Lommas läge i regionen, med bland annat närhet till arbetsplatser i Lund och Malmö, ställer krav på bra kollektivtrafikförsörjning eftersom en stor del av invånarna arbetspendlar till andra kommuner. Kollektivtrafiken mellan Malmö Lomma Bjärred utgörs av regionala busslinjer, linje 132 och 133. Idag kan inte kollektivtrafiken konkurrera med biltrafiken eftersom restiden på grund av bland annat väntetid i befintliga plankorsningar är förhållandevis lång. Dessutom saknas ett genare stråk för kollektivtrafiken, något som skulle kunna uppnås med en ny på- och avfart i höjd med Vinstorpsvägen. Kollektivtrafikstråket Malmö Bjärred är ett viktigt stråk för boende i Lomma och Bjärred som arbetspendlar till Malmö. Möjlighet att ta tåget från och till Lomma finns inte idag, men det finns planer på att öppna Lommabanan för persontrafik år 2020. Lomma kommun har tillsammans med Skånetrafiken ingått ett avtal för att skapa och främja ett attraktivt kollektivtrafikstråk mellan Bjärred och Malmö. 1.2. Beskrivning av projektet Väg E6 och 896 (Vinstorpsvägen) är belägna strax öster om Lomma tätort i västra Skåne. Väg E6 löper från Malmö längs med Lomma och sedan i nordvästlig riktning. Väg 896 löper österifrån in mot Lomma tätort. Syftet med projektet är att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken genom att addera två nya av- och påfarter för kollektivtrafiken från E6:an till väg 896 och skapa en mer gen väg för regionbussar till och från Malmö och Lund. Projektet inbegriper förutom av- och påfartsramperna, nya korsningspunkter mellan väg E6 och Vinstorpsvägen (896) där hög säkerhet prioriteras. Korsningspunkten mellan Vinstorpsvägen och Malmövägen skall också utredas för att skapa hög säkerhet och god framkomlighet. För att säkerställa fri höjd för utryckningsfordon (framförallt brandkår) kommer Vinstorpsvägen att sänkas med ca 20 cm vid befintlig bro under E6. 1.3. Syfte Syftet med detta gestaltningsprogram är att vara ett sammanhållande dokument som kommunicerar gestaltningsprinciperna till de som är inblandade projektet. Syftet är även att föra vidare gestaltningsprinciperna till kommande steg i processen mot genomförande och färdig väg. 1.4. Projektmål Projektet har som mål att öka kollektivtrafikens attraktivitet och minska personbilåkningen i kommunen, förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken och räddningstjänsten samt öka säkerheten i korsningspunkterna samtidigt som vägens gestaltning ska harmoniera med landskapet. Som i alla projekt ska intrånget i omgivande mark minimeras vilket är särskilt viktigt då marken i detta fall är av yppersta kvalitet för jordbruk. Projektets sammanhang är utgångspunkten för gestaltningsprogrammet. Omgivningen utgörs av ett flackt öppet jordbrukslandskap med subtila terrängformer vilket medför att

ingrepp i mark såsom skärning eller bank blir väldigt tydliga. Därtill präglas omgivningen av en spridd förekomst av träd, främst kring bostäder, gårdsbebyggelse, samt i viss utsträckning kring vattendrag och vägar. Detta gör att gestaltningen av vegetation kring vägens sidoområde kan synas på långt avstånd. Därav är målet och ambitionen med gestaltningsprogrammet att vägen och dess sidoområden harmonierar med det omgivande landskapet samt även utgör ett positivt visuellt inslag för både boende i närområdet samt trafikanter. Hur detta bör genomföras beskrivs närmre under 2.2 Gestaltningsavsikter och 2.3 Gestaltningsriktlinjer. 1.5. Tidigare utredningar Det tidigare framtagna dokumentet Gestaltningsavsikter har varit utgångspunkt för framtagandet av detta gestaltningsprogram. 1.6. Funktionskrav Projektet avser uppfylla följande funktionskrav: Kollektivtrafik - förbättra kollektivtrafiken mellan Malmö och Lomma Gång- och cykeltrafik - förbättra möjligheten att passera under väg E6 längs Vintorpsvägen med cykel Landskapsanpassning att vägens sidoområden i möjligaste mån ges en mjuk terrängform och vegetationen utgör ett positivt visuellt inslag i landskapet Att den bördiga jordbruksmarken sparas i den mån det är möjligt med tanke på vägens geometri och landskapsanpassning. 1.7. Beskrivning av landskap Landskapet runt väg E6 är inom utredningsområdet dominerat av jordbruk och är öppet och flackt. Tung infrastruktur så som vägar och kraftledningar präglar också landskapet. Vinstorpsvägen löper i öst-västlig riktning, under bron längs med väg E6. Längs med vägen, på östra sidan om väg E6 ligger en fastighet med bostadshus och område för upplag. Denna fastighet ligger nära vägen på en högre nivå varför slänten mellan väg och fastighet är förhållande vis brant. På väster sida om väg E6 är en transformatorstation belägen. På östra sidan om väg E6, söder om Vinstorpsvägen, löper en längre bullervall som skyddar gården här mot buller från vägen. Bullervallen utgörs av en gräsbeklädd jordvall. Längs med Vinstorpsvägen går ett viktigt gång- och cykelstråk som kopplar Lomma tätort med Hjärup.

Figur 1. Karta över projektområdet Figur 2. Fotot visar jordbrukslandskapet, väg E6 och krafledningar som löper i nordsydlig riktning genom projektområdet. Till vänster syns delar av bullervallen. Till höger syns Vinstorpsvägen och den befintliga bron över vägen.

Bostadsbebyggelsen väster om Malmövägen är enhetlig och denna är inramad från Malmövägen och det omgivande jordbrukslandskapet och väg E6 med en rand av gräsoch buskplanteringar som följer Malmövägen. Vegetation längs med Malmövägen består av gräs och naturlika planteringar. Upptrampade gångstråk mellan bostadsområdet och vegetationsranden visar på att insidan av det smala grönstråket används av fotgängare. Norr om Vinstorpsvägen är marken kuperad och vallad för att fungera skyddande. Figur 3 och 4. Fotona visar grönområdet längs med Malmövägens västra kant och det informella gångstråket mellan tomt och vegetation. Foton: Ramböll 2. Generella gestaltningsprinciper 2.1. Beskrivning av utformning Vägplanen innefattar en cirkulationsplats i korsningen Malmövägen och Vinstorpsvägen samt bussramper för kollektivtrafik mellan Lomma och Malmö via väg E6. Bussrampen öster om E6 möter Vinstorpsvägen med en vänstersväng. I utformningen av den nya trafikanläggningen ingår en ny sträckning för cykelbana längs Vinstorpsvägen så att den anpassas till den nya cirkulationsplatsen samt passagen under väg E6.

Figur 5. Utformning av ny trafikanläggning. 2.2. Gestaltningsavsikter Bussrampernas inpassning i landskapet bör uppnås genom att utforma slänter och bullervall på ett så mjukt och helst flackt vis som möjligt för att få anläggningen att harmoniera med landskapets öppna och flacka karaktär. Ingreppets påverkan på markanvändningen minimeras genom att bussramperna placeras så nära väg E6 som är möjligt utifrån tekniska aspekter. Även bussrampernas anslutning till Vinstorpsvägen bör utformas på ett vis som minimerar ingrepp i området kring vägen med utgångspunkt i att skapa trafiksäkra korsningspunkter med god framkomlighet där kollektivtrafiken prioriteras. Utformningen av slänterna kring den nya trafikanläggningen bör gestaltas så att de ger en mjuk övergång mellan trafikytor och omkringliggande landskap samt utgör ett visuellt positivt inslag. Detta kan göras med avrundat släntkrön, blommande marktäcke, samt plantering av buskar och träd där platsen medger det. Teknisk utrustning som räcken och belysning kommer i så stor utsträckning som möjligt vara samma som på kringliggande vägar.

Utformningen av ny bullervall öster om E6 är starkt begränsad av behovet att minimera intrång i angränsande åkermark och påverkan på närliggande bebyggelse. Vallens utformning är i stort styrd av tekniska aspekter som släntens maxlutning och det resultat som pågående bullerutredning ger. Givet dessa förutsättningar behöver vallen även utformas så att den visuellt utgör ett positivt inslag i landskapet och samtidigt anpassas till det omgivande landskapet. Detta kan göras med avrundat släntkrön samt buskplanteringar. Möjligheten att markmodellera bullervallen ytterligare för att formge den bör hållas öppen. Korsningspunkten mellan Malmövägen och Vinstorpsvägen utgör en infart till Lomma tätort vars betydelse kommer att accentueras när den byggs om till cirkulationsplats. Dess utformning bör minimera intrång i befintligt grönområde längs med Malmövägens västra kant men framför allt markera entrén till Lomma med en omsorgsfullt gestaltad plantering eller utsmyckning. Lomma har en överenskommelse med Trafikverket om att kommunen skall genomföra ett särskilt projekt där de utformar cirkulationsplatsen inre del. 2.3. Gestaltningsriktlinjer På en övergripande nivå består gestaltningsmålen för projektet av tre huvudsakliga gestaltningsriktlinjer: Att vägens sidoområden ska ges mjuka terrängformer för att anpassa branta vägen till det flacka landskapet Att marktäcke väljs för blomning Att buskar och träd framstår som solitärer 2.3.1. Vägens geometri Bussramperna har förlagts så att de att tar så lite mark som möjligt i anspråk, både för att minimera ingrepp i jordbruket men även för att minska påverkan på närliggande bebyggelse. 2.3.2. Teknisk utrustning och belysning Val och placering av teknisk utrustning som räcken, belysning och skyltstolpar bör så långt som möjligt vara av samma typ och utförande som på kringliggande och anslutande vägar i syfte att låta den nya trafikanläggningen visuellt ingå i sitt sammanhang. 2.3.3. Jordskärningar, banker och terrängmodellering Skärningar och banker bör ha avrundat släntkrön i syfte att låta ingrepp i mark i möjligaste mån smälta samman med det flacka landskapet genom en mer naturlig form. Om möjligt bör släntfot läggas så att den bitvis inte är helt rak, då en i plan böjd släntfot kan göra mycket för den positiva upplevelsen av att vägen är väl inpassad i landskapet. Vinstorpsvägen kommer att bibehålla sina befintliga slänter. I skrivande stund är det oklart hur mycket utrymme bullervallen kan ges då frågan om dess utbredning i stor grad styrs av påverkan på närboende. Dess främre- och bakslänt kommer med stor sannolikhet att behöva ges en lutning på 1:2. Dock kommer vallens visuella anpassning till landskapet i stor del bero på modelleringen av dess krön och avslut i längsled. Därför bör dess släntkrön avrundas samt ges variationer i höjd. Vallens

avslut i längsled bör ges en mjukare utformning och flack lutning om minst 1:4. Med en sådan gestaltning anpassas vallen till det omgivande landskapet från trafikantens och den närboendes perspektiv. Figur 6. Principskiss för bullervallens utförande i sektion samt dess avslut i längled sett i profil. Mellan bussramperna och väg E6 uppstår markytor som kvarstår i befintlig nivå. Då denna mark inte fortsättningsvis kan användas för jordbruk bör dess slänter ges en så flack lutning som möjligt och terrängen modelleras med de överskottsmassor som uppstår för att ge ett naturligare intryck så att vägen upplevs som inordnad i landskapet. Det är även främst på denna mark som plantering av buskar och träd kan ske. 2.3.4. Vegetation Vegetation som anläggs består företrädesvis av ängsytor eller gräs med tillskott av blommande örter samt träd- och buskbestånd för att ge ett positivt visuellt inslag i ett landskapet. För att förstärka det visuella intrycket bör även vegetationen väljas så att den ger säsongsfärg. Val av gräs- eller ängsblandningens artsammansättning för sprutsådd bör främst göras för att passa jordmån och klimat men även för att höja platsens visuella värde med en generösare och färgrikare blomning än vad som vanligtvis ses längs vägar i trakten. Om ängskaraktär väljs behöver slåttrad biomassa föras bort för att kunna bevara karaktären (Svensson, 2013). Om inte kommer slänterna på grund av den ökande näringshalten som uppstår när biomassan bryts ner övergå till mer artfattig och visuellt enkel gräsmark. Planteringar av träd och buskar bör ske som spridda solitärer för att skapa variation och ge ett naturlikt utseende. Då den största fria markytan är den som lämnas i befintlig nivå mellan ramperna och väg E6 bör plantering av solitära träd och buskar främst ske där samt på bullervall om så medges. Ytterst är det trafiksäkerhetsaspekter såsom säkerhetszon och sikt som styr hur träd och buskar kan placeras. Val av träd och buskar görs för att passa jordmån och klimat, samt för att ge säsongsfärg genom blomning på våren och höstfärger i bladverk. Avståndet mellan solitärerna ska vara så att det går att slåttra ängsytorna emellan på ett förhållandevis enkelt vis. Ny vegetation bör i första hand etableras i matjord som är avbanad från platsen, eller annan jord som är av likvärdig sort. Det föreslagna växtmaterialet ska vara anpassat till planteringsplatsens vattenförhållanden, jordmån och klimat.

2.4. Prioritering och motivering och av gestaltningsriktlinjer Nedan listas de olika gestaltningsriktlinjerna för att prioritera och rangordna deras vikt för att en lyckad gestaltning ska uppnås. Utöver dessa finns det övergripande projektmålet om att ta så lite jordbruksmark i anspråk som möjligt vilket i stor utsräckning styrs av vägens geometri. Gestaltningsriktlinje Prioritering Motivering Teknisk utrustning och belysning Jordskärningar, banker och terrängmodellering Vegetation: gräs med tillskott av blommande örter alternativt äng Vegetation: träd och buskar 1 För att den nya anläggningen ska ingå i det större sammanhanget av teknisk sidoutrustning. 2 För att mjuka terrängformer skulle ge en anpassning mellan jordskärningar och banker och det flacka landskapet runt om. 3 För att binda slänternas jordyta samt skapa en blomning som ger ett estetiskt värde till vägens sidoytor. 4 För att spridda solitärer av träd och buskar ger ett naturlikt uttryck och kan utgöra ett habitat tillsammans med blommande ängsytor. Blomning och höstfärg höjer ytterligare det estetiska värdet på vägens sidoytor. 2.5. Rekommendationer för fortsatt arbete Följande frågor bör uppmärksammas och undersökas vidare i kommande projektskeden: Att markmodellera bullervall öster om E6 Att mellan ramper och väg E6 ha så flack släntlutning som möjligt samt markmodellera med överblivna massor Att runda av släntkrön på skärningar Plantering av träd på marken mellan ramper och väg E6. Välja arter anpassade till rådande mark- och vattenförhållanden samt för blomning och höstfärg Att lämpligt frö för sprutsådd undersöks med målet att hitta en blandning som ger extra blomning och färg samt är anpassad till jordmånen

3. Källor Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt, Version 1.0, Trafikverket, 2014-10-17 Åtgärdsvalsstudie, Kollektivtrafikstråk Malmö Lomma Bjärred, april 2014 Översiktsplan 2010 Lomma kommun, 2011-02-10 Naturmiljöprogram med grönplan för Lomma kommun, 2008-12-16 Förstudie, Väg E6, bussramper i Lomma, 2012-09-14 Svensson Brita M, Från vägkant till ängsvägkant, 2013, Centrum för biologisk mångfald Trafikverket, Box 366, 201 23 Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se