TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Relevanta dokument
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström

(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Tentamen i Konstruktionsteknik

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

Tentamen i Konstruktionsteknik

Exempel 7: Stagningssystem

Exempel 3: Bumerangbalk

Exempel 11: Sammansatt ram

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Exempel 5: Treledstakstol

Tentamen i Konstruktionsteknik

Eurokod lastkombinering exempel. Eurocode Software AB

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Projekteringsanvisning

Översättning från limträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB)

Säkra limträkonstruktioner

3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment.

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

DIMENSIONERING ENLIGT LIMTRÄHANDBOK 2001

Rit- och skriv-don, miniräknare Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller (inklusive här i eget skrivna formler)

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Bilaga Övningsexempel

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014

Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II. Flervåningsbyggnad i stål. Anders Andersson Malin Bengtsson

FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Rit- och skriv-don, miniräknare Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller (inklusive här i eget skrivna formler)

2 kn/m 2. Enligt Tabell 2.5 är karakteristisk nyttig last 2,0 kn/m 2 (kategori A).

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,

UMEÅ UNIVERSITET Tekniska högskolan Byggteknik EXEMPELSAMLING I

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Vår kontaktperson Direkttelefon E-post

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Exempel 13: Treledsbåge

Allmänna profildata. *Gäller Z och C. Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler.

Olle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

Exempel 14: Fackverksbåge

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Lunds Tekniska Högskola, LTH

Formelblad, lastfall och tvärsnittsdata

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 2

K-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner


caeec302 Pelare stål Användarmanual Eurocode Software AB

BITREX SL ÖVNINGSEXEMPEL I TRÄBYGGNAD FÖR BYGGINGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CHALMERS

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren.

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

B3) x y. q 1. q 2 x=3.0 m. x=1.0 m

Material, form och kraft, F11

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Rambärverk. Projektuppgift 2 Hållfasthetslärans grunder Våren 2012

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2

Karlstads universitet 1(5) Byggteknik

Projekt bå gbro. Inledande ingenjörskurs Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik

Följande ska redovisas/dimensioneras

TENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI kl 08-12

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

P R O B L E M

Spänning och töjning (kap 4) Stång

VSMF10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Material, form och kraft, F5

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

Tentamen i Hållfasthetslära för I2

Transkript:

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-05-11 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken Byggkonstruktion: Regel- och formelsamling (Studentlitteratur) Byggformler och tabeller (Liber) Miniräknare Matematisk formelsamling. Tips: För full poäng ska svaren motiveras med lämpliga beräkningar. Redovisa gjorda antaganden och beräkningsgång noggrant. Ange källa till använda formler. Sätt ut enheter. Saknas information i en uppgift så antag ett rimligt värde och motivera antagandet. Tentamen: Träbyggnad 1 (?? )

1. Beräkna lämplig dimension för takåsar på ett sadeltak med lutning i virkeskvalitet C. Takåsarna ska placeras med centrumavstånd 0,6 m på takstolar med centrumavstånd 3,6 m. Karaktäristiska värden för laster på taket är: egentyngd, g k = 1.0 kn/m (inklusive takåsar), snölast, qk sn =.0 kn/m (ψ = 0.8), vindlast, qk vi = 0.1 kn/m (ψ = 0.3). Mest belastade takås är dessutom belastade med dimensionerande normalkraft N d = 6 kn. Säkerhetsklass och klimatklass.. Ett svetsat Gerberbeslag ska användas för att skarva huvudbalkarna i en hallbyggnad. Vid skarven har balkarna en bredd på B = 15 mm och höjd H = 900 mm. Dimensionerande tvärkraft som ska överföras i skarven är V Ed = 140 kn. Gerberbeslaget tillverkas i stål S75, med toleranskontroll. Limträkvalitet GL3c, lasttyp M, klimatklass 1 och säkerhetsklass 3. Dimensionera Gerberbeslaget. L H α L Figur. Svetsat Gerberbeslag för balkskarv. Tentamen: Träbyggnad (?? )

3. En lättbalk med änsar av konstruktionsvirke C och liv av plywood F30 med fanértjocklek,5 mm ska dimensioneras. De yttre fanéren har brerna parallellt med balkaxeln. Balkarna är fritt upplagda med en spännvidd på 7, m och en dimensionerande jämnt utbredd last, q d = 3.6 kn/m. Balkarna görs 400 mm höga med kvadratiskt tvärsnitt på träänsarna. Klimatklass 1, lasttyp M och säkerhetsklass. Trä Plywood 400 mm 7, m Trä Figur 3. Lättbalk av trä och plywood. 4. En hallbyggnad med längd 36 m, bredd 18,4 m och höjd vid takfot 5.0 m består av ramar med fast inspända pelare och sadelbalkar i GL3c. Ramarnas centrumavstånd är 5,4 m och sadelbalkarna är 15 mm breda, 70 mm höga vid upplag och 130 mm i balkmitt. Yttertaket består av plåt, mineralullsisolering och papp. Dimensionerande vertikal last på tak vid snö som huvudlast qd sn = 3.0 kn/m och vid vind som huvudlast qd vi =.7 kn/m, inklusive egentyngd. Dimensionerande värde på vindlast mot gavel är qdx vi = 0.9 kn/m. Balkarna stagas av kontinuerliga takåsar med centrumavstånd 1,8 m. Byggnaden stabiliseras vid vind mot långsida av inspända pelare. Vind mot gavlar tas upp av ett vindfackverk som placeras mellan takbalkarna centralt i byggnaden. Fackverket ska, förutom att stabilisera mot vindlast, även stabilisera takbalkarnas överkant mot vippning. Utforma vindfackverk i taket och beräkna dimensionerande normalkraft i mest belastade dragstag och takås.. Tentamen: Träbyggnad 3 (?? )

Formler som kan vara bra att ha till hands Samband last-tvärkraft-moment-vinkeländring-utböjing Utböjning: Vinkeländring: Böjmoment: Tvärkraft: Last: v(x) (1) θ(x) = dv dx M(x) = EI dθ dx = EI d v dx (3) V (x) = dm dx = d dx EI d v dx = EI d3 v (om EI konstant) (4) dx3 q(x) = dv dx = d dx EI d v dx = EI d4 v (om EI konstant) (5) dx4 Elastiska linjens ekvation d dx EI d v = q(x) (6) dx Elastiska linjens ekvation för balk med konstant tvärsnitt: Transformation av spänning () EI d4 v = q(x) (7) dx4 σ n (α) = σ x + σ y + σ x σ y cos(α) + τ xy sin(α) (8) τ t (α) = σ x σ y Huvudspänningar och huvudspänningsriktningar σ 1, = σ x + σ (σx y σ y ± Eektivspänning enligt von Mises eller σ vm e = sin(α) + τ xy cos(α) (9) ) + τ xy (10) tan α 1 = σ 1 σ x, tan α = σ σ x τ xy τ xy (11) (σx σ ) y τ max,min = ± + τ xy (1) tan(α) = σ x σ y τ xy (13) 1 ((σ 1 σ ) + (σ σ 3 ) + (σ 3 σ 1 ) ) (14) 1 σe vm = (σ x + σy + σz σ x σ y σ y σ z σ z σ x + 3τxy + 3τyz + 3τzx) (15) Tentamen: Träbyggnad 4 (?? )

Eektivspänning enligt Tresca σ T e = max( σ 1 σ, σ σ 3, σ 3 σ 1 ) (16) Approximativ metod för andra ordningens teori för pelare M = M 0 + P v II (17) Sammansatta konstruktioner Normalkraft: Normalspänning v II = σ ix = v I 1 P P cr (18) E i N E j A j (19) Moment: Neutrala lagret: y tot = y j E j A j E j A j (0) Normalspänning σ ix = E im z y E j I zj (1) Skjuvspänning Moment τ yx = V mi=1 i (E i A i y i ) ( n j=1 E j I zj )b () Brand i trä (Förenklad metod) Eektivt inbränningsdjup M z = d v n dx ( E j I zj ) (3) j=1 Karakteristiskt inbränningsdjup för gran och furu d ef = d char + d 0 (4) d char = 0, 7 t (5) t, tid i minuter d char, inbränningsdjup i mm. Zon med nedsatt hållfasthet d 0 = 0, 35 t (6) d 0 dock högst 7 mm. Tentamen: Träbyggnad 5 (?? )