DIMENSIONERING ENLIGT LIMTRÄHANDBOK 2001
|
|
- Stig Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET Tekniska högskolan Byggteknik EXEMPELSAMLING I DIMENSIONERING ENLIGT LIMTRÄHANDBOK 2001 Sammanställd av Ulf Arne Girhammar Kapitelnumreringen hänför sig till Limträhandbok 2001, Svenskt Limträ AB, Stockholm, OBS! En del svar kan vara föråldrade.
2 4. Särskilda hänsyn 4.1 Beräkna dimensionerande momentkapacitet med hänsyn till vippning för limträbalken i figuren nedan. Lasten angriper i ök balk. Balken är förhindrad att vridas och röra sig i sidled vid upplag och lastinföringspunkter. Hållfasthetsklass L40, klimatklass 1, lasttyp B, säkerhetsklass 2. (Svar: 61.3 knm) P P 450 mm 2,5 m 2,5 m 2,5 m 90 mm 4.2 Dimensionera mht vippning en limträbalk, L40, som är fritt upplagd på två stöd med den teoretiska spännvidden 18.0 m. Säkerhetsklass 3, klimatklass 1. Dimensioneringen utförs för moment med de i brottgränstillstånd dimensionerande lasterna snölast 2.00 kn/m 2 och egentyngd 0.5 kn/m 2. Balkarnas centrumavstånd är 6.0 m. De är i överkant uppstagade av åsarna med centrumavståndet 1,50 m. Välj balkbredden 190 mm. (Svar: mm) 4.3 Bestäm karakteristiskt grundvärde på tryckhållfastheten hos konstruktionsvirke i hållfasthetsklass K30 vid vinkeln 20 mellan kraft- och fiberriktning enligt: a) Sinusformeln fcα = fc ( fc fc90)sinα (Svar: 21.5 MPa) f b) Hankinsons formel 0 f f 90 α = (Svar: 21.2 MPa) 2 2 f sin α + f cos α En båge i L40-kvalitet har en dimensionerande upplagsreaktion i brottgränstillstånd av 430 kn. Säkerhetsklass 2, klimatklass 1. Belastningen utgörs av snölast och egentyngd. Bestäm upplagslängd om bågens bredd är 190 mm och dess lutning vid upplag i förhållande till horisontalplanet är 1:1,5. (Svar: a = 301 mm. Balk mm) 4.5 Bestäm dimensionerande last qd om balken med urtag är av limträ L40 med bredd 0,215 m. Säkerhetsklass 3, lasttyp B, klimatklass 2. (Svar: 5.6 kn/m) q d 0,810 m 0,2 m 20 m 0,2 m 0,180 m 4.6 En limträbalk i kvalitet L40 skall uppläggas fritt på två stöd med den teoretiska spännvidden 5.0 m. (a) Hur stor dimensionerande punktlast på mitten kan den uppbära i brottgränstillstånd? Punktlasten är enda last (egentyngd av balk kan försummas) och kan anses vara permanent. Säkerhetsklas 1, klimatklass 3. (b) Hur hög inskärning kan man utföra i underkant och vid upplag i balken ovan?. Inskärningen avslutas med sned kant (a = 200 mm). Avstånd från upplag till urtagets hörn e = 200 mm. (Svar: (a) 5.02 kn; (b) 62 mm) 2
3 4.7 Hur hög inskärning kan man utföra i underkant och vid upplag i balken i övningsexempel 4.2. Inskärningen avslutas med avfasning i lutning 1:1. (Svar: 245 mm) 4.8 Undersök hur mycket tvärkraftskapaciteten hos en limträbalk med tvärmåtten reduceras av ett cirkulärt hål φ 450 som är centriskt placerat i tvärsnittet. (Svar: 14 %) 4.9 (a) Dimensionera en limträbalk över en altan för moment. Balken är fritt upplagd med en teoretisk spännvidd av 6.0 m. Den skall utföras i kvalitet L40 i säkerhetsklass 2, klimatklass 2. De dimensionerande lasterna är snölast 2.50 kn/m och egentyngd 0.30 kn/m. Åsar finns med centrumavstånd 0.6 m. (b) Ett cirkulärt hål utan förstärkningar borras med centrum i neutrallagret 0.5 m från upplag i balken ovan. Vilken är hålets maximala diameter? (Svar: (a) mm; (b) 70 mm) 4.10 Över en öppning i bärande innervägg i ett bostadshus skall inläggas en limträbalk. Fria spännvidden är 6.0 m. Säkerhetsklass 2. (a) Balken dimensioneras för moment i brottgränstillstånd av nyttig bunden last 2.6 kn/m, nyttig fri last 7.8 kn/m och av egentyngd 1.6 kn/m. (Angivna värden avser dimensionerande laster). (b) I balken ovan vill man göra ett rektangulärt hål med sidlängden mm. Hålets centrum ligger på balkens halva höjd och 0.70 m från ena upplaget. Kan det utföras utan förstärkning? Om den behöver förstärkning, välj alternativt att öka tvätsnittshöjden. (Svar: (a) mm; (b) Ja. Välj alternativt mm) 4.11 Bestäm dimensionerande böjhållfasthet vid positivt resp negativt moment för en sadelbak av limträ med höjden 900 mm och lutningen 1:16. Hållfasthetsklas L40, klimatklass 0, lasttyp B, säkerhetsklass 3. (Svar: 17.4 MPa resp MPa) 5. Pelare och strävor 5.1 Bestäm dimensionerande bärförmåga vid centriskt tryck för en sträva av limträ i klass L40 med tvärmåtten mm 2. Fri knäcklängd 2,4 m. Klimatklass 2, lasttyp B, säkerhetsklass 2. (Svar: 11.4 kn) 5.2 Bestäm dimensionerande last qd för balken i figuren. Limträ L40. Klimatklass 2, lasttyp C, säkerhetsklass 3. (Svar: 54.1 kn/m) q d P = 500 kn P 1260 mm 8,0 m 215 mm 5.3 Bestäm dimensionerande axiallast P d för ytterväggspelaren i figuren nedan. Limträ L40. Klimatklass 3, säkerhetsklass 3, lasttyp C. (Svar: 14.9 kn) 3
4 P d 2 m q d = 0.6 kn/m 2 m 2 m 2 m 8 m 360 mm 42 mm 5.4 Beräkna dimensionerande bärförmåga vid centriskt tryckande belastning P på skruvade limträpelaren enligt figur nedan. Klimatklass 1, lasttyp B, L40, säkerhetsklass 3. (Svar: 2585 kn) P N M 20 c 150 mm, f y = 240 MPa 6 m φ m 95 mm mm Extra: Beräkna dimensionerande bärförmåga vid centriskt tryckande belastning N på ovanstående spikade pelare. Klimatklass 1, lasttyp B, K24, säkerhetsklass 2. (Svar: 13.0 kn med spik c150 mm eller 16.1 kn med spik c120 mm) 5.6 Kontrollera bärförmågan m h t knäckning av pelarsystemet i figuren nedan. Ytterpelarna är fast inspända i fotändan och förhindrade att knäcka ut i veka riktningen. Tvärmått mm. Innerpelarna har tvärmåtten mm. Hållfasthetsklass L40, lasttyp B, klimatklass 0, säkerhetsklass 3. (Svar: OK) 4
5 300 kn 300 kn 300 kn 150 kn 150 kn m 5.7 Kontrollera bärförmågan m h t snö- och vindlaster på pelarsystemet i figuren nedan. Innerpelarna är fast inspända i fotändan med tvärmåtten 165 x 540. Fasadpelarna är pendelpelare med tvärmåtten 165 x 270. Lasterna i figuren betraktas som karakteristiska. Hållfasthetsklass L40, klimatklass 0, vertikala laster av lasttyp B, vindlaster av lasttyp C och säkerhetsklass kn 200 kn 200 kn 100 kn 100 kn 1 m 1 m 2.5 kn/m 2.5 m 0.5 kn/m m m 6. Raka och krökta balkar med varierande tvärsnittshöjd 6.1 Bestäm erforderlig höjd vid upplag för sadelbalken i figuren. Balken förutsätts stagad mot vippning. Hållfasthetsklass L40, klimatklass 0, lasttyp B och säkerhetsklass 3. (Svar: m) 5
6 q d = 20 kn/m 1:16 b =190 mm 20 m 6.2 Beräkna nedböjningen i bruksgränstillståndet för sadelbalken i exempel 6.1 ovan. Den dimensionerande lasten är qd = 14 kn/m, varav 3 kn/m är permanent last och resten av lasttyp A. (Svar: 75 mm) 6.3 Bestäm höjden för nedanstående pulpetbalk av kvalitet L40. Hänsyn till egentyngd skall tas. Säkerhetsklass 3, lasttyp C, tunghet 5 kn/m3, bredd 215 mm, klimatklass 1. (Svar: 540 mm) P = 100 kn q d = 10 kn/m P = 100 kn 1:16 4 m 8 m 4 m 6.4 Figuren visar en sadelbalk i limträ L40 med balkbredden 165 mm. Balkarnas centrumavstånd är 4.8 m och balken är stagad mot vippning genom åsar c/c 4.0 m. Karakteristisk snölast är 3.6 kn/m och karakteristisk egentyngd är 2.4 kn/m. Säkerhetsklass 2, klimatklass 3. Kontrollera om sadelbalkens dimensioner är tillräckliga. (Svar: OK) h max = 1200 mm α = 2.3 h min = 720 mm L = 24 m 6.5 Dimensionera den sadelformade limträbalken med krökt undersida. Kvalitet L40 och tvärsnittsbredd 115 mm. Balken räknas som stagad mot vippning. Dimensionerande last 6.5 kn/m och de övriga beräkningsförutsättningarna är permanent last, klimatklass 1 och säkerhetsklass 2. (Svar: h min = 400 mm) 6
7 α = 10 h t h nock h min β = 5 r in = 11.0 m x L =10 m 6.6 Takkonstruktionen över en fabrikshall utförs som visas i nedanstående figur av krökta sadelbalkar. Limträbalkarna är fritt upplagda och stagade mot vippning genom åsar med centrumavstånd 2.6 m. Balkarna (L40) med bredden 115 mm är anbringade med ett inbördes avstånd på 2,4 m och spännvidden är 15 m. Lamelltjockleken är 33 mm. De karakteristiska belastningarna är: Egentyngd tak och balkar: 0.50 kn/m2 Snölast: 0.75 kn/m2 Undersök om bärförmågan hos bumerangbalken (raka balkdelen och krökta mittstycket) är tillräcklig. b) Undersök om bärförmågan hos den raka balkdelen är tillräcklig om den är upplagd på pelare mm. Klimatklass 1 och säkerhetsklass 3. c ås = 2.6 m h t = 1.05 m h nock = 1.4 m α = 15 h min = 0.3 m β = 8 r m = 12 m L h t = 5.9 m 115 L = 15 m mm 7. Fackverk 7.1 Bestäm momentfördelning och knutpunktslaster för högbenen i fackverkstakstolen enligt figuren. (Svar: 16, 48, 32, 48, 16 kn resp. stöd 16 knm och fält 12.8 knm) 7
8 q d = 10 kn/m 5 m 4 m 4 m 4 m 4 m 7.2 Bestäm momentfördelning och knutpunktslaster för högbenen i fackverkstakstolen i figuren. Dimensionera högbenet. L40, Sk 3, Kk 2, Lt B. Stagad mot vippning. (Svar: 42 x 315 mm) q d = 8 kn/m 6 m m 3 m 3 m 3 m 3 m 3 m 8. Treledstakstolar 8.1 Dimensionera treledstakstolen i figuren nedan. Karakteristiska värden på egentyngd är 3 kn/m och på jämnt fördelad snölast 12 kn/m (ψ = 0.7). Limträ L40, klimatklass 1, säkerhetsklass 3. (Svar: 215 x 1530 mm och 2 st φ 36) 4 m m 8.2 Figuren visar en treledstakstol av limträ L40 och dragstag av stål. Treledstakstolen är upplagd på limträpelare L40. Stabilisering av byggnaden sker genom skivverkan i tak 8
9 och väggar. Takstolsbenen är sidostagade c/c 2.0 m genom åsar. Pelarna är kontinuerligt sidostagade genom väggkonstruktionen. Dimensionera treledstakstolen (limträ + stålstag) och pelarna för visad belastning (inklusive egentyngd). Säkerhetsklass 3, klimatklass 1, lasttyp B. (Svar: Balk 90 x 315, 2 st φ 25 och pelare 42 x 315) 8.3 Figuren visar en treledstakstol av limträ L40 och dragstag av stål. Treledstakstolen är upplagd på inspända limträpelare L40. Takstolsbenen är sidostagade c/c 2.0 m genom åsar. Pelarna är kontinuerligt sidostagade genom väggkonstruktionen. Dimensionera treledstakstolen (limträ + stålstag) och pelarna för visad belastning (inklusive egentyngd). Säkerhetsklass 3, klimatklass 1, lasttyp B. (Svar: ) 9
10 9. Ramar 9.1 Dimensionera nedanstående treledsram i limträ L40 med bredd 215 mm. Belastningen utgörs av egentyngd 3 kn/m och snölast sk = 12 kn/m (ψ = 0.7). Klimatklass 2, säkerhetsklass 3. (Svar: 215 x 750/1935/400) 9.2 Kontrollera bärförmågan hos den vänstra ramhalvan i nedanstående treledsram i limträ L40 med bredd 90 mm. Konstruktionen är avsedd för en kyrka. Anliggningstryck i anfang och nock behöver ej kontrolleras. För den krökta delen betraktas hörnet (x = 0) och tangeringspunkten (x = 2,14 m) som dimensionerande snitt. För rambalken betraktas x = 8 m som dimensionerande snitt. Deformationer behöver ej beaktas. Belastningen utgörs av egentynd 3 kn/m, karakteristisk snölast 8 kn/m (ψ = 0,7) och karakteristisk vindlast 4 kn/m (ψ = 0,25). Räkna med vind som huvudlast. Klimatklass 1 och säkerhetsklass Dimensionera följande treledsram i limträ L40 med bredd 140 mm. Samma förutsättningar som i exempel 9.2. Karakteristisk vindlast wk = 6 kn/m. 10
11 9.4 Dimensionera följande treledsram i limträ L40 med bredd 215 mm. Samma förutsättningar som i exempel 7.1. Avslutning av trycksträva med förstöt. Inre ramben stagade på halva höjden i veka riktningen (knäckning, ej vippning). Överramen är stagad i veka riktningen (knäckning och vippning). (Svar: Snedsträva 215 x 495, 1 st φ 20 S235 JRG2, rambalk 215 x 1530/630) 10. Bågar 10.1 Dimensionera nedanstående bågtakstol med parabelform och tre leder. Egentyngd 4 kn/m och snö sk = 10 kn/m (ψ = 0.7) respektive 20 kn/m (ψ = 0.7). Limträ L40, klimatklass 1, säkerhetsklass 3. Jämför även med dimensionering enligt diagram. (Svar: 215 x 766 med Dywidag φ 32) 11
12 10.2 Dimensionera följande parabelbåge med tre leder. Samma förutsättningar som i exempel Takåsar 11.1 Dimensionera åsar och skarvning av åsar över primärbalkar 140 x 810 L40 för nedanstående konstruktion. Takplåten är spikad i varje ås men skivverkan för hela taket kan ej påräknas. Beräkna förankring av åsar och erforderlig spikning mellan plåt och ås. Primärer c/c 7.0 m och åsar c/c 2.87 m. Åsar av limträ L40. Takåsfästen i diagonal. Kall lagerbyggnad. Takåsantalet är 11 st per takfall. (Svar: 78 x 36, ankarspik plåt-ås c725, förankringsstag 3 x 50 3 st per fack, spikförband skarv räfflad trådspik 19 st 150 x 51) 12
13 12. Stabilisering av limträstommar 12.1 Figuren visar en takskiva, där takplåten bär direkt mellan takbalkarna (inga åsar alltså). Speciella kantbalkar är inlagda längs skivans långsidor. Dessa kantbalkar är av limträ, se figur b. a) Beräkna max normalkraft i kantbalken; b) Beräkna skjuvflödet v (kn/m) i skivan. (Svar: a) 53.4 kn; b) 6.13 kn/m) 12.2 En lagerbyggnad med mått enligt figuren har en takskiva av profilerad plåt DO-TP 45, t = 0.7 mm, som är upplagd på kontinuerliga takåsar 78 x 180 (L40) med c/c-avstånd 3 m. Takåsar vilar på huvudbalkar med c/c-avstånd 7 m. Spännvidden för inre huvudbalkar är 24 m. I beräkningsmodellen ingår följande antaganden: Skivverkan i 13
14 taket, endast yttersta åsarna medverkar, plåten får inte någon del av moment, samtliga pelare är ledade i båda ändar. I belastning ingår vind som huvudlast med karakteristiskt värde lika med 0.65 kn/m 2. Formfaktorn µ = 0.7 (lovart), µ = 0.5 (lä) och invändigt µ = a. Kontrollera takplåtens bärförmåga i brottgränstillståndet om vd = 3.6 kn/m. b. Beräkna c/c-avstånd för plåtskruvarna längs randen AB om varje skruv antas kunna överföra 2.0 kn/skär. c. Beräkna normalkraft i yttre takåsen AC. d. Beräkna krafterna som uppkommer i takbalkar, pelare och vindsträva S1 av vindlast. (Svar: v = 2.96 kn/m; c = m; N = 25.9 kn; Gavelbalk 71.1 kn, pelare 94.7 kn och vindsträva kn) 12.3 Ange vilken kraft som beslaget mellan takbalken och åsen skall dimensioneras för. Klimatklass 1, säkerhetsklass 3, lasttyp B. Karakteristisk last. (Svar: 1.56 kn) 14
15 12.4 Figuren visar en hallbyggnad, som stabiliseras genom att pelarna är inspända i grunden och takplåten fungerar som styv skiva. a) Beräkna den linjelast q 1 (kn/m) mot långsidan som skall tas upp av takskivan om vindlasten är huvudlast med q k = 0.7 kn/m 2. Formfaktorn för lovartväggen är 1.0 och läväggen 0.2. Sätt pelarhöjden till 4.42 m. (Svar: 2,87 kn/m) b) Beräkna den linjelast q 2 (kn/m) mot gaveln som skall tas upp av takskivan med hänsyn till stagningskrafter från primärbalkar av limträ 165 x 990 L40 med dimensionerande belastningen 2,5 kn/m 2. (Svar: 2,06 kn/m) c) Beräkna den totala linjelast q 3 (kn/m) som takskivan skall dimensioneras för vid vind mot gavel. Formfaktorn för invändigt sug är 0.3. (Svar: 3,93 kn/m) 12.5 Bestäm krafterna i vindfackverken i taket och vindfackverken i väggarna (motsvarande kryssfackverk i väggarna som i taket). Åsarna vippningsstagar huvudbalkarna ( ). Dimensionerande vertikallast är 3.0 kn/m 2. Vind i Umeå, terräng typ II. (Svar: Vind långsida 148 kn resp. 151 kn, kortsida 41.5 kn resp kn) 12.6 Dimensionera m h t vindstabilisering och sidostagning i takskivan uppbyggd av plywood P30 (antas fritt upplagda på åsarna ) och kantåsar i limträ L40 om de kan betraktas som fritt upplagda mellan huvudbalkarna ( ). Betrakta vind mot både långsida och gavel. Beräkna spikförbanden, räfflad trådspik Vind och snö i Göteborg, terräng typ II. Egentyngd av takkonstruktionen är 0.6 kn/m 2. Räkna vind som huvudlast. Säkerhetsklass 3 och klimatklass 2. (Svar: , 27.5 mm, c 70 resp c 95) 15
16 12.7 Figur a visar en takplan med huvudbalkar c/c 5 m och åsar c/c 2 m av limträ L40. Därpå ligger en plywoodskiva P40 som stabiliserande skiva. Dimensionerande vindbelastning i takskivans plan framgår av figur a och dimensionerande transversalbelastning (snö + egentyngd) framgår av figur b. Lasttyp C, säkerhetsklass 3, klimatklass 1. a) Dimensionera plywoodskivan (med skikttjockleken 2.5 mm), betraktad som fritt upplagd mellan åsar, och spikförbandet (räfflad trådspik 75 x 31) mellan plywood och kantås. (Svar: 22,5 mm, c115) b) Dimensionera limträåsar och limträkantåsar (fritt upplagda). (Ingen hänsyn behöver tas till imperfektioner och stagningskrafter i åsarna). (Svar: resp ) c) Dimensionera huvudbalkarna av limträ. (Svar: resp ) d) Beräkna ackumulerad stagningskraft från huvudbalkar i åsar mot stabilisernade skiva. (Svar: 3.36 kn) 12.8 Beräkna krafterna i stabiliserande vindfackverk i nedanstående polygonbåge för vind mot gavel. 16
17 12.9 Dimensionera primärer, omlottlagda åsar med infästningar och vindfackverket och därmed sammanhängande konstruktionsdetaljer. Belastningar q d = 3 kn/m 2 (egentyngd + snö, lasttyp B) och q d = 7 kn/m (vind, lasttyp C). Limträ L40, klimatklass 2, säkerhetsklass 3. 8 st primärbalkar. Vind mot gavel. (Ej skalenlig figur.) 13. Anslutningsdetaljer 13.1 Kontrollera bärförmågan hos ledade infästningen av limträpelaren med tvärmåtten 215 x 495 L40 enligt figur. Säkerhetsklass 2, klimatklass 1 och lasttyp C. Spikningsplåtarna har dimensionen ,5 och är ingjutna i betongfundamentet (K25). Stålkvalitet SS Ankarspik 14 st från vardera sidan. (Svar: Duger ej m.a.p plåten) 13.2 Dimensionera spikningsplåtar och ankarspik i den ledade infästningen av limträpelaren med tvärmåtten L40 motsvarande figuren i exempel 13.1 men med N v = 3 kn och N h = 20 kn. Säkerhetsklass 2, klimatklass 3 och lasttyp C. Spikningsplåtarna är ingjutna i betongfundamentet (K25). Stålkvalitet SS
18 13.3 Kontrollera bärförmågan hos en inspänd pelarfot utformad enligt figur. Limträpelaren samma som i exempel 13.1 men i säkerhetsklass 3. Spikningsplåtar är svetsade med a = 3 mm mot fotplåt förankrade med 2 st M helgängade med förankringslängd 700 mm. Stålkvalitet SS Ankarspik 70 st per spikningsplåt. Betong K25. (Svar: Duger ej med avseende på plåten) 13.4 Dimensionera spikningsplåtar, ankarspik, svetsar, fotplåtar och förankringsskruvar hos den inspända pelarfoten utformad motsvarande figuren i exempel 13.3 men med en normalkraft på 90 kn, moment på 30 knm och tvärkraft på 20 kn. Limträpelaren samma som i exempel 11.2, men i säkerhetsklass 3. Stålkvalitet SS Betong K Kontrollera bärförmågan hos den ledade balk-pelarinfästningen i figuren. Spikningsplåt på vardera sidan. Ankarspik 2 10 st i vardera plåt. Stål SS Säkerhetsklass 2, klimatklass 1, lasttyp C (horisontallast och uppåtriktad vertikallast) och lasttyp B (nedåtriktad vertikallast). (Svar: OK) 13.6 Dimensionera spikningsplåtar och ankarspik i den ledade balk-pelarinfästningen i figuren i exempel 13.5, men med nedåtriktad vertikallast på 150 kn, uppåtriktad vertikallast på 7.5 kn och horisontallast på 15 kn. Stål SS Säkerhetsklass 2, klimatklass 3, lasttyp C (horisontallast och uppåtriktad vertikallast) och lasttyp B (nedåtriktad vertikallast). (Svar: Spik 2 (14+4) st 60-60, plåt , upplagsplåt ) 13.7, 13.8 (Ledad nockskarv) 18
19 13.9 Kontrollera bärförmågan hos den ledade balkskarvsinfästningen enligt figuren nedan. Spikningsplåt BMF typ W260. Ankarspik 2 6 st på vardera sida. Stål SS Säkerhetsklass 2, klimatklass 1, lasttyp B Dimensionera spikningsplåten och ankarspiken i den ledade balkskarvsinfästningen motsvarande figuren i exempel 13.9 men med en tvärkraft på 40 kn (balktvärsnitt , beslag BMF typ W340 och ankarspik 4 6 st). Stål SS Säkerhetsklass 2, klimatklass 3, lasttyp B. 14. Branddimensionering 14.1 Dimensionera limträstommen med inspända pelare enligt figur med och utan hänsyn till en dimensionerande brandbelastning på 200 MJ/m 2. Limträ L40, öppningsfaktor 0.05 m ½, klimatklass 2, säkerhetsklass Genomför exempel 14.1 med hjälp av förenklad dimensioneringsmetod. 19
20 NÅGRA HJÄLPTABELLER OCH DIAGRAM 20
21 21
22 Bulldog-brickors bärförmåga 22
23 Knäckningslast 23
24 24
25 25
UMEÅ UNIVERSITET Tekniska högskolan Byggteknik EXEMPELSAMLING I
UMEÅ UNIVERSITET 2012-01-30 Tekniska högskolan Byggteknik EXEMPELSAMLING I DIMENSIONERING ENLIGT LIMTRÄHANDBOK 2008 (Avsnitt 10 och ex. 12.9 är inte justerade avseende EC5, de ingår inte i kursen; ej heller
Läs mer1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
Läs mer1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ
Tillämpad fysik och elektronik/ Byggteknik Fördjupningskurs i byggkonstruktion Annika Moström 2014 Sid 1 (5) Konstruktionsuppgift : Limträhall 1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Uppgiften
Läs merBYGGNADSKONSTRUKTION IV
2006-01-28 BYGGNADSKONSTRUKTION IV Konstruktionsuppgift 2: Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Datablad Snözon... Åsavstånd a =... m Takbalksavstånd b =... m Egentyngd av yttertak g =...
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-08-8 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merKarlstads universitet 1(7) Byggteknik
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Lördag 28 november 2015 kl 9.00-14.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Kenny Pettersson, tel 0738 16 16 91 Hjälpmedel Miniräknare
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-05-06 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merTENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-03-7 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-0-5 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merTRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK
UMEÅ UNIVERSITET 2012-01-26 Tekniska högskolan Byggteknik EXEMPELSAMLING I TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK Utdrag: Träförband och sammansatta konstruktioner (Ex. 4.1-2,5-8,10,13 innehåller gamla svar) Sammanställd
Läs merExempel 7: Stagningssystem
20,00 7.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera stagningssstemet enligt nedan. Sstemet stagar konstruktionen som beräknas i exempel 2. Väggens stagningssstem 5,00 Takets stagningssstem
Läs merTentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
Läs merKarlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 14 juni 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Kenny Pettersson Carina Rehnström Miniräknare Johannesson
Läs mer(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 13 januari 2015 kl 14.00-19.00 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Carina Rehnström (kommer inte till tentasalen
Läs merTENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-05-11 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken
Läs merI figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av
Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd
Läs merProjekteringsanvisning
Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som
Läs merExempel 3: Bumerangbalk
Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell
Läs merSäkra limträkonstruktioner
KOMPENDIUM Säkra limträkonstruktioner FORTBILDNINGSKURS FÖR KONSTRUKTÖRER Beräkningsexempel november 003 Svenskt Limträ AB DIMENSIONERINGSEXEMPEL 1 Dimensionera den fritt upplagda sadelbalken i nedanstående
Läs merBilaga Övningsexempel
Obs! Detta är ett utdrag ur föregående upplaga av boken. Övningarna är inte uppdaterade till gällande standarder och EKS. Bilaga Avsikten med övningarna är att ge läsaren möjlighet att tillämpa innehållet
Läs merExempel 5: Treledstakstol
5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål
Läs merBetongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad
Läs merExempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.
2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära
Läs merStomstabilisering KAPITEL 4 DEL 2
Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 2 Stomstabilisering Innebär att man ser till att byggnaden klarar de horisontella krafter som den utsätts för Alla laster som verkar på en byggnad måste ledas ner i marken!
Läs merKonstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merExempel 11: Sammansatt ram
Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80
Läs merStomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1
Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1 Stomstabilisering Innebär att man ser till att byggnaden klarar de horisontella krafter som den utsätts för Horisontella laster De viktigaste horisontella lasterna i Sverige
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 5 Juni 2015 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamling Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-0-3 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merFÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Summering Teori FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT EFTER GENOMGÅNGEN KURS SKA STUDENTEN KUNNA: Teori: beräkna dimensionerande lasteffekt av yttre laster och deformationer på
Läs merAllmänna profildata. *Gäller Z och C. Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler.
Lättbalkar 1 Allmänna profildata Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler. *Gäller Z och C. Offereras vid förfrågan. (160 180 645 finns alltid från 1,5 mm tjocklek)
Läs merExempel 14: Fackverksbåge
Exempel 14: Fackverksbåge 14.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverksbågen enligt nedan. Fackverksbåge 67,85 Överram Diagonalstänger Trcksträvor Dragband Underram 6,05 6,63
Läs merExempel 12: Balk med krökt under- och överram
6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00
Läs merFöreläsning 4 del 1. Stomstabilisering. Konstruktionsteknik, LTH
Föreläsning 4 del 1 Stomstabilisering 1 Laster Stabilisering - allmänt Stomstabilisering Disposition Stabilisering av flervåningsbyggnader Vertikala stabiliserande enheter Bjälklag som styv skiva 2 Stomstabilisering
Läs merStabilisering och fortskridande ras
Stabilisering och fortskridande ras Horisontalstabilisering av byggnader Tålighet mot olyckslaster och fortskridande ras 1 Stabilisering - allmänt Stomstabilisering Disposition Stabilisering av flervåningsbyggnader
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs mer4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast
.3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster
Läs merExempel 13: Treledsbåge
Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets
Läs mer3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Stålkonstruktion 1. Bestäm tvärsnittsklass för en svetsad balk med I-profil i stålkvalitet S275. Tvärsnittets totala höjd
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(11) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Fredag 17/01 2014 kl. 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 3 Juni 2013 kl. 8.00 13.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merStålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12
Godkända hjälpmedel till tentamen 2015 03 12 Allt utdelat kursmaterial samt lösta hemuppgifter Balktabell Miniräknare Aktuell EKS Standarden SS EN 1090 2 Eurokoder Lösningar på utdelade tentamensfrågor
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(12) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Torsdag 17/1 2013 kl 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merBITREX SL ÖVNINGSEXEMPEL I TRÄBYGGNAD FÖR BYGGINGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CHALMERS
BITREX 090218-SL ÖVNINGSEXEMPEL I TRÄBYGGNAD FÖR BYGGINGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CHALMERS 1) Ett 11 m brett brädgolv skall läggas inomhus av 25x150 mm2 brädor. Relativa luftfuktigheten är 80 %. a) Hur stort
Läs merBetongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg
Pelare ÖVNING 27 Pelaren i figuren nedan i brottgränstillståndet belastas med en centriskt placerad normalkraft 850. Kontrollera om pelarens bärförmåga är tillräcklig. Betong C30/37, b 350, 350, c 50,
Läs merLaster Lastnedräkning OSKAR LARSSON
Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON 1 Partialkoefficientmetoden Den metod som används oftast för att ta hänsyn till osäkerheter när vi dimensionerar Varje variabel får sin egen (partiell) säkerhetsfaktor
Läs merGyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar
.. Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar. Dimensionering Gyproc Thermonomic reglar och skenor är tillverkade i höghållfast stål med sträckgränsen (f yk ) 0 MPa. Profilerna tillverkas av varmförzinkad
Läs merKONSTRUKTIONSTEKNIK 1
KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 TENTAMEN Ladokkod: 41B16B-20151-C76V5- NAMN: Personnummer: - Tentamensdatum: 17 mars 2015 Tid: 09:00 13.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling: Konstruktionsteknik I (inklusive här i eget skrivna
Läs merFöljande ska redovisas/dimensioneras
K-uppgift Följande ska redovisas/dimensioneras Beskriv och dimensionera stomstabiliseringssystem med ingående komponenter (t.ex. vindförband och takplåt). Gör skisser som visar hur lasterna går ner i
Läs merBYGGNADSKONSTRUKTION IV 2006 Dimensionering av träkonstruktioner
UMEÅ UNIVERSITET 2006-01-18 Tekniska högskolan Byggteknik BYGGNADSKONSTRUKTION IV 2006 Dimensionering av träkonstruktioner Moment 1: Träets mekanik och hållfasthet (2 tim) 1. Introduktion Presentation
Läs merKapacitet PG. Vertikalllast [kn] PG01 PG02 PG03 PG Horisontallast [kn]
BYGGNADER/STOMMAR KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR 3.3 Ledad infästning pelare-grund. Vanligaste typen av ledad infästning, med lösa hålplåtar som svetsas till ingjutet grundsmide. Som alternativ till hålplåtar
Läs merSkivverkan i tak. Board meeting
Skivverkan i tak Stomstabilisering genom skivverkan i tak och samarbetet mellan stom- och plåtkonstruktör - Jörgen Håkansson, Teknisk byggsäljare, EJOT. Stålbyggnadsdagen 27e oktober 2016 Kistamässan Presentation
Läs merDatorprogram för tunnplåtskonstruktioner
Datorprogram för tunnplåtskonstruktioner TorstenHöglund Stålbyggnad, KTH Felix Konferansesenter, OSLO 4 april 2013 Datorprogram för tunnplåtskonstruktioner Tunnbalk tvärsnittsstorheter för godtyckligt
Läs merOarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys
Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 6.2 och avsnitt 5.5.3 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs
Läs merKonstruktionslösningar.
Konstruktionslösningar. Ledad infästning pelare-grund 1 2 Ledad infästning pelare-grund 2 4 Ledad infästning pelare-grund 3 6 Ledad infästning pelare-grund. U-profil 8 Ledad infästning pelare-grund. Dold
Läs merÖversättning från limträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB)
Översättning från liträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB) Beräkningarna är gjorda enligt BKR (www.boverket.se). För en noral balk behöver an kolla böjande oent och nedböjning. Tvärkraft är högst osannolikt
Läs merPlannja Lättbalk Teknisk information
BSAB 96 HSB Maj 2000 Plannja Lättbalk Teknisk information INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TVÄRSNITTSDATA.. 2 2. ALLMÄNT.. 3 2.1. Z-balkars verkningssätt.. 3 2.2. C-balkars verkningssätt.. 4 3. DIMENSIONERING AV
Läs merTekniskt Godkännande. Profilerad stålplåt TP128, TP200 med brandmotstånd R15-R60. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP SITAC) bekräftar att
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP SITAC) bekräftar att Profilerad stålplåt TP128, TP200 med brandmotstånd R15-R60 har bedömts uppfylla Boverkets Byggregler (BBR) i de avseenden och under de förutsättningar
Läs merBeräkningsstrategier för murverkskonstruktioner
Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Dimensionerande lastfall ofta endera av: 1. Vindlast mot fasad + min vertikallast 2. Max vertikallast +
Läs merHUnTon LäTTbaLk Teknisk handbok Lk ba LäTT Ton n U H
HUnTon Lättbalk Teknisk handbok Hunton lättbalk 2 Hunton Lättbalk levereras med LVL-fläns! Innehåll Inledning... 4 Användningsområden... 6 Produktöversikt... 7 Egenskaper... 8 Beräkning och förutsättningar...
Läs merEurokod lastkombinering exempel. Eurocode Software AB
Eurokod lastkombinering exempel Eurocode Software AB Nybyggnad Lager & Kontor Stålöverbyggnad med total bredd 24 m, total längd 64 m. Invändig fri höjd uk takbalk 5,6m. Sadeltak med taklutning 1:10. Fasader
Läs merKonstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II. Flervåningsbyggnad i stål. Anders Andersson Malin Bengtsson
Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II Flervåningsbyggnad i stål Anders Andersson Malin Bengtsson SAMMANFATTNING Syftet med projektet har varit att dimensionera en flervåningsbyggnad i stål utifrån
Läs mercaeec302 Pelare stål Användarmanual Eurocode Software AB
caeec302 Pelare stål Beräkning av laster enligt SS-EN 1991-1-4:2005 och analys av pelare i stål enligt SS-EN 1993-1-1:2005. Användarmanual Rev: B Eurocode Software AB caeec302 Pelare stål Sidan 2(24) Innehållsförteckning
Läs merStatik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.
Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren
Läs merTENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 011-1-08 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merBISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH
BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper
Läs merBetongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg
Pelare ÖVNING 7 LÖSNING Dimensionerande materialegenskaper Betong C30/37 f cc f cc 30 0 MMM γ c 1,5 E cc E cc 33 γ cc 1, 7,5GGG Armering f yy f k 500 435 MMM γ s 1,15 ε yy f yy 435. 106,17. 10 3 E s 00.
Läs merVår kontaktperson Direkttelefon E-post
Vår kontaktperson Direkttelefon E-post Gabriel Kridih, Handläggande konstruktör 2016-04-11 1 (7) 08-560 120 53 gabriel.kridih@btb.se 1 Orientering om projektet 1.1 Allmän information och sammanfattning
Läs merUmeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik
KONSTRUKTIONSUPPGIFT: FLERVÅNINGSBYGGNAD I STÅL 1. SYFTE Syftet med konstruktionsuppgiften är att studenterna skall få övning i att dimensionering av stålkonstruktioner samt se hur en bärande stomme till
Läs merDIMENSIONERING AV LIMTRÄSTOMME TILL COOP BUTIK
DIMENSIONERING AV LIMTRÄSTOMME TILL COOP BUTIK med en miljöjämförelse mellan stommaterialen stål och limträ Design of a framework in glulam for a grocery store with environmental comparison of steel and
Läs merInnehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1
Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Beräkningsförutsättningar 1 2.1 Kantbalkelementets utseende 1 2.2 Materialparametrar 1 2.2.1 Betong 1 2.2.2 Armering 1 2.2.3 Cellplast 2 2.2.4 Mark 2 2.2.5 Friktionskoefficient
Läs mercaeec301 Snittkontroll stål Användarmanual Eurocode Software AB
caeec301 Snittkontroll stål Analys av pelarelement enligt SS-EN 1993-1-1:2005. Programmet utför snittkontroll för givna snittkrafter och upplagsvillkor. Rev: C Eurocode Software AB caeec301 Snittkontroll
Läs merLaster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem
Laster och lastnedräkning Konstruktionsteknik - Byggsystem Brygghuset Del 2 Gör klart det alternativ ni valt att jobba med! Upprätta konstruktionshandlingar Reducerad omfattning Lastnedräkning i stommen
Läs merVSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får
Läs merTENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 01-1-07 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs merwww.eurocodesoftware.se caeec241 Pålfundament Program för dimensionering av pålfundament. Användarmanual Rev C Eurocode Software AB caeec241 Pålfundament Sidan 2(14) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 3
Läs merExempel. Inspecta Academy 2014-03-04
Inspecta Academy 1 på stålkonstruktioner I princip alla stålkonstruktioner som består av balkar eller liknande ska dimensioneras enligt Eurocode 3 Vanligaste exempel Byggnader Broar Andra vanliga exempel
Läs merInnehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1
Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Beräkningsförutsättningar 1 2.1 Kantbalkelementets utseende 1 2.2 Materialparametrar 1 2.2.1 Betong 1 2.2.2 Armering 1 2.2.3 Cellplast 2 2.2.4 Mark 2 2.2.5 Friktionskoefficient
Läs merOlle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet
Innehåll, Bilaga 1 Lastberäkningar... 2 Egentyngd... 2 Nyttiglast... 2 Snölast... 3 Vindlast... 5 Väggdimensionering... 8 steg 1: Dimensionering från tak... 8 steg 2: Dimensionering från våning 5... 11
Läs merCRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930. Tommy Lindvall
CRAMO INSTANT STATISKA BERÄKNINGAR MODULTYP C40 KARLSTAD 110930 Tommy Lindvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 GOLV / VÄGG 4 TAK / STÅL 5 STABILITET 6 SAMMANFATTNING 8 Egna kommentarer
Läs merGyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik
Statik Statik Byggnader uppförda med lättbyggnadsteknik stabiliseras vanligtvis mot horisontella laster, vind eller snedställningskrafter genom att utnyttja väggar och bjälklag som kraftupptagande styva
Läs merK-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.
Läs merTemporär stagning av stora träkonstruktioner. Roberto Crocetti Kungliga Tekniska Högskolan och Novana AB
Temporär stagning av stora träkonstruktioner Roberto Crocetti Kungliga Tekniska Högskolan och Novana AB Innehållsförteckning Hur viktigt är det att stabilisera byggnader under montage? Några exempel på
Läs merwww.eurocodesoftware.se caeec502 Pelare trä Beräkning av laster enligt SS-EN 1991-1-4:2005 och analys av pelare i trä enligt SS-EN 1995-1-1:2004. Användarmanual Rev: A Eurocode Software AB caeec502 Pelare
Läs merDimensionering för moment Betong
Dimensionering för moment Betong Böjmomentbelastning x Mmax Böjmomentbelastning stål och trä σmax TP M σmax W x,max z I y M I z max z z y max x,max M W z z Bärförmåga: M R f y W Betong - Låg draghållfasthet
Läs merSortiment. Innan du börjar
akplywood oktober 2009 Innan du börjar Vänerply P30 Tak är avsedd att användas som bärande och vattenavledande underlags tak till yttertakstäckningar av plåt, papp, gummiduk och takpannor. Takskivorna
Läs merK-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.
K-uppgifter K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft på 28 kn som angriper i tvärsnittets tngdpunkt. Bestäm normalspänningen i regeln och illustrera spänningen i
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs merRit- och skriv-don, miniräknare Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller (inklusive här i eget skrivna formler)
Byggnadsmekanik. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TENTAMEN 41B15B BYGGING 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 10:e januari 2017 Tid: 14:00 18:00 Hjälpmedel: Rit- och skriv-don, miniräknare
Läs mer2 kn/m 2. Enligt Tabell 2.5 är karakteristisk nyttig last 2,0 kn/m 2 (kategori A).
Bärande konstruktioners säkerhet och funktion G k 0, 16 5+ 0, 4, kn/m Värdet på tungheten 5 (kn/m 3 ) är ett riktvärde som normalt används för armerad betong. Översatt i massa och med g 10 m/s innebär
Läs merProgram A2.06 Stabiliserande väggar
SOFTWARE ENGINEERING AB Beräkningsprogram - Statik Program A2.06 Stabiliserande väggar Software Engineering AB Hisingsgatan 0 417 0 Göteborg Tel : 01 5080 Fa : 01 508 E-post : info@bggdata.se 2001-08-29,
Läs merRit- och skriv-don, miniräknare Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller (inklusive här i eget skrivna formler)
Byggnadsmekanik. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TENTAMEN 41B15B BYGGING 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12:e januari 2018 Tid: 9:00 13:00 Hjälpmedel: Rit- och skriv-don, miniräknare
Läs merEurokod Trä. Eurocode Software AB
Eurokod Trä Eurocode Software AB Eurokod 5 Kapitel 1: Allmänt Kapitel 2: Grundläggande dimensioneringsregler Kapitel 3: Materialegenskaper Kapitel 4: Beständighet Kapitel 5: Grundläggande bärverksanalys
Läs merwww.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev
Läs merSpännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet
Spännbetongkonstruktioner Dimensionering i brottgränstillståndet Spännarmering Introducerar tryckspänningar i zoner utsatta för dragkrafter q P0 P0 Förespänning kablarna spänns före gjutning Efterspänning
Läs mercaeec240 Grundplatta betong Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering.
www.eurocodesoftware.se caeec240 Grundplatta betong Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering. Användarmanual Version 1.1 Eurocode Software AB caeec240 Grundplatta
Läs mer3.1. 3.1.15:204 och :205 :202 3.1.15:203. 186 Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Innerväggar. Elevation och typsektion av vägg
Gyproc DUROnomic Innerväggar med stålstomme Typdetalj.15:01 0 Elevation och typsektion av vägg.15:0 och :05 :0 1. Förstärkningsregel Gyproc GFR DUROnomic. 1,5 mm Gyproc Gipsskivor Elevation.15:0 Typsektion
Läs merProjekteringsguide byggnader.
Projekteringsguide byggnader. Snödimensionering 2 Snölastkarta 3 Raka balkar 4 Sadelbalkar 5 Treledstakstolar med dragband 6 Pelare 7 Limträ konstruktionsfakta 8-10 Limträ toleranser 11 Branddimensionering
Läs merVäglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/34762. Beslutad datum: 2004-09-16
1 Väglednings-PM Diarienummer: CTB 2004/34762 Beslutad datum: 2004-09-16 Handläggare: Väderskydd Åke Norelius, CTB 1. Bakgrund Detta dokument är avsett som vägledning för inspektionen i syfte att åstadkomma
Läs mer