Kollegial konsultation Årlig rapport Liselott Svensson Mars 2012 Bun Dnr 2012/89
2012-03-30 1 (5) Innehåll 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. KVALITETSRÅDGIVARE...2 4. ARBETSGÅNG VID KOLLEGIAL KONSULTATION...2 5. BESTÄLLDA KONSULTATIONER...3 6. UTVÄRDERING AV KONSULTATIONERNA...4 7. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...4
2012-03-30 2 (5) 1. BAKGRUND Kollegial konsultation är en del i ett samordnat kvalitetssystem för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter - Kvalitetssystematik för utveckling. Kvalitetssystemet har sin utgångspunkt i enheternas självständiga ansvar för sin egen verksamhet och från de mål som finns på statlig och kommunal nivå. Grundtanken i kollegial konsultation är att enheterna själva äger ansvaret för sin utveckling och sin kvalitet. Istället för att utvärderas efter givna områden och rubriker bestämmer enheten själv vilket område de behöver utvecklingsstöd i. Kollegial konsultation startades under våren 2010. 2. SYFTE Syftet med kollegial konsultation är att bidra till skolutveckling och förbättring av verksamhetens resultat. Kollegial konsultation ska också skapa förutsättningar för kollegialt erfarenhetsutbyte och lärande. 3. KVALITETSRÅDGIVARE De som medverkar i kollegial konsultation benämns kvalitetsrådgivare. När kollegial konsultation startades rekryterades kvalitetsrådgivarna från de som deltog i processledarutbildning inom aktionsforskningsprojektet och från de som var utvärderare i LJUS på kvalitet. Det var betydelsefullt att ta tillvara deras erfarenhet och kompetens även i denna form av kvalitetsutveckling. Sedan kollegial konsultation startade våren 2010 har en del kvalitetsrådgivare avslutat sitt deltagande på grund av att anställningen i kommunen har upphört. Nya kvalitetsrådgivare har tillkommit. Några av dessa har på eget initiativ anmält intresse och några har tillfrågats av kansliets utvecklingsledare. I dagsläget är det 30 kvalitetsrådgivare som medverkar i kollegial konsultation. Kvalitetsrådgivarna har anmält sitt deltagande i ett dokument där de uppger vilka utbildningar de har genomgått, vilka skolformer de har arbetat i, övriga kvalifikationer/erfarenheter och vilka områden de är särskilt intresserade av. Detta dokument fungerar som en vägledning för att kunna koppla lämplig kvalitetsrådgivare till den aktuella konsultationen. Den enhet där kvalitetsrådgivaren har sin anställning får vikarieersättning för det antal dagar som beslutas för att genomföra uppdraget. 4. ARBETSGÅNG VID KOLLEGIAL KONSULTATION När en enhet vill ha kollegial konsultation anmäler förskolechef/rektor det till Barnoch ungdomsförvaltningens kansli. Förslag på uppdragets innehåll kan komma från förskolechef/rektor, arbetslag eller enskild medarbetare men det ska alltid vara förankrat hos förskolechef/rektor. Kansliets utvecklingsledare utser lämpliga kvalitetsrådgivare beroende på innehållet i uppdraget. När de utsedda kvalitetsrådgivarna har bekräftat att de kan ta uppdraget
2012-03-30 3 (5) sammankallar kansliets utvecklingsledare till ett uppstartsmöte. Mötet leds av kansliets utvecklingsledare och i detta möte deltar kvalitetsrådgivarna, förskolechef/rektor och eventuella övriga medarbetare från enheten. Syftet med mötet är att definiera uppdraget, skapa förtroende och att förbereda konsultationen praktiskt. Beroende på uppdragets innehåll, enhetens storlek med mera så bestäms ett antal dagar som kvalitetsrådgivarna får till sitt förfogande för uppdraget. Kvalitetsrådgivarna avgör utifrån uppdragets innehåll hur de ska fördela dagarna mellan dokumentstudier, besök på enheten, möten med mera. Efter uppstartsmötet skrivs ett beställningsdokument där det framgår vilken enhet som har beställt konsultation, uppdragets innehåll, datum för uppstartsmöte, vilka kvalitetsrådgivare som deltar och antal dagar som de har till sitt förfogande. Detta dokument delges till förskolechef/rektor som har beställt uppdraget och till kvalitetsrådgivarna samt deras chefer. När uppdraget är slutfört kontaktar kvalitetsrådgivarna kansliets utvecklingsledare som sammankallar till ett återkopplingsmöte. Förutom kansliets utvecklingsledare deltar kvalitetsrådgivarna, enhetens förskolechef/rektor och eventuella övriga medarbetare som är berörda. Detta är en muntlig återkoppling där kvalitetsrådgivarna ger respons till enheten med en beskrivande bild där både starka sidor och utvecklingsområden framgår. Förslag på hur enheten kan arbeta vidare ska också presenteras. Kvalitetsrådgivarna lämnar alltså ingen skriftlig rapport efter konsultationen utan det är upp till enheten att dokumentera vad som framkommit. När konsultationen är avslutad utvärderas den både av enheten och av kvalitetsrådgivarna. 5. BESTÄLLDA KONSULTATIONER Möjligheten att beställa kollegial konsultation presenterades för förskolechefer och rektorer vid slutet av vårterminen 2010. Från hösten 2010 fram till mars 2012 har sex konsultationer beställts. I föregående års rapport, som avsåg tiden hösten 2010 till mars 2011, presenterades de två konsultationer som då hade genomförts. Det var Solgläntans förskola och Förskolan Råsten som hade konsultation rörande arbetet med genus respektive språk. Björkebyskolan och BAG:s förskolor hade anmält intresse men arbetet med konsultationerna var inte påbörjat. Från mars 2011 till mars 2012 har fyra konsultationer beställts. De enheter som har beställt är Björkebyskolan, BAG förskolor, Polaris förskola (Neptuni för- och grundskola) och Lasse-Maja förskola. Tre av konsultationerna rör värdegrunds- och likabehandlingsarbete. En konsultation utgår från frågeställningarna Vad är det som gör att personalen inte följer tagna beslut? Ligger den pedagogiska nivån för högt?. Konsultationen på BAG förskolor och Lasse-Maja förskola är slutförd. Konsultationen på de andra två enheterna pågår i skrivande stund.
2012-03-30 4 (5) 6. UTVÄRDERING AV KONSULTATIONERNA I enheternas utvärderingar framkommer att de har haft stor hjälp av konsultationen i sitt fortsatta arbete. Kvalitetsrådgivarna upplevs som kompetenta, professionella och intresserade. De har hjälpt till att komma ur den hemmablindhet man kan hamna i och bidragit till pedagogiska diskussioner. Det har varit betydelsefullt att det är kollegor som har kommit och lyft det arbete som redan görs och samtidigt har puttat på så att det sker en vidareutveckling. En förskolechef skriver i sin utvärdering En fantastisk tillgång som jag inte har stött på i någon kommun där jag arbetat tidigare. Hoppas fler tar tillfälle att pröva för konsultationen har överträffat mina förväntningar. I kvalitetsrådgivarnas utvärderingar kan man utläsa att konsultationen har bidragit till både personlig kompetensutveckling och utveckling av den egna enhetens arbete. Någon skriver Genom att hjälpa andra hjälper man också sig själv och sin enhet. Du lär dig lika mycket som du ger! I utvärderingarna framkommer också att det har varit positivt att arbeta med ett uppdrag tillsammans med en kollega från en annan enhet i kommunen. Det har skett ett erfarenhetsutbyte och blivit en ingång till fortsatt samarbete. 7. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Uppdragens omfattning har varit olika vilket har medfört att också tidsåtgången har varierat. Även tidsperioden som konsultationerna pågått har varierat från en månad till över ett år. Formen för och vilka som deltar i återkopplingsmöten har också skiftat. Det har varit alltifrån återkoppling med endast förskolechef/rektor till arbetsplatsträffar där hela personalgruppen deltagit. Över huvudtaget har det funnits en stor flexibilitet hos både enhet och kvalitetsrådgivare för att kunna skräddarsy konsultationen utifrån den beställning som gjorts. Information om möjligheten att använda sig av kollegial konsultation har getts vid olika tillfällen och på olika sätt. Till exempel på chefsmöten, kommundelsmöten, vid enhetskonsultationer, tillsynsbesök, i månadsbrev och via mail. Trots det så har endast sex konsultationer beställts sedan möjligheten infördes för cirka ett och ett halvt år sedan. Av dessa sex är det en grundskola år 6-9, övriga är förskolor. Det är övervägande rektorer och förskolechefer som är relativt nya i sin anställning som har utnyttjat möjligheten att få hjälp genom kollegial konsultation. Av de konsultationer som hittills har beställts dominerar uppdrag som rör värdegrunds- och likabehandlingsarbete. De utvärderingar som har gjorts visar på att de enheter som har haft kollegial konsultation är mycket nöjda. De tycker att konsultationen har bidragit till utveckling och varit en hjälp i det fortsatta arbetet. Även kvalitetsrådgivarnas utvärderingar pekar på utveckling både på individnivå och för den enhet där de har sin anställning. Kollegial konsultations syfte att bidra till skolutveckling och förbättring av verksamhetens resultat och att skapa förutsättningar för kollegialt erfarenhetsutbyte och lärande har alltså enligt utvärderingarna uppnåtts. I den senaste revideringen av Program för resultatförbättring (Dnr Bun 2011/172) framstod en rad förbättringsfaktorer som viktigast, utifrån att de både är viktiga för
2012-03-30 5 (5) resultatförbättring och för att arbete återstår med genomförande. En av dessa faktorer är förmågan att använda de kompetenser som finns i organisationen på ett bättre sätt. Kollegial konsultations syfte att skapa förutsättningar för kollegialt erfarenhetsutbyte och lärande borde ligga helt i linje med denna förbättringsfaktor. Frågan är då varför inte fler enheter använder sig av kollegial konsultation och ser det som ett tänkbart inslag i utvecklingsarbetet? När frågan ställdes till förskolechefer och rektorer inför skrivandet av förra årets rapport var det många som svarade att det mesta utvecklingsarbetet kretsade kring implementeringen av ny skollag och nya läroplaner. Det svaret kvarstår även i år. Många uppger också att det är många måsten att ta tag i så man tänker inte på de möjligheter till hjälp som finns. Det finns också en osäkerhet inför att en kollega från kommunen får insyn i de problem man har. Någon nämner att det kan kännas som att man blottar sig och sina problem. Det verkar överhuvudtaget inte vara självklart att kontakta någon annan enhet/medarbetare i kommunen för att få hjälp med eller perspektiv på det man brottas med. Är det förenat med prestige eller beror det helt enkelt på att man inte tänker på den möjligheten? Följande ord från en av kvalitetsrådgivarnas utvärdering får avsluta rapporten: Cheferna i Järfälla måste få syn på sina egna behov av utveckling och ta emot det som vi redan har i vår egen kommun. Att inte ta tillvara kommunens egna resurser är ett stort slöseri. Alla enheter har något som behöver utvecklas.