Sammanfattning SWOT-analys Nedanstående är ett försök till rangordning av de punkter som lyftes fram i analysseminarium med KK-stiftelsen, Apel och ledningsgruppen för Ung Kommunikation den 6 april 2009. Rangordningen diskuterades på ledningsmötet i Ung Kommunikation den 11 juni. Dokumentet avslutas med synpunkter och tillägg som kom fram utöver de ursprungliga punkterna. SWOT analys styrkor 1. Flexibilitet och lyhördhet för förändringar Detta är en styrka för projektet så länge som flexibiliteten hålls inom gränserna för projektmålen. Går vi utanför mål och syften kan flexibiliteten betyda att vi förlorar fokus. Det kan ske genom att utvidga projektet med allt för många olika intresseinriktningar eller delprojekt som gör att hela projektet kan uppfattas som spretigt och instabilt. Jämförelser med några punkter under Svagheter I relation till Digital kompetens är ett rörligt mål.. så ligger flexibilitet och lyhördhet helt i linje och stärker projektets arbete för att fånga begreppet digital kompetens. Jämförelse med några punkter under Hot Ett av hoten är Otydlighet vart är vi på väg? Tydliga mål saknas... En stark flexibilitet kan gör otydligheten ännu större och då får vi inget stöd för att lösa det hotet. Här kan istället en mer strikt hållning hjälpa otydligheten i projektet. Jämförelse med några punkter under Möjligheter Flexibilitet är en styrka för projektet då vi kan bemöta och stärka alla de moment som anges under möjligheter. 2. Tänka strategiskt framåt vara före Detta är en styrka för att kunna motivera såväl temagruppers arbete som lärarutbildares behov av kompetensutveckling. Denna styrka stämmer också väl överens med Styrkan flexibilitet och lyhördhet. Jämförelse med några punkter under Svagheter Vi kan använda styrkan i projektet med att tänka framåt för att möta svagheten att UK inte definierat vad som är kärnan vad lärare ska kunna för 2000 talet. Även svagheten Risk att projektets erfarenheter/utvecklingsarbete inte tas tillvara när projektet tar slut kan bemötas med att tänka strategiskt framåt. Jämförelse med Hot Förmågan att tänka framåt kan användas för att bemöta de tillfällen som Ny lärarutbildning ses som ett hot. 3. Engagemang (det är i temagrupperna det händer) Eftersom en stor del av kärnan i digital kompetens hämtas ur temagrupperna och det finns ett stort engagemang där finns det också förutsättningar att projektet kan nå sina mål. Jämförelse med några punkter under Svagheter Styrkan inom projektet som visar sig i engagemang kan bemöta svagheten Att UK inte har definierat vad som är kärnan såväl som svagheten Beroendet av enskilda personer eftersom det finns en bred och engagerad uppslutning från temagrupperna. Med samma argument kan vi bemöta svagheten Risk att projektets erfarenheter/utvecklingsarbete inte tas
tillvara när projektet tar slut, då genuint och brett engagemang kan antas leva kvar efter projekttidens slut. SWOT-svagheter 1. Att UK inte har definierat kärnan Viktigast beroende på att om man inte klart och tydligt definierar vad det är som man vill uppnå och därmed också bestämmer vart man är på väg kommer man inte riktigt säkert veta vad man borde göra. Det är naturligtvis omöjligt att en gång för alla definiera vad en lärare för 2000-talet ska kunna eftersom omvärlden förändras så snabbt, men hittills har vi undvikit frågan och inte definierat vad en lärare behöver kunna 2009. När kärnan är definierad blir det möjligt att sätta upp mål och skapa en progression inom t.ex. kursplaner. 2. Otydlighet i själva organisationen Det är viktigt att tydligt markera vem som äger frågan om lärarstudenternas digitala kompetens och därmed vem som är beställare, vem som är uppdragstagare och vem som kontrollerar att målen nås, dvs. ansvarar för kvaliteten. Risk att projektets erfarenheter inte tas tillvara. Detta gäller för alla projekt. Ett av de stora problemen med projekt är när resultatet ska implementeras i linjeorganisationen. Här är det viktigt med tydliga beslut från ledningen. Nu är ju en hel del av de erfarenheter som har gjorts redan implementerade, men utvecklingen i det omgivande samhället står inte stilla. Hur säkerställa att det kommer att ske en utveckling av lärarutbildningen i takt med den digitala samhällsutvecklingen. 3. Beroende av nyckelpersoner Ett stort problem. Kanske ska man innan projektet avslutas se till att det tillskapas en utvecklings- och driftenhet inom lärarutbildningen. 4. Universitetets forskningsområden Det finns ingen stark forskningsmiljö inom området vid lärosätena och detta innebär alltid en risk för att frågan om IKT kan marginaliseras. Inom akademin är det ett problem om ett område inte har en stark förankring i den lokala forskningen dvs. ingen lyssnar. 5. Bristande teknik/pedagogikstöd Vi vet idag inte hur stödorganisationen kommer att se ut - i alla fall gäller detta för Linné. I vilket fall som helst talar erfarenheten för att tillgång till snabb teknisk hjälp till lärare har stor betydelse för om lärare kommer att välja att använda IKT eller inte. När det gäller pedagogikstöd handlar väl detta mer om hjälp med att integrera IKT på ett bra sätt. Frågan är då om detta stöd ska vara centralt placerat kan utnyttjas av alla och då få en högre nyttjandegrad - eller om det ska vara inom institutionerna kännedom om de lokala förutsättningarna. 7. Tidsbrist Är förstås ett problem, men inte avgörande. 8. Digital kompetens ett rörligt mål Hör ihop med första punkten och bör kunna täckas in av denna.
9. Konflikter Är inte just nu inte en svaghet inom projektet. Det finns en grundläggande enighet om inriktning. SWOT - Möjligheter 1a Ny lärarutbildning Ny lärarutbildning ger oss stor möjlighet. I utredningen står inskrivet att digital kompetens SKA finnas med som ett av fyra perspektiv. Tidigare hopplösa diskussioner om huruvida detta är viktigt/bra eller inte, behöver inte längre läggas energi på, dvs. den didaktiska varförfrågan är löst av ett krav. Nu verkar de flesta helt plötsligt tycka precis som i utredningen och det är bara att börja fokusera på vad- och hur-frågorna. Här finns kanske en blivande svaghet att vi tar för mycket för givet tror därför att vi själva behöver prata om varför-frågan för att tydligare se vad för digital kompetens och hur den ska uppnås. 1b Nya lösningar tvingas fram / Nytänkande / Nytt område Att vara tvungen att skapa ny utbildning betyder att nya lösningar tvingas fram vi MÅSTE skriva om kursplaner, det gynnar nytänkande och att det är ett nytt område känns lite spännande och kul. Det kan hjälpa mot det motstånd/den trötthet som finns mot att göra nya kursplaner igen. Stöd i kursplaneskrivandet skulle välkomnas. Svagheten här är en tids- och resursfråga, vi måste fundera på hur vi kan stödja effektivt. 2 Fusionen det finns ett samförstånd Fusionen gör att nya gruppkonstellationer skapas och vi är inte fast i gamla roller. Båda kanslicheferna och dekanerna lyfter fram vikten av vårt projekt, UK. Vi har alltså ett försprång att formulera båda de övriga didaktiska vad- och hur-frågorna. Här behöver vi nog vara rätt snabba innan folk tycker att de redan kan och alla är experter på digital kompetens. Jämför med PBL, reflektion och delaktighet. Det blev så politiskt korrekta begrepp att alla jobbade PBL, reflekterande och hade delaktiga elever. 3 Forskningsanknytning Helt plötsligt anses det också värt att ha IKT med i en forskningsprofil och vi kan få den forskningsanknytning vi letat efter, vilket stärker tilltron att det blir hållbart. Det finns redan mycket forskning internationellt om IKT och lärande som inte har väckt något större intresse bland svenska lärarutbildare, så det finns en viss osäkerhet på vilken förändring detta innebär i praktiken. Vi behöver satsa på aktionsforskning så att man både skapar ny kunskap och förändring i praktiken. Aktionsforskning kan även motverka problemet att alla redan kan. Tex. kan våra lärarutbildare göra aktionsforskning tillsammans med våra pilotskolor. Skolorna får hjälp att belysa verksamheten pedagogiskt och lärarutbildarna får lära sig om en ny verksamhet som de aldrig varit i själva. SWOT hot 1. Otydlighet Största hotet är att vi uppfattas som otydliga. Otydligheten ligger inte i målet att förändra kursplaner mot ett större innehåll av digital kompetens, utan vad detta betyder. Lärarutbildningen består av allmänt utbildningsområde som syftar till en generell lärarkompetens och inriktningar som innehåller fördjupningar mot ämnen eller ämnesområden.
Följande frågor bör vi ställa oss: Vad betyder digital kompetens för ett kursinnehåll i AUO, både i den högskoleförlagda delen och i VFU:n? Vad betyder digital kompetens för ett kursinnehåll för en inriktningslärare i exempelvis Sv/Ma/Id eller mot förskolans tidiga år på motsvarande sätt? Gemensamt för båda frågorna är kopplingen till vetenskap och beprövad erfarenhet men viktigt också är ett förhållningssätt till den snabbt ökande förändringstakten som drivs på av utvecklingen på nätet. Är vi för otydliga i vad vi vill uppnå är risken större att vi konkurreras ut av andra intressen i lärarutbildningen. Viktigt att poängtera att digital kompetens inte är bara är något som läggs ovanpå allt annat utan måste integreras. Men man ska inte underskatta betydelsen av det nya och därmed att arbetet kräver tid. 2. Arbetsbelastning Är också ett reellt hot. Det är många frågor som ska lösas både när det gäller fusion och ny lärarutbildning i form av kursplanearbete och organisationsförändringar. Vi ska inte underskatta betydelsen av att tid och engagemang prioriteras på något man kan i stället för det nya, i tider av stora förändringar. 3. Motstånd I takt med att samhällsförändringarna blir tydligare minskar motståndet. Det blir alltmer uppenbart att digitaliseringen och nätets utbredning påverkar alla samhällssektorer. Men det är inte betydelselöst hur vi kopplar våra utvecklingsfrågor till faktisk kompetens. Den akademiska traditionen finns och kan inte bortses ifrån. Vi bör sträva efter att se möjligheter till differentiering av kompetensutveckling beroende på vilken typ av engagemang man har i lärarutbildningen. 4. Risk att drunkna i processer Är ett mindre hot idag. Beror framförallt på att vi har ett stöd i ledningen som ställer krav. Viktiga strategiska beslut är fattade. Övriga diskussionspunkter Förutsättningarna och utgångspunkterna för projektets frågor är olika för de medverkande lärosätena. Växjö universitet och Högskolan i Kalmar diskuterar utifrån målsättningen med Linnéuniversitetet och utvecklingen av lärarutbildningen, medan processerna ser annorlunda ut för BTH som saknar lärarutbildning och inte berörs av fusionen. Det innebär för fortsättningen av projektet att respektive lärosäte internt måste fundera över hur de ska förvalta resultaten från Ung kommunikation och det kan vara olika målbilder för de olika lärosätena. En svårighet har varit att engagera studenter i projektet eftersom deras medverkan måste ske utanför skoltid. Frågorna kring digital kompetens har sällan lyfts av studeranderepresentanter i påverkansorganen, vilket är olyckligt eftersom det handlar om vilka komponenter som borde ingå i lärarutbildningen. Det har funnits tendenser till att värja sig för frågorna bland mindre grupper av lärarstudenter. Det finns förmodligen studenter som sökt sig till läraryrket just för att slippa it. Men efterfrågan börjar nu ändå komma bland studenterna, i takt med att det blir mer en mer efterfrågad kunskap över lag, och det som kunnat uppfattas som ett motstånd bland studenterna krymper.
Den nya lärarutbildningsnämnden för Linnéuniversitetet kommer att ha en beställarfunktion gentemot allmänna utbildningsområdet (AU). Det gör att man måste vara tydlig i sin beställning för innehållet i AU men också att man har möjlighet att säga ifrån om man inte innehållsmässigt får vad man vill ha.