Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson
Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi och filosofi
Weber och sociologi sociologin bör vara en vetenskap som försöker förstå meningen i ett socialt handlande (Weber 1922/1983: 3) Weber utvecklade vad han kallade Verstehen-metoden som går ut på att försöka förstå människors egna drivkrafter och med hjälp av dem förstå samhället som en helhet. Metoden ska leda till förklarande förståelse
Idealtyper Samhället och de fenomen som ingår i det är för komplexa för att ska kunna hantera och förstå allt. Begreppet idealtyp pekar ut ett analytiskt redskap som handlar om att renodla drag hos fenomen. Dessa kan vi sedan använda för att jämföra våra observationer.
Sätt att handla som idealtyper För att underlätta analysen av handlingar i samhället föreslog Weber att handlingar kan uppfattas som tillhörande en eller flera av fyra handlingstyper: Traditionellt Affektuellt Värderationellt Målrationellt
Byråkrati och rationalisering Tre idealtyper som beskrev organisationsformer Traditionella organisationsformer Karismatiska rörelser Byråkratiska organisationer Weber tyckte sig se att byråkratiska organisationsformer var på frammarsch i samhället och att den tryckte undan de andra organisationsformerna
Byråkrati Byråkrati kännetecknas av sex idealtypiska egenskaper. Specialisering Hierarki Regler Avpersonifiering Positioner Uppdelning mellan privat och offentligt.
Diskutera! Vad finns för exempel på traditionella organisationer, karismatiska rörelser respektive byråkratiska organisationer i dagens samhälle? Vilka tendenser finns det i samhället som pekar mot en tilltagande målrationalitet? Finns det tendenser som talar emot tesen om en tilltagande målrationalitet och byråkratisering?
Emile Durkheim Levde 1858-1917 Samhället är mer än summan av sina delar
Arbetsdelning, solidaritet och social sammanhållning Förmoderna samhällen präglades av likhet mellan individer och de hade därför ett starkt kollektivt medvetande Moderna samhällen präglas av olikhet och det kollektiva medvetandet försvagas Durkheim menade att förmoderna samhällen hölls samman genom en stor likhet och ett starkt normtryck bland individer, medan moderna samhällen hålls samman av det ömsesidiga beroende den olikhet som arbetsdelningen skapar. Sammanhållning genom likhet kallade Durkheim för mekanisk solidaritet och sammanhållning genom olikhet kallade han för organisk solidaritet.
Heligt och profant Utgångspunkten var att det sätt varpå vi kategoriserar och begreppsliggör vår omvärld har ett socialt och kulturellt ursprung snarare än biologiskt. Distinktionen mellan heligt och profant ansåg han var universellt giltig. Heliga saker är de som i någon mening är alldeles särskilda, märkvärdiga. Profana saker är i relation till detta det som framstår som vanligt, normalt och som inte är något särskilt för oss.
Heligt och profant Durkheim förutspådde att religionen skulle få mindre och mindre betydelse i människors liv och att det heliga skulle ge vika för det profana Nutida forskare har använt begreppsparet heligt/profant för att studera hur människor organiserar sina liv kring sakraliserade evenemang som idrottstävlingar eller att få unna sig vissa saker vid vissa speciella tilflällen
Diskutera! Vad håller ihop samhället? Är det som Durkheim såg det vårt ömsesidiga beroende som uppkommit genom arbetsdelningen eller något annat? Kan du identifiera inslag i ditt liv som du skulle klassificera som heligt eller profant? I vilken mån hänger dessa företeelsers helighet ihop med känsloupplevelser?
Georg Simmel Levde 1858-1918.
Samhället som händelse Samhället skapas och omskapas i stunden genom våra handlingar, och våra handlingar baseras på våra individuella motiv och drivkrafter. Sociologin bör inte studera individens drivkrafter utan istället rikta fokus mot de organisationsformer som uppstår genom de enskilda händelserna. Man bör abstrahera och se hur olika fenomen relaterar till varandra för att förstå grundläggande mönster
Diskutera! vilka behov eller drifter på individnivån är det som upprätthåller det som vi uppfattar som samhälleliga strukturer eller det kapitalistiska samhället? Hitta exempel på sociala mönster, till exempel sätt att umgås, konsumera eller något annat, som på ytan kan tyckas vara väldigt olika men när man tittar närmare kan sägas uttrycka likartade behov och motiv.
Den blaserade attityden Individen har stor potential till utveckling och kultivering. Det är genom interaktionen med den objektiva kulturen, alltså kulturprodukter som böcker, konst musik och andra människoskapade ting, som vi kultiveras. Det moderna kapitalistiska samhället erbjuder ett överflöd av kulturprodukter, men överflödet gör att vi måste avskärma oss från alla intryck. Detta leder till en blaserad attityd och människor blir likilgitiga och uttråkade inför sin omvärld.
Diskutera! Vad får det kulturella överflödet för konsekvenser för människans inställning och attityd? Betyder det att vi interagerar mindre med kulturprodukterna idag än tidigare? Finns det argument mot att samhället blir mer själlöst och att vi som individer blir blaserade och likgiltiga?