Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige 16.6.2014 55 och stadsstyrelsen 23.6.2014 364 Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen lämnade in följande fullmäktigemotion undertecknad av 10 ledamöter. Enligt stadens bokslutshandlingar användes totalt drygt 103 miljoner euro för köp av tjänster år 2009. Enligt fjolårets bokslut var beloppet redan över 132 miljoner euro, d.v.s. nästan 30 miljoner euro mer än år 2009. Förutom att beloppet som används för köp av tjänster har stigit avsevärt har också dess proportionella andel av våra verksamhetskostnader ökat märkbart. Köpta tjänster utgör alltså en allt större del av våra verksamhetsutgifter. Därför är det ändamålsenligt att man i den svåra ekonomiska situationen utreder om de köpta tjänsterna är nödvändiga samt utreder deras kostnader, behovet av ny konkurrensutsättning, hur stora kostnader tillsynen orsakar för vår förvaltning och möjligheterna att ersätta de köpta tjänsterna som blir allt dyrare med egen produktion. Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att stadsstyrelsen vidtar snabba åtgärder för att utreda det ovan nämnda så att vi kan utnyttja resultatet av utredningen redan i samband med nästa års budgetbehandling. Stadsfullmäktige beslöt anteckna motionen i sitt protokoll och ge den till stadsstyrelsen för åtgärder. Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslöt sända motionen till ekonomiförvaltningstjänster för beredning. Stadsstyrelsen godkände beslutsförslagen. Ekonomiförvaltningstjänsters utredning Av Karleby stads bokslut framgår även att Kronobys köp av tjänster
har ökat. Kronobys köp av tjänster ökade från år 2009 till år 2013 med sammanlagt 3,7 miljoner euro, dvs. ca 34 procent. För Karleby innebär denna ökning ett nollresultat eftersom inkomsterna från Kronoby har ökat i motsvarande grad. Detta måste beaktas vid jämförelsen av kostnadsförändringarna på stadsnivå. Av förändringen på nästan 30 miljoner euro måste alltså Kronobys andel av ökningen minskas, alltså 3,7 miljoner euro. Stadskoncernens köp av tjänster uppgick år 2009 till sammanlagt 103,36 miljoner euro och år 2013 till sammanlagt 132,23 miljoner euro. Då ökningen i Kronoby (3,7 miljoner euro) elimineras ökade Karlebys köp av tjänster totalt med 25,2 miljoner euro. Köp av tjänster kan delas in i köp av kundtjänster, köp av andra tjänster och köp av interna tjänster. Köp av kundtjänster är egentliga köpta tjänster. För dessa tjänster ingås långvariga serviceavtal med serviceproducenten. Kundtjänster köps av samkommuner, företag, stiftelser, föreningar, yrkesidkare och aktörer inom tredje sektorn. I köp av kundtjänster ingår alltså också t.ex. specialiserad sjukvård, prehospital akutsjukvård, stöd för närståendevård samt Kårkulla och Eskoo. Med köp av kundtjänster produceras tjänster som ingår i sektorns kärnfunktioner. I köp av andra tjänster ingår köp av tjänster för vilka inga egentliga avtal existerar utan tjänster köps enligt behov. Sådana är bl.a. färdtjänster, expertistjänster, undervisningstjänster, rese- och inkvarteringstjänster, tryckning, teletjänster och tvätteritjänster. Andra köp av tjänster är i allmänhet till sin natur stödtjänster. Köp av interna tjänster är bl.a. datatekniktjänster, matservice, ekonomiförvaltningstjänster samt fastighetstjänster (interna hyror). Köp av interna tjänster består av stödtjänster på stadsnivå. Det bör alltså beaktas att i ökningen av köpta tjänster ingår också ökningen av stödtjänster, som för det mesta är stadens egen verksamhet, och ökar alltså inte mängden tjänster som köps utifrån. Vid jämförelse av två enskilda år (2009 och 2013) framgår inte de förändringar som skett i verksamheten under tiden mellan dessa år. Därför ger jämförelsen en genomsnittlig bild av förändringarna under tidsavsnittet ifråga. Skillnaderna mellan olika år kan variera mycket. Sammanfattning av förändringen vad gäller köpta tjänster och av de
proportionella andelarna av verksamhetsutgifterna Stadens verksamhetskostnader har ökat från år 2009 till år 2013 med sammanlagt ca 64 miljoner euro, dvs. 21 procent. Under motsvarande tid har personalutgifterna ökat med ca 30 miljoner euro, dvs. 22 procent. Köpta tjänster har ökat med 25 miljoner euro, dvs. ca 24 procent. Köpta tjänster har alltså ökat något snabbare än de totala utgifterna och personalutgifterna, men av denna ökning beror nästan hälften (12 miljoner euro) på de ökade utgifterna inom den specialiserade sjukvården. Personalutgifternas proportionella andel av de totala utgifterna var år 2009 ca 45 procent. Andelen ligger på samma nivå i bokslutet för 2013. Köpta tjänsters proportionella andel har ökat något, dvs. från 33,7 procent till 34,5 procent. Köpta tjänsters andel av de totala utgifterna har inte ändrats om man från utgifterna för köpta tjänster drar av utgifterna för specialiserad sjukvård. Den allmänna kostnadsnivån ökade åren 2009-2013 med 11 procent, dvs. ökningen utgör knappa hälften av förändringen vad gäller köpta tjänster. Övrig tillväxt beror i huvudsak på volymökning till följd av ökat behov av tjänster (bl.a. befolkningsökning och tjänster som utvecklas och är mera krävande). Nämndernas mera ingående sammanfattning av hur köpta tjänster har utvecklats och konkurrensutsatts, om den egna produktionens andelar och om tillsynskostnaderna finns som bilaga: Bilaga A 476 Nämndernas sammanfattning av hur köpta tjänster har utvecklats Slutledningar: Användningen av köpta tjänster medför balans och flexibilitet i serviceproduktionen. Med köpta tjänster kan man inverka på investeringsbehov och andelen egen personal. Genom att använda köpta tjänster kan man reagera snabbt på ändringar i serviceefterfrågan och -utbud. Med tanke på styrningen, koordineringen och helhetseffekten är det förnuftigt att serviceproduktionens stomme är egen verksamhet.
Sättet att ordna stödtjänster är ett strategiskt val som gjorts på stadsnivå (ekonomiförvaltning, matservice, IT-tjänster, städning, fastighetstjänster). Förtroendemannaorgan beslutar med stöd av strategier som godkänts av stadsfullmäktige och nämnderna skilt för varje fall på vilket sätt serviceproduktionen ordnas. I samband med budgetarnas budgetplanering dras riktlinjer för tjänsternas utvecklingsmål och alternativ för hur de ordnas. Antalet köpta tjänster kan variera mycket från år till år. Under de år kommunerna har varit sammanslagna har användningen av köpta tjänster och den proportionella andelen inte ökat snabbare än personalutgifterna eller de totala utgifterna, om man beaktar betydelsen av köp av interna tjänster samt andelen tjänster som köps av sjukvårdsdistriktet och av andra samkommuner. Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att 1 utredningen med anledning av motionen antecknas för kännedom. 2 motionen anses vara slutbehandlad Stadsstyrelsen beslöt bordlägga ärendet. Stadsstyrelsen 20.10.2014 501 Bilaga A 501 Nämndernas sammanfattning av hur köpta tjänster har utvecklats Kanslichefen Stadsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att 1 utredningen med anledning av motionen antecknas för kännedom. 2 motionen anses vara slutbehandlad Stadsstyrelsen godkände beslutsförslaget. Stadsfullmäktige 27.10.2014 84 Nämndernas sammanfattning av hur köpta tjänster har utvecklats som kompletterande material.
Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige 1 beslutar anteckna utredningen med anledning av motionen för kännedom. 2 anser att motionen är slutbehandlad. Stadsfullmäktige godkände beslutsförslaget.