Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen



Relevanta dokument
Så arbetar Region Skåne med kvalitetsuppföljning. Carina Nordqvist Falk, enhetschef Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Att formulera krav som leder i önskvärd riktning

Värdeskapande förhållningssätt

Utprovning av en ny verksamhetsmodell

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne

Utvärdering av vården vid stroke

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Patientprocess Mest sjuka äldre

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Inspirationsseminarie Stroke och forskning

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Checklista - förbättringsarbete

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS

Monica Forsberg

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Minnesanteckningar Det goda livet workshop Vårdsamverkan SIMBA

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Prevention och folkhälsoarbete

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se)

Bättre liv för sjuka äldre

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kvalitetsregisterdatas betydelse för utveckling och utvärdering av cancervården

Integrerad vård Erfarenheter och visioner

Triangelrevision 2018

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Presskonferens Lasarettet i Ystad

Jessica Wihl onkolog/ gynonkolog Medicinsk rådgivare RCC Syd

Förbättringsarbete med hjälp av Riks-Stroke

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus. Svante Lifvergren, kvalitetschef

Neuroteam

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Processorientering och Processledning

Prehospitalt omhändertagande

Mobil Närvård Skaraborg

JÄMLIK STROKEVÅRD. Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Vägen till en patientprocessorienterad vård

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Förenklingskommissionen

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Ger skattemedlen full valuta?

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Komplexitetsteori i sjukvården

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Medicinsk vårdplanering VPL

Tankar kring förbättringsarbete i vardagen. Kirurgklinken kusten Norrbotten

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Transkript:

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1

Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och styr efter? Vårddagar DRG Antal besök Antal åtgärder Kostnader Kvalitet? Resultat? Helhet? 2

Hur patientfokuserat är vårt vårdsystem egentligen? Sjukhusen är organiserade efter medicinska specialiteter. Få incitament att se på medborgare/kunder som inte är patienter men som med hög sannolikhet kan bli det. När patienten är definierad som kliniskt frisk, försvinner hon ur systemet och får ingen omvårdnad - även om hon skulle behöva det. Patientjournaler är både otillgängliga och svåra att dela med sig av. Patienter blir allt bättre informerade både om rättigheter och möjligheter och ställer större krav på valfrihet 3

Funktionsorienterade Den trimmade maskinen! Processorienterade Det idealiska flödet Fokus på efficiency = att göra saker rätt! det behövs, det är enklare, det kan kontrolleras, det är mätbart och det kan bli belönat! 4

Patientprocessorienterad Den levande serviceinriktade verksamheten - med fokus på slutresultat för patienten! Verksamheten utformas efter patientens process. Fokus på effictiveness = att göra rätt saker! EXTREMT SVÅRT! 5

Patientens process Boka tid till min dr? Hemma - går och lever utan några men av min stroke 6

Specialiserad vård Primärvård Kommunal hälsooch sjukvård Patientens process V Å R D P R O C E S S V Å R D P R O C E S S V Å R D P R O C E S S BOTAD LINDRAD TRÖSTAD 7

Processteam Ledplastik Hässleholm Ledplastik Trelleborg Stroke Hässleholm Samordningsgrupp Stroke Lund Stroke Malmö Processdialoger Kontraktsdialoger 8

Vilka patientprocesser är involverade idag och hur många team omfattar de i Skåne? Artros/ledplastik (knä och höft) 3 team Stroke 9 team Cancer ca 30 team Mest sjuka äldre 4 team 9

Vad förväntar vi oss av teamen? Att teamens fokusering går från producentperspektivet mot brukar-/patientperspektivet En successivt ökande förståelse för att se helheten i vårdkedjan Att teamen fokuserar på värdeskapande aktiviteter och minimerar icke värdeskapande. Att teamets engagemanget omfattar hela vårdkedjan. Att teamen tar egna initiativ för att utveckla vårdprocesserna. Att teamen ser möjligheterna i att lära av varandra. Att teamen jämför egna resultat mot best practice och sätter upp mål för att minska gapet mellan dem. 10

1. Kartläggning - Patientens väg genom vården; Var börjar den? Hur ser den ut? Vilka är inblandade? Alternativa vägar? Övergångar/länkar? Volymer? Informationsflöde? Annat? 11

Strokeprocessen Behov Diagnos Val av behandling Behandling Rehab Uppföljning Besvärsfrihet Artros-ledplastikprocessen för höft och knä Väntetid Väntetid Väntetid Väntetid Behov Primär diagnos Val av behandling Operation Rehab Uppföljning Besvärsfrihet 12

Carema Akutmott YLAS SIS Specialist Mott x2 Akutbesök x7 Slutenvård x5 Primärvård x2 SVPL x2 Patient Mest sjuka äldre - processen Kortttid x4 Hemtjänst Xflera Kommun Rehab xflera DSK xflera Hem Anhöriga Gemensamma träffar 13

Kalle 86 år Besök VC dec 2009 Korttidsplats sjukhem 6-12/10 2010 Inremiss sjukhus. andfådd Retur Palliativa 27/9 Utremiss. Nya med Flera besök VC Sep Sjukhus Palliativa avd 2 dygn Akut trötthet Sjukhus. Feb 2010 Hem- SAH kontakt Hem. Flera VC kontakter Mars-maj Korttids- Boende. 3 vv Åter hem 28/5 Retur 31/5 Åter sjukhus 19/5 Eget initiativ 14

2. Vilket är slutresultatet som ska uppnås för patienten? Generellt en så hög livskvalitet som möjligt! Artros/ledplastik förbättrad funktion Stroke ADL-oberoende efter 12 månader Cancer bot eller förlängd överlevnad De mest sjuka äldre trygghet i relationen till vård och omsorg R E S U L T A T M Å T T 15

Hur kan teamet, mest eller bäst, påverka slutresultatet? Vilka insatser har störst betydelse på slutresultatet t ex: Direktinläggning på strokeenhet, trombolys och rehabilitering Minimera postoperativa komplikationer (ledplastik)) Planerade hembesök och läkemedelsgenomgångar Korta ledtider (cancer) och psykosocialt stöd P R O C E S S M Å T T 16

Förebyggande arbete en stor utmaning för teamen Identifiera och behandla förmaksflimmer - stroke Artrosskola eller strukturerad sjukgymnastik - ledplastik Tidig upptäckt diagnostiskt center - cancer Vård- och omsorgsplaner i samverkan hemma hos mest sjuka äldre P R O C E S S M Å T T 17

Förbättringsområden som påverkar process- eller resultatmåtten Optimera rehabiliteringskedjan stroke Kognition - stroke Välja operationsdag artros Öka andelen inkomna remisser som leder till operation samverkan med primärvården - artros Öka andelen hembesök - äldre 18

Stroke Mätetal slutresultat för patient Mätetal - processmått Ekonomisk Uppföljning? Behov Diagnos Val av behandling Behandling Rehab Uppföljning Besvärsfrihet Vårdtid Vårdtid på stroke-enhet Vårdtid på rehabavdelning/ dagrehab Vårdtid på kommunal rehabenhet Vid utskrivning Riksstroke Tid till ankomst sjukhus Tid till diagnos Hjärtarytmi Antikoagulantia Trombolys Andel som fått vård på strokeenhet (reell) Direkt till strokeenhet Andel som fått gastrostomi Täckningsgrad Riksstroke (reell) Andel strokepat som återvänt hem direkt från akutmott Riksstroke 3 mån. uppföljning EQ5D Modified Rankin scale Hjälpbehov Antikoagulantia Mortalitet och återinsjuknande 3 mån-uppföljning Läkaruppföljning 12-mån. uppföljning EQ5D Modified Rankin scale Hjälpbehov Antikoagulantia Mortalitet och återinsjuknande 12-mån-uppföljning Läkaruppföljning 19

Mått och mätetal! RESULTATMÅTT och PROCESSMÅTT Nuläge? Best practice? Gapanalys MÅLTAL ÖVERENSKOMMES I EN PROFESSIONELL DIALIOG MED UPPDRAGSGIVAREN 20

21

22

Patientprocesser 3. RPPL 2. LPPL 1. PPT = regionalt patientprocessledare = lokalt patientprocessledare = patientprocessteam bottom up 23

24

Vårdgivarmodeller jämförelser Funktionsorienterad Processorienterad Patientprocessorienterad Status Sjukvården idag (generellt sett) Initiativstadiet, flera satsningar världen över Enstaka satsningar globalt, få publikationer som diskuterar detta. Patientfokus Ett objekt som passar mer eller mindre bra i statistiken, på individnivå finns det dock. Indirekt men mest fokus på den interna verksamheten Centralt, en utgångspunkt, patienten är i systemet Värdeskapande I det individuella mötet med patienten. Vårdgaranti och en enhetligare vård. Utifrån den faktiska process som patienten genomgår. Mätning och uppskattningar Avdelnings- /områdesinterna mått på antal och tider. Utifrån framförallt produktivitetsmått och effektivitetsmått; tider, antal mm i flödet. Utifrån patienters upplevda verklighet före, under och efter behandling/omhänderta gande. 25

Målnivåer och mätresultat Kontraktsdialoger struktur-, process- och resultatmått förbättringsområden och målnivåer för dessa Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag Förvaltningsuppdrag Målrelaterad ersättning Uppföljning (uppföljningsdialoger i maj juni) KOMMUNERNAS processer 26

Linjechefens roll är att optimera sin del i patientens process Specialiserad vård Primärvård Kommunal hälsooch sjukvård Patientens process BOTAD RPPL - LPPL optimera hela patientens process med fokus på det slutresultat som ska åstadkommas Vård- processer LINDRAD TRÖSTAD 27

Värt att fundera över Vad är kvalitet egentligen - och för vem? Mäter vi det rätta eller det lätta? Hur upprätthåller man en lagom balans mellan tillit och kontroll? Hur skapar man tillräckligt mod att göra och tålamod att låta bli? Hur utvecklar man den professionella dialogen och partnerskapet mellan uppdragsgivare och producent? Hur designar vi nya vårdtjänster ur patientens perspektiv? Hur höjer vi innovations-q-värdet? 28

T a c k! 29