Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet

Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige den 12/11 2014. För att läsa hela dokumentet gå in på kommunens webbplats och sök på budget eller klicka direkt på länken: Budget - Arboga kommun Arboga kommun 2014 Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se

Vision 2026: Arboga plats för inspiration Visionen anger den gemensamma målbild som kommunens verksamheter och medarbetare ska sträva mot. Inspirerande livsmiljö Visionen ska bli verklighet genom satsningar inom fyra strategiska områden: : Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Inom de strategiska områdena har kommunfullmäktige beslutat om nio övergripande mål. Flera av målen utgår ifrån medborgarundersökningen och från kvalitetsjämförelser av verksamheterna mellan landets kommuner. För att veta att vi uppfyller våra mål, finns mått kopplade till varje mål. Måtten beskriver vad som ska göras/uppnås för att målet ska anses vara uppfyllt.

Kommunfullmäktiges övergripande mål 2015-2017 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet 2. Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen 3. Arboga kommun ska ha en ekologisk hållbarhet inom alla områden 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga 5. Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga 6. Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun 7. Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster 8. Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare 9. Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning

Organisationsöversikt Kommunfullmäktige (KF) Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ med 41 ordinarie ledamöter. Under kommunfullmäktige finns även kommunens revisorer och valberedningen. Kommunstyrelse (KS) Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning av kommunens verksamheter. Styrelsen ska även se till att nämnderna och de kommunala företagen fullgör sina uppdrag i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen har 13 ordinarie ledamöter. Barn- och utbildningsnämnd (BUN) Barn- och utbildningsnämndens huvudsakliga verksamheter är förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, utbildning för barn och ungdomar i obligatoriska och frivilliga skolformer samt utbildning för vuxna inom kommunal vuxenutbildning och övrig utbildning. Fritids- och kulturnämnd (FKN) Fritids- och kulturnämnden ansvarar för biblioteket, Ekbacksbadet, musik- och dansskolan samt övriga verksamheter inom ungdom, förening och idrott. Socialnämnd (SN) Socialnämnden erbjuder tjänster inom vård och omsorg, behandling, rådgivning, service och sysselsättning. Verksamheten riktar sig till boende i kommunen. Teknisk nämnd (TN) Tekniska nämnden ansvarar för kommunens gator, parker, skogar och mark, vatten- och avloppsverksamhet samt den fysiska planeringen som består av att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser. Till tekniska nämndens ansvarsområde hör även kommunens kostverksamhet och lokalvård. Förutom kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder har kommunen verksamhet i gemensam överförmyndarnämnd KAK, kommunalförbund och kommunala bolag. I kommunalförbund bedrivs till exempel räddningstjänst, krisberedskap, miljö- och hälsoskyddsverksamhet och bygglovsverksamhet. Exempel på bolag: Arboga energi och fastighetsbolag.

Befolkning 2013-12-31 hade kommunen 13 493 invånare. Befolkningen har varit relativt stabil de fem senaste åren. I jämförelse med andra kommuner har Arboga en låg andel yngre och en hög andel äldre invånare. Liksom för resten av landet kommer andelen äldre personer att öka framöver. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär i princip att verksamheten bedrivs effektivt så att Arbogaborna får den service de har behov av och förväntar sig till en så låg kostnad som möjligt. Det är också viktigt att kommunen har balans mellan sina intäkter och kostnader över tid. Om det under en lång tid förbrukas mer resurser än vad kommunen får i intäkter innebär det att kommande generationer får betala för överkonsumtionen genom att kassakistan så att säga tömts. Tvärtom måste kommunen vara sparsam och planera för framtida behov. Till exempel att behovet av äldreomsorg ökar i takt med att de äldre blir allt fler eller att kommunens lokaler ses över så att de fungerar bra för verksamheten. Kommunens intäkter Via kommunalskatten betalar Arbogaborna gemensamt för en stor del av den kommunala verksamheten. Kommunalskatten utgör cirka 66 procent av kommunens intäkter. För varje hundralapp en Arbogabo tjänar går 21,86 kronor i skatt till kommunen. Kommunen får även in pengar i form av bidrag från staten. En stor del av bidragen syftar till att jämna ut intäkterna i olika kommuner så att invånarna ska få samma service oavsett var i landet de bor. De statliga bidragen står för cirka 19 procent av kommunens intäkter. Arbogaborna bidrar också genom att betala avgifter för exempelvis barnomsorg och äldreomsorg. Avgifterna utgör cirka 15 procent av kommunens intäkter. Utöver det får kommunen in lite intäkter för räntor på utlånade pengar.

Så här påverkas kommunens ekonomi Kommunens ekonomi påverkas av många olika faktorer i samhället. Till exempel skulle kommunen tjäna cirka 4,8 miljoner kronor mer om året om antalet Arbogabor ökade med 100. Såklart ökar även kostnaderna om invånarantalet stiger och kommunens verksamhet växer. Tabellen nedan visar några fler exempel. Faktor Effekt miljoner kronor Löneökning kommunens personal 1 procent + 4,9 Prisförändring 1 procent +/- 3,3 Försörjningsstöd, förändring 1 procent +/- 0,2 Förändring skattesats 0,50 kr +/- 12,5 Befolkningsförändring 100 invånare +/- 4,8 Ekonomiskt resultat När ett år är avslutat vet vi hur mycket intäkter och hur mycket kostnader kommunen haft under året, det vill säga hur det ekonomiska resultatet blev. Redan vid planeringen av de kommande årens ekonomi beslutar politikerna om hur stort det ekonomiska resultatet för vart år ska vara. För att inte urholka ekonomin har Arboga kommun som långsiktigt mål att budgetera ett resultat som i genomsnitt uppgår till minst 1 procent av intäkterna för skatter och statsbidrag per år. För år 2014 var det budgeterade resultatet 10 miljoner vilket motsvarar cirka 1,5 procent. För år 2015 är det budgeterade resultatet 2,3 miljoner vilket motsvarar mindre än en halv procent.

Så här fördelades pengarna Diagrammet nedan visar hur stor andel av kommunens totala budget de olika verksamheterna hade år 2014. Budgetarbetet börjar med en beräkning av hur stora intäkter kommunen räknar med att få. Därefter beräknas hur höga kostnaderna blir för kommunens gemensamma poster till exempel för löneökningar och pensionskostnader för personalen, avskrivningar, räntekostnader, årets resultat mm. Därefter beräknas hur höga kostnader varje nämnd kommer att ha i sin löpande verksamhet.

Politiska prioriteringar 2015 Om de förväntade intäkterna är högre än de förväntade kostnaderna bestämmer politikerna hur överskottet ska användas. För år 2015 valde politikerna att budgetera ett ganska lågt resultat och istället fördela mer till nämnderna. Totalt har 14,5 miljoner kronor delats ut till nämnderna i politisk prioritering. Diagrammet ovan visar hur mycket pengar varje nämnd fått till drift. Några exempel: Kommunfullmäktige har fått pengar till den nya överförmyndarorganisationen som ska slås ihop med Köpings och Kungsörs överförmynderiverksamheter. Barn- och utbildningsnämnden har fått mer pengar till förskoleverksamheten som växer. Fritids- och kulturnämnden har bland annat fått pengar för att sköta den nya konstgräsplanen. Socialnämnden har fått mer pengar till verksamheten för personer med funktionshinder.

Investeringar år 2015 Politikerna beslutar även hur pengar till investeringar ska fördelas. Kommunens investeringsbudget för skattefinansierad verksamhet, det vill säga sådana investeringar som inte förväntas generera tillräckliga intäkter för att betala sig själv, är 24 miljoner kronor för år 2015. Utöver skattefinansierade investeringar kommer investeringar att göras inom vatten och avlopp för 12,2 miljoner kronor. De pengarna får kommunen igen via vaavgifter från dem som köper sitt vatten från kommunen. Diagrammet nedan visar hur pengarna är fördelade per nämnd. Kommunstyrelsen har till exempel fått pengar till fiberkabel så att kommunens verksamheter, företag och invånare ska få bättre möjligheter till bra internetuppkoppling.

Bara en halvtimme från Örebro, Västerås och Eskilstuna ligger Arboga. En inspirerande plats som präglas av vacker miljö, kreativitet och engagemang. I Arboga finns ett stort utbud av fritids- och kulturaktiviteter, en inspirerande boendemiljö och både tid och utrymme att förverkliga idéer. Så ge plats för inspiration. Välkommen till Arboga. Läs mer om Arbogas varumärke Arboga plats för inspiration på www.arboga.se