Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram

Relevanta dokument
Protein från vallen hur gör man?

Proteinkvalitet i vall

Proteinkvalitet i vall

Protein från vallen Hur gör man?

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder

Cikoria (Cichorium intybus L) till växande grisar

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Vit eller svart plansiloplast?

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Inplastat vallfoder till hästar

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Slutrapport för anslag från Regional Jordbruksforskning för Norra Sverige, Dnr RJN 12/2007

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Vallfoder som enda foder till får

Slutrapport för projektet

Potatisbladmögel 2017

Frami transportbult 2,5kN

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Delrapport från projekt Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär, 2010.

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Foderproduktion och kvalitetsfel

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Lantmannens valltävling

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Utfodring av dikor under sintiden

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Originaldriftsanvisningar 11/2010. Sparas för framtida behov. Doka materialhäckar. formexperten

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Repetitionsuppgifter i matematik

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

90 fräskropp med spåndelande skär

Utfodringsintensitetens inverkan på slaktsvinens produktionsresultat

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a

15A - Grovfoderodling

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Kan det vara möjligt att med endast

Uddevallakonferensen 2015

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Ensilagets proteinkvalitet och dess inverkan på mjölkkors konsumtion, avkastning och mjölksammansättning projekt nr 01006

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Väder april Väder maj Väder juni Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg VSC Alnarp. Växtskydds- centralen Alnarp

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Doka-Materialcontainer

Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)

Resurseffektiv utfodring av dikor

Under 2018 startades en ny försöksserie i

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer

HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Transkript:

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu och protein från vllen Projekt inom Agroväst Mjölkprogrm Eliset Ndeu, SLU Skr och Hushållningssällskpet Sjuhärd Syfte Att utvärder näringsvärde, främst proteinkvlitet smt ensileringsförmåg 1

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Näringsvärde 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Rödklöver Titus Pondus Geno Dphne Creno Skörd 1, 212 Råprotein, % v ts NDF, % v ts 45 4 Socker (WSC), % v ts 35 OE, MJ/kg ts 3 25 2 15 1 5 Rödklöver Titus Pondus Geno Dphne Creno P <,5 Skörd 2, 212 Råprotein, % v ts NDF, % v ts Socker (WSC), % v ts OE, MJ/kg ts 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Rödklöver Titus Pondus Geno Dphne Creno Skörd 3, 212 Råprotein, % v ts NDF, % v ts Socker (WSC), % v ts OE, MJ/kg ts Kemisk frktionering v Råprotein (Licitr et l., 1996) ADF olösligt protein (C) NDF olösligt protein Snt protein Buffertolösligt protein ADF lösligt protein (B3) Råprotein NDF lösligt protein (B2) Buffertlösligt protein (B1) Icke protein N (A) Anlysert Beräknt Vomstilt råprotein kn eräkns utifrån dess proteinfrktioner 2

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Proteinfrktionerns nedrytning och pssge mikro protein A B1, B2, B3, C B2 B3 C C Proteinkvlitet i lusern och rödklöver 12 1 8 6 4 2 Skörd 1, 212 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 12 1 8 6 4 2 Skörd 2, 212 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Smm färg melln stplr med olik okstäver skiljer sig åt. 12 1 8 6 4 2 c Skörd 3, 212 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Mer icke proteinkväve och vomnedrytrt protein men mindre vomstilt protein i lusern än i rödklöver. 3

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Effekt v förtorkning och ensilering på proteinkvlitet i luserndominerd vll Förtorkning till c 4 % ts i c 6 timmr i ndr skörd 212 vll som innehåller 1 3 % vitklöver och ogräs i lik delr. 12 P <,1 1 c 8 6 c AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) 4 Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 2 FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA ENSILAGE UTAN TILLSATS Effekt v tillstsmedel på proteinkvlitet i luserndominert ensilge 12 1 8 () () () AD olösligt protein ( C ) 6 AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) 4 Icke protein N, NPN (A) 2 ENSILAGE UTAN TILLSATS GrsAAT SP 4 l/t KOFASIL LAC 1 cfu/g 4

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Ensilering på Rådde, Hushållningssällskpet Sjuhärd Silor Ensilering i 1,7 liters glsurkr, vid öppning provtgning för näringsinnehåll, fermenteringskvli tet och lgringsstilitet. Ts förluster under lgring mäts också. 5

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Syrproduktion och ph i luserndominert ensilge 4,5 4,45 4,4 4,35 4,3 4,25 4,2 4,15 P <.1 Kontroll GrsAAT SP (4. l/t) Kofsil Lc (1 cfu/g) ph 8 7 6 P <.5 5 4 3 2 1 P <.1 Mjölksyr, % v ts Ättiksyr, % v ts Kontroll GrsAAT SP (4. l/t) Kofsil Lc (1 cfu/g) 1 Ammonik, etnol och ts-förluster i luserndominert ensilge 8 6 4 2 6 P <.1 Kontroll GrsAAT SP (4. l/t) Kofsil Lc (1 cfu/g) NH3 N, % of totl N 5 4 P <.5 3 2 Etnol, % v ts Ts förlust, % 1 P <.1 Kontroll GrsAAT SP (4. l/t) Kofsil Lc (1 cfu/g) 6

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Effekt v vllfrölndning, N-gödsling och skördenummer på proteinkvlitet i vll % v råprotein 12 1 8 6 4 2 193 g Rp/kg ts 166 g Rp/kg ts 181 g Rp/kg ts Timotej/Rödklöver 11 kg N/h SW 944 + Rk Titus11 kg N/h SW 944 + Rk Titus 27 kg N/h AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 12 % v råprotein 1 8 6 4 2 176 g Rp/kg ts 168 g Rp/kg ts 195 g Rp/kg ts Först skörd Andr skörd Tredje skörd AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Effekt v förtorkning på proteinkvlitet i en lndvll Förtorkning till 28 % ts i ndr skörd 213 i gynnsmt väder 12 1 RUP 26,4 % v Rp RUP 29,4 % v Rp 8 % v råprotein 6 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) 4 Icke protein N, NPN (A) 2 FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA 7

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Tillstsmedels effekt på ensilgets proteinkvlitet (125 dgrs lgring) för försök på Nötcenter Viken % v Rp 12 1 Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 21, () 23,3 () 23,2 () P =.6 8 6 4 2 () () () AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) KONTROLL ENSILAGE KOFASIL LIFE KOFASIL ULTRA K Ensilgelr och foderstt till mjölkkor Foderstten 52% gräs/klöverensilge v ts 17 g råprotein (Rp) och 68 g vomstilt Rp per kg ts 348 g NDF och 12,6 MJ ME per kg ts 8

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Mjölkkor och provtgning 42 kor, som i genomsnitt vr 98 dgr i lkttion och mjölkde 44 kg. Resultt Mjölkproduktion Kontroll Kofsil Life Kofsil Ultr K Signifikns Levnde vikt, kg 645 65 65 <,5 Ts-intg, kg/dg 23,1 22,4 22,8 Ej sign. Mjölk, kg/dg 4,2 39,9 39,8 Ej sign. Mjölkprotein, % 3,24 3,28 3,25 <,1 Mjölkure, mg/l 24 248 23 c <,1 Ure i urin, g/dg 383 49 395 NS Purinderivt i urin, g/dg 95 18 115 <,1 Cellhlt i mjölk, ntl celler/ml 92 46 58 787, 51 766 <,1 Ndeu et l., 214 9

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Slutstser Förtorkning i gynnsmt väder är positivt för vllens proteinkvlitet Tillstsmedel förättrr proteinets kvlitet även då den hygienisk kvliteten i ensilget är god Förättrd proteinkvlitet i ensilget minskr ehovet v krftfoder i foderstten Proteinutnyttjndet och juverhälsn verkr förättrs hos mjölkkorn Minskde kostnder för lntrukren Skördeteknikens och tillstsmedels inverkn på ensilgets kvlitet och lgringsstilitet Ett projekt inom Agroväst Mjölkprogrm Eliset Ndeu, SLU Skr och Hushållningssällskpet Sjuhärd Annik Arnesson, SLU Skr Ol Hllin, Hushållningssällskpet Sjuhärd 1

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Syfte Att studer effekt v slåtter- och skördeteknik smt tillstsmedel på ensilgets kvlitet och lgringsstilitet vid skörd v gräs/klöver vll. Götl nöt- och lmmköttscentrum, SLU Skr 8 % Ängssvingel Timotej Engelskt rjgräs 2 % Rödklöver v ts Slåtterteknik Rotorslåtterkross redspridning frm Krone esy cut 32 CV flot k Krone esy cut 914 CV Stuhöjd: 1,6 cm Rotorslåttermskin redspridning frm KUHN GMD 82F k KUHN GMD 883 Stuhöjd: 12,2 cm Hstighet: 12 km/timme 13 juli 211 kl. 14:15 15:3 Strängläggning: c kl. 19 2:3 11

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Skördeteknik Hckvgn Shlström 5 m 3 Trup 48 Hstighet: 5 km/timme Prtikellängd: 9 % v prtiklrn: 26 27 mm Kortsnittvgn Pöttinger Jumo 61 Powermtic 6 m 3 Hstighet: 1 km/timme Prtikellängd: 9 % v prtiklrn: 19 216 mm Medel: 85 mm 14 juli Tillstsmedel Kross Exkthck Kross Kortsnittvgn Slåttermskin Exkthck Slåttermskin Kortsnittvgn För vrje komintion nvändes 4 olik tillstsmedelsehndlingr 1) Kontroll utn tillsts 2) Syrpreprt GrsAAT SX, 3 liter/ton grönmss 3) Sltsert preprt Kofsil Ultr K, 2 liter/ton 4) Bkteriepreprt Kofsil Comi, 1 cfu mjölksyrkterier smt slt i lösning / g 12

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Pressning Grönmssns näringsvärde per kg ts 11, MJ 125 g råprotein 484 g NDF 171 g socker Skördeteknikens inverkn på förtorkningen 55 5 45 Strt hckning/snittning 14 juli Ts i grönmss, % 4 35 3 Strt hckning/snittning Blk Kross 25 2 17 18 19 2 21 22 23 24 Förtorkningstid, timmr 13

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Blvikter och ts-hlt i grönmssn 35 Blvikt, kg ts 3 25 2 15 36 % ts 21,2 tim 34 % ts 21,6 tim 43 % ts 21,9 tim 44 % ts 22,5 tim 1 5 Blk Hckt Blk Snittt Kross Hckt Kross Snittt Provtgning och lgringsstilitetstest Borrning i lrn efter 15 dgrs lgring. Vägde in c 35 g ensilge i PVC rör med små hål i otten. Termologger mäter temperturen i ensilget under testperioden på 14 dgr. Omgivningstemp. 2 C 14

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Skördeteknik förluster i ensilget I medeltl över tillstsmedelsehndlingr Blk Kross Hckt Snittt Hckt Snittt P - värde Ts-förlust, % 3,2 3,7 3,4 3,4 <,5 Etnol, % v ts,3 c,5,3 c,4 <,1 Lgringsstilitet, dgr 8 () 7 () 1 () 1 () <,1 I medeltl över hckt/snittt och tillstsmedelsehndlingr Före Blk Efter Före Kross Efter P - värde Energi, MJ/kg ts 1,8 1,2 c 11, 1,7 <,1 Medelvärden på smm rd med olik okstäver är sttistiskt säkerställd skillnder. Jästsvmp i ensilget ger vrmgång! 14 12 Lgringsstilitet (dgr) 1 8 6 4 R² =,8 2 1 2 3 4 5 6 Jästsvmp (log cfu/g) 15

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Hckt/Snittt Tillstsmedel Vrmgång i ensilget 14 12 P <,1 1 8 6 Jästsvmp, log cfu/g Lgringsstilitet, dgr 4 2 Kontroll Kofsil Comi GrsAAT SX Kofsil Ultr K Kontroll Kofsil Comi GrsAAT SX Kofsil Ultr K Hckt Snittt Energiförluster i ensilget under vrmgång I medeltl över slåtter- och skördeteknik Före Kontroll Kofsil Comi GrsAAT SX Kofsil Ultr K Efter Före Efter Före Efter Före Efter VOS, % 88 83 d 88 85 c 87 85 c 87 86 c Energi, 11, 1,2 e 11, 1,6 cd 1,8 c 1,4 d 1,9 1,7 c MJ/kg ts Medelvärden på smm rd med olik okstäver är sttistiskt säkerställd skillnder. 16

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Ekonomi - skördeteknik Kostnd skörd och lgring, kr/kg ts Blk Kross Hckt Snittt Hckt Snittt,53,47,55,48 Om vkstningen är 3 1 kg ts/h lir snittvgnen 22 kr illigre per hektr än exkthcken. Mycket liten skillnd melln kross och lk: 46 kr/h Ekonomi - tillstsmedel 3 1 kg ts/h Kontroll Kofsil Comi Ts-förluster under lgring, % Energi vid utfodring, MJ/kg ts GrsAAT SX 4, 3,4 3,2 3,1 Kofsil Ultr K 1,2 1,6 1,4 1,7 Energiskörd, MJ/h 3 368 31 733 31 25 32 142,138 kr/mj, kr/h 4 19 4 379 4 36 4 436 Sänkt energihlt i ensilget kostr krftfoder. Vid vrmgång i ensilget kn mögeltoxiner ilds som ger försämrd djurhäls och ökde veterinärkostnder. Kostnden för tillstsmedel sprs in. 17

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu Slutstser Tillstsmedel hde större etydelse än slåtter och skördeteknik på ensilgets kvlitet och lgringsstilitet. Slåtter och skördeteknik Rotorslåtterkross gv en snre förtorkning än rotorslåttermskin. Smtlig fyr komintioner v kross och slåttermskin (lk) med exkthck och kortsnittvgn gv tillfredsställnde ensilgekvlitet. Men viss tendens till något större lgringsförluster när grönmssn snitts efter tt den hr slgits med rotorslåttermskin. Mycket små förluster i ensilge lt med Orkelpress. Räkn med etydligt större förluster från plnsilo. Den högre kpciteten med kortsnittvgn jämfört med exkthck gör den mer kostndseffektiv men vr nog med tt hinn med tt pck i silon melln lssen. Slutstser Tillstsmedel Både kemisk och iologisk tillstsmedel förättrde kvliteten i ett ensilge som redn vr v god kvlitet. Smtlig tillstsmedel förättrde lgringsstiliteten i hckt ensilge. I snittt ensilge vr det endst det sltserde medlet Kofsil Ultr K som förättrde lgringsstiliteten i ensilget. Genom tt välj ett tillstsmedel som hämmr utvecklingen v jäst i ensilget kn lntrukren ök sin möjligheter till tt få ett ensilge om inte tr värme vid uttg ur silon. Gräsvll med hög sockerhlt, som förtorks under gynnsmm förhållnden, är lätt tt ensiler men hr stor risk tt utsätts för vrmgång under utfodringsperioden. Vrmgång i ensilget ger energiförluster som måste kompensers med krftfoder. Ensilge ehöver kssers, nnrs äventyrs korns häls. 18

Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu TACK!! Gunnrs mskiner i Åsrp Kestd mskinentreprend, Storegården, Götene Huml, Blidserg Mlmslund, Noltorp, Skr TACK! 19