Granskning av insatser för barn till personer med missbruk

Revisionsrapport Granskning av insatser för barn till personer med missbruk Östersunds kommun November 2009 Therese Runarsdotter Revisionskonsult

2009-11-26 Therese Runarsdotter-projektledare Anneth Nyqvist- kundansvarig

Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...1 2 INLEDNING...2 2.1 BAKGRUND...2 2.2 UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGOR...3 2.3 METOD OCH AVGRÄNSNING...3 3 GRANSKNINGSRESULTAT...4 3.1 ANMÄLNINGSPLIKTEN...4 3.1.1 Bedömning...7 3.2 BARNPERSPEKTIVET INOM RELEVANTA VERKSAMHETER...7 3.2.1 Bedömning...10 3.3 OMFATTNING...10 3.4 RESURSER OCH KOMPETENS FÖR ATT MÖTA MÅLGRUPPEN...11 3.4.1 Bedömning...13 3.5 UPPFÖLJNING AV INSATSER...14 3.5.1 Bedömning...14 3.6 SAMVERKAN...15 3.6.1 Bedömning...16 4 REVISIONELL BEDÖMNING MED ÅTGÄRDSFÖRSLAG...17 Bilaga 1: Nyckeltal/statistik från socialtjänsten för åldersgruppen 0-15 år. Bilaga 2: Nyckeltal från Beroendecentrum för målgruppen 25 år och äldre.

1 Sammanfattning Komrev, inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers, har på uppdrag av Östersunds kommuns förtroendevalda revisorer, granskat hur kommunen säkerställer att de barn som befinner sig i en utsatt situation på grund av missbrukande föräldrar uppmärksammas och får stöd. Fokus i granskningen har legat på antalet barn med insatser, anmälningsplikten, barnperspektivet, resurser och kompetens för att möta målgruppen, uppföljning samt samverkan. Granskningen visar att socialnämnden, i allt väsentligt, har en ändamålsenlig verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Det finns arbetssätt inom olika verksamheter som eftersträvar att utsatta barn uppmärksammas och får stöd. Vid ser dock förbättringsmöjligheter, bl.a. kring anmälningsplikten, resurser/kompetens och i uppföljning av insatser. Utifrån genomförd granskning lämnar vi följande förslag på åtgärder: Att socialnämnden försöker kartlägga omfattningen av målgruppen för att bl.a. kunna möta de behov som finns. Att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att framtagna rutiner kring anmälningsplikten förankras/implementeras hos alla berörda. Dokumenterad rutin skall även finnas lättillgänglig för samtliga personalgrupper. Dessutom att informationsspridning av anmälningsplikten i samtliga kommunala verksamheter tydliggörs och dokumenteras. Att socialnämnden säkerställer en väl fungerande återkoppling av anmälan/ansökan till berörd verksamhet. Att socialnämnden och BoU-nämnden fortsatt arbetar med att säkerställa barnperspektivet i alla led och att berörda personalgrupper har tillräcklig kompetens för att kunna trygga barnperspektivet. Att socialnämnden säkerställer att riktade insatser/resurser till barn och unga med missbrukande föräldrar kan erbjudas på helårsbasis. Att socialnämnden verkar för bättre statistik och uppföljning på området. Bland annat att de resurser som inte ger stödet efter beslut om bistånd upprättar sätt att mäta effekten av insatsen, t.ex. genom brukarenkät. 1

2 Inledning 2.1 Bakgrund I Sverige finns idag ca 400 000 barn/unga som lever i familjer med riskbruk av alkohol och droger. Dessa barn och unga befinner sig ofta i en utsatt situation. Det är av stor vikt att de instanser som idag möter de vuxna med missbruk också uppmärksammar barnen i deras miljö för att möjliggöra ett stöd och hjälp riktat direkt till dem. Socialnämnden har enligt socialtjänstlagen ansvar för att hjälpa barn när vårdnadshavarna av olika skäl sviktar. Socialnämnden är många gånger beroende av information från dem som kommer i kontakt med barn och unga för att kunna upptäcka barn som far illa. Myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdomar, myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt vissa andra myndigheter och dess anställda har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden när de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldigheten omfattar också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet för barn och ungdomar. Olika utredningar har visat att bara en liten andel av de barn som misstänks fara illa anmäls till socialtjänsten 1. Orsakerna kan ligga i okunskap om bestämmelsen, osäkerhet om hur den ska tillämpas i det enskilda fallet, oro för vad en anmälan kan föra med sig, obehag inför att möta föräldrarna etc. Att inse att barn far illa är ofta ångestfyllt. Det bör finnas klara rutiner och handlingsplaner för hur en anmälan ska gå till, av vem och till vem en anmälan ska göras 2. En skyldighet att samverka finns reglerat i såväl skollagen som socialtjänstlagen. Målet för samverkan är att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede, att stöd och skydd ska ges utifrån en helhetssyn och att barnet eller den unge ska vara i fokus. Huvudprincipen för att möjliggöra samverkan är att den som berörs samtycker och är delaktig så långt det är möjligt 3. 1 Socialstyrelsen (2004): Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. 2 Socialstyrelsen (2004): Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. 3 Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen (2007): Strategi för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. 2

2.2 Uppdrag och revisionsfrågor På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Östersunds kommun har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskat hur kommunen säkerställer att de barn som befinner sig i en utsatt situation på grund av missbrukande föräldrar uppmärksammas och får stöd. I granskningen har fokus lagts vid: Hur många barn gäller det (får insatser) Anmälningsplikten Hur många anmälningar är det som inte har utretts? Barnperspektiv inom relevanta verksamheter Resurser och kompetens för att möta denna målgrupp barn och ungdomar Samverkan Uppföljning/utvärdering av insatta insatser 2.3 Metod och avgränsning Granskningen avser socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden och begränsas till de verksamheter i kommunen som möter föräldrar med barn i åldrarna 0-16 år. Granskningen baseras utifrån socialtjänstens organisation som den såg ut innan omorganiseringen den 1 oktober 2009. Enskilda och gruppvisa intervjuer har gjorts med socialnämndens ordförande, teamchef och handläggare från avdelningen för barn och unga, chef och personal från avdelningen Vuxenstöd samt Beroendecentrum, personal från verksamheten Fjärilen, ett urval rektorer, lärare, förskolelärare, representanter från Elevhälsan och Resurscentrum. Granskning har även skett av styrdokument i form av mål, riktlinjer/rutiner samt uppföljning. Granskningen har delgivits intervjuade tjänstemän för faktagranskning. 3

3 Granskningsresultat Vid tidpunkten för denna granskning är socialförvaltningen inne i en stor omorganisation som tas i bruk den 1 oktober 2009. Syftet med den nya organisationen är att skapa en målinriktad organisation med färre enheter för att rikta verksamheten mot större, tydligare och avgränsade områden. Den nya organisationen ska minskas från sju till fyra enheter; Öppenvård, Barn Ungdom Vuxen, Försörjningsstöd samt Ung integration. En gemensam mottagningsfunktion inrättas i den nya organisationen. Den ska fungera som ett nav för hela förvaltningen och kommer att hantera alla inkommande, icke pågående ärenden. Den gemensamma mottagningsfunktionen bedöms innebära fördelar både för allmänheten och för verksamheten. Mål och syfte med en mottagningsfunktion är en gemensam och tydligare ingång till socialtjänsten samt att rättssäkerhet kring inkommande ärenden ökar, liksom tillgängligheten för kommunmedborgarna. 3.1 Anmälningsplikten För målgruppen barn/unga 0-15 år så är det i nuvarande (gamla) organisationen avdelningen för barn och unga som tar emot anmälningar/ansökningar som inkommer till socialtjänsten. I den nya organisationen tar mottagningsfunktionen emot anmälningar/ansökningar. Avdelningen för barn och unga har även till uppgift för målgruppen att, inom sitt uppdrag, informera de anmälningspliktiga verksamheterna i kommunen. Socialtjänsten understryker dock att även ledningen inom för- och grundskolan har ett ansvar och en skyldighet att se till att anmälningsplikten fungerar och att rutiner för detta sprids ner i organisationen. Det finns en kontaktperson från socialtjänsten knuten till varje skolenhet. Av intervjuer framgår att avdelningen för barn och unga, främst via kontaktpersonen, försöker besöka olika för- och grundskolor. Socialtjänsten informerar skolpersonal vid behov eller när någon skolenhet efterfrågar detta. Genomförda träffar upplevs ha varit lyckade. Det framkommer dock att det kan skilja sig mycket mellan olika för- och grundskolenheter, t.ex. i vilken omfattning information efterfrågas eller hur ofta de har kontakt med socialtjänsten. Socialsekreterarna upplever att de p.g.a. tidsbrist inte hinner informera i den omfattning de skulle önska. Under 2008/2009 genomfördes informationsspridning angående BBIC till samtliga verksamheter (med anmälningsplikt) som arbetar med barn och ungdomar. Informationsspridningen följde då en strukturerad plan som fastlades redan hösten 2007. vid dessa tillfällen deltog ca 120 personer. I situationer när avdelningen för barn och unga/kontaktpersonen kontaktas för konsultation p.g.a. oro för att ett barn far illa, ges vid behov också information om det ansvar som följer av anmälningsplikten. Det framkommer från både socialtjänsten och rektorer/skolpersonal att på enheter som verkar i mera socialt belastade områden fungerar ruti- 4

nen generellt bättre på grund av större erfarenhet av anmälningar och att det därför ofta finns en bättre och mer naturlig samverkan/ingång till socialtjänsten. Av intervjuer med teamchef och handläggare från avdelningen för barn och unga framkommer att rutinerna för anmälningsplikten idag fungerar betydligt bättre mellan förskolan/skolan och socialtjänsten jämfört med för några år sedan. Det beskrivs dock fortfarande skilja sig åt mellan skolorna huruvida anmälningsplikten fungerar, dvs. i vilken mån personalen förstår anmälningspliktens innebörd och i vilken mån skolenheterna faktiskt gör en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Socialtjänsten upplever att för- och grundskolan ibland tar kontakt med socialtjänsten för sent och när kontakten väl tas har situationen hunnit bli akut vilket kan ställa krav på akuta insatser. Socialtjänsten upplever även att kunskapen om anmälningsplikten och rutiner vid anmälan generellt fungerar något bättre inom grundskolan än förskolan. Intervjuade poängterar dock att förskolan många gånger säkert gör mer konkreta saker för barnet än grundskolan men att de generellt anmäler i mindre utsträckning. Socialtjänsten har tillsammans med en skola tagit fram en folder för anmälningsplikten i kommunen. Denna folder är dock inte välkänd hos samtliga intervjuade, däremot känner de till vilken rutin som gäller. Av foldern framgår att myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom är skyldig att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd (utdrag ur socialtjänstlagen 14 kap, 1 ). Vidare beskrivs riktlinjer för dem som arbetar i skolan, samverkan mellan förskola/skola och socialtjänsten samt riktlinjer för socialtjänstens arbete efter en anmälan. Socialtjänsten har även gått ut med en blankett/mall för anmälan som skolorna många gånger beskrivs använda. I barn- och utbildningsförvaltningens drogpolicy och handlingsplan för elever/ungdomar framgår att anmälan till socialtjänst i första hand görs av rektor/chef men att all personal har anmälningsplikt och ansvar för att uppmärksamma problem. Anmälan bör vara skriftlig. Vidare står att anmälan innebär att skolan/verksamheten står för sin oro över att eleven/ungdomen far illa men det är socialtjänstens uppgift att utreda, bedöma eleven/ungdomens situation och behov. I Östersund skall information från t.ex. socialtjänsten behandlas i varje skolområdes ledningsgrupp och därefter ligger det på respektive rektors ansvar att sprida informationen vidare ner till enheterna och dess personal. Varje rektor har därmed ansvaret att säkerställa att det finns en fungerande anmälningsrutin för enheten. Intervjuade skolenheter beskrivs ha en fungerande rutin för anmälan/ansökan, däremot upplevs den inte alltid vara tydligt dokumenterad. Rutinen är att när personal är orolig över en elev så ska denne lyfta problemet i arbetslaget eller vid en elevhälsoträff för vidare behandling. Om en anmälan görs så undertecknar rektor anmälan. Erfarenhet av att ha gjort en anmälan till socialtjänsten är relativt hög vid de grundskolenheter som intervjuats. 5

Vid intervjuer med rektorer och personal framkommer att det överlag råder en bra kontakt med socialtjänsten, främst beroende på kontaktperson från socialtjänsten. Kontaktpersonen finns t.ex. med som rådfrågande vid skolornas elevhälsoträff och vid dessa tillfällen kan lärare beskriva sin eventuella oro kring ett barn/ungdom. Rutiner kring anmälan diskuteras bl.a. på arbetsplatsträffar och vid elevhälsoträffar, liksom elevhälsoteamens roll och kontakt med föräldrarna. Både socialtjänsten och för- och grundskolan eftersträvar att involvera föräldrar, exempelvis genom trepartsmöte när anmälan görs, för att säkerställa en öppenhet som möjliggör ett fortsatt samarbete. Det förs fram att en personlig kontakt med socialsekreterare och kunskap om socialtjänstens arbetssätt och resurser avdramatiserar kontakten och ökar förståelsen för socialtjänstens ansvar. Detta medför också att det är lättare för personal inom förskola/skola att uppmuntra föräldrar att själva söka stöd hos socialtjänsten. Intervjuade lärare upplever att kunskapen om varandras professioner, arbetssätt och rutiner är större idag men att den kan utvecklas. Det framkommer även att kontakten med socialtjänsten ofta är personbunden. Intervjuade från elevhälsan beskriver att specialpedagoger är en länk mellan rektor och lärare och en viktig part för upptäckt av problem hos barn/unga som kan kräva en anmälan/ansökan till socialtjänsten. Det framkommer dock hos intervjuade att trots att det finns rutiner kring anmälningsplikten så är det i realiteten inte alltid tydliggjort hos personalen vem som ska informera pedagoger, är det rektor eller socialtjänsten? Enligt intervjuade på Resurscentrum har inte samtliga kommunens skolor upprättat en rutin för anmälan. Vidare beskrivs att rutinen fungerar olika mellan olika enheter. Ett bra samarbete beskrivs även till stor del bero på vilken feedback skolan får från socialtjänsten vid en anmälan. Intervjuade inom förskolan/skolan ger en relativt samstämmig bild vad gäller återkoppling från socialtjänsten. De uppger att återkopplingen flertalet gånger är bristfälligt och inte görs, oberoende av om anmälan leder till utredning/insats eller inte. Detta upplevs vara frustrerande då de efter en anmälan tillbringar dagarna med barnet/ungdomen utan att veta om socialtjänsten eventuellt påbörjat en utredning eller inte. Dock upplevs återkopplingen vara bättre till grundskolan än förskolan. En anledning till detta beskrivs vara att förskolan endast gör ett fåtal anmälningar och därmed torde förskolans erfarenhet av återkoppling vara begränsad. Inom enheten för Vuxenstöd och Beroendecentrum uppger intervjuade att det finns en stor medvetenhet och även kunskap om anmälningsplikten. Från enheterna sker intern överlämning till avdelningen för barn och unga vid behov av utredning i ett fall där barn/unga är inblandade. Det finns en rutin för hur information/ärenden lämnas mellan enheterna (rutinpärm tillgänglig på intranätet). Det framkommer dock att återkopplingen från avdelningen för barn och unga vid vissa överlämningar mellan enheterna kan vara bristfällig. Av Beroendecentrums rutiner framgår att klienter med barn alltid ska informeras kring att 6

anställda i socialförvaltningen har skyldighet att informera avdelningen för barn och om ett barn befaras fara illa. 3.1.1 Bedömning När oro finns för att ett barn far illa och behöver stöd finns en organisation för hur detta ska hanteras inom för- och grundskolan. Granskningen visar att samtliga intervjuade känner till rutinen för anmälningsplikten till socialtjänsten. Det finns en broschyr framtagen av socialtjänsten som tydliggör anmälningsplikten, den är dock inte välkänd hos samtliga verksamheter. Det framkommer av granskningen att det är oklart om samtliga för- och grundskoleenheter har upprättat en skriftlig handlingsplan/dokument som beskriver anmälningsplikten och gällande rutin vid anmälan. Vi bedömer därför att barn- och utbildningsnämnden måste säkerställa att det på skolenhetsnivå finns en dokumenterad rutin för anmälan. Vi bedömer vidare att ansvar för informationsspridning måste tydliggöras inom samtliga kommunala verksamheter med anmälningsskyldighet. I granskningen framkommer vissa brister i socialtjänstens återkoppling efter att anmälan gjorts. Därav anser vi det vara av vikt att anmälande verksamheter, i de fall det är möjligt, ges en bra återkoppling så att en helhetssyn och samsyn kring barnets situation kan nås. Detta bedömer vi även vara nödvändigt för en väl fungerande samverkan mellan olika kommunala verksamheter. 3.2 Barnperspektivet inom relevanta verksamheter År 2006 beslutade fullmäktige om strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund. Det viktigaste strategiska valet är att barn och unga sätts i främsta rummet med ett barnperspektiv i det politiska arbetet och i den kommunala verksamheten. Inom ramen för folkhälsoarbetet genomförs årligen en välfärdsredovisning där stor fokus ligger på de prioriterade grupperna barn, ungdomar och äldre. Enligt socialtjänstlagen har myndigheter ansvar för att särskilt beakta vad hänsyn till barnens bästa kräver. Plan för socialtjänsten beskriver att barnperspektivet tydligt ska uppmärksammas i utredningar av åtgärder och insatser. Barnens behov och upplevelser ska särskilt beaktas. Strategin är att arbetet med Barnkonventionen bör utvecklas ytterligare. Beroendecentrum, som fram till den 1 oktober utreder och ger bistånd samt erbjuder öppenvård till individer främst över 25 år, beskriver att de arbetat mycket med barnperspektivet samt att diskussioner har förts kring hur personal ska agera när barn finns med i bilden hos vuxna som söker stöd och hjälp. I arbetet med att stötta vuxna till ett liv utan missbruk uppmärksammas vad detta kan innebära för föräldrarollen. Intervjuade beskriver 7

att det inte är så ofta barn och unga är inblandade i utredningar men att det är vanligare förekommande inom öppenvården. I den interna handlingsplanen är ett strategiområde barnperspektivet och till vuxna missbrukare med barn ges information att det är barnens behov som gäller, inte de vuxnas. I vårdplaneringen för vuxna som är aktuella för insatser p.g.a. missbruk och som har barn finns fokus även på att förbättra rollen som förälder. På varje behandlingskonferens är också barnperspektivet en stående punkt. Enheten har även upparbetat rutiner, bl.a. en där kontakt tas med avdelningen för barn och unga vid förhandsbedömning för att resonera kring ett gemensamt ärende. Handläggare på Beroendecentrum har även gått en dags utbildning i BBIC 4. Intervjuade inom Vuxenstödsenheten beskriver att barnperspektivet ska beaktas i alla ärenden där barn är involverade. Vid alla inkomna anmälningar skall en kontroll göras för att utröna om det ingår barn i hushållet och det ska alltid ske en tidig och aktiv kontakt med hushåll där det ingår barn. Det ska även av utredningen framgå hur barnet påverkas av ett beslut och vilka konsekvenser beslutet kan leda till, likaså ska barnperspektivet beaktas i schablonberäkningarna. Eftersom det är vuxna individer som söker försörjningsstöd så träffar handläggarna sällan barnen. Ledningens inställning är dock att handläggarna, om arbetsbelastningen tillåter, ska göra hembesök vid indikation på att det finns ytterligare problem i familjen för att också få en uppfattning om barnens situation. Dessa indikationer kan vara hyresskulder, och ekonomi i kaos. Att se barnen i sin naturliga miljö kan ge värdefull information. Enheten har ett dokumenterat guide/checklista för beaktandet av barnperspektivet och ett antal upprättade rutiner, bl.a. vid avhysning. I försörjningsstödsutredningen finns även rutinen att ställa frågor kring alkohol och droger för att göra ett eventuellt missbruk synligt, vilket i så fall föranleder insatser för såväl föräldrar som barn i familjen. Inom socialförvaltningen finns visst samarbete mellan enheterna vilket innebär att handläggare från avdelningen för barn och unga vid behov ibland finns med vid möten med familjer som handläggs av övriga enheter. Barnperspektivet är ett av socialnämndens prioriterade strategiområden och intervjuade inom socialtjänsten beskriver att barnperspektivet finns som en bas i allt arbete där barn är berörda. Mål och aktiviteter utvärderas årligen och diskussioner för samsyn förs på ledningsnivå och därmed ut i organisationen. Vid BBIC-utbildningar, där personal från samtliga enheter har deltagit samt vid exempelvis gemensamma träffar/nätverk är också barnperspektivet/barns situation i fokus. Gemensam handläggning mellan enheterna kan ske i enstaka fall där olika behov finns i familjen som involverar flera enheter/sektioner. Det framkommer dock att det ibland har varit för mycket stuprörstänkande mellan enheterna vilket man hoppas försvinner mer i och med ny 4 Barns behov i centrum. 8

organisation. Personal på Fjärilen beskriver också att de arbetar stenhårt kring barnperspektivets beaktande i verksamheten. Intervjuad teamchef inom avdelningen för barn och unga beskriver att förvaltningen inom ramen för Länsstyrelsens barnuppdrag 2006/2007 genomförde kollegialgranskningar i ärenden för att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet samt ett barnperspektiv. Enheten ansåg att detta var en bra metod och det har beslutats att verksamheten fortsättningsvis ska använda denna metod. Dagens metod för att säkerställa barnperspektivet inom IFO är BBIC som medfört att barnet sätts än mer i fokus i utredningarna samt i uppföljning av vården. Inom avdelningen för barn och unga har handläggare fått utbildning i BBIC och förvaltningen har även utbildat viss berörd personal i barnsamtal. Samtliga enheter använder de mallar som finns i verksamhetssystemet i utredningsprocessen. Socialtjänsten diskuterar även ofta värdegrundsfrågor, bl.a. kring att anmäla barn som utsatts för våld. Intervjuad för- och grundskolepersonal beskriver att barnperspektivet kommer till sin spets vid en anmälan. Det är så lätt att se problemet utifrån föräldrarnas perspektiv, men fokus måste ligga på barnet och deras behov. Intervjuade är väl medvetna om olika tecken som skulle kunna tyda på att barn är i behov av insatser från socialtjänsten, exempelvis att kontakten med föräldrarna försämras eller upprepad frånvaro. I kommunen finns en uppbyggd organisation för elevhälsovården i skolan Elevhälsan. Vid hälsosamtalet som skolsköterskorna har med samtliga elever finns en möjlighet för barnet att tala om svårigheter hemma och för skolsköterskan att etablera en kontakt som kan innebära att barnet/ungdomen har möjlighet att återkomma om det finns svårigheter som barnet vill tala med någon om. Genom indelning i skolområden och genom olika uppbyggda nätverk med olika professioner/verksamheter, följs barnet/ungdomen genom förskola och skola och eventuella behov av stöd eller brister i hemmiljön kan därmed uppmärksammas lättare. I skolornas elevhälsoteam samlas olika kompetenser för att ge den pedagogiska personalen handledning och stöd som ofta är de som först ser behoven i familjen. Detta sker bl.a. genom att vara ett bollplank kring barns behov och eventuell oro som kan finnas kring barnet. Kompetenserna är främst specialpedagog, kurator, skolsköterska och psykolog. Det finns en positiv inställning till möjligheten att använda elevhälsoteamen i svåra frågor. Intervjuade för- och grundskolerektorer beskriver att varje skolområde/skolenhet utarbetar sina egna rutiner/arbetssätt. I respektive arbetslag ges möjlighet att diskutera olika dilemmafrågor, dvs. saker som kan upplevas som svåra att hantera. Olika risksituationer ger ökad erfarenhet på området och dessa beskrivs också utveckla nya rutiner/arbetssätt. 9

Intervjuade förskolerektorer beskriver att förskolan har haft färre specialpedagoger knutna till sig än grundskolan. Därför är det viktigt att skolområdena, utifrån dess karaktär, bygger upp olika arbetssätt/rutiner så att förskolan kan ta hjälp av grundskolans resurser, t.ex. i det förebyggande arbetet och för att bygga upp ett fungerande föräldrastöd. 3.2.1 Bedömning Vi bedömer att det finns kommunala styrdokument som betonar vikten av att barnperspektivet alltid ska beaktas i berörda verksamheter. Socialförvaltningens verksamheter bedöms på flera sätt arbeta utifrån ett barnperspektiv, bl.a. genom BBIC och i de uppföljningar som görs. Inom förskola/skola bedömer vi att barnperspektivet levandegörs med stöd av elevhälsoarbetet men också genom lärares vardagliga, förebyggande arbete. Vi bedömer att granskade nämnder fortsatt måste arbeta med att säkerställa barnperspektivet i alla led. Inom kommunen finns en samverkansgrupp Barn i centrum Samverkan med representanter från socialtjänst (barn och unga, unga vuxna och Beroendecentrum), skola, resurscentrum elevhälsovård, BUP, barn- och ungdomsrehabiliteringen och centrum för neuropsykiatri. Vi anser att dessa typer av samverkansnätverk är en god struktur/plattform för att sprida kunskap kring exempelvis barnperspektivet och riskfaktorer för barn som kan fara illa. 3.3 Omfattning Under 2008 inkom till socialtjänsten sammanlagt 578 aktualiseringar i form av anmälningar och ansökningar som gällde barn och unga (0-15 år) i behov av stöd. Den statistik som idag förs inom socialtjänstens verksamhetsområde visar inte orsak till aktualiseringen vilket innebär att barn som uppmärksammas på grund av missbruk hos föräldrarna inte kan urskiljas i statistiken. Av inkomna aktualiseringar så har det beslutats att inleda utredning i ca 25 % av fallen. I övriga fall visade en första bedömning att barnet/ungdomen inte var i behov av stöd/hjälp från socialtjänsten eller att denne kunde få stöd utan beslut om bistånd. Andra anledningar till att utredning inte inleds kan vara att barnet redan får stöd av förvaltningen eller annan huvudman, att grund för aktualiseringen inte utgjorde skäl för insats eller att uppgifterna visade sig vara felaktiga. Viss statistik/nyckeltal återfinns i bilaga 1 och 2. År 2008 placerades sammanlagt ca 63 vuxna personer i Östersund i HVB-hem 5 /institution eller familjehem med anledning av missbruksproblematik. Det går inte av statistiken att utreda hur många av dessa som var 5 Hem för vård och boende. 10

föräldrar. Det går inte heller av statistik/nyckeltal att få fram hur många av dem som på grund av missbruk fick stöd inom kommunens interna öppenvård var föräldrar. Inom Beroendecentrum finns olika verksamheter som arbetar med olika behandling av vuxna med missbruksproblematik. Av begärd statistik går det inte att ta fram i hur många ärenden som barn och unga finns med i bilden. Totalt har 111 ungdomar varit placerade inom HVB/institution eller familjehem under 2008. Inom den egna öppenvårdsverksamheten har totalt ca 195 barn/ungdomar fått hjälp och stöd. 3.4 Resurser och kompetens för att möta målgruppen Insatser för barn och unga har under flera år varit ett prioriterat område för socialnämndens verksamhet. Ordföranden beskriver att det inte genomförts någon dokumenterad kartläggning/uppskattning av hur många barn och ungdomar i kommunen som har en förälder med missbruk eller psykisk ohälsa. Däremot upplevs från samtliga intervjuade att alkoholoch drogmissbruket ökar i kommunen, ofta med ökade insatser som följd. Östersunds kommun satsar mycket resurser på förebyggande arbete och öppenvårdsinsatser. Inom socialförvaltningen finns olika resurser (direkta eller indirekta) för att ge stöd till barn och ungdomar som lever i en missbruksmiljö: Fjärilen är en pedagogisk öppenvårdsverksamhet (inte behandlande) som vänder sig till barn och tonåringar som lever eller har levt i en familj där någon är beroende av alkohol eller andra droger eller lider av psykisk ohälsa. Verksamheten har funnits i ca 12 år och består av samtalsgrupper/barn- och tonårsprogram där målet är att förmedla ny och positiv kunskap under ca 15 sammankomster. Programmen är terminsvis och följer skollov etc. Under programmen får barnen och tonåringarna bl.a. en möjlighet att stärka sin självkänsla och träna sig att fatta egna beslut. Inom Fjärilen genomförs vanligtvis inga enskilda samtal med barnen/ungdomarna. Ungdomen kan inte själv anmäla sig till verksamheten, istället måste anmälan komma från föräldern eller någon annan vuxen. Anledningen till detta beskrivs vara vikten av ett gott föräldradeltagande. Fjärilen har också genomfört tonårsläger under sommaren. Bryggan är en öppenvårdsinsats som vänder sig till familjer med barn/ungdomar i åldern 0-17 år. Insatsen ges vanligtvis efter beslut enligt SoL och föregås av en utredning. Insatsen utformas utifrån det behov som framkommer i utredningen och den analys och bedömning som görs. I kommunen finns sex familjecentraler. Det är verksamheter där socialtjänsten, föräldraoch barnhälsovård och öppen förskola samarbetar. Verksamheten strävar efter att vara en 11

värmestuga för relationer och en mötesplats för småbarnsföräldrar i närområdet där barn och vuxna kan träffas och ha få tillgång till de olika professioner som ingår i verksamheten. Även här kan föräldrar med missbruksbekymmer uppmärksammas och slussas vidare till verksamheter inom socialtjänsten som kan ge ett mer riktat stöd. Kontaktfamilj-/kontaktperson är insatser som socialtjänsten kan erbjuda ungdomar när någon förälder saknar ett nätverk eller när befintligt nätverk inte kan ge det stöd föräldern och barnet behöver. Ankaret är ett utrednings- och behandlingshem med två avdelningar som vänder sig till barn 0-10 år tillsammans med sin familj eller ensamplacerade ungdomar 11-15 år som av olika skäl inte kan bo hemma för tillfället. Flertalet ungdomar kommer till hemmet p.g.a. problem i sin hemmiljö, t.ex. konflikter med föräldrar eller psykisk sjukdom. Ungdomen kommer till hemmet via sin socialsekreterare enligt SoL eller LVU och utgångspunkten är att insatsen ska leda till att ungdomen flyttar hem igen. Trappan är en verksamhet för barn och ungdomar som sett eller upplevs någon form av våld. Inom Beroendecentrums öppenvård finns bland annat alkohol- och narkotikarådgivning för den med bekymmer eller för närstående, möjlighet till samtal när någon i familjen eller i omgivningen missbrukar, behandlingsprogrammet Steget, samtalsserien Vägvalet och Blå dörren som arbetar med lösningsfokuserade samtal. En viktig insats för ungdomarnas hälsa är även den länsövergripande mobiliseringen för kamp mot alkohol och droger i Jämtlands län. Projektet innefattar föräldrastöd, tillgänglighetsbegränsning och lokala främjandegrupper (BRÅ-grupper). Sedan april 2009 finns även en person anställd av socialnämnden för det drogförebyggande-/drogfrämjande arbetet i kommunen. Kompetensen för att se och förstå att ett barn befinner sig i en utsatt situation p.g.a. brister hos vårdnadshavaren, exempelvis missbruk, uppges variera hos personalen inom för- och grundskolan. Det upplevs generellt vara svårt att särskilt uppmärksamma denna målgrupp. Om inte barnet/ungdomen själv berättar om problemen upplevs det många gånger vara svårt att se symptom eller beteenden hos barnet. De lättaste symtomen att upptäcka hos barnen är bl.a. smutsiga eller trasiga kläder som kan bero på omsorgsbrist från föräldrars sida på grund av missbruk. Ibland lyfts specifikt målgruppen barn och unga till missbrukande föräldrar i de samverkansforum som finns i kommunen. Elevhälsoteamen-/träffarna och den samlade kompetens som finns i dessa grupperingar beskrivs vara värdefulla för att stötta den pedagogiska personalen som ofta är de vuxna som först möter och ser behoven i en familj. Intervjuade personer inom Elevhälsan upple- 12

ver att de har en samlad kunskap om kommunens samlade resurser, exempelvis Fjärilen för barn till missbrukande föräldrar. Några personalprofessioner inom elevhälsan beskrivs ha erhållit viss utbildning och kompetenshöjande åtgärder kring missbruksfrågor. Rektorer och lärare inom grundskolan upplever att de i relativt stor utsträckning känner till vad kommunen/socialtjänsten kan erbjuda för insatser vid missbruksproblematik, dock framkommer att brister finns bland intervjuade vad gäller kännedom om vad kommunen kan erbjuda. Intervjuade beskriver även att det oftast är lättare att tala om familjens svårigheter och även till familjen om det finns en resurs att erbjuda. Inom förskolan har intervjuade en någon sämre uppfattning om vad kommunen har att erbjuda för insatser vid missbruksproblematik. 3.4.1 Bedömning Vi anser befintlig statistik inte till fullo utvisar i hur många vuxna individfall rörande missbruk som det finns barn och unga med i bilden. Vi har dock noterat att socialförvaltningen inväntar ett nytt system där denna typ av uppföljning kommer att möjliggöras. Det finns en stor kompetens inom socialförvaltningen kring barn och unga som far illa. Kompetensen sprids bland annat vidare genom uppbyggd samverkan och formaliserade träffar. Kompetensen att uppmärksamma barn i behov av stöd varierar däremot något inom för- och grundskolan. Vi har dock fått en bild av att det finns stor kompetens inom elevhälsoteamen för att upptäcka problematiken och för att vara ett stöd till övrig personal inom grundskolan. Vi anser därför att det är av stor vikt att BoU-nämnden fortsättningsvis arbetar med kompetensutveckling/information för att kunna möta denna målgrupp barn och unga. Det är däremot positivt att intervjuade inom förskola/skola känner till vilka resurser socialtjänsten kan erbjuda målgruppen. Vi bedömer att det inom socialförvaltningen finns ett antal relevanta verksamheter som, direkt eller indirekt, kan ge stöd till barn och unga till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa. Det är kommunens gruppverksamhet Fjärilen som direkt vänder sig till granskad målgrupp men socialförvaltningen kan även besluta om biståndsinsatser enligt SoL eller åtgärder enligt LVU. Barn som far illa utifrån föräldrars missbruk kan ha behov inom många områden och vi bedömer att de överlag kan få sina grundläggande behov tillgodosedda genom andra insatser än enbart genom Fjärilen. Vi anser dock att det fortsatt är viktigt att socialnämnden, i den mån det är möjligt, bör genomföra någon form av kartläggning för att undersöka omfattning av målgruppen och dess behov. Noterbar är också att Fjärilen följer skolåret och är därmed stängd under lov och större helger vilket är perioder när skolor och många hjälpverksamheter också stänger. Detta är också tidpunkter på året som vardagsstrukturen i många familjer förändras och där barn och unga kan lämnas med sina missbrukande föräldrar även under dagtid. Vi vill även po- 13

ängtera att ett problem i arbetet med barn till missbrukare är att medverkan i Fjärilens gruppverksamhet kräver föräldrarnas/vuxnas samtycke vilket kan försvåra hjälpen för barnen. 3.5 Uppföljning av insatser De insatser som ges till barnen/ungdomarna efter utredning och beslut om bistånd följs upp kontinuerligt utifrån de genomförandeplaner/vårdplaner som fastlagts i utredningen, t.ex. insatser genom Bryggan. Förvaltningen beskriver att barn och unga ska komma till tals i utredningar och vid uppföljning av dessa insatser. Till Fjärilen söker individerna själva så för denna verksamhet sker ingen strukturerad uppföljning utifrån exempelvis genomförandeplaner. Utvärdering sker främst muntligt när ett program avslutas och verksamheten följer årligen upp antalet barn och unga som gått respektive program. Det finns uppföljningar gjorda på verksamheter liknande Fjärilen, exempelvis Ersta vändpunkten som visar hur man lyckas nå målen ur ett generellt perspektiv. Fjärilen har ett mångårigt samarbete med Ersta vändpunkten och har utformat verksamheten på samma sätt. Verksamhetsberättelsen för 2008 beskriver att omfattningen och komplexiteten i behoven fortsätter att öka och särskilt påtaglig är situationen för barn och unga. Vidare framgår att ökad tillgång till alkohol och narkotika innebär att allt fler människor missbrukar och blir beroende. Det sker ingen samlad uppföljning av de individuella insatserna som generellt ger en tydlig bild av hur effektiv respektive resurs inom barn och ungdomsvården/behandlingen är. Socialförvaltningen beskriver att dagens verksamhetssystem inte är optimalt för uppföljning men att förvaltningen inväntar ett nytt system som kommer att möjliggöra bättre uppföljning och statistik, bl.a inom granskningsområdet. 3.5.1 Bedömning Genomförd granskning visar att uppföljning främst görs i de ärenden där utredning gjorts och där beslut fattats om insatsen. Uppföljning sker då kontinuerligt utifrån de mål som fastställts i genomförandeplan/vårdplan. Vi bedömer att uppföljning av övriga resurser/verksamheter kan utvecklas ytterligare och noterar samtidigt att förvaltningen inväntar ett nytt system, bl.a. för förbättrad uppföljning. Vi rekommenderar att socialnämnden fortsatt utvecklar rutiner för att generellt följa utfallet av kommunens olika resurser och huruvida respektive resurs lyckas hjälpa barn, ungdomar och vuxna/föräldrar att nå målen ur ett generellt perspektiv. 14

De resurser/verksamheter som inte ger stödet efter beslut om bistånd bör upprätta andra sätt att mäta effekten av insatsen, t.ex. genom att använda brukarenkäter. 3.6 Samverkan Av Plan för socialtjänsten framgår att samarbetet mellan lokala aktörer bör utvecklas i syfte att stärka det främjande och förebyggande arbetet samt utveckla lokala insatser. Samarbetet mellan socialtjänsten och skolan/elevhälsan ska särskilt utvecklas. Inom ramen för kommunens folkhälsofrämjande arbete ska socialtjänsten också samverka med myndigheter och organisationer, som främst riktas till barn och unga. Av Plan för lärande framgår att: kampen mot alkohol och andra droger måste ständigt pågå. Skolan, socialtjänsten och polisen ska i sitt samarbete involvera det civila samhället vilket är viktigt för att nå bestående framgångar. Där har öppna förskolor, fritidsgårdar, familjecentraler, bred föräldrasamverkan och ungdomsmottagningen en viktig roll. Skolan ska samverka brett i syfte att stödja föräldrarna och ungdomarna till en drogfri uppväxt. Det framgår av samtliga intervjuer att samverkan är viktigt och att det inom kommunen tygliggjorts att samverkan ska prioriteras mellan berörda verksamheter och aktörer. Samverkan upplevs ha förbättrats under senare år och intervjuade betonar vikten av ett helhetsperspektiv av barnets situation men också betydelsen av att kunna se och förstå olika kompetenser/professioners perspektiv och arbetssätt för ett gott samverkansklimat. Det finns idag inga strukturerade samverkansträffar eller förvaltnings-/enhetsövergripande projekt specifikt med fokus på granskad målgrupp. Däremot sker olika samverkansträffar med olika syfte mellan socialförvaltningens verksamheter, skolan/elevhälsan och andra myndigheter/aktörer. Några exempel på samverkansforum/nätverk: Fjärilen har samverkansträffar med bl.a. Beroendecentrum, Elevhälsan, avdelningen för barn och unga för att utbyta erfarenhet och diskutera olika resurser. Projekt förstärkt föräldrastöd elevhälsan, Bryggan, föräldra-barnhälsan och BUP. Syftet är att få en gemensam organisation för föräldrastöd. Övergripande samverkan mellan Elevhälsan, avdelningen för barn och unga och avdelningen för unga vuxna. Barnhälsoteam; har upprättats inom några skolenheter; rektor, specialpedagog, psykolog från föräldra-barnhälsan, socialtjänsten (ibland) och BVC ingår. Syftet är förebyggande barnhälsoarbete utifrånbarnperspektivet samt större kunskap om varandras profession. Handläggarna inom Beroendecentrum, avdelningen för barn och unga och vuxenstöd har kontakt mellan varandra och olika öppenvårdsresurser i specifika individärenden. Ibland 15

sker även gemensamma träffar där ömsesidiga frågor diskuteras och erfarenheter utbyts. På olika chefsnivåer sker även kontinuerliga träffar där generella frågor kan belysas. Kontakter sker även mellan olika enheter när exempelvis en förälder behöver stöd då barnen aktualiserats och är föremål för insatser. Fjärilen har mycket samverkan med skolan, bl.a. har de kontinuerlig information i skolor och olika seminarier och intervjuade betonar vikten av regelbunden marknadsföring av verksamheten till olika verksamheter/aktörer. Flertalet intervjuade inom skolan upplever att socialtjänstens kontaktpersoner mot skolan har underlättat samverkan genom en naturligare kontakt/ingång. Det varierar dock mellan skolenheter hur mycket kontakt skolenheten har med socialtjänsten i det vardagliga, förebyggande arbetet. En intervjuad skolenhet har gjort ett krafttag kring samverkan där socialtjänsten (Fjärilen, Bryggan m.fl.) bjöds in för att informera personalen och hålla i korta seminarier. Detta var mycket uppskattat av personalen. Som nämnts tidigare upplever intervjuad personal inom förskolan att samverkan med socialtjänsten kan utvecklas. Inom socialförvaltningen har utbildning genomförts för olika personalgrupper med fokus på barnens situation. Exempel är information och utbildning i utredningsmetoden BBIC som införts vid handläggning och dokumentation samt utbildning i samtal med barn. Flertalet intervjuade beskriver att samverkan troligtvis kommer att underlättas framöver när bl.a. Fjärilen, öppenvårdsverksamhet och familjehusen samlas under samma enhet i den nya organisationen. 3.6.1 Bedömning Vi har i granskningen fått bilden av att det finns en tydlig signal från berörda politiker och förvaltningsledningar att samverkan är viktig och ska prioriteras. Av intervjuer framgår även att samverkansklimatet internt inom socialförvaltningen som mellan socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden har förbättrats under senare år. Båda förvaltningarna har även betonat vikten av samverkan i sina styrande dokument och målsättningar. Det finns en rad olika samverkansforum/nätverk för samverkan där förutsättningar finns för en fortsatt god samverkan, bland annat för granskad målgrupp barn och ungdomar. Vi bedömer att socialnämnden bör undersöka behovet av samverkan mellan interna och externa parter kring barnet specifikt för målgruppen barn och unga till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Det baserar vi främst på att detta är en målgrupp barn och unga vars behov generellt är svåra att upptäcka samt att det beräknas vara en stor 16

grupp 6 barn och unga vars föräldrar har denna problematik och att gruppen ständigt tenderar att öka i samhället. 4 Revisionell bedömning med åtgärdsförslag Vi bedömer att socialnämnden, i allt väsentligt, har en ändamålsenlig verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Inom båda nämnderna finns arbetssätt och rutiner som eftersträvar att utsatta barn uppmärksammas och får adekvat stöd. Inom kommunen har även resurser lagts på utökade insatser mot föräldrar. Vi konstaterar dock att Fjärilen som specifikt är riktad mot granskad målgrupp inte kan erbjudas under hela året. Däremot kan barnen/ungdomarna ha behov inom flera områden vilken kan innebära att behoven kan tillgodoses genom andra insatser. Anmälningsplikten Granskningen visar att samtliga intervjuade känner till rutinen för anmälningsplikten till socialtjänsten. Det finns en broschyr framtagen av socialtjänsten som tydliggör anmälningsplikten, den är dock inte välkänd hos samtliga verksamheter. Det framkommer av granskningen att det är oklart om samtliga för- och grundskoleenheter har upprättat en skriftlig handlingsplan/dokument som beskriver anmälningsplikten och gällande rutin. Barnperspektivet inom relevanta verksamheter Vi bedömer att det finns en tydlig styrning mot att arbeta utifrån ett barnperspektiv och arbetet i granskade verksamheter utgår utifrån detta. Resurser och kompetens för att möta målgruppen Vi bedömer att det inom socialtjänsten finns ett antal relevanta resurser och stor kompetens för att ge stöd till barn/unga med missbrukande föräldrar. Barnen kan ofta ha komplexa behov som kan tillgodoses genom flera olika insatser. Inom för- och grundskola varierar kompetensen något gällande att uppmärksamma behov av stöd. Uppföljning av insatser Granskningen visar att dokumenterad uppföljning främst görs i de ärenden där utredning gjorts och beslut fattats om insatsen. I övrigt kan uppföljning och statistik utvecklas. 6 Folkhälsoinstitutet har beräknat att 20 procent av alla ungdomar har missbrukande föräldrar och att 10 procent har föräldrar som är psykiskt sjuka. Detta innebär att mer än var fjärde elev en klass är i riskzonen och på ett eller annat sätt är drabbad. 17

Samverkan Vikten av samverkan betonas på politisk nivå och i granskade verksamheter. Den beskrivs även generellt ha utvecklats. Det finns ett antal internt och externt fungerande nätverk/samverkansgrupperingar kring barn och unga i kommunen, bl.a. Barn i centrum Samverkan. Utifrån genomförd granskning lämnar vi följande förslag på åtgärder: Att socialnämnden försöker kartlägga omfattningen av målgruppen för att bl.a. kunna möta de behov som finns. Att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att framtagna rutiner kring anmälningsplikten förankras/implementeras hos alla berörda. Dokumenterad rutin skall även finnas lättillgänglig för samtliga personalgrupper, främst inom skolan. Dessutom att informationsspridning av anmälningsplikten i samtliga kommunala verksamheter tydliggörs och dokumenteras. Att socialnämnden säkerställer en väl fungerande återkoppling av anmälan/ansökan till berörd verksamhet. Att socialnämnden och BoU-nämnden fortsatt arbetar med att säkerställa barnperspektivet i alla led och att berörda personalgrupper har tillräcklig kompetens för att kunna trygga barnperspektivet. Att socialnämnden säkerställer att riktade insatser/resurser till barn och unga med missbrukande föräldrar kan erbjudas på helårsbasis. Att socialnämnden verkar för bättre statistik och uppföljning på området. Bland annat att de resurser som inte ger stödet efter beslut om bistånd upprättar sätt att mäta effekten av insatsen, t.ex. genom brukarenkät. 18

Bilaga 1 Socialnämndens nyckeltal för åldersgruppen 0-15 år: 2009-08 2008 2007 2006 2005 Aktualiseringar, totalt antal 457 578 652 475 Antal startade utredningar enl. 11 kap 1 SOL 112 125 145 135 133 Öppenvård, antal personer 123 114 117 118 101 Kontaktfamilj 19 38 29 48 21 Kontaktperson 9 8 6 8 11 Fjärilen, antal deltagare 29 21 20 15 18 - tonårsprogram - barnprogram - barn till föräldrar med psykisk ohälsa - föräldraprogram 5 7 8 9 5 6 6 4 Trappan 17 12 17 14 11 Stoppet 0 1 0 1 0 MST 13 13 14 6 0 Bryggan, antal barn 52 44 35 37 Bryggan, antal familjer 50 Fältis, föräldragrupp, antal deltagare 22 Avlastningsfamilj för familjhem, antal barn 10 11 Familjerådslag 7 Antal placeringar Institutionsvård SoL 21 28 28 15 23 Institutionsvård LVU 5 7 8 4 10 Familjehemsvård SoL 44 50 47 49 48 Familjehemsvård LVU 21 26 17 20 16 Summa placeringar 91 111 100 88 97 Placerade personer 83 94 Antalet anmälningar från förskolan i relation till totala antalet anmälningar i åldersgruppen 0-6 år: År 2006: 9 anmälningar av totalt 148 st År 2007: 22 anmälningar av totalt 211 st År 2008: 7 anmälningar av totalt 219 st 19

Bilaga 2 Nyckeltal Beroendecentrum 25 år och äldre: Totalt antal placerade personer 23 44 Aktualiseringar, antal 2009-08 2008 2007 2006 2005 Alkoholmissbruk 60 67 67 73 62 Narkotika/lösningsmedel 36 23 6 5 9 LOB 437 472 435 347 332 Trafiknykterhetsbrott 103 61 41 42 53 Hyresskuld 5 10 22 16 24 Meddelande om vräkning 3 13 18 36 17 Elskuld 9 8 12 18 21 Barnomsorgsskuld 0 1 2 Ordning och skick i boende 1 17 22 52 37 Överklagan av beslut 9 10 14 4 10 Ekonomiskt bistånd Antal hushåll 197 186 174 197 222 20