Järnvägens bidrag till en positiv samhällsutveckling För att klara tillväxt och klimat måste vi ha effektiva och miljöekonomiska transporter. För att klara att förstora arbetsmarknader måste vi ha snabb och punktlig kollektivtrafik. För att ha ett konkurrenskraftigt näringsliv måste vi ha flexibla och tillförlitliga tranportlösningar 1990-talets satsningar har gett resultat Resande +25% under 2000 -talet Godstransporterna +18% sedan slutet av 90-talet
Vem bygger vi framtidens transportsystem för? Medborgare Rörliga, miljömedvetna människor som vill bo vackert och tryggt samtidigt som båda i en familj kan ha spännande jobb. Näringsliv Kostnadseffektivt, flexibelt och leveranssäkert näringsliv som är i ständig förändring.
Tillsammans för den framtida infrastrukturen SAMARBETSPARTNERS Banverket Vägverket Luftfartstyrelsen Sjöfartsverket SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) SAMVERKAN Dialog med kommuner, län och regioner Näringslivets transportråd Flygplats- och hamnstrategiutredningen Branschföreträdare och föreningar Banverkets kombiterminalutredning samt Stockholms infrastruktur Särskilt uppdrag till Region Skåne och Västra Götalandsregionen
Samhället utvecklas mot Ett antal stora städer som är tillväxtmotorer i ekonomin Sammanväxta nätverk av tätorter runt de stora städerna med en stabil och flexibel arbetsmarknad starka regioner vilket kräver enkla klimatsmarta val för både individ och näringsliv
Vad vill godsköpare och resenärer ha? helhetslösning för gods effektiva terminaler och linjekapacitet stationer med central placering för enkla byten hög punktlighet/tillförlighet samordnade biljettsystem träffsäker resenärsinformation flexibel transportplanering
Översiktlig bedömning av vad tågtrafikens tillväxt 2006 berodde på (Milj. personkilometer) Källa: KTH, Järnvägsgruppen
I framtiden kan Sverige ha Fördubblade arbets- och studieplatser med 1 timmes resa Enkla kombitransportlösningar ut och in i våra stora städer Minskat utsläppen av koldioxid med 20 % Med andra ord en järnväg som bidrar till tillväxt, stärker näringslivets konkurrenskraft och är klimatsmart
Samhällsutveckling kräver satsningar Kloka satsningar på drift och underhåll Orädda beslut i tunga investeringsprojekt Gemensamma lösningar för alla transportslag
Energiförbrukning transporter Tågdriften står för ungefär två procent av den totala energianvändningen för Sveriges transportsektor. Ändå utför tågen 24 procent av det långväga godstransporterna och 15 procent av de långväga persontransporterna.
Regionförstoring via järnvägen Förbättrad integration Trondheim-Östersund-Sundsvall Vision: 2,9 milj fler människor kan pendla inom en timme! Borlänge ökar från ca 200 000 till 350 000 Karlstad ökar från ca 230 000 till 400 000 Örebro ökar från ca 500 000 till 750 000 Jönköping ökar från ca 250 000 till 950 000 Göteborg ökar från ca 1,1 till 1,4 miljoner Växjö ökar från ca 230 000 till 320 000 Malmö ökar från ca 1,5 till 1,7 miljoner Luleå ökar från ca 140 000 till 210 000 Umeå ökar från ca 130 000 till 250 000 Sundsvall ökar från ca 170 000 till 230 000 Gävle ökar från ca 400 000 till 550 000 Stockholm ökar från ca 2,2 till 2,5 miljoner Linköping ökar från ca 400 000 till 700 000 Kalmar ökar från ca 130 000 till 210 000
Visioner långväga resande Stockholm-Luleå över natt Restid 10 timmar Östersund Umeå Tjänsteresa över dagen Sundsvall-Luleå Tjänsteresa över dagen 95% av fjärrtågen i rätt tid Stockholm-Sundsvall 50% marknadsandel Karlstad-Göteborg Restid 2 timmar Falun/Borlänge-Stockholm 50% marknadsandel Stockholm-Göteborg 60% marknadsandel halvtimmestrafik Linköping-Stockholm 50% marknadsandel Göteborg-Malmö 40% marknadsandel 2 tåg per timme Stockholm-Malmö 40% marknadsandel halvtimmestrafik
Möjlig ökning av godstrafik på sikt (antal tåg) För att behålla marknadsandel:+ 25 % Möjligt att ta marknadsandel: Ytterligare 25 % Främst genom kombitrafik
Utvecklad godstrafik steg för steg Låg nivå säkra kvaliteten för dagens godstrafik Medelhög nivå Förstärka nordsydliga stråk Utveckling av terminaler och lastplatser Hög nivå Fortsatt satsning på nordsydliga stråk Åtgärder på Östvästliga stråk Sammodalitet klimatsatsning
Vision för gods i hela landet Förutsättningar för 25% mer malmtransporter Transportkostnader minskar med 30% i tungt godsstråk Nytt godsstråk väster om Vänern Utrymme för fler tunga godståg och minskade transportkostnader 50% järnvägsandel i Göteborgs hamn Fördubblad volym genom Bergslagen 50% större volym kombi/direkttåg till kontinenten Fördubbling av intermodala transporter till/från Mälardalen Göteborg-Malmö Fördubblad godstrafik Lägre transportkostnader Stockholm-Göteborg Fördubblad godstrafik på järnväg
Strategi Kombinera järnväg och väg, sjöfart och flyg så att gods och personer kommer fram i tid på ett säkert och miljövänligt sätt Satsa på: Kollektivtrafik både på järnväg och väg Miljöoptimera godsflöden per transportslag
Viktigaste stegen till 2019 1. Värdesäkra dagens transportsystem återställ och bibehåll drift- och underhållsnivån för vägar och järnvägar 2. Klimatsäkra transportsystemet kollektivtrafiken mer attraktiv fortsätt stödja utvecklingen av energisnåla bilar och alternativ teknologi samordna transporter och bygg ett antal helt nya länkar i järnvägstransportsystemet
Viktigaste stegen till 2019 3. Höj kvaliteten på transporterna bygg flera alternativa stråk, trädsäkra systemet, börja införa ERTMS inom järnvägstransportsystemet och satsa på kombiterminaler och hamnar 4. Fokusera på viktiga pendlingsstråk goda kombinationer av buss, tåg och andra färdsätt för att ta vara på möjligheter till förstoring av arbetsmarknader 5. Gör finansiering och planering av infrastruktur mer flexibel för att inte bromsa utvecklingen i onödan
Jämförelse av DoU-kostnader inom EU LCC per main trackkm (full Harmonised) [1.000 Euro/main trackkm] 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 49,9 28,8 21,1 D=Sverige 38,8 28,2 10,6 M aintenance [1.000 Euro/ main trackkm] Renewal [1.000 Euro/ main trackkm] Average LCC [1.000 Euro/ main trackkm] 52,3 53,9 22,4 34,8 29,9 32,4 24,5 21,5 59,8 35,4 126,8 26,7 95,2 83,2 59,4 64,1 100,1 46,0 37,2 32,2 31,9 175,3 64,2 111,1 99,5 43,3 56,1 45,1 23,7 21,5 71,5 C D E F G H J K M N Q U X 35,8 26,8 8,9
Tillståndet i Banverkets järnvägsnät 2002-2006 (Index 2002=100 )
Eftersläpning underhåll 2007 Spår Teknisk livslängd 40 år utbytestakt nu 80 år Spårväxlar Teknisk livslängd 40 år utbytestakt nu 100 år Kontaktledning Teknisk livslängd 50 år utbytestakt nu 100 år Signalställverk Teknisk livslängd 40 år utbytestakt nu 50 år
Driftledning och underhåll 3 ramnivåer 1. Högtrafikerade banor Upprätthålla befintlig standard där det finns ett tydligt behov av detta. Lågtrafikerade banor Nedläggning av 75 mil. Ej långsiktigt hållbart eftersom mycket lite görs på de övriga 160 mil. (60 + 0 mdr kr ) Miniminivå! 2. Högtrafikerade banor Anpassa underhållet till dagens trafik och markant höja kvaliteten i trafiken. Lågtrafikerade banor Reinvesteringar på ca 160 mil banor där tydliga trafikeringsintressen finns. (70 + 8 mdr kr) Övriga 75 mil: Utredning om nedläggning. Klimatsmart! 3. Högtrafikerade banor Ta emot en kraftigt utökad trafik utan att kvaliteten i trafiken blir lidande. Förutsätter hög investeringssatsning. (76 + 8 mdr kr)
Lågtrafikerade banor Totalt 235 mil Full upprustning kostar 12 mdr kr 75 mil föreslås läggas ned efter utredning Resterande 160 mil kostar 8 mdr kr att återställa Nedläggningskostnad tillkommer
Fortsatt effektivisering av drift och underhåll Fortsatt konkurrensutsättning Effektivare system/rutiner för driftledning Övergång till mer industriellt byggande Nedläggning av vissa banor
Investeringstrappan I vårt uppdrag ingår konsekvensbeskriva investeringar i fem nivåer Klimatsmart! +50 % genomförd Regionförstoring! Miniminivå! +25 % +50 % påbörjad 0 % Ej rekommenderad 50 % Beslutade pågående projekt med start 2010 25 % 0 % = 91 mdr kr för 10 år = nu gällande framtidsplan utan indexuppräkning
Banverkets bedömning av investeringsnivåerna
Banverkets bedömning av investeringsnivåerna
Banverkets bedömning av investeringsnivåerna
Banverkets bedömning av investeringsnivåerna
Utbyggnad ERTMS 2030 2025 2019 0 % 2015
Tågförseningar uppdelat på orsaker 2006 person- och godstrafik (Antal störningstimmar)
Sektoruppgifternas utveckling
Sektorsuppgifter En höjning av ambitionsnivån kan ge mycket god utväxling: ökad kundtillfredsställelse klimat och miljö aktivare deltagande i samhällsplanering Fortsatt arbete: forskning (FUD) inom ett flertal områden frågor om fordonsförsörjning sektorns behov av kompetensförsörjning samverkan och planering kring trygghetsfrågor + 1 mdr till totalt 3 mdr kr oavsett investeringsnivå
Banavgifter - slutsatser 1. Dagens beräkningsbara avgiftsuttag högre än vägtrafikens 2. Banavgifter kan höjas om vägavgifter höjs 3. Persontrafiken kan byta finansierande avgifter mot ökade marginalkostnader 4. Full marginalkostnad för Gods - Risk för utslagning av mindre aktörer inom dieseltrafik. 5. Ännu inget instrument för ekonomisk styrning av trängsel på spåren