LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Gottsta skola, Skebo skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag
2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESSEN Gottsta/Skebo skolområdes lärare och fritidspersonal hade den 2/6 2014 en fördjupande diskussion kring de olika resultat som framkommit i Våga visa 2014, Pilen enkäten, Medarbetarenkäten, Nationella prov, Trivselenkäten, diagnosmaterialen Diamant och Nya Språket lyfter och Bornholmsunderlaget. Vi analyserade dessa resultat med hänsyn till de lokala och statliga styrdokumenten. Vilka skillnader kunde urskiljas mellan föräldrars/elevers/personals värderingar? Vad kunde ligga bakom dessa? Vad ska vi göra kommande läsår för att förbättra och utveckla respektive område samt hålla i det som fungerat? Denna lokala arbetsplan är den sammanställning av de arbete som gjordes den 2/6. Planen ska under läsåret 2014/2015 vara ett levande dokument med aktiviteter och åtgärder för att utveckla Gottsta/Skebo skolområde. Med hjälp av handledning från Hedman&Mannheimer har vi även arbetat djupare med arbetsmiljön. 3. MÅLOMRÅDEN 3.1 Utveckling och lärande, kunskaper Stimulerande lärande Särskilt stöd Dokumentation av lärande Utveckling av undervisning 3.1.1 Resultat I undersökningar som gjorts kan vi utläsa att alla elever stimuleras på ett positivt sätt. Lärarna är engagerade i elevernas utveckling och väcker elevernas intresse för skolarbete. 95 % av föräldrarna har svarat att skolarbetet är stimulerande för eleverna och att skolan är rolig. Föräldrar och elever har svarat att de är nöjda med det särskilda stödet. 100 % av eleverna tycker att lärarna ger dem den hjälp de behöver samt de kunskaper som krävs för en fortsatt utbildning. När det gäller fortbildning har vi deltagit i Mattematiklyftet, NETT-dagar, The Big 5 föreläsning, projektorutbildning, Lynx och I-PAD utbildning.
3.1.2 Analys Elevernas och föräldrarnas åsikter i Pilen-enkäten visar att våra resultat har höjts. Detta tror vi beror på att det finns en högre medvetenhet hos oss pedagoger att göra styrdokumenten mer synliga för brukarna. En bidragande anledning till att lärandet känns mer stimulerande för eleverna kan bero på utbildning av personalen när det gäller kollegiehandledning i Matematiklyftet och LSS. Diskussionerna och analysen av de vi har undervisat om har gjort oss pedagoger mer medvetna om hur vi undervisar. Att vara VFU-handledare bidrar till att undervisningen verbaliseras och analyseras där reflektioner och pedagogiska diskussioner blir en naturlig del i det dagliga arbetet. Vi ser att vårt medvetna val av att göra olika grupperingar har bidragit till att eleverna dels har fått den hjälp de behöver på ett tillfredställande sätt och även ökat sina kunskaper. Vi har en god flexibilitet när det gäller att gruppera alla elever och ser att elever med särskilda behov ökar sina kunskaper genom att specialpedagogen både går in och hjälper till i klassen men även kan ge hjälp enskilt eller i mindre grupp. Denna flexibilitet finns hos alla pedagoger. Trots det känner vi pedagoger att vi inte har tillräckligt med struktur, tid och resurser kring dessa barn för att kunna ge dem det enskilda stöd de behöver. Eleverna och föräldrarna är nöjda med den dokumentation vi delger i Fronter. För oss pedagoger har det dock varit lite mycket skrivarbete men vi har tilltro till att det nya systemet ska underlätta för oss. Att eleverna känner att skolarbetet är stimulerande kan bero på att vi använder varierande arbetssätt som laborativa material, IKT och andra kreativa metoder blandat med mer teoretisk undervisning. 3.1.3 Förbättringsområden Viktigt är att vi behåller det vi har byggt upp under det sista året. Vi ser att det kommande dubbla ledarskapet kan främja de pedagogiska samtalen och att schemalagd tid, både när det gäller mentorernas gemensamma planeringtid samt hela skolans gemensamma konferenstid, underlättar och gör att alla pedagoger kan delta. Vi upplever att viss personlig dokumentation kan förbättras. Vi behöver mer struktur kring hur vi pedagoger arbetar kring elever med särskilda behov, dyslexi, lässtöd etc. Vi vill följa upp föreläsningarna vi går på samt utveckla det kollegiala lärandet med diskussioner i arbetslagen och besök i varandras klassrum. Få en gemensam syn på hur vi använder läxor och prov.
3.1.4 Mål Se till att de goda resultaten behålls och att elevernas kunskaper fortsätter att utvecklas. Eleverna ska uppleva undervisningen stimulerande och utmanande. Bättre organisation kring elever med särskilda behov. 3.1.5 ) Avsätta tid för pedagogiska diskussioner samt gemensam planeringstid i arbetslagen och det dubbla ledarskapet. Schemaläggning så att både elever och pedagoger får bästa möjliga arbetssituation. Stående punkt på arbetslagsmötet är diskussion kring elever med särskilda behov och hjälpmedel. Följa upp fortbildningar/föreläsningar på de pedagogiska konferenserna. Diskutera i arbetslagen om hur vi använder oss av läxor och prov och deras syfte. 3.2 Normer och värden Arbetsklimat Grundläggande värden 3.2.1 Resultat Enligt medarbetarundersökningen så är resultaten låga när det gäller den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Eleverna känner sig trygga i skolan och de tycker att de vuxna som arbetar på skolan bryr sig om alla elever. Föräldrar tycker att eleverna är trygga på skolan och att de lär sig lösa konflikter på ett bra sätt. Det finns dock en oro för att eleverna inte får arbeta ostört på lektionerna samt mot skolans arbete kring kränkande handlingar. I trivselenkäten framkommer det att elever är rädda för att vara på vissa områden och att det används ett kränkande språk men trots det trivs de flesta elever på skolan mycket bra.
3.2.2 Analys I förra årets medarbetarenkät låg vi på rött och har under året arbetat upp oss till grönt med hjälp av HR och Hedman&Mannheimer. Detta arbete har dock inte hunnit visa sig fullt ut i årets medarbetarundersökning. Vår trångboddhet och saknaden av grupprum gör att den fysiska miljön inte känns bra. Skolans byggnad med de långa, trånga korridorerna ger lätt upphov till spring och konflikter. Eftersom korridoren är enda platsen att ha smågrupper i, så blir de elever som sitter där och arbetar ofta störda av andra elever som passerar. Skolan känns för liten för antal elever. Att föräldrarna anser att deras barn blir störda kan till stor del bero på den fysiska arbetsmiljön med små lokaler och liten tillgång till grupprum. Vårt trygghetsteam gör att arbetet kring kränkande behandling fungerar bra. De har en väl fungerande arbetsordning men trots detta har vi inte lyckats nå ut tillräckligt med detta till föräldrarna. Det är bra att skolsköterska och kurator finns på skolan någon dag i veckan. Att det ha haft EHT med rektorn varje tisdag har möjliggjort att vi pedagoger har haft större möjlighet att träffa dem kring enskilda elever. 3.2.3 Förbättringsområden Arbetet med vår arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt, måste fortsätta. Till höstterminen kommer en grupp att flytta till en annan skola och det ska även byggas om och göras fler grupprum. Det dubbla ledarskapet till nästa läsår gör att praktiska delningar i större mån blir möjlig. Behålla det värdegrundsarbete vi gör med eleverna och arbeta med det kontinuerligt i den dagliga verksamheten, i alla skolans lokaler och uteområden. Bli bättre på att skriva ner vad som har hänt i händelseboken. Ha fler rastvakter ute samtidigt, minst två och två. De måste ambulera på skolans område. Tydligöra vårt arbete mot kränkande behandlingar. Utarbeta en plan för hur vi kan göra likabehandlingsplanen tydlig för elever och föräldrar samt hur vi ska arbeta med den så den blir ett levande dokument för alla. 3.2.4 Mål Att alla elever känner sig trygga, trivs och mår bra i skolan. Att alla elever kan arbetat ostört på lektionerna. Att alla i personalen ska må bra, trivas och känna arbetsglädje. Att skolans lokaler anpassas efter behovet.
3.2.5 ) Ombyggnad av skolan. Omorganisation med dubbelt ledarskap. Fortsatt arbete kring värdegrund bland personal och elev samt tydliggöra vårt värdegrundsarbete och vår likabehandlingsplan för föräldrar. Trygghetsteamet måste få möjlighet att kunna gå ifrån ordinarie arbetsuppgifter när någon konflikt behöver utredas. Det bör finnas fyra personer i trygghetsteamet och då från olika stadier/verksamheter Att vara beredda på att omfördela resurser när behov om grupper förändras i sin dynamik när behov uppstår. Arbeta med den psykiska och fysiska miljön hos oss personal så att vi känner glädje att gå till jobbet. 3.3 Elevernas ansvar och inflytande Ansvar och inflytande för elever/barn 3.3.1 Resultat I både föräldra- och elevgrupperna har det framkommit att eleverna till viss del inte får vara med och planera sitt skolarbete eller hur de ska arbeta med olika skoluppgifter. I övrigt så anser eleverna att de tar ansvar över sitt arbete och att lärarna lyssnar på deras åsikter. De yngre elevernas föräldrar tycker att eleverna inte uppmuntras till att ta ansvar i skolan till skillnad från de äldre elevernas föräldrar som tycker tvärt om. 3.3.2 Analys Eleverna kan inte var och en vara med och planera allt skolarbete. Utifrån givna områden och styrdokument så får eleverna ansvar efter mognad. Vi har väl fungerande klassråd. Elevråden har dock minskat detta läsår jämfört med tidigare men det har varit positivt att rektor deltagit. 3.3.3 Förbättringsområden Sträva efter att elevernas inflytande ökar när det gäller att t.ex. välja arbetssätt. Det är viktigt att elevrådet infaller med en regelbundenhet ca 1 gång per månad. Protokoll från elevråden behöver komma ut i klasserna omgående så att frågorna kan återkopplas på klassråden. Vi behöver göra kunskapskraven mer synliga för både elever och föräldrar. Förtydliga vad eleven kan ha inflytande och ansvar över i t.ex. hembrev och föräldramöten.
3.3.4 Mål Ha ett väl fungerande klassråd och elevråd. Ge eleverna ökat inflytande utifrån mognad när det gäller att planerar olika arbetssätt. Hålla kunskapskraven levande för eleverna så att de får en förståelse för varför vi undervisar om det vi gör. 3.3.5 ) Elevråd 1 gång per månad där datum fastställs i början av varje termin. Snabb utdelning av protokoll. Schemalagd mentorstid där man har klassråd. Utforma en dagordning till klassråden som är enhetlig för hela skolan med frågor kring elevernas arbetsmiljö t.ex. Hur har veckan varit? Har du arbetsro? 3.4 Skola och hem Skola/förskola och hem 3.4.1 Resultat Enligt Pilen enkäten tycker de äldre elevernas föräldrar att personalen är intresserad av deras synpunkter och önskemål samt att skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan. Bland de yngre elevernas föräldrar finns ett visst missnöje när det gäller möjligheten att få ha inflytande i skolans verksamhet. Dålig föräldranärvaro på Fika med rektor tillfällena. 3.4.2 Analys Det finns många olika vägar där föräldrarna kan ta del av information från skolan, både när det gäller ren information som i t.ex. veckobrev men även kring elevernas kunskapsutveckling. Vi använder mail, Fronter, papperkopior, personliga utvecklingssamtal och föräldramöten. Oro från oss pedagoger finns trots detta för att föräldrar inte läser all information. Att så få föräldrar har deltagit på Fika med rektor tillfällena tolkar vi som att föräldrarna är nöjda med verksamheten. 3.4.3 Förbättringsområden För att öka föräldrainflytandet bör ett föräldraråd/enhetsråd/fika med rektor etc. bli ett fungerande forum. 3.4.4 Mål Att nå 100 % av föräldrarna så att de känner sig delaktiga och har inflytande i skolan. Skapa positiva relationer mellan skola och hem. 3.4.5 ) Rektorn behöver hitta ett fungerande forum för föräldrainflytande. Fortsätta att bjuda in till föräldramöten och andra trevligheter.
3.5 Bedömning och betyg Bedömning och betyg Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare 3.5.1 Resultat I Diamant och Nya språket lyfter diagnoserna nådde de flesta elever målen för sin årskurs. De få elever som inte gjorde det har åtgärdsprogram. På nationella proven i åk3 klarade de flesta målen. På Nationella proven i åk 6 fick alla godkänt i alla prov. NP-betyget jämfört med slutbetyget är väldigt lika hos de flesta eleverna. Resultaten på Bornholms screening höjdes från höst till vår. 3.5.2 Analys Att så många har lyckats bra inom Diamantområdet Skriftliga algoritmer beror på att de har arbetat mycket kring detta område och har fått det relativt befäst. De som ligger lågt på Nya Språket lyfter är de elever med åtgärdsprogram och som behöver fortsatt stöd. Att alla elever i åk 6 är godkända på alla NP visar att de har fått de kunskaper de behöver utifrån Lgr11. Vi känner att vi har fått tillräcklig utbildning i Lgr11, betyg och bedömning samt skriftliga omdömen, trots det är det svårt att få till en likvärdig bedömning då det är lätt att tolka olika samt att Lgr 11 bara har mätbara kunskapskrav i åk 3 och åk 6. Att resultatet på Bornholms screening höjts från höst till vår beror på att det läggs mycket fokus på språklig medvetenhet. 3.5.3 Förbättringsområden Säkerställa resursstöd till de elever som har behov av det, även om alla nått kunskapskraven. Tydliggöra de olika kunskapskraven i alla årskurser för att underlätta likvärdig bedömning. Få en samsyn i hur vi bedömer eleverna i Nya Språket lyfter och Diamant. 3.5.4 Mål Att alla når kunskapskraven. Att alla elever med behov av särskilt stöd får rätt hjälpmedel. 3.5.5 ) Se till att alla elever får rätt stöd redan vid schemaläggningen samt att kontinuerligt i arbetslagen diskutera elevernas behov så att rätt resurser ges. Diskussioner på de pedagogiska konferenserna kring bedömning av Nya Språket lyfter och Diamant. Revidera LPP-underlaget, bryta ner kunskapskraven i alla årskurser, för att underlätta likvärdig bedömning. Gemensam rättning av NP.
3.6 Skolan och omvärden Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval 3.6.1 Resultat Tillsammans med kyrkan har vi gemensamt ordnat arbeten kring värdegrund, religions- och musik-undervisning. Vi tar vara på kulturutbudet i närområdet med t.ex. biblioteksbesök, teater och film. Vi knyter an studiebesök till aktuellt arbetsområde i bästa möjliga mån. Vi har samarbetat med några av ortens idrottsföreningar men det har varit mindre än tidigare. Föräldrarna är nöjda med samarbetet mellan skola och fritids. Undervisningen i Hemkunskap och språk har åk 6 haft på Hallsta skolas högstadium. Samverkan med högstadiet inför övergången mellan åk 6 och åk 7 var denna vårtermin inte så bra. Utifrån ämnesbehörighet och på förhand bestämd schemalagd tid går vi in i varandras grupper. 3.6.2 Analys Vår samverkan med omvärlden är berikande för eleverna och utgör ett bra komplement för den ordinarie undervisningen. Det är bra att eleverna får träffa personer från olika delar av samhället. När åk 6 åker för att ha undervisning på högstadiet blir de bekanta med den miljö och de lärare som de flesta ska träffa dagligen i åk 7. Lärarna i åk 6 fick inte ta del av eller chans att påverka klassindelningen för åk 7 innan den skickades hem till elever och föräldrar. Beror det minskade samarbetet med idrottsföreningarna på oss eller dem? Det dubbla ledarskapet kommer förhoppningsvis leda till bättre samverkan mellan skola och fritids. Det är inte bra att gå in i en annan helklass endast en lektion i veckan. Det är lätt att lektionen försvinner p.g.a. sena ankomster, studiedagar mm. Resultatet blir att eleverna träffar läraren alltför sällan. 3.6.3 Förbättringsområden Vi vill se den nya klassindelningen till sjuan innan de skickas ut till föräldrarna. Det behöver vara överlämnandekonferens med respektive överlämnande skola på skilda tider. Det finns mycket information som även behöver ges muntligt. Få en mer enhetlig och gemensam samsyn kring prao, studiebesök och kulturresor. För att öka samarbetet med idrottsföreningar och fortsätta ha vår inriktning Idrott & Hälsa behöver vi göra mer än i dagsläget. Öka samarbetet mellan skola och fritids vid ex. temaveckor. Planera lärarnas tid de går in i andra grupper så att de kunskaper som ska läras ut hinns med och att läraren hinner få en relation till alla elever. 3.6.4 Mål Hitta ett gemensamt synsätt kring olika kulturresor, prao, studiebesök mm. Behålla de samarbetsformer som vi har med utomstående instanser.
3.6.5 ) Ha gemensamma diskussioner kring när eleverna ska göra olika saker så att vi säkerställer att alla elever får uppleva ett antal studiebesök. Fortsätta samarbeta med omvärlden. Arbeta mera med vår inriktning Idrott & Hälsa för att behålla den. 3.7 Rektors ansvar Rektors/förskolechefens ansvar Övergripande 3.7.1 Resultat Flertalet föräldrar och elever har förtroende för rektor. Flertalet pedagoger tycker att rektor tar ansvar och bidrar till ett bra arbetsklimat. Enligt medarbetarundersökningen framgår att utvecklingssamtalen behöver förbättras. Det har varit en avsaknad av samarbetet mellan förskola och skola. 3.7.2 Analys Vi har haft svårt att få kontinuitet på våra medarbetarsamtal p.g.a. bl.a. rektorsbyten. Förskolechefer och rektor har inte sammankallat till möte ang. samsyn och samarbetet inför skolstart. Enl. Lgr-11 och Lpfö är det rektors ansvar att vara sammankallande vilket inte skett. Under läsåret 13-14 har samverkan mellan förskola och skola, för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, inte varit så bra som det kunde ha varit. 3.7.3 Förbättringsområden Medarbetarsamtalen behöver hållas och leda framåt för att utveckla oss. Rektor sammankallar till möte inför varje läsårs förskoleklass start. 3.7.4 Mål Regelbundna medarbetarsamtal. Tydlig arbetsgång gällande samverkan mellan förskola och skola. 3.7.5 ) Ny rektor fr o m 20140811. Michael Eriksson Att, enligt beslutat årshjul, genomföra medarbetarsamtal med samtliga medarbetare, under hösten -14. Kontinuerligt följa upp varje medarbetare genom dialog, verksamhetsbesök och feedback. Följa upp mål och resultat kring de identifierade förbättringsområdena i LAP. Tillsammans med förskolechef skapa en handlingsplan innehållande rutiner för samverkan mellan förskola och skola gällande övergång från förskola till förskoleklass. Rektor ansvarar för att ta initiativet till detta under höstterminen -14. Handlingsplanen skall vara klar för genomförande vårterminen -15.