Malmö stad 1 (9) Datum 2015-01-26 Vår referens Jens Trondman Planeringssekreterare Jens.Trondman@malmo.se Tjänsteskrivelse FRI-2013-1997 Sammanfattning Varje dag genomför fritidsförvaltningen mätningar av hur personalresurserna används på aktivitetsytor såsom idrottsplatser, sporthallar och ishallar; personalen rapporterar vilka och var arbetsuppgifter har utförts. Rapporteringen kallas internt för resursmätning. I föreliggande rapport har resursmätningen använts som underlag för att beräkna hur driftavdelningens resurser fördelar sig per anläggning. Syftet med rapporten är att redogöra för anläggningsresurserna fördelar sig ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv, samt ge ett förslag på en metod för framtida analys av fritidsförvaltningens resursfördelning. Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås besluta att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Rapport - Beslutsplanering Fritidsnämndens Arbetsutskott 2015-02-11 Fritidsnämnden 2015-02-19 Ärendet I ärendet presenteras en beskrivning av uppdraget samt fem övergripande slutsatser från den bifogade rapporten. Slutligen ges även en beskrivning av det fortsatta arbetet. Syftet med analysen är att förstå hur förvaltningens anläggningsresurser fördelar sig ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv. Målet är att leverera en rapport vilken redogör för hur fritidsförvaltningens anläggningsresurser fördelar sig ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv samt ta fram en metod för framtida analysarbete. Arbetet har genomförts i fem steg. Steg 1: Inventering av underlag samt klargörande av grundläggande begrepp Steg 2: Databaskonstruktion SIGNERAD 2015-01-28
Steg 3: Analys Steg 4: Sammanställning Steg 5: Överlämning 2 (9) Analysen grundar sig främst på ekonomiska kostnader kopplade till anläggningarna samt vilka besökare som nyttjat anläggningarna. Nyttjandet är baserat på det digitala aktivitetsstödet. Analysen utgår därmed inte från samtliga personer som varit på fritidsförvaltningens anläggningar utan enbart de deltagare som finns registrerade i aktivitetsstödet. Det är huvudsakligen föreningsaktiva i åldern 4-25 år som kommer från Malmö och som har varit på en aktivitet som tilldelats aktivitetsbidrag. Analysresultatet i korthet 1. Aktiviteter sker ofta på andra platser än fritidsförvaltningens anläggningar En stor del av aktiviteterna registrerade i aktivitetsstödet sker på platser där driftavdelningen inte har något större driftansvar och därmed inte lägger några resurser. Flickor/kvinnor är därtill i större utsträckning på dessa anläggningar än pojkar/män. De aktiviteter det främst rör sig om är ridsport, dans, tennis, gymnastik och olika former av kampsport/budo. Genomförda förändringar av rapporteringen av aktiviteter i ApN kommer leda till att ett flertal av dessa anläggningar och aktiviteter inkluderas i framtida analyser. 58 % av deltagarna i föreningsaktiviteter är på anläggningar där driftavdelningen inte har något större driftansvar 69 % av flickorna/kvinnorna är på andra anläggningar 52 % av pojkar/män är på andra anläggningar 2. Driftavdelningens anläggningsresurser nyttjas främst av män Av de deltagare som varit på aktiviteter i anläggningar där driftavdelningen har något form av driftansvar så var 26 % flickor/kvinnor och 74 % pojkar/män.
3 (9) Det går att konstatera att flickor/kvinnor inte nyttjar dessa anläggningar i lika stor utsträckning som pojkar/män. Analysen visar även att flickor/kvinnor tar del av en mindre andel (26 %) av driftavdelningens resurser än pojkar/män (74 %). 3. Nyttjandet ser olika ut beroende på anläggningstyp De anläggningar som ingår i analysen går att dela in i fem anläggningskategorier eller -typer. Dessa anläggningstyper nyttjas på olika sätt och kostar olika mycket. Antal anläggningar samt kostnader per anläggningstyp Antal Medel (tkr) Totalt (tkr) Ishallar 5 5 488 27 438 Specialhallar 4 3 257 13 027 Idrottsplatser 29 2 308 66 928 Sporthallar 23 1 798 41 357 Gymnastiksalar 36 80 2 873 Totalt 97 1 563 151 622
4 (9) Man kan konstatera att de anläggningstyper som har jämnast könsfördelning är sporthallar och gymnastiksalar. Ishallar och idrottsplatser nyttjas däremot betydligt större utsträckning av pojkar/män än flickor/kvinnor. Ser man till resurser så är ishallar, specialhallar och idrottsplatser de anläggningar som har högst snittkostnad. 4. Barn och unga boende i stadsområde väster är överrepresenterade Nedan presenteras tio spindeldiagram som visar vilka stadsdelar som deltagare registrerade i aktivitetsbidraget kommer ifrån. Varje hörn utgörs av en anläggningstyp. Den svarta femhörningen i mitten utgör befolkningsmängden i den aktuella stadsdelen. Om det blåa området, som utgör deltagande i aktiviteter, går utanför den svarta femhörningen så är deltagare från det stadsområdet överrepresenterade sett till den anläggningstypen. Under varje spindeldiagram presenteras där till socioekonomiska uppgifter om stadsdelen. Limhamn-Bunkeflo Oxie Disponibel inkomst: 1 287 500 kr Disponibel inkomst: 201 700 kr Välfärdsindex: 2 7,4 Välfärdsindex: 6,0 Andel utlandsfödda: 3 16 % Andel utlandsfödda: 25 % Aktiviteter: 4 33 % K/25 % M Aktiviteter: 9 % K/8 % M Befolkning: 5 14 % K/16 % M Befolkning: 4 % K/5 % M 1 Medelvärde för befolkningens disponibla inkomst i stadsdelen (SCB: 2011) 2 Fungerar som en indikator på välfärden i en stadsdel. Utgörs av ett index med värde från 1 till 10. Ju högre värde desto bättre välfärd i stadsdelen. (Malmö stad: Välfärdsredovisningen 2013) 3 Kommuninvånarregistret 2013 (KIR: 2013) 4 Andel av deltagarna som kommer från den aktuella stadsdelen 5 Andel av befolkningen i åldern 4-25 år i den aktuella stadsdelen (KIR: 2013)
5 (9) Husie Västra innerstaden Disponibel inkomst: 229 800 kr Disponibel inkomst: 236 900 kr Välfärdsindex: 7,3 Välfärdsindex: 7,7 Andel utlandsfödda: 22 % Andel utlandsfödda: 15 % Aktiviteter: 9 % K/9 % M Aktiviteter: 10 % K/7 % M Befolkning: 7 % K/7 % M Befolkning: 8 % K/8 % M Hyllie Kirseberg Disponibel inkomst: 180 300 kr Disponibel inkomst: 185 700 kr Välfärdsindex: 4,8 Välfärdsindex: 5,4 Andel utlandsfödda: 34 % Andel utlandsfödda: 31 % Aktiviteter: 7 % K/11 % M Aktiviteter: 4 % K/4 % M Befolkning: 10 % K/10 % M Befolkning: 5 % K/6 % M
6 (9) Rosengård Fosie Disponibel inkomst: 120 800 kr Disponibel inkomst: 145 500 kr Välfärdsindex: 2,7 Välfärdsindex: 3,4 Andel utlandsfödda: 61 % Andel utlandsfödda: 50 % Aktiviteter: 4 % K/9 % M Aktiviteter: 9 % K/13 % M Befolkning: 11 % K/11 % M Befolkning: 15 % K/16 % M Södra innerstaden Centrum Disponibel inkomst: 155 200 kr Disponibel inkomst: 208 500 kr Välfärdsindex: 4,4 Välfärdsindex: 5,8 Andel utlandsfödda: 35 % Andel utlandsfödda: 26 % Aktiviteter: 6 % K/6 % M Aktiviteter: 8 % K/8 % M Befolkning: 11 % K/10 % M Befolkning: 14 % K/12 % M Utfallet är tydligt. Barn och unga från stadsdel Limhamn-Bunkeflo är överrepresenterade sett till samtliga anläggningstyper. Framförallt handlar det dock om mer kostnadstunga anläggningstyper, såsom ishallar och specialhallar. Därtill är kvinnor från Limhamn-Bunkeflo i än större grad överrepresenterade. Stadsdelen har även Limhamn högst disponibel inkomst och välfärdsindex. Även stadsdelarna Oxie, Husie och Västra innerstaden har en större andel aktiviteter än sin andel av befolkningen. Samtliga har relativt höga disponibla inkomster samt välfärdsindex. Barn och unga från övriga stadsdelar är i regel inte lika aktiva i föreningslivet. De stadsdelar som har lägst aktivitetsgrad i förhållande till sin befolkningsmängd är Rosengård, Fosie, Södra innerstaden och Centrum. Dessa stadsdelar är i regel underrepresenterade på samt-
liga anläggningstyper. Undantaget är Fosie avseende idrottsplatser och gymnasiksalar där aktiviteterna motsvarar befolkningsstorleken samt Rosengård som enbart är överrepresenterade sett till den minst kostsamma anläggningstypen, gymnastiksalar. Dessa fyra har därtill generellt låga disponibla inkomster och välfärdsindex. Undantaget är Centrum. Slutligen så ser man att aktivitetsgraden bland flickor/kvinnor är som lägst i dessa fyra stadsdelar. Det finns alltså en förstärkt polarisering sett till flickor/kvinnor, dvs. skillnaden mellan de olika stadsdelarna blir än större när vi ser till flickor/kvinnor än när vi ser till pojkar/män. Ett exempel är att 11 % av flickorna/kvinnorna i Malmö bor i Rosengård, men de står enbart för 4 % av deltagandet i aktiviteterna. I Limhamn-Bunkeflo råder det omvända förhållandet. Där bor 14 % av Malmös flickor/kvinnor och de står för 33 % av deltagandet i aktiviteterna. 7 (9) 5. Barn och unga (4-25 år) från Limhamn-Bunkeflo nyttjar i större utsträckning anläggningar i andra delar av staden I rapporten undersöks även var de flesta av deltagarna på anläggningarna kommer ifrån. Frågan är om en anläggning främst används av barn och unga som bor i dess närhet eller om barn och unga reser till andra delar av staden för att vara föreningsaktiva. Resultatet visar att 73 (75 %) av anläggningarna har en lokal upptagning, dvs. de flesta av besökarna bor i närheten av anläggningen. Barn och unga rör sig alltså inte så mycket i staden för att vara föreningsaktiva. Var i staden kommer då deltagarna på de anläggningar som inte har lokal upptagning?
8 (9) På 14 av 24 anläggningar som inte har lokal upptagning så är den vanligaste stadsdelen Limhamn- Bunkeflo. Man kan alltså konstatera att barn och unga från Limhamn-Bunkeflo tenderar till att röra sig mer i staden och besöker anläggningar i andra delar av staden. Fortsättning Det fortsatta arbetet sker inom tre huvudområden. 1. Fortsatt kvalitetssäkringsarbete Fortsatt kvalitetssäkrande av existerande data Fortsätta samla in data Koppla samman fler datamängder 2. Framtagande av statistikverktyg För det första sker ett fortsatt kvalitetssäkringsarbete i form av kvalitetssäkring av data, fortsatt insamling av data och samordning av datamängder. För det andra ska statistikverktyg tas fram för att tillgängliggöra statistiken. En GIS-karta ska tas fram där användaren kan söka, ta fram och analysera den information som finns i databasen på en karta. En klickbar databas ska även tas fram för mer detaljerade analyser. Slutligen ska en metod för implementering tas fram. Målet med metoden är att finna sätt på vilket lärdomar och analyser kan inkorporeras i ordinarie processer på fritidsförvaltingen. Årsrapporter, stöd vid ledningsgrupper, genomförande av beställningsanalyser samt löpande stöd till andra processer är tänkbara tillvägagångssätt. Ansvariga Per Evenäs Avdelningschef Bo Sjöström Direktör
9 (9)
rapport - resursfördelningsanalys Ansvarig: Jens Trondman Förvaltning: Enhet: Avdelningen för verksamhetsstyrning och uppföljning
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Uppdrag och syfte... 3 3. Organisation... 3 4. Metod... 4 4.1 Genomförande... 4 4.2 Avgränsningar, definitioner och konsekvenser... 5 5. Analys och resultat... 6 5.1 Bortfall... 6 5.2 Resultat... 7 6. Slutsatser och fortsatt arbete... 12 6.1 Slutsatser... 12 6.2 Fortsatt arbete... 13 Bilaga 1... 14 Bilaga 2... 15 Bilaga 3... 15 Bilaga 4... 16 Bilaga 5... 18 Bilaga 6... 18 2 (18)
1. Bakgrund Varje dag genomför fritidsförvaltningen mätningar av hur personalresurserna används på aktivitetsytor såsom idrottsplatser, sporthallar och ishallar. Driftpersonalen rapporterar typ av arbetsuppgifter och var de har utförts. Rapporteringen kallas internt för resursmätning. Ett av syftena med resursmätningen är att skapa ett underlag för att utveckla en jämställd, jämlik och effektiv verksamhet 1. Totalt omfattar resursmätningen ca 120 medarbetare inom driftavdelningen med befattningarna idrottsplatsvaktmästare, förvaltningsstäd, hantverkare, förare, mekaniker och snickare. Resursmätningen genomförs för att förstå: 1. vilka arbetsuppgifter som personalen lägger tid på, detta för att kunna planera verksamheten i förhållande till uppdrag och brukarundersökningar 2. hur förvaltningens resurser fördelar sig ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv 3. om förvaltningen tidsmässigt uppfyller driftåtaganden enligt med avtal med extern part, exempelvis ytor biytor i anslutning till anläggningarna. I föreliggande rapport har resursmätningen använts som underlag för att beräkna hur driftavdelningens resurser 2 fördelar sig per anläggning 3, dvs. anläggningsresurser 4. Med resultatet från resursmätningen i kombination med föreningslivets närvarorapportering och det ekonomiska utfallet är det möjligt att visa hur driftavdelningens resurser fördelar sig ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv. 2. Uppdrag och syfte Uppdraget och därmed även syftet med rapporten är att redogöra för hur fritidsförvaltningens anläggningsresurser fördelar sig ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv. Rapporten ska även ge förslag på en metod för framtida analys. 3. Organisation ens genomförande har i stor utsträckning varit ett förvaltningsövergripande arbete. Representanter från i stort sett samtliga avdelningar på fritidsförvaltningen har bidragit i olika former och i olika utsträckning. Samverkan i analysen ser ut som följande: Uppdragsbeställare Uppdragsledare Resurspersoner Intern mottagare Extern mottagare Thomas Sterner (avdelningschef driftavdelningen) Jens Trondman Jonas Didrik, Vanja Gardovic, Daniel Blennow, Hamid Rafiei, Rebecka Olofsson, Elisabeth Prytz, Gustav Johansson, Amir Nuhanovic, Louise Högborg, Mats Borglin s ledningsgrupp Fritidsnämnden Kontakt och dialog med resurspersoner och uppdragsbeställare har skett löpande under uppdragets gång i form av möten och email. Ovan nämnda personer arbetar förvaltningens ekonomiavdelning, 1 Resursmätningen har också till syfte att göra det möjligt att följa om förvaltningen tidsmässigt uppfyller åtaganden enligt avtal med extern part 2 Exklusive ej anläggningsanknutna kostnader såsom central administration, fordon ej knutna till anläggning och arbetskläder 3 Exklusive bad- och rekreationsanläggningar 4 Se definition på sid. 5-6. 3 (18)
administrativa avdelning, avdelningen för verksamhetsstyrning och -uppföljning, driftavdelning samt föreningsavdelning. 4. Metod 4.1 Genomförande en genomfördes stegvis. Varje steg står i en beroenderelation till det föregående. Det är alltså först när det första steget är avklarat som det är möjligt att påbörja det andra. Vid ett flertal tillfälle under genomförandet krävdes det att ta ett steg tillbaka för att revidera eller totalt göra om vissa steg beroende på nya uppgifter och behov. Främst handlade det om datasamordning. Ett exempel är att en del data har behövts uppdateras då den inte ansetts tillräckligt kvalitetssäkrad. Steg 1: Förtydligande av uppdrag och inventering av underlag För att kunna genomföra resursfördelningsanalysen krävdes en rad uppgifter kopplade till resursmätning, ekonomi och aktivitetsrapportering. De uppgifter som togs fram berörde dels vilka resurser som lagts per anläggning, anläggningsresurser, dels vilka som nyttjat anläggningarna, brukarna. En central fråga som därmed behövde klargöras var vilka resurser som utgjorde fritidsförvaltningens anläggningsresurser och vilka som utgjorde brukarna. För att ta reda på detta fördes en dialog med berörda resurspersoner kring vad som var relevant att ta reda på och dels genomfördes en inventering av all relevant och tillgänglig data. Steg 1 handlade således om att förtydliga uppdraget, definiera de centrala begreppen och att avgränsa uppdraget utifrån tillgänglig data 5. Steg 2: Datasamordning och databaskonstruktion När steg 1 var genomfört var det möjligt att börja samla in och samordna data i syfte att skapa den databas som krävs för att analysera hur fritidsförvaltningens resurser fördelar sig ur ett jämställdhetsoch geografiskt perspektiv. Databasen skapades genom en sammanslagning av data från resursmätningen, ekonomisystemet Raindance och det digitala aktivitetsstödet. Utöver dessa informationskällor har även annan information tillförts för att förfina analysen, såsom befolkningsstatistik och uppgifter om fritidsförvaltningens anläggningar. En viktig del i detta steg var kvalitetssäkring av data. Kvalitetssäkring har uppnåtts genom en rad parallella processer. En löpande dialog har pågått med resurspersoner om vilken data som är relevant att inkludera i databasen och hur den bäst tas fram. Därtill har enskilda resurspersoner arbetat med datakvalitén i olika system. Ytterligare en aspekt av kvalitetssäkringen är samordningen av de olika datamängderna där det säkerställts att data från de olika systemen går att relatera till varandra. För att skapa en samordnad databas behövdes därmed en del data omkodas. Detta beror på att information lagras och definieras på olika sätt i de skilda dataunderlagen. Ett sådant exempel är den geografiska klassificeringen som i vissa system bygger på fritidsförvaltningens driftområden, och i vissa system bygger på Malmö stads stadsområden. Steg 3: Analys När arbetet var avgränsat, alla begrepp var definierade och all data organiserad i en databas så var det möjligt att göra en analys i enlighet med uppdragsdirektivet. Med andra ord, att analysera hur fritidsförvaltningens anläggningsresurser fördelas ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv. Analysen presenteras i kapitel 5. 5 För att ta del av avgränsningar och definitioner se avsnitt 4.2 Avgränsningar och definitioner 4 (18)
Steg 4: Sammanställning Analysutfallet har sammanställts och presenteras i föreliggande rapport. Utöver resultatet presenteras en rad övergripande slutsatser (se kapitel 6, avsnitt 6.1 Slutsatser). I enlighet med beställarens uppdragsbeskrivning har ett upplägg för det fortsatta arbetet med analyser av fritidsförvaltningens resursfördelning tagits fram. I kapitel 6 (avsnitt 6.2 Fortsatt arbete) presenteras detta upplägg. Steg 5: Rapportering och intern kommunikation Rapporten har presenterats och överlämnats till beställaren och för fritidsförvaltningens ledningsgrupp. Utfallet kommer även att presenteras för berörda enhets- och sektionschefer samt medarbetare. Rapporten kan då fungera som ett stöd i verksamhetsuppföljning och -planering. 4.2 Avgränsningar, definitioner och konsekvenser Rapportens huvudsakliga avgränsning är kopplat till dess syfte, dvs. att analysera hur driftavdelningens resurser fördelar sig ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv 6. Analysen avgränsas således till fritidsförvaltningens driftavdelning. Därtill begränsas analysen till att enbart innefatta de två renodlade driftenheterna på avdelningen Enhet Malmö och Enhet Stadion 7. Den huvudsakliga basen för analysen är de anläggningar som driftenheterna har ett ansvar för. Till anläggningar kopplas en rad olika uppgifter så som ekonomiska kostnader, driftpersonalens arbetstid samt vilka aktiviter och deltagare som nyttjat anläggningen. De uppgifter och resultat som ingår avser 2013. Uppgifterna hämtas primärt från resursmätningen, det digitala aktivitetsstödet och ekonomisystemet Raindance. Avseende vilka anläggningar som ingår i analysen så har tre avgränsningar genomförts. För det första, huvudfokusen i analysen ligger vid de anläggningar där fritidsförvaltningens två driftenheter har ett ansvar för delar eller hela driften. Denna avgränsning är kopplad till det ovan nämnda uppdraget. För det andra, ingår enbart anläggningar där det varit aktiviteter som har godkänts och tilldelats aktivitetsbidrag. Slutligen måste någon form av kostnad finnas kopplad till anläggningen i ekonomisystemet. De två sista avgränsningarna handlar om tillgänglighet av data. Utifrån denna anläggningsavgränsning kommer analysen att utgå ifrån följande anläggningstyper: Idrottsplatser Sporthallar Gymnastiksalar Ishallar Samt fyra specialhallar De ekonomiska kostnader som ingår i analysen har kopplats till specifika anläggningar. De benämns som anläggningsresurser. s anläggningsresurser utgörs av den totala kostnad som driftavdelningen har för en anläggning, exklusive ej anläggningsknutna kostnader 8. De främsta kostnadsgrupper som inkluderas är lokal- och markhyror, fastighetskostnader, bränsle, energi och vatten samt personalkostnader 9. Ytterligare ett centralt begrepp är deltagartimmar. Det är genom deltagartimmarna som det är möjligt att få könsuppdelad statistik på nyttjandet av en anläggning. Deltagartimmar utgörs av summan av det antal timmar som varje enskild brukare nyttjat en anläggning. Låt oss säga att det på en anläggning har 6 Det innebär att resurser som föreningar tar del av genom föreningsavdelningen inte inkluderas. De ekonomiska resurserna utgörs alltså av de kostnader som är direkt kopplade till en specifik anläggning och som är kopplade till driftavdelningen. 7 Enhet Bad med underliggande badanläggningar ingår således inte i analysen. 8 Med ej anläggningsanknutna kostnader avses t.ex. central administration, fordon ej knutna till anläggning samt arbetskläder 9 Se bilaga 1 för samtliga kostnadsgrupper. 5 (18)
varit en aktivitet (en basketträning) som varat i en timme. Detta aktivitetstillfälle besöktes av 20 ungdomar som deltog i träningen. Summan av dessa 20 ungdomars träningstid utgör antalet deltagartimmar för denna aktivitet. Med andra ord, detta aktivitetstillfälle uppgår till 20 deltagartimmar. Deltagartimmar kopplas sedan till andra variabler för att verka som en indikator på hur en anläggning har nyttjats, dvs. vilka aktiviteter som genomförts och vilka som deltagit i dessa aktiviteter. Antalet deltagartimmar hämtas från det digitala aktivitetsstödet. Det innebär att alla statistik kopplat till anläggningsnyttjande utgörs av godkända aktivitetstillfällen, dvs. främst barn och ungdomar i åldrarna 4-25 år. Det sker alltså även annan aktivitet 10 i anläggningarna som vi inte har detaljerad statistik på och som därmed inte ingår i analysen. Kosekvensen av detta är att de deltagare som ingår i analysen inte nödvändigtvis har tagit del av samtliga resurser som lagt på en anläggning. Ett exempel är Baltiska Bowlinghallen som enbart har 391 deltagartimmar registrerade. Detta låga antal deltagartimmar står inte i relation till hur pass bokad anläggningen är. Den anläggningen nyttjas alltså främst av aktiva som inte ingår i vår primära målgrupp. Vi kan alltså i denna rapport konstatera vad de olika anläggningarna kostar och hur de nyttjas av vår primära målgrupp; barn och ungdomar i åldrarna 4-25 år. Vi kan dock inte med bestämdhet säga hur den totala kostnaden för en anläggning faktiskt fördelar sig sett till samtliga som nyttjar anläggningen. 5. Analys och resultat 5.1 Bortfall I analysen ingår all tillgänglig data som går att koppla till en anläggning. All data är dock inte tillgänglig och all tillgänglig data går inte att koppla till en anläggning. Det existerar med andra ord ett visst bortfall av data. Nedan redovisas bortfallet för de mest centrala informationskällorna. 2013 hade driftavdelningen 11 ett ekonomiskt utfall om 217,7 Mkr. Av dessa har 183,3 Mkr varit möjliga att koppla till anläggningar. De 34,3 Mkr som utgör bortfallet handlar främst om kostnader för fordon och maskiner som inte bokförs på anläggningar 12 (se Övriga kostnader) samt vissa personalkostnader. Den del av bortfallet som avser personalkostnader är beroende av ett bortfall i resursmätningen. Det handlar alltså om arbetstid som inte blivit registrerad. Ekonomiskt bortfall (tkr) Utfall RFA Bortfall Bortfall (%) Personalkostnader 49 615 30 928 18 687 38 % Övriga kostnader 168 038 152 401 15 637 9 % Totala kostnader 217 653 183 330 34 323 16 % Av dessa 183,3 Mkr används 151,6 Mkr i analysen, dvs. 70 % av driftens kostnader 2013. De 31,7 Mkr som faller bort i detta skede är kopplade dels till avgränsningarna som gjorts och dels till att alla anläggningar inte har registrerade aktiviteter, dvs. de går inte att könsuppdela. Utöver det ekonomiska bortfallet finns det även ett bortfall sett till de registrerade aktiviteterna (deltagartimmarna). Av samtliga registrerade deltagartimmar så sker 58 % på andra platser än fritidsförvaltningens anläggningar. 10 T.ex. föreningsverksamhet som inte tilldelats aktivitetsbidrag och motionsidrottande malmöbor. 11 Exkl. Enhet Bad 12 T.ex. drivmedel, hyra/leasing samt reparation och underhåll. 6 (18)
Sett till bortfall och avgränsningar går det att alltså att konstatera att: 70 % av driftavdelningens kostnader 2013 ingår i analysen 42 % av deltagartimmarna i aktivitetsstödet ingår i analysen 5.2 Resultat I följande avsnitt presenteras några övergripande resultat från den analys som genomförts. Fördelning av deltagartimmar Som tidigare nämnts så sker en stor del av aktiviteterna som registrerats i aktivitetsstödet på andra platser (58 %) än i och på fritidsförvaltningens anläggningar (42 %). Deltagartimmar (aktivitet) fördelade utifrån avgränsning Kvinnor Män Totalt Kvinnor (%) Män (%) På förvaltningens anläggningar 305 320 882 978 1 188 298 26 74 På andra platser 673 502 949 173 1 622 675 42 58 Totalt 978 822 1 832 151 2 810 973 35 65 Dessa aktiviteter sker därmed på platser där driftavdelningen inte lägger sina resurser. Man ser även att andelen kvinnor/flickor är större på andra platser (42 %) än på fritidsförvaltningens anläggningar (26 %). Utifrån detta går det att dra följande slutsatser: Kvinnor/flickor tar del av driftavdelningens resurser i mindre utsträckning än män/pojkar då de i större utsträckning är på aktiviteter som sker på platser där driften inte lägger sina resurser. Fördelning av resurser och deltagartimmar Tabellen nedan visar könsfördelningen av resurser och deltagartimmar. Resurser i relation till deltagartimmar Kvinnor Män Totalt Kvinnor (%) Män (%) Resurser (tkr) 39 755 111 867 151 622 26 74 Deltagartimmar 305 320 882 978 1 188 298 26 74 Fördelningen av deltagartimmar behöver inte stämma överrens med fördelningen av resurser. Fördelningen av resurser är nämligen beroende av på vilka anläggningar aktiviteterna har skett och vad dessa anläggningar kostar. Om kvinnor systematiskt är på anläggningar som det satsas färre resurser på, så skulle könsfördelningen, sett till resurser, avvika från könsfördelningen sett till deltagartimmar. Så är inte fallet. Man kan konstatera att: Kvinnor/flickor tar del av en mindre del av resurserna än män/pojkar då kvinnor/flickor i lägre utsträckning nyttjar fritidsförvaltningens anläggningar 7 (18)
Resurser och deltagartimmar per anläggningstyp Resurser och deltagartimmar per anläggningstyp Resurser (tkr) Deltagartimmar Antal Medel 13 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor (%) Män (%) Ishallar 5 5 488 27 438 14 634 88 025 102 659 14 86 Idrottsplatser 29 2 308 66 928 79 762 464 938 544 700 15 85 Specialhallar 5 2 828 14 141 37 997 75 512 113 508 33 67 Gymnastiksalar 36 80 2 873 32 732 56 437 89 169 37 63 Sporthallar 22 1 829 40 243 140 195 198 067 338 262 41 59 Totalt 97 1 563 151 622 305 320 882 978 1 188 298 26 74 Nyttjandet per anläggningstyp ser olika ut sett till kön och kostnad. Oavsett anläggningstyp så är kvinnor underrepresenterade. Vi ser även att de två anläggningstyper där skillnaden mellan flickor/kvinnor och pojkar/män är minst, gymnastiksalar och sporthallar, så är kostnaderna förhållandevis låga. I ishallar, den dyraste anläggningstypen, och på idrottsplatser är pojkar/män starkt överrepresenterade. Vi kan alltså konstatera att: Pojkar/män nyttjar samtliga anläggningstyper i större utsträckning än kvinnor I ishallar och på idrottsplatser är skillnaden mellan flickor/kvinnor och pojkar/män som störst I sporthallar och gymnastiksalar är könsskillnaderna minst, emellertid tar pojkar/män del av en större andel av deltagartimmarna och resurserna även på dessa anläggningar Var deltagarna kommer ifrån Första halvåret 2013 bestod Malmö stad av tio stadsdelar för att under sommaren ersättas av fem stadsområden. I föreliggande rapport är all data från 2013 och tidigare. Därmed är det även så att de tidigare stadsdelarna utgör grunden i den geografiska analysen, dvs. när vi ser till var deltagarna kommer ifrån och hur de nyttjar fritidsförvaltningens resurser. Ytterligare en orsak till att utgå ifrån stadsområdena är att de i större utsträckning än stadsområdena är homogena. Det är alltså lättare att säga något om deltagare som kommer från stadsdelarna Limhamn- Bunkeflo och Hyllie än det är att säga något om deltagare från stadsområde väster. Diagrammet nedanför är baserat på underlag hämtat från Malmö stads välfärdsredovisning. Utfallet är tydligt, i tio av tolv stadsdelar är mellan 30 och 40 % av eleverna i årskurs nio fysiskt aktiva 14. Det skiljer alltså inte så mycket mellan de olika stadsdelarna när vi ser till hur mycket barn i årskurs nio rör på sig. 13 Genomsnittlig kostnad för en anläggning uppdelat på anläggningstyper 14 I Malmö stads välfärdsredovisning definieras det som här kallas fysiskt aktiv som att eleverna idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan. 8 (18)
Källa: Malmö stads välfärdsredovisning 2013 Om den fysiska aktiviteten är relativt jämn mellan stadsområdena på en generell nivå så ser vi däremot stora skillnader mellan flickor och pojkar. Flickor är som mest aktiva i Kirseberg och Västra innerstaden och som minst aktiva i Södra innerstaden och i Husie. Skillnaden mellan flickor och pojkar är som störst i Södra innerstaden och minst i Limhamn-Bunkeflo. Oavsett vilken stadsdel vi ser till så är flickor i lägre grad fysiskt aktiva än pojkar. För hela Malmö stad visar välfärdsredovisningen att 25 % av flickorna och 47 % av pojkarna i årskurs nio år 2012 var fysiskt aktiva. Källa: Malmö stads välfärdsredovisning 2013 Hur ser det då ut när vi jämför nyttjandet av fritidsförvaltningens anläggningar med hur befolkningen är sammansatt? Generellt ser vi att barn och unga från Limhamn-Bunkeflo är kraftigt överrepresenterade i förhållande till hur många barn och unga som kommer från den stadsdelen. Detta gäller för både flickor/kvinnor och pojkar/män även om det är tydligast för flickor/kvinnor. Vi ser även att flickor/kvinnor och pojkar/män från Oxie och Husie är överrepresenterade. Södra innerstaden, Fosie, Rosengård och Centrum utgör en motpol. Både flickor/kvinnor och pojkar/män från dessa områden är underrepresenterade. 9 (18)
Andel (%) deltagartimmar per anläggning samt andel av totala befolkningen per stadsdel (4-25 år) Limhamn-Bunkeflo Hyllie Husie Rosengård Centrum Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Deltagartimmar 33% 25% 27% 7% 11% 10% 9% 9% 9% 4% 9% 8% 8% 8% 8% Befolkning 14% 16% 15% 10% 10% 10% 7% 7% 7% 11% 11% 11% 14% 12% 13% Differens 19% 9% 12% -3% 1% 0% 3% 1% 2% -7% -2% -3% -6% -4% -5% Andel (%) deltagartimmar per anläggning samt andel av totala befolkningen per stadsdel (4-25 år) Kirseberg Fosie Oxie Södra innerstaden Västra innerstaden Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Deltagartimmar 4% 4% 4% 9% 13% 12% 9% 8% 9% 6% 6% 6% 10% 7% 8% Befolkning 5% 6% 5% 15% 16% 15% 4% 5% 5% 11% 10% 11% 8% 8% 8% Differens -1% -1% -1% -7% -3% -4% 5% 4% 4% -6% -4% -5% 2% 0% 0% Vi kan även konstatera att barn och unga från Limhamn-Bunkeflo är överrepresenterade på samtliga anläggningstyper, emellertid främst sett till ishallar, specialhallar och sporthallar. Anläggningar som i regel är relativt kostsamma. Flickor/kvinnor från Limhamn-Bunkeflo är kraftigt överrepresenterade på samtliga anläggningstyper. För två av de tre stadsdelar som har störst underrepresentation så är den vanligaste anläggningstypen även den billigaste, nämligen gymnastiksalar. Vi kan alltså konstatera att barn och unga från Fosie och Rosengård nyttjar fritidsförvaltningens anläggningar i lägre utsträckning än barn och unga från andra stadsdelar och när de väl nyttjar anläggningarna så besöker de ofta de minst kostsamma anläggningarna. Södra innerstaden är underrepresenterad i ungefär samma utsträckning på samtliga anläggningstyper. I tre stadsdelar är flickor/kvinnor tydligt överrepresenterade; Limhamn-Bunkeflo, Oxie, Husie och Västra innerstaden. En stor del av Malmö stads föreningsaktiva flickor/kvinnor kommer alltså från dessa fyra områden. Gemensamt för samtliga stadsdelar är att överrepresentationen av flickor/kvinnor gäller samtliga anläggningstyper. Främst utmärker Limhamn-Bunkeflo sig. 33% av samtliga flickor/kvinnor i undersökningen kommer från den stadsdelen. Ser vi till den socioekonomiska sammansättningen i de olika stadsdelarna så växer även en annan bild fram. De fyra stadsdelar som tar del av driftavdelningens resurser i störst utsträckning är även de som har högst disponibel inkomst, har höga värden sett till Malmö stads välfärdsindex 15 och har lägst andel utlandsfödda av samtliga stadsdelar. För de tre stadsdelar som i lägst utsträckning nyttjar driftavdelningens resurser är utfallet det omvända. Med andra ord, de har lägst disponibel inkomst, låga värden sett till välfärdsindex och höst andel med utländsk bakgrund. Detta är tydliga indikatorer på att de som tar del av driftens resurser kommer från redan resursstarka stadsdelar. De som redan har får ta del av desto mer. Vi kan alltså konstatera att: Limhamn-Bunkeflo utmärker sig mest genom att vara kraftigt överrepresenterad i förhållande till sin befolkning 15 Välfärdsindex 2013 består av en mängd byckeltal/indikatorer kopplade till områden så som delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet, miljöer och produkter, hälsofrämjande halso- och sjukvård, skydd mot smittspridning, sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitetet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. 10 (18)
Även Oxie, Husie och Västra innerstaden tar del av en stor del av resurserna i relation till stadsdelarnas befolkning. Södra innerstaden, Fosie och Rosengård är däremot underrepresenterade i förhållande till sin befolkning De som tar del av den största delen av driftens resurser kommer från resursstarka stadsdelar. Vi ser även att barn och unga är fysisk aktiva i stadens samtliga stadsdelar, dock så är inte alla stadsdelar lika jämt representerade bland deltagarna i aktivitetsstödet. Upptagningsområde 73 av 97 (75 %) anläggningar har en lokal upptagning. Det innebär att de flesta besökarna 16 på en anläggning bor i den stadsdel som anläggningen ligger i. s resurser nyttas alltså främst lokalt. Byggs det en anläggning i Kirseberg så talar mycket för att den då även kommer att nyttjas av boende i Kirseberg. En intressant fråga är var besökarna oftast kommer ifrån på de anläggningar som inte har en lokal upptagning. Om upptagningen inte är lokal, var kommer deltagarna ifrån? Limhamn-Bunkeflo 14 Fosie 3 Husie 2 Hyllie 2 Västra innerstaden 1 Rosengård 1 Centrum 1 Oxie 0 Södra innerstaden 0 Kirseberg 0 16 Här är det återigen viktigt att tänka på att endast uppgifter från aktivitetsstödet finns tillgängligt. Det innebär att alla deltagare i statistiken inte utgör alla besökare på anläggningarna. Deltagartimmarna ses som en indikator på det generella nyttjandet. 11 (18)
Vi ser att av de anläggningar som inte har en lokal upptagning så är den vanligaste hemstadsdelen Limhamn-Bunkeflo, dvs. barn och unga (4-25 år) från Limhamn-Bunkeflo nyttjar i större utsträckning anläggningar i andra delar av staden de är mer mobila. Vi kan alltså konstatera att anläggningarna främst nyttjas lokalt av de anläggningar som inte har en lokal upptagning så är den vanligaste hemstadsdelen Limhamn- Bunkeflo, dvs. barn och unga (4-25 år) från Limhamn-Bunkeflo är i större utsträckning mobila. 6. Slutsatser och fortsatt arbete 6.1 Slutsatser I denna rapport har en bred variation av data från olika källor använts. Syftet har varit att visa hur driftavdelningens resurser fördelar sig ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv. Vad rapporten kommer fram till bör främst ses som en indikation. Statistik finns inte tillgänglig på samtliga som nyttjar driftens anläggningar, och den statistik som finns är inte så detaljerad. I rapporten har andra undersökningar använts för att i kunna skapa en bild av vilka som nyttjar anläggningarna. Vi kan dock i slutändan konstatera att driftens resurser främst nyttjas av män (74 %). Detta är oberoende av om vi ser till anläggningstyp och var deltagarna bor i staden. Det går även att konstatera att barn och ungdomar är fysiskt aktiva i relativt jämn grad i de olika stadsdelarna men att de inte är jämt representerade i deltagandet i aktivitetsstödet. Barn och unga från redan resursstarka stadsdelar nyttjar i större utsträckning driftens resurser än barn och unga från de minst resursstarka stadsdelarna. Denna bild förstärks ytterligare om vi ser till kön. Flickor/kvinnor är än mer överrepresenterade i de mer resursstarka stadsdelarna. De som redan har tenderar till att få än mer. Barn och unga från resursstarka stadsdelar är även mer mobila och tenderar till att röra sig mer i staden. Nedan listas samtliga slutsatser som presenterats i 5.2 Resultat. Tillsammans skapar de en bild av vilka som främst tar del av driftavdelningens resurser ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv. Kvinnor/flickor tar del av driftavdelningens resurser i mindre utsträckning än män/pojkar då de o i större utsträckning är på aktiviteter som sker på platser där driften inte lägger sina resurser o i lägre utsträckning nyttjar fritidsförvaltningens anläggningar Pojkar/män nyttjar driftens resurser i större utsträckning oberoende av vilken anläggningstyp som studeras o I ishallar och på idrottsplatser är skillnaden mellan flickor/kvinnor och pojkar/män som störst o I sporthallar och gymnastiksalar är könsskillnaderna minst, emellertid tar pojkar/män del av en större andel av deltagartimmarna och resurserna även på dessa anläggningar Det skiljer alltså inte så mycket mellan de olika stadsdelarna när vi ser till hur mycket barn i årskurs nio rör på sig. Vi ser att barn och unga är fysisk aktiva i stadens samtliga stadsdelar, dock så är inte alla stadsdelar lika jämt representerade bland deltagarna i aktivitetsstödet. o Limhamn-Bunkeflo utmärker sig mest genom att vara kraftigt överrepresenterad i förhållande till sin befolkning o Även Oxie, Husie och Västra innerstaden tar del av en stor del av resurserna i relation till stadsdelarnas befolkning. 12 (18)
o Södra innerstaden, Fosie och Rosengård är däremot underrepresenterade i förhållande till sin befolkning o De som tar del av den största delen av driftens resurser sett till sin befolkningsstorlek kommer från resursstarka stadsdelar. o De som tar del av den minsta delen av driftens resurser sett till sin befolkningsstorlek kommer från redan resurssvaga stadsdelar Anläggningarna främst nyttjas lokalt o Av de anläggningar som inte har en lokal upptagning så är den vanligaste hemstadsdelen Limhamn-Bunkeflo. 6.2 Fortsatt arbete Föreliggande rapport är ett första steg för att kunna redogöra för och förstå hur förvaltningens resurser fördelas ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv. Förvaltningen behöver i framtiden utveckla metoder och verktyg för att systematiskt kunna följa upp och analysera fördelningen av resurser ur nämnda perspektiv. Första steget för förvaltningen är att utveckla verktyg för uppföljning och analys. Ett sammarbete har inletts med stadsbyggnadskontoret för att skapa en GIS-karta 17 som visar resursutnyttjandet ur ett jämställdhets- och geografiskt perspektiv i ett lättillgängligt typsnitt. GIS-kartan fyller främst en kommunikativ funktion där vem som helst ska kunna ta till sig grundläggande information om resursutnyttjandet. Därutöver behöver förvaltningen skapa en mer flexibel klickbar databas som samlar all relevant data som behövs för att kunna genomföra detaljerade analyser av resursutnyttjandet. Med två sådana verktyg kommer förvaltningen skapa goda möjligheter för hela organisationen att vara delaktiga i analys och uppföljning på respektive organisatorisk nivå. Föreliggande rapport visar hur omkring 183,3 Mkr av totalt omkring 423,6 Mkr nyttjats 18. Det andra steg rör frågan om hur förvaltningen ska kunna visa hur resterande omkring 240,2 Mkr nyttjas. Det rör främst föreningsbidrag och bad- och rekreation samt evenemang och administration. Därtill behövs resterande 34,4 Mkr av driftavdelningens kostnader kopplas till anläggningar. Det tredje steget pågår fortlöpande och rör frågan implementering, dvs. att utveckla arbetsmetoder för planering, uppföljning och analys. Det rör frågor om förhållandet mellan linjeorganisationens behov inför planering, uppföljning och analys och stödfunktionernas möjlighet att leverera relevant underlag. Här handlar det i stor utsträckning om fortsatt fördjupning i statistiken, t.ex. att ta fram uppgifter på olika typer av verksamhet så som fotboll och gymnastik. 17 GIS står för geografiskt informationssystem 18 424 Mkr utgör fritidsförvaltningens totala kostnader 2013. 13 (18)
Bilaga 1 Ekonomiska kostnader som utgör anläggningsresurser i analysen Kontogrupper Definition 41 Inköp av anläggnings- Utgörs av material för byggande och underhåll av anläggningar. I denna kontogrupp redovisas och underhållsmaterial anskaffningsvärdet av anläggnings- och underhållsmaterial. Till anskaffningsvärdet räknas, utöver varans respektive materialets pris, direkta inköpskostnader såsom frakt, spedition, transportförsäkringar med mera. 45 Bidrag och I denna kontogrupp redovisas bidrag till enskilda personer, företag, föreningar med flera. Med transfereringar bidrag avses en ersättning som lämnas i understödjande syfte. Bidrag kan lämnas utan direkt krav (lämnade bidrag) på motprestation. Motprestation kan dock förekomma, exempelvis som underlag för bedömning av bidragets storlek. Det avgörande vid klassificeringen är om betalningen är av understödjande karaktär eller ej. 46 Köp av Stora delar av den kommunala verksamheten kan indelas i huvudverksamhet och stödverksamhet. huvudverksamhet Både huvud- och stödverksamhet kan utföras i egen regi eller köpas in. I denna kontogrupp redovisas kommunens kostnader för köp av huvudverksamhet när huvudverksamhet köps in istället för att den utförs i egen regi. 47 Konsulttjänster M.M. Här avses specialuppdrag av mer tillfällig art som utförs av företag eller enskilda personer med specialkompetenser som inte är anställda hos kommunen. På detta konto redovisas kostnader för arvoden till konsulter för rådgivning och utredningar avseende tekniska och administrativa frågor, rekryteringstjänster, med mera. En konsult är en rådgivande specialist inom ett visst område, vanligen på kvalificerad nivå. Kostnader (tkr) 0 60 Lokal-och markhyror I denna kontogrupp redovisas kostnader för lokal- och markhyror för kommunens verksamhet. 125 495 61 Fastighetskostnader och -entreprenader 62 Bränsle, energi och vatten 64 Förbrukningsinventarier och -material 65 Kontorsmaterial och trycksaker 1 105 I denna kontogrupp redovisas kostnader för fastigheter avseende såväl hyrda lokaler som egna 10 120 fastigheter. I fastighetskostnader ingår kostnader för den löpande driften av byggnader, exempelvis avgifter för sophämtning och sotningstjänster. Kostnader för egen personal som arbetar med fastighetsservice redovisas däremot i kontoklass 5. I kontogruppen bokförs kostnader för reparation och underhåll på fastigheter och utgifter för entreprenader på fastigheter. I denna kontogrupp redovisas kommunens driftkostnader för bränsle, energi och vatten. 6 473 I denna kontogrupp redovisas kostnader för förbrukningsinventarier och -material, t.ex. armatur för belysning, persienner, gardiner, fasta klädhängare, maskiner, datorer, böcker, tidningar, livsmedel, glödlampor, elproppar, sladdar, pappershanddukar, toalettpapper, kemisk-tekniska produkter och arbetskläder. denna kontogrupp redovisas kostnader för kontorsmaterial och trycksaker av förbrukningskaraktär, det vill säga förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial för kontorsändamål av kort varaktighet. Här redovisas också trycksaker. I denna kontogrupp redovisas kostnader för reparation och underhåll av inventarier; dels maskiner och transportmedel, dels av övriga inventarier. 66 Reparation och underhåll 67 It-Behandling I denna kontogrupp redovisas kostnader för diverse främmande tjänster som inte är att betrakta som konsulttjänster och där övriga kontogrupper för tjänster i kontoklass 6 och 7 inte är tillämpliga. Främst rör det sig om IT relaterade kostnader så som program samt program- och systemändringar. Hit räknas också licensavgifter. 68 Tele-, ITkommunikation I denna kontogrupp redovisas kostnader för tele- och IT-kommunikation samt postbefordran. 62 och postbefordran 70 Transporter och resor I denna kontogrupp redovisas kostnader för transporter, som ej utförs med egna transportmedel, 69 samt resor med kollektivtrafik t.ex. buss, tåg, flyg och bil. Som transportkostnad räknas även de särskilda kostnader som är förenade med transporter, eventuella transportförsäkringar etc. 71 Representation I denna kontogrupp redovisas kostnader för representation. 1 73 Försäkringspremier och riskkostnader I denna kontogrupp redovisas dels kostnader för försäkringspremier som kommunen betalar till försäkringsbolag för att skydda sig mot vissa oförutsebara händelser, dels kostnader för förluster på kortfristiga fordringar i samband med kommunens verksamhet som kommunen själva står för. 76 Diverse kostnader I denna kontogrupp redovisas diverse kostnader av olika slag som inte kan placeras i kontogrupperna 60-75. Hit hör avgifter grundad på taxa eller liknande bestämmelser samt diverse skatter och offentliga avgifter. Kapitalkostnader Kapitalkostnader är den ersättning verksamheten får betala för det kapital som är bundet i anläggningstillgångar. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar och intern ränta. Avskrivningar är den periodiserade förbrukningen av det kapital som bundits vid anskaffningen av anläggningstillgången. Personalkostnader Innefattar direkta kostnader för personal (löner, arbetsgivaravgifter, pensioner och personalsociala kostnader). Kostnaden per anläggning är beräknad utifrån nerlagd arbetstid på anläggningen i enlighet med vad som rapporterats i resursmätningen. Totala kostnader Summan av samtliga kontogrupper ovan. 183 330 163 311 2 904 13 583 172 807 136 3 988 30 928 14 (18)
Bilaga 2 Bortfall i resursmätningen Driftavdelningen Resursmätningen Giltig frånvaro Bortfall Bortfall (%) Antal tjänster 120,6 73,2 14,7 32,7 27 % Övergripande fördelning av resurser (tkr) Kvinnor Män Totalt Kvinnor (%) Män (%) Resurser alla 39 553 109 010 183 503 27 73 Resurser djupanalys 39 755 111 867 151 622 26 74 Bilaga 3 Anläggningar som inte ingår i analysen Orsak Kostnad Deltagartimmar Bad Aq-va-kul Avgränsning - 95 854 (51% K/49% M) Oxievångsbadet Avgränsning - 7 696 (51% K/49 % M) Rosengårdsbadet Avgränsning - 14 129 (59% K/41% M) Friluftsbad Lindängsbadet Avgränsning 1,9 Mkr 8 490 (44% K/56% M) Segevångsbadet Avgränsning 1,5 Mkr - Gymnastiksalar Fridhemsskolans GS Inga registrerade aktiviteter 0,04 Mkr - Tygelsjöskolans GS Inga registrerade kostnader - 893 (83% K/17% M) Idrottsplatser Mellanhedens IP Inga registrerade aktiviteter 0,8 Mkr - Ishallar Kockum Fritid Inga kostnader - 4 066 (61% K/39 % M) Rekreation Bulltofta Motionscenter Ingår ej i driftavdelningen - - Handikappbadet Ingår ej i driftavdelningen - - Idrottsmuseet Ingår ej i driftavdelningen - - Torups Friluftsgård Ingår ej i driftavdelningen - - Specialhallar Acetylenstugan Inga registrerade aktiviteter 0,04 Mkr - Bellevuestadion Inga registrerade aktiviteter 8,4 Mkr - Bågskyttebanan Inga registrerade aktiviteter 0,8 Mkr - Enighet Sportcenter Inga registrerade aktiviteter 1,9 Mkr - Föreningarnas hus Inga registrerade aktiviteter 7,3 Mkr - Kulladals Bangolf Inga registrerade aktiviteter 0,03 Mkr - Malmö Badmintoncenter Inga registrerade aktiviteter 3,0 Mkr - Malmö Motorstadion Inga registrerade aktiviteter 1,0 Mkr - Sofielunds IDH Inga registrerade aktiviteter 3,6 Mkr - Swedbank Stadion Inga registrerade aktiviteter 0,3 Mkr - Sporthallar 15 (18)
Latinskolans SPH Under ombyggnad 2013 - - Övriga lokaler Annan lokal med lokalstöd Inga kostnader - 568 000 (42% K/58% M) Annan plats Inga kostnader - 915 000 (40% K/60% M) Okänd lokal Inga kostnader - 8 500 (45% K/55% M) Bilaga 4 Anläggningar som ingår i analysen Kostnad (tkr) Deltagartimmar Totalt Kvinnor (%) Män (%) Gymnastiksalar Annebergsskolans GS 75 308 69 % 31 % Augustenborgsskolans GS 70 1 767 13 % 87 % Bergaskolans GS 53 1 273 61 % 39 % Blankebäcksskolans GS 31 1 943 26 % 74 % Borgarskolans GS 77 1 072 98 % 2 % Bulltoftaskolans GS 66 528 2 % 98 % Djupadalsskolans GS 98 1 764 91 % 9 % Gejiersskolans GS 46 1 521 71 % 29 % Hermodsdalsskolans GS 146 2 837 16 % 84 % Husiegårds IDH 47 1 494 95 % 5 % Husiegårds pjäshall 404 5 802 19 % 81 % Husieskolans GS 1 415 0 % 100 % Högaholmsskolans GS 70 2 047 48 % 52 % Höjaskolans GS 0 311 38 % 62 % Johannesskolans GS 5 1 545 41 % 59 % Kirsebergsskolans GS 66 1 850 23 % 77 % Kroksbäcksskolans GS 109 3 874 6 % 94 % Kungshögskolans GS 31 710 26 % 74 % Linnéskolans GS 74 4 440 51 % 49 % Lorensborgsskolans GS 72 222 1 % 99 % Lärarhögskolans GS 128 8 777 37 % 63 % Mellanhedsskolans GS 49 146 11 % 89 % Munkhätteskolans GS 143 3 030 14 % 86 % Möllevångsskolans GS 69 2 864 14 % 86 % Nydalaskolans GS 72 1 624 98 % 2 % Ribersborgsskolans GS 14 2 234 79 % 21 % Rosengårdsskolans GS 114 9 016 12 % 88 % Rörsjöskolans GS + Zenith 3 5 434 11 % 89 % S:t Petriskolans GS 319 3 353 65 % 35 % Segevångsskolans GS 65 131 94 % 6 % Sofielundskolans GS 79 1 404 3 % 97 % Sorgenfriskolans GS 68 445 2 % 98 % Stenkulaskolans GS 68 78 19 % 81 % Tingdammsskolans GS 28 2 462 49 % 51 % Värner Rydénskolans GS 102 12 214 56 % 44 % Österportskolans GS 9 238 0 % 100 % Idrottsplatser Bulltofta IP 288 4 066 0 % 100 % Bulltofta Motion 859 18 164 11 % 89 % Bunkeflo IP 1 714 27 564 29 % 71 % Bäckagårds IP 2 097 52 666 8 % 92 % 16 (18)
Dalhems IP 881 8 313 22 % 78 % Ellenborgs IP 508 2 028 2 % 98 % Gullviksborgs IP 942 1 716 0 % 100 % Heleneholms IP 4 685 36 073 4 % 96 % Husiegårds IP 667 16 743 31 % 69 % Hyllie IP 2 033 25 313 26 % 74 % Hästhagens IP 2 431 8 800 8 % 92 % Kirsebergs IP 2 106 15 218 1 % 99 % Klagshamns IP 1 366 19 003 23 % 77 % Kroksbäcks IP 993 7 501 1 % 99 % Kulladals IP 3 119 26 826 4 % 96 % Limhamns IP 5 138 22 039 26 % 74 % Limhamnsfältets IP 1 433 2 173 2 % 98 % Lindeborgs IP 1 288 13 272 6 % 94 % Lindängens IP 3 537 42 591 9 % 91 % Malmö IP 4 757 17 489 78 % 22 % Malmö Stadion 13 239 55 528 17 % 83 % Mariedals IP 1 706 40 757 3 % 97 % Oxie IP 803 7 061 3 % 97 % Oxievångs IP 2 815 31 220 20 % 80 % Rosengårds IP 4 068 30 814 8 % 92 % Rosengårds Norra IP 1 179 3 732 1 % 99 % Sorgenfri IP 1 722 7 056 5 % 95 % Tygelsjö IP 477 645 10 % 90 % Videdals IP 79 332 0 % 100 % Ishallar Isstadion inkl isträningshallen 14 572 33 225 36 % 64 % Kirsebergs ISH 3 833 22 466 4 % 96 % Limhamns ISH 3 148 35 057 3 % 97 % Malmö Arenas Träningshall 2 666 2 729 13 % 87 % Rosengårds ISH 3 219 9 182 3 % 97 % Specialhallar Atleticum 6 411 38 919 59 % 41 % Baltiska bowlinghallen 4 170 391 36 % 64 % Kombihallen 2 192 30 738 17 % 83 % Wihlborgs Arena 254 38 369 20 % 80 % Sporthallar Dammfri SPH 9 243 14 446 17 % 83 % Heleneholms SPH 1 820 15 100 19 % 81 % Herrgårdens SPH 543 19 921 36 % 64 % Kirsebergs SPH 1 746 11 948 26 % 74 % Klagshamns IDH 529 23 587 69 % 31 % Klagshamns Nya SPH 795 10 883 57 % 43 % Kulladals SPH 530 9 430 3 % 97 % Limhamns SPH 2 509 23 958 59 % 41 % Lindeborgs SPH 1 114 5 092 42 % 58 % Lindängens SPH 1 279 3 208 67 % 33 % Malmö Tennishall 2 354 20 861 47 % 53 % Oxievångs SPH 3 345 33 039 26 % 74 % Rosengårds SPH 1 421 10 228 65 % 35 % Rönnens SPH 1 729 10 226 43 % 57 % Slottstadens SPH 1 098 5 912 9 % 91 % Sundsbrohallen 1 053 23 282 40 % 60 % Söderkulla SPH 4 129 31 000 15 % 85 % Tygelsjö SPH 4 166 27 607 88 % 12 % 17 (18)