ÅRSREDOVISNING 2012. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland

KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 1 ÅRSREDOVISNING 2012 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland

2 Innehåll Kollektivtrafikmyndighetens ordförande har ordet! 3 Sörmland och omvärlden utveckling och förändring 4 2012 ett rekordår, Starka samband med grannlänen, Förändrade villkor för kollektivtrafiken Verksamheten under året 7 Förutsättningar för verksamheten, Direktionens arbete, Länstrafikens styrelsearbete Trafiken, resandet och nöjdheten 10 Tågtrafiken i Sörmland, Busstrafiken i Sörmland, Resandet med tåg, Resandet med buss, Resenärernas nöjdhet Trafikstödjande funktioner och system 19 Depåerna, De tekniska systemen, Information och kommunikation Produkt- och intäktsutvecklingen 22 Färdbevis och försäljningskanaler, Intäktsutvecklingen Verksamhetens måluppfyllelse 24 Funktion Tillgänglighet, Funktion Attraktivitet, Funktion Miljö, Funktion Effektivitet, Funktion Regional utveckling, Framtida utmaningar Finansiell redovisning 35 Det ekonomiska resultatet, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Samlad redovisning Koncern, Länstrafiken Sörmland AB Foto, omslag: PeO Quick Textredigering och form: Scripta mandata Tryck: Arkitektkopia Eskilstuna april 2013

3 Kollektivtrafikmyndighetens ordförande har ordet! Att få förmånen att göra ett bokslut innebär att få titta tillbaka, undra, reflektera och dra slutsatser, och att göra det igen, och igen. Till slut har vi boken som även ger nytta för kommande böckers början, för förslag, strategier och vägval. Vi kan konstatera att vi har tagit oss från ett läge till ett annat. När året började stod vi med nya villkor att arbeta med. En ny lagstiftning trädde i kraft. För oss var det inte helt nytt, vi hade tidigare tagit oss an viktiga långsiktiga frågor som innebar val för en hållbar tillväxt och utveckling. Avsikten var att förena ett gott liv för länets medborgare med en god samhällsnytta. Under 2012 gjorde vi den största bussomläggningen på länge. Den innebar förändring för Sörmlands medborgare och en total resursförstärkning i landsbygdstrafiken med tio procent. Sedan tidigare har vi satsat på att få behålla våra viktiga tågförbindelser. På den organisatoriska sidan blev Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ett nybildat kommunalförbund med ett gemensamt ansvar för kommuner och landsting för en robust och samhällsnyttig kollektivtrafik. Vi tar miljöarbetet på största allvar och strävar efter en fossiloberoende flotta som försörjs via förnybara källor. Som ett led i miljöarbetet har vi även haft modet att prioritera sträckor där våra fordon fylls med resenärer och att välja bort relationer där fordonen inte utnyttjas. Det betyder att vår organisation framåt behöver arbeta med komplement till de traditionella tågen och bussarna. Under 2012 har vi ökat vår flotta som försörjs med förnyelsebara drivmedel. En bra kollektivtrafik ger plats för alla. Med detta som bakgrund har vi under året fokuserat mer på frågor om tillgänglighet till kollektivtrafiken. Tillgänglighet är ett brett begrepp som innehåller allt från utbud till anpassning. Vi har tagit steg under 2012 med att öka utbudet i en del starkare pendlarrelationer. I Eskilstuna är 70 procent av stadstrafikens hållplatser funktionsanpassade. För hållplatser med resandeströmmar är vi inte nöjda förrän vi når 100 procent. I tillgänglighetsfrågan är information och ökad kunskap relevant. Det är lätt att åka tåg och buss. Med rätt och lättillgänglig information blir det lättare. Här kan vi bli bättre och kommer framöver söka mer stöd i tekniska lösningar som kan ge resenärerna information och valmöjligheter, vid planerade eller oplanerade störningar. När vi summerar 2012 kan vi för kollektivtrafiken se det som ett år där genomgripande förutsättningar lades på plats för att ta vid med att ständigt bli lite bättre i ett pågående kvalitetsarbete. Detta kan vi göra genom att följa upp våra egna uppdrag och processer men främst genom att lyssna på våra medlemmars och medborgares behov av våra tjänster. 2012 var ett rekordår på många sätt. Det som känns bäst är att fler än någonsin valde att resa med oss. De kommande åren väntar med fortsatta utmaningar. Mitt stora tack för 2012 går till dig som bidragit till ett ännu bättre morgondagens Sörmland. Vi fortsätter att ta dig från ett läge till ett annat. Från en hållplats, till en annan. Nyköping i mars 2013 Åsa Kullgren Ordförande Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

4 Sörmland och omvärlden utveckling och förändring 2012 ett rekordår 2012 har varit ett rekordår på många sätt för kollektivtrafiken i Sörmland. Rekord i antal påstigande, rekord i intäkter men också rekord i kostnader. Det är ett resultat av att länets kommuner och landstinget under flera år medvetet genomfört satsningar i kollektivtrafiken, såväl i buss- som i tågtrafiken. Sörmland slår också rekord i antal invånare. Vi är idag nästan 275 000, en ökning med en procent sedan 2011. Sedan millennieskiftet har antalet invånare i länet ökat med nästan 20 000 och vår största kommun, Eskilstuna, närmar sig 100 000 invånare. Glädjande är också att befolkningen ökar i de flesta av kommunerna. Under 2012 ökade befolkningen i sex av nio kommuner. I de tre kommuner där befolkningen minskade handlade det om relativt små volymer. Här består dock trenden att utvecklingen är mest gynnsam i norr och söder och i kommunerna närmast Stockholms län, medan kommunerna i mellersta Sörmland har en sämre befolkningsutveckling. 2012 års verksamhet påverkades starkt av omvärldsfaktorer. Den mest avgörande var att vi började året med nya villkor i form av en ny lagstiftning om kollektivtrafik en lag som varit känd sedan midsommar 2010 och som reglerar nya förutsättningar för ansvar och styrning av kollektivtrafik. Som en konsekvens av den nya lagen har under 2012 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektiv- trafikmyndighet succesivt byggts upp, och under året blev det också klart att detta skulle vara den sammanhållande organisationen för kollektivtrafikfrågor i länet. Starka samband med grannlänen Sörmlands län karaktäriseras av sina starka funktionella samband till grannlänen. Sörmland är omgivet av attraktiva kommuner, såsom Norrköping och Linköping i söder, Örebro i väster, Västerås i norr och Stockholm med omnejd i öster. Arbetspendlingen över länsgräns har ökat med nästan 50 procent sedan 1995 och sörmlänningarnas genomsnittliga arbetsresor har blivit allt längre. För länet är samverkan med våra grannlän viktig. Under 2012 har det beslutats att avveckla samverkansbolaget Länstrafiken Mälardalen, den gemensamma organisationen för de tidigare trafikhuvudmännen i Sörmland, Örebro och Västmanlands län. I stället fördjupas samverkan inom ramen för Mälardalsrådets process En Bättre Sits och samverkansbolaget för regionaltågstrafiken. I dessa format ingår även övriga grannlän, Stockholms, Uppsala och Östergötlands län. Befolkningsutvecklingen i Sörmland med en prognos på cirka 290 000 320 000 invånare fram till 2040. Observera att skalan börjar på 200 000. Befolkningsutvecklingen i Sörmlands län 2010 2012. Källa: SCB 2010 2011 2012 Vingåker 8 893 8 824 8 775 Gnesta 10 360 10 345 10 442 Nyköping 51 644 51 896 52 336 Oxelösund 11 193 11 250 11 236 Flen 16 028 16 063 16 019 Katrineholm 32 428 32 409 32 549 Eskilstuna 96 311 97 596 98 765 Strängnäs 32 419 32 687 33 072 Trosa 11 462 11 493 11 529 Sörmlands län 270 738 272 563 274 723

5 Förändrade villkor för kollektivtrafiken Ny lag och nytt kommunalförbund Den nya kollektivtrafiklagen, Lag (2010:1065) om kollektivtrafik, trädde i kraft den 1 januari 2012 och innebar en stor förändring för kollektivtrafiken i hela landet. Lagen innebär bland annat att ansvaret för kollektivtrafiken i länen skulle organiseras som regionala kollektivtrafikmyndigheter, att det skulle tas fram ett strategiskt inriktat trafikförsörjningsprogram i länen samt att det efter anmälan till myndigheten skulle blir fritt att organisera kommersiell kollektivtrafik. I Sörmland har landstinget och länets nio kommuner valt att organisera ansvaret för kollektivtrafiken genom att bilda Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Under 2012 har ett flertal beslut som förändrat kollektivtrafikens organisation tagits av medlemmarna och i förbundets direktion, som ett uttryck för ägarnas vilja, och det har inneburit en anpassning till den nya lagstiftningens förutsättningar. De olika besluten har skett steg för steg som länkar i en kedja med växande insikt och kunskap om förutsättningarna för att organisera kollektivtrafiken. Organisationsfrågorna har genom detta varit i fokus för myndighetens arbete under hela 2012. De huvudsakliga intentionerna i en överenskommelse från maj 2011 mellan landsting och kommuner om bildande av kommunalförbundet har kunnat genomföras. Ett mer väsentligt avsteg från överenskommelsen som gjorts är valet att forma kollektivtrafikmyndigheten som en sammanhållen organisation med helhetsansvar. Nytt avtal om kostnads- och ansvarsfördelning I mars 2012 undertecknades en ny kostnads- och ansvarsfördelning för kollektivtrafiken mellan medlemmarna. I den nya fördelningen är det tydligt preciserat vilken part som har ansvaret för finansieringen av aktuell trafik. Kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar för länets kollektivtrafik och ska tillsammans med kollektivtrafikmyndigheten agera för att utveckla kollektivtrafiken som ett sammanhållet och integrerat trafiksystem. Inom detta gemensamma åtagande ska landstinget ha ansvaret och inflytandet över länets regionala tågtrafik och stomlinjetrafik med buss medan kommunerna ska ha ansvaret och inflytandet över den lokala kollektivtrafiken. Den nya organisationen är en funktionsindelad struktur som kompletteras av virtuella arbetsgrupper för att öka samverkan, samordning och lärande.

6 Överenskommelsen har behandlats i medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar och gäller från den 1 januari 2013. Förbundets direktion har under hösten 2012 beslutat om hur den praktiska samverkan ska arrangeras genom att godkänna Planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten. Etablering av myndigheten och omvandling av länstrafiken Sörmland Under 2012 har ansvaret för utförande och uppföljning av kollektivtrafiken varit delegerat till Länstrafiken Sörmland enligt särskilt ägardirektiv. I september godkände myndighetens direktion principerna för utformning av myndighetens tjänstemannaorganisation. Samtidigt beslutades att myndigheten från 2013 ska organiseras som en sammanhållen organisation med ansvar för helheten, driftfrågor, trafikupphandling och strategisk utveckling. För att kunna skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling har områden som tillgänglighet, attraktivitet, miljö, effektivitet och regional utveckling genomsyrat följande designprinciper för myndigheten: Avveckling av Länstrafiken Mälardalen Verksamheten i Länstrafiken Mälardalen avvecklas från den 31 december 2012. Beslutet som för Sörmlands del togs i förbundets direktion i maj 2012, föregicks av en gemensam trelänsutredning, initierad av ägarlandstingen i Sörmland, Västmanland och Örebro. I utredningen studerades tre alternativ. Valet föll på alternativ C, vilket innebär att respektive myndighet svarar för strategiska frågor, utvecklingsfrågor samt upphandling och drift av samtliga uppgifter och att Länstrafiken Mälardalen AB avvecklas. Myndigheten blir delägare av MÄLAB och Transitio Kollektivtrafikmyndighetens roll som ansvarig för kollektivtrafiken i länet har även stadfästs genom att ägandet av Länstrafiken Sörmland AB överfördes till myndigheten och genom att myndigheten under 2012 beslutat bli delägare med andelen 15 procent i Mälardalstrafik AB (MÄLAB). Därutöver har kollektivtrafikmyndigheten gått in som delägare med andelen fem procent i vagnbolaget AB Transitio. Strategisk ledning för kollektivtrafiken i fokus Kunden i centrum Effektiv organisation Ägarfördelning av MÄLAB. Källa: MÄLABs hemsida www.malab.se. Dokument: Val av organisation. Ett arbetsdokument som beskriver och illusterar ramorganisationen.

7 Verksamheten under året Förutsättningar för verksamheten Viktiga förutsättningarna i verksamheten under året har varit personalen och dess samverkande arbetssätt. Personalen Myndighetens tjänstemannaorganisation har byggts upp stegvis under 2012 med stöd av medel som överförts från Regionförbundet Sörmland. På så vis kunde en myndighetschef anställas tidigt på året och under hösten kompletterades bemanningen med tre strateger. Myndigheten får ordinarie bemanning först en bit in på 2013. Myndighetens verksamhet har trots en bitvis ansträngd situation kunnat fungera och utvecklas under året tack vare gemensamma ansträngningar från egen personal, länstrafikbolaget, medlemmarna och andra samverkanspartners. Personalen i länstrafikbolaget har under året varit anställda i Länstrafiken Mälardalen AB. Inför att verksamheten i bolaget skulle upphöra har, beroende på verksamhet i de nya myndigheterna, personal erbjudits möjlighet till verksamhetsövergång. För personalen generellt har 2012 varit ett energikrävande år. Samverkan som en egen strategi Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet grundas på lagstiftningens krav och medlemmarnas vision. Organisationen är skapad för att uppnå mål och intentioner i förbundsordningen med bilagor och medlemmarna har ett stort inflytande. Samverkan är en egen strategi och ett strategiskt samverkande arbetssätt råder i den nya modellen. Stora krav ställs på myndigheten, medlemmarna och vår ömsesidiga samverkan och aktivitet. Den mest omfattande samverkan 2012, där myndigheten var ansvarig och sammankallande, skedde vid framtagandet av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Här deltog representanter från medlemmarna, Regionförbundet, länsstyrelsen, MÄLAB med flera genom att ta fram och bearbeta en viktig kunskapsbas ända fram till beslutet den 20 september. Därefter fortsatte ett gediget arbete med att sprida programmet. En annan beredning med hög medlemsaktivitet var att ta fram den nya treåriga planeringsprocessen för trafik och ekonomi. Den bearbetades från våren och fram till beslut den 6 december. Myndigheten deltog aktivt under året i den storregionala samverkan mellan sex län i arbetet med Trafikplan 2017 om ett stomnät med tåg. Inom Sörmland samverkade myndigheten främst med beställaren och finansiären landstinget och även med länets kommuner kring frågorna i Trafikplan 2017. Kollektivtrafikmyndigheten är beroende av att det finns förutsättningar för att kunna trafikera. Därför finns myndigheten som samverkanspart i infrastrukturfrågor i storregional samverkan genom processen En bättre Sits och i regional samverkan genom Regionförbundet Sörmland. Sjösättningen av den nya busstrafiken med omlagt linjenät den 9 december krävde hög aktivitet från såväl kollektivtrafikmyndigheten/länstrafiken som från respektive medlem. Det gällde inte minst i dialogen med skolor, medborgare och intresseorganisationer/föreningar. Viktiga medhjälpare, samverkans- och påverkanpartners under året, som bidragit till att kollektivtrafikmyndigheten och Länstrafikens uppdrag ska förverkligas och hålla kvalitet, har bland annat varit våra grannlän men även: Våra grannlän är viktiga. Bild över tåg som anländer till Stockholms centralstation. Foto: Göran Fält

8 En varm sensommardag i augusti 2012 invigdes den nya linjen 220 vid Barva festplats. Mer information finns på sid 16. Foto: Annika Broman viktiga samarbetspartners, fors. Medborgare Medlemmar, inklusive deras organ och råd Regionförbundet Sörmland Trafikverket Länsstyrelsen MÄLAB Mälardalsrådet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Svensk Kollektivtrafik Samtrafiken Trafikanalys Entreprenörer Nedan redovisas prioriterade forum som myndigheten deltagit i eller sammankallat till under 2012. Härutöver har myndigheten under året även deltagit vid inbjudningar till bland annat länets planchefsnätverk, ekonomichefsträffar, kommunchefsträffar och informatörsnätverk. Vid inbjudningar från länets Länspensionärsråd och Länshandikappråd har vi deltagit för information och dialog om trafik- och tillgänglighetsutvecklingen. Inför och efter trafikstarten den 9 december har myndigheten/länstrafiken deltagit för information och dialog vid inbjudningar från enskilda medborgare, föreningar och organisationer och för utvecklingen av trafiken Prioriterade i Eskilstuna forum som har myndigheten trepartssamverkan deltog i eller som sammankallade arbetssätt pågått till 2012 under hela året. En bättre sits RKTM-träffar RKTM-träffar Kollektivtrafikhandläggarnätverket Regionala transportgruppen En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Här representerades myndigheten under året av såväl politiska- som tjänstemannaföreträdare. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bjöd in till fyra chefsträffar under 2012 där myndigheten deltog vid tre. MÄLAB har under året initierat och bjudit in ägarkretsen för aktiviteter i Trafikplan 2017 där myndigheten har deltagit. Myndigheten har bjudit in till träffar med länets samtliga kollektivtrafikhandläggare samt deltagare från MÄLAB och Regionförbundet cirka var sjätte vecka. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor. Medlemmarnas representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan.

9 Direktionens arbete Direktionen för Kommunförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har sammanträtt vid åtta tillfällen under året. Vissa frågor har varit ständigt återkommande på direktionens möten, såsom arbetet med Trafikplan 2017, avveckling av Länstrafiken Mälardalen, myndighetens organisation och rapporter om ekonomiskt utfall i Länstrafiken Sörmland AB. Väsentliga ärenden därutöver under året framgår nedan. Viktiga frågor för myndighetens direktion 2012 10 jan Konstituerande möte, godkännande om aktieöverlåtelseavtal, ägardirektiv till Länstrafiken Sörmland AB, budget 2013 med flerårsplan 2014 15, produkter och priser 24 feb Köp av aktier i Transitio AB 9 mar Inriktning på trafikförsörjningsprogrammet 18 apr Beslut att sända förslag på trafikförsörjningsprogram på remiss, rambudget för 2013 med plan för 2014 15 31 maj Beslut om att avge ägardirektiv som innebär avveckling av Länstrafiken Mälardalen AB 20 sep Godkännande av trafikförsörjningsprogram och godkännande av avsiktsförklaring avseende utveckling av regional tågtrafik och beslut om sammanhållen organisation 11 okt Beslut om köp av aktier i Mälardalstrafik AB (MÄLAB) 6 dec Köp av inkråm i Länstrafiken Sörmland AB, godkännande av planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten Länstrafikens styrelsearbete Årsplaneringen för Länstrafiken Sörmland AB:s styrelsearbete under 2012 har utfallit annorlunda mot lagd plan. Det beror på att väsentliga frågor, främst av organisatorisk karaktär, har uppkommit för hantering. Viktiga frågor under året redovisas nedan. Viktiga frågor för Länstrafikens styrelse 2012 10 jan Extra bolagsstämma: Ny bolagsordning, val av ledamot 1 mar Ordinarie styrelsesammanträde: Godkännande av bokslut och förvaltningsberättelse 18 apr Ordinarie årsstämma: Beslut om fastställande av resultaträkning, balansräkning, dispositioner, ansvarsfrihet samt arvoden 31 maj Ordinarie styrelsesammanträde: Godkännande av tertialbokslut, val av ledamöter för styrelsen i Länstrafiken Mälardalen respektive MÄLAB, borttagning av tryckta tidtabeller, utredning om Länstrafiken Mälardalens framtida uppdrag 28 aug Extra styrelsesammanträde: Beslut om extra bolagsstämma 11 sep Extra bolagsstämma: Beslut om uppdrag till Länstrafiken Mälardalen att avveckla bolagets verksamhet. 27 sep Ordinarie styrelsesammanträde: Tertialbokslut, prognos 2012, försäljning av aktier i MÄLAB, information om Citybaneavtalet 15 nov Ordinarie styrelsesammanträde: Inställs av ordförande 27 dec Extra bolagsstämma: Ny bolagsordning, val av ledamöter 27 dec Konstituerande styrelsesammanträde: Utseende av ny VD, beslut om firmateckning samt beslut om att sälja inkråm i Länstrafiken Sörmland AB

10 Trafiken, resandet och nöjdheten Foto: Klas Bringert Tågtrafiken i Sörmland Avtal för tågtrafiken För resenärer som åker tåg inom Sörmland och över länsgräns är SJ den dominerande operatören. Länstrafiken Sörmland AB är avtalspart i fem tågtrafikavtal, där SJ är utförare: Svealandsbanan, Sörmlandspilen på västra stambanan, UVEN längs den så kallade TGOJ-banan och Nyköpingsbanan, som är en del av södra stambanan. Avtalet för Svealandsbanan reglerar all trafik på vardagar sträckan Eskilstuna Stockholm. Avtalet gäller till december 2016 och går inte förlänga därefter. För trafiken på Svealandsbanan är förutom Sörmland även Stockholm och Västmanland medfinansiärer. Avtalet och trafiken för Sörmlandspilen är Sörmland ensam om att finansiera. Det är ett tillköp men hela trafiken är reglerad i avtalet som gäller till december 2018. Avtalet för UVEN finansieras av Sörmland, Västmanland och Östergötland. Här är hela utbudet mellan Sala och Norrköping reglerat i avtalet som gäller för ett år i taget. Avtalet för Nyköpingsbanan är även Östergötland med och finansierar. Det gäller fram till december 2018 och det är enbart den tillköpta trafiken som är reglerad. Samtliga avtal är uppsägningsbara varje år och uppsägningstiden varierar mellan 9 och 18 månader. Trafiken på Gnestapendeln är ett tillköp och där SL är vår avtalspart. MÄLABs roll Tåg med SJ-avtal har MÄLAB (Mälardalstrafik AB) förvaltat på uppdrag av Länstrafiken Sörmland AB. MÄLAB har även i uppdrag att vara gemensamt samarbetsforum för den regionala tågtrafiken i Mälardalen.

11 MÄLAB har även ramavtal med flera operatörer vilka kan användas vid eventuella nya upphandlingar. Sedan 1995 har MÄLAB ett samarbetsavtal med SJ om utveckling av den regionala kollektivtrafiken i Stockholm-Mälarregionen. Viktiga samarbetsfrågor är samordnade tidtabeller och biljetter samt marknadsföring och kvalitetsfrågor. Samarbetet sker i huvudsak inom ramen för det av parterna gemensamt ägda bolaget Trafik i Mälardalen AB (TiM). De totala kostnaderna för trafikavtalen i de fem Mälab-länen uppgick till cirka 130 miljoner kronor år 2012. Av denna summa var Sörmlands andelar drygt 112 miljoner kronor, varav trafikavtalet på Svealandsbanan var nära 27 miljoner kronor, Sörmlandspilen 47,5 miljoner kronor, UVEN drygt 14 miljoner kronor och Nyköpingsbanan drygt 23 miljoner kronor. Därutöver köptes tågtrafik av Stockholms Lokaltrafik, den så kallade Gnestapendeln, för knappt 8 miljoner kronor 2012. Detta tillsammans innebär att Sörmland köpte tågtrafik 2012 för drygt 120 miljoner kronor. Utökad och förändrad trafik 2012 var det första året med nya trafikavtal på Nyköpingsbanan och Sörmlandspilen. I samband med trafikstarten i december 2011 utökades trafikutbudet på Nyköpingsbanan. Samtidigt genomfördes en bättre kundanpassning av trafikutbudet på Sörmlandspilen. Vid tidtabellsskiftet i december 2012 ersattes UVEN på sträckan Sala Uppsala av trafik med Upptåget. Samtidigt utökades trafiken (inom ramen för befintlig avtalsnivå) på de övriga delarna av UVEN till timmestrafik Sala Linköping. Tidtabellen på Mälarbanan justerades vid tidtabellsskiftet i december 2012, dels för att korta restiden genom att höja hastigheten till 200 km/ tim och utnyttja fordonens och banans prestanda, dels för att anpassa till SL pendeltågs nya trafikupplägg. Förändringen innebar samtidigt sämre kvalitet för vissa resenärer på grund av längre bytestid i Arboga till Svealandsbanan. Arbetet fortsätter för att försöka förbättra relationen. Foto: Fredrik Hjerling

12 Arbetet i Citytunneln tar form. Foto: från Trafikverkets hemsida. www.trafikverket.se Förberedelser för ny regionaltågstrafik i östra Sverige Trafikplan 2017 Inför det planerade öppnandet av Citybanan 2017 har samverkan mellan de fem ägarlänen till MÄLAB intensifierats. I arbetet har även Östergötlands län deltagit. Förberedelser har även skett för att Östergötland ska kunna gå in som delägare i MÄLAB. Viktiga milstolpar i årets arbete har varit att ta fram gemensamma underlag för de regionala trafikförsörjningsprogrammen liksom Trafikplan 2017, ett förslag till framtida storregionalt stomnät på järnväg, och Transitios förstudie om fordon till regionala tågtrafiken. Godkännandet hos respektive myndighet och underskriften av Avsiktsförklaring avseende utvecklingen av den regionala tågtrafiken i östra Sverige samt överlämnandet av denna till infrastrukturministern var väsentliga steg i arbetet. Med stöd av avsiktsförklaringen har arbete med att ta fram ett förhandlingsunderlag påbörjats. Ambitionen med arbetet är att möjliggöra att ett gemensamt genomförandebeslut ska kunna tas under 2013. Citybaneavtalet Länstrafiken Sörmland AB är tillsammans med motsvarigheter i Uppsala, Västmanlands och Örebro län samt Norrköpings och Linköpings kommuner part i Avtal om medfinansiering av Citybanan mm gentemot staten. Avtalet innebär att länets del av medfinansieringen sker genom Länstrafiken. Avtalet löper till 2017 med en första utbetalning under 2013. Betalningsflöden påbörjades 2012 från medlemmarna och via myndigheten för att fullgöra planen.

13 Busstrafiken i Sörmland Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken består i sin tur av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik trafikeras mellan länets kommunhuvudorter och har generellt linjenummer från 700 och uppåt. De lokala linjerna trafikerar i huvudsak inom respektive kommun. Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs och Katrineholms tätorter. 2012 gjordes stadstrafiken i Strängnäs om till tre stomlinjer i stället för som tidigare två plus en servicelinje. Tidigare har Eskilstunas och Nyköpings stadstrafik förändrats (2011 respektive 2010). Länsgränsöverskridande busstrafik finns mot samtliga angränsande län, varav Länstrafiken Sörmland ansvarar för trafik till och från Stockholms, Örebro och Östergötlands län. Mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i södra Stockholm ( Trosabussen ) har Länstrafiken Sörmland och Trosa kommun, i samarbete, upphandlat trafiken genom ett så kallat tjänstekoncessionsavtal. Det är en modernare avtalsform, som innebär att beställaren överlåter ett betydande ansvar på trafikföretaget att utveckla trafiken men också att trafikföretaget tar på sig en större affärsrisk. Avtalen i busstrafiken Nuvarande trafikbolag i busstrafiken är Nobina (avtalsområdet Nyköping/Trosa samt Katrinholm/ Vingåker/Flen), Veolia (avtalsområde Eskilstuna) och Bergkvarabuss (avtalsområde Strängnäs). Avtalet med Bergkvarabuss startade den 19 augusti 2012 och gäller till 2018 (med option som längst till 2021). Avtalet med Nobina startade 2010 och gäller till 2016 (med option som längst till 2019). Foto: Annika Broman

14 Inriktning för nytt busslinjenät från december 2012. Kartan visar grundprinciperna i förslaget när det gäller linjenät samt indelning i regionalt stomlinjenät och lokalt linjenät. Avtalet med Veolia startade 2011 och gäller till 2019 (med option som längst till 2020). Utöver detta finns trafikavtal med ett flertal taxibolag för efterfrågestyrd och linjelagd trafik och kompletteringstrafik. Avtalet med Åkerbergs startade 2010 och går ut vid tidtabellsskiftet juni 2013 (option som längst till 2015). Förändringar i busstrafiken Under 2012 har flera förändringar i trafiken genomförts. I avtalsområde Strängnäs påbörjades ett nytt trafikavtal den 19 augusti med Bergkvarabuss som ny entreprenör. Även trafiken förändrades relativt omfattande i samband med detta. Såväl stadstrafikens som landsbygdstrafikens linjenät fick ny utformning med nya tidtabeller. Flera förändringar ledde till många synpunkter både inför och efter trafikstart. Förändringen där alla turer mellan Eskilstuna och Strängnäs skulle köras motorvägen mellan Härad och Mälarsjukhuset innebar omfattande protester från boende, framför allt i Barvabygden. Resultatet blev en bra och konstruktiv dialog som resulterade i en ny kompletterande linje och en utbyggd vändplats vid Barva kyrka. Den senare kunde realiseras tack vare handgripligt stöd från bygden. (bild sid 10). Övrig landsbygdstrafik i länet förändrades med delvis nytt linjenät i och med den nya tidtabellen den 9 december 2012. Den största förändringen omfattar en ny uppdelning mellan lokal och regional landsbygdstrafik, där det ska vara tydligare att regional landsbygdstrafik förbinder kommunernas centralorter samt större mellanliggande orter. Denna trafik körs nu också den genaste vägen mellan huvudorterna. På sträckor som redan förbinds med tågtrafik finns nu regional busstrafik endast då det bedömts finnas en så stor efterfrågan att tågets utbud inte räcker till. Även i samband med denna förändring blev synpunkterna många och det nya linjenätet kommer succesivt att justeras och korrigeras under 2013 där så anses vara lämpligt.

15 Resandet med tåg I Sörmland görs en normal vardag ungefär 9 000 påstigningar i den regionala tågtrafiken. Resandet i regionaltågstrafiken i Mälardalen har generellt ökat med cirka fyra procent under 2012 jämfört med 2011. I denna redovisning ingår även SJ:s regionala linje Linköping Stockholm Gävle (avser personkilometer, källa SJ). Resandet med Länstrafikens periodkort (Pendlarkort och skolkort) inom länet har ökat med cirka 25 procent. Orsaken är framför allt ökat resande med pendlarkort som en följd av sammanslagningen av produkterna pendlar- och pendlarpluskort något som har inneburit en prissänkning för resor med tåg inom länet. Resandet med buss Under 2012 har nästan 9,6 miljoner påstigningar gjorts i busstrafiken i Sörmland. Detta motsvarar en ökning på 1,9 procent eller 200 000 fler jämfört med 2011. Betalande resenärer ökade med 1,8 procent och nådde upp till 5,9 miljoner påstigningar. Detta innebär att andelen elever som reser med skolkort är cirka 38 procent. Den positiva resandeutvecklingen kan huvudsakligen tillskrivas den nya busstrafiken i Eskilstuna. Stadstrafiken Nyköping kan notera en liten resandeökning, medan både stadstrafiken i Katrineholm och i Strängnäs fått minskat resande jämfört med 2011. I båda fallen går det att identifiera en positiv resandeutveckling under årets sista senare del. I landsbygdstrafiken fortsätter den negativa trenden, medan resandet med Trosabussen fortsätter att stadigt öka. Landsbygdstrafik I landsbygdstrafiken har resandet minskat med 2,4 procent (90 000 resor) till knappt 3,7 miljoner påstigningar. En stor del av resandeminskningen förklaras av färre resor med skolkort, men även det betalande resandet har minskat med 1,5 procent. Sett per kommun är resandeminskningen i landsbygdstrafiken störst i Trosa kommun, där resandet minskat med nästan 15 procent. En starkt bidragande orsak är minskat resande till/från Södertälje på linje 702 och 802, där sammanslagningen av Pendlar- och Pendlarpluskort inneburit en prishöjning och försämrad konkurrenskraft för busstrafiken. Vingåker, Gnesta och Nyköping är andra kommuner där resandet i landsbygdstrafiken har minskat markant (mellan 5 och 10 procent). I Antal påstigningar i den upphandlade busstrafiken 2010 2012 (exklusive Trosabussen). Obs. att skalan börjar på 3 miljoner påstigande. I Eskilstuna kommun kan man däremot se en mycket positiv resandeutveckling för landsbygdstrafiken, som har ökat med drygt 15 procent. En del av denna ökning beror sannolikt på att några landsbygdslinjer nu även fyller en viktig funktion inom stadstrafikens område. Antal påstigningar i Sörmlands län 2010-2012 med busstrafik. Landsbygdstrafik Stadstrafik Eskilstuna Stadstrafik Katrineholm Stadstrafik Nyköping Stadstrafik Strängnäs Sörmlands län totalt 2010 3 760 752-3,0% 4 324 444 4,4% 188 300-2,8% 748 866 10,9% 260 468 11,9% 9 282 834 1,7% 2011 3 785 925 0,7% 4 341 335 0,4% 184 324-2,1% 835 897 11,6% 242 868-6,8% 9 390 349 1,2% 2012 3 695 376-2,4% 4 584 624 5,6% 174 004-5,6% 883 021 5,6% 234 469-3,5% 9 571 494 1,9%

16 5,6 procent jämfört med 2011. Av dessa har 734 000 företagits av betalande resenärer, en ökning mot föregående år med nästan 40 000 eller 5,9 procent. Den positiva tendensen sedan det nya linjenätet med kvartstrafik infördes 2010 kvarstår således. Antal påstigningar per kommun i landsbygdstrafiken. Eskilstuna stadstrafik I Eskilstuna stadstrafik har resandet ökat med nästan 250 000 påstigningar, vilket motsvarar en ökning på 5,6 procent jämfört med 2011. Av ökningen kan 120 000 hänföras till skolkort, vilket innebär att resandet har ökat med 4,9 procent eller knappt 130 000 påstigningar. Totalt sett har cirka 4,6 miljoner påstigningar gjorts i Eskilstunas nya busstrafik under året. Betalande resenärer står för knappt 60 procent av dessa. Flest resor görs på linje 1 och 2, som tillsammans har nästan 1,5 miljoner påstigande. Katrineholm stadstrafik Under året har 174 000 påstigningar gjorts i Katrineholms stadstrafik, varav betalande resenärer står för 122 000 av dessa. Resandet fortsätter att minska såväl bland skolelever som betalande resenärer, totalt med 5,6 procent. Antalet påstigningar exklusive skolresor har minskat med 7,4 procent under perioden. Under årets senare del har dock resandet återhämtat sig och framför allt har antalet påstigningar på linje 1 ökat. Resandet på linjerna 2, 3 och 4 är fortsatt svagt och en översyn kommer göras under 2013 för hur denna trafik ska utformas i framtiden. Nyköping stadstrafik I Nyköpings stadstrafik har 883 000 påstigningar gjorts i busstrafiken under 2012, en ökning med Resandeutvecklingen i stadstrafiken per månad 2012 i Eskilstuna. Avser påstigningar exkl. skolkort. Obs. att skalan börjar på 125 000. Nuvarande linje 8 och 9 ingår inte i statistiken för 2011/2012. Resandeutvecklingen i stadstrafiken per månad 2012 i Katrineholm. Avser påstigningar exklusive skolkort. Obs. att skalan börjar på 2 000. Resandeutvecklingen i stadstrafiken per månad 2012 i Nyköping. Avser påstigningar exkl. skolkort. Obs. att skalan börjar på 20 000.

17 Strängnäs stad Resandet i Strängnäs stadstrafik har 2012 fortsatt att minska och uppgick till 234 500 påstigningar. Totalt under året har antalet påstigningar minskat med drygt 8 000, vilket motsvarar 3,5 procent. Minskningen av betalande resenärer, dvs. exklusive skolresor, är 7,3 procent. Under årets senare del kan dock en tydlig uppgång noteras, vilket sannolikt hänger ihop med förändringen av stadstrafiken i augusti 2012 då utbudet utökades något. Resandet med Trosabussen 2012 För Trosabussen har sedan starten i maj 2010 antalet påstigande ökat succesivt. År 2012 ökade antalet påstigande från 81 672 till 104 345, en ökning med nästan 30 procent. Den största resandeökningen jämfört med föregående år har skett under det första halvåret. Övrig trafik I Gnesta kommun finns taxesamverkan med SL, vars månadskort även gäller för resa inom kommunen. Drygt 41 000 påstigningar gjordes med SL-biljett under 2012, vilket är minskning med 3 300 eller drygt 7 procent jämfört med 2011. Förutom den linjelagda busstrafiken trafikeras ett antal sträckor med taxi. Denna trafik körs i huvudsak efter tidtabell men en del av trafiken är anropsstyrd. Statistik finns enbart tillgänglig för den del av trafiken som kräver förbokning. Under 2012 gjordes drygt 5 100 sådana påstigningar. Resandeutvecklingen i stadstrafiken per månad 2012 i Strängnäs. Avser påstigningar exklusive skolkort. Resandeutvecklingen för Trosabussen per månad 2012. Interiörbild av de nya fordonen i Strängnäs stadstrafik. Bergkvarabuss är den nya entreprenören från augusti 2012. Foto: Annika Broman

18 Resenärernas nöjdhet Kollektivbarometern analyserar en rad frågor kring kvalitet och service. Resultatet för 2012 visar att nöjdheten med senaste resan är 79 procent, jämfört med 80 procent för hela riket.den sammanfattande nöjdheten bland resenärer ligger på 62 procent, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2011. Sämst betyg får Länstrafiken Sörmland på störningsinformationen, där inte mer än 18 procent är nöjda och endast 26 procent tycker att Länstrafiken Sörmland är lyhörda för synpunkter från resenärerna. Undersökningen genomfördes av Ipsos på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik och baseras på totalt cirka 51 200 intervjuer med både resenärer och allmänheten för riket under 2012. För Länstrafiken Sörmland har 1 200 intervjuer genomförts. Sammanfattad nöjdhet (betyg 4 och 5). Länstrafiken Sörmland jämförs med hela riket. Källa: Kollektivtrafikbarometern Sörmland. Bild över informationstavlan i Nyköping. Foto från Länstrafikens bildarkiv. Länstrafiken Sörmlands regelbundna resenärer ger högt betyg till bland annat information om avgångstider, där 78 procent är nöjda, 70 procent tycker att det är lätt att köpa biljetter och kort och 73 procent tycker att det är tryggt åka med kollektivtrafiken. Andelen kunder som anser att deras möjligheter att resa kollektivt har förbättrats det senaste året (betyg 4 och 5). Länstrafiken Sörmland jämförs med hela riket. Källa: Kollektivtrafikbarometern Sörmland.

19 Trafikstödjande funktioner och system Med trafikstödjande funktioner och system menar vi här trafikdepåerna, de olika tekniska system som används inom trafiken samt information och kommunikation om trafiken och dess förutsättningar. Depåerna Länstrafiken Sörmland AB äger sju depåer i Sörmland. Under året har nya ramavtal tecknats för fastighets- och bussteknikrelaterade arbeten. Under 2012 har samtliga depåer fått en översyn av ventilationsutrustning och bussvärmeramper, vilka därefter även har servats och reparerats. Det årliga besiktningsprogrammet enligt olika myndighetskrav har genomförts och administrerats och fastighetsbesiktningar har genomförts på samtliga depåer. I övrigt har underhålls- och servicearbeten utförts i mycket varierande omfattning vid de flesta depåer inom länet under 2012. Eskilstunadepån har under året kompletterats med en ny RME-tank med tillhörande system för tankning, värmeramperna för bussar har byggts ut och om samt kompletterats med fler platser för långsamtankning för gas. I kontorsdelen har samtliga radiatorer bytts ut och en uppfräschning av ytskikten påbörjats. I Strängnäs har avflyttningsbesiktning gjorts i samband med att Keolis flyttade ut och Bergkvara buss flyttat in. Depån har anpassats och kompletterats med en ny RME-tank med tillhörande system för tankning, mediabryggan har höjts, tvättanläggningen har renoverats och ett nytt skärmtak har byggts över tankstationen. På samtliga rampplatser har tillförts nya rampskåp för värme till bussarna, en bromsprovare, bussriktare samt en Adblu-tank. Depån i Trosa har inte underhållits med anledning av planerad depåflytt till Vagnhärad. I Nyköping har en renovering av busstvättanläggningen genomförts och lunchrummet i verkstaden samt omklädningsrummet har rustats upp. För depåerna i Flen och i Katrineholm pågår en utredning om hur man ska kunna energieffektivisera värmepump/gasanläggningen. I Katrineholm har även stora reparationer av reningsverket gjorts och depån i Vingåker har fått nya mattor och ommålning i personaldelen. De tekniska systemen Mycket händer för närvarande inom teknikområdet för kollektivtrafiken. I Sörmland initierades 2012 ett arbete kring nytt betalsystem för busstrafiken, där en förstudie genomfördes och ett antal systemleverantörer intervjuades. Någon upphandling kunde dock inte påbörjas under 2012. Länstrafikens app till smarta mobiltelefoner (smartphones) som lanserades sent 2011 har utvecklats vidare under 2012. Bland annat tillkom möjligheten att följa busstrafiken i realtid på hållplatsnivå för busstrafiken i Eskilstuna. Genom att utnyttja positioneringen som finns i utrustningen Internet ombord på de bussar, som trafikerar linje 701 och 801 mellan Eskilstuna och Nyköping, skapades en demoapp från leverantören Oxify. Genom denna app kan man via karta följa exakt var bussen befinner sig samt vid vilken tidpunkt den kommer till nästa hållplats. Det elektroniska systemet för visning av busstider vid större hållplatser och stationer (Linaria) utökades till Strängnäs station, där en ny monitor i väntsalen sattes upp samt en större elektronisk tavla ute på plattform som informerar om de nästkommande avgångarna. I denna enhet finns även möjlighet att få tiderna upplästa via en talsyntesröst genom att trycka på en knapp på skärmens nederkant. Knappen är även uppmärkt med blindskrift. Samma utrustning sattes även upp vid busstationen i Vagnhärad. Läggesta station kompletterades med en monitor inne i bussväntsalen. I samband med att de tryckta tidtabellerna togs bort i december 2012 utvecklades tjänsten Print4Web som automatiskt tillverkar (och på sikt) publicerar tidtabeller direkt på Länstrafikens webbplats. Mobilbiljetter Länstrafikens Appsymbol och QR-kod, för snabbar tillgång till Appen. Köp biljett direkt Årsredovisning 2012 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i vår / app. Länstrafiken Sörmland AB Tryggt, enkelt och miljövänligt.

20 Information och kommunikation Information och kommunikation handlar om att utbyta kunskap och föra dialog med kunder, potentiella kunder, beslutsfattare och samarbetspartners. Det gäller även att få fler att resa med kollektivtrafiken genom att kommunicera dess fördelar, påverka attityder och stärka dess status. Marknadsarbetet under 2012 har varit koncentrerat på att ge information om de planerade trafikförändringarna, öka kunskapen om hur man reser, vart man enklast hittar sin resa och vilka produkter som passar för vilken resa. Vi har drivit länets största testresnärsprojekt i Eskilstuna, lyft fram resandeökningen i Nyköping genom en tack för att du tar bussen -kampanj och marknadsfört Sommarlovskortet för 2012 som hade flera, nya fördelar mot tidigare år. Vi har internt arbetat med att befästa en väg in/ en väg ut för att förenkla för kunden. Den 15 september 2011 etablerades ett Kundcenter i Eskilstuna. Under 2012 har försäljning, information, marknadsföring och aktiviteter skett i, på och kring Kundcentret. Personalen har bland annat delat ut information om Rabattkort Seniorer och trafikförändringar, bjudit på kaffe på stan samt informerat inför trafikstarten den 9 december 2012. I samband med trafikstarten den 9 december togs de tryckta tidtabellerna bort. Information om detta startade redan i maj då ett pressmeddelande gick ut. I augusti hade alla tidtabeller information på framsidan, där vi presenterade de alternativ som finns. Att informationen gick fram ser vi bland annat på den ökade app-användningen, som från juli till augusti ökade med över 200 procent. Men det märktes även på den ökade tillströmningen av mejl och telefonsamtal samt efterfrågan från bland annat pensionärsföreningar som önskade besök. En ny informationskanal under 2012 var just Appen, där vi skickade ut information om att tidtabellerna kommer att förändras och att en uppdatering behöver göras för att de nya tidtabellerna ska komma fram. Statistik över Appanvändningen sista kvartalet 2012 visar att 11 923 personer använde Appen aktivit under oktober månad. 11 820 personer under november och i december var det 22 163 personer. Marknadsförings- och informationsarbetet kring det ökade resandet i Nyköping har bland annat resulterat i två nomineringar: Svensk Kollektivtrafiks Goda exempel och MINO Årets Guldnyckel (Marknadsföring och Information i Nyköping och Oxelösund). Sommarlovskortet är ett förmånligt reskort för ungdomar till och med 19 år, där resandet i tre län under hela sommarlovet enbart kostar 500 kronor. Foto från Länstrafikens film. Factum Reklambyrå, Skövde.

21 Testresenärsprojektet Testresenärsprojektet i Eskilstuna initierades i december 2011 och genomfördes under hela 2012. Över 34 000 hushåll i Eskilstuna fick information om att ny busstrafik skulle införas och fick samtidigt erbjudande om att ansöka om att bli testresenär. Över 3 600 personer ansökte och 1 160 passade profilen. 760 personer hämtade ut sitt Testresenärskort på kundcentret i Eskilstuna och reste avgiftsfritt på det under fyra veckor. Under perioden genomfördes två träffar för dialog och utvärdering. Direkt efter avslutad testperiod gjordes en telefonuppföljning och i november 2012 genomfördes en webbenkät. Resultaten visar att projektet har gett kollektivtrafiken 153 nya resenärer. Satsning på sällanresenärer Testresenärsprojektet i Nyköping 2011 och Eskilstuna 2012 lärde oss att bilpendlare sällan blir busspendlare de blir sällanresenärer. Under 2012 har vi haft marknadsföringskampanjer för att lyfta fram reskort såsom Rabattkortet och Shoppingkortet, där målgruppen är just sällanresenärer. Kampanj för Sommarlovskortet Inför sommaren 2012 togs ett nytt kort fram. Från att ha varit ett papperskort valde Sörmland att låta Sommarlovskortet bli ett magnetkort, precis som ett vanligt reskort. Detta förändrade förutsättningarna för kunden samt även målgruppen för marknadsföringen. Kortet går nu att spärra om det tappas bort och finns kvitto sparat så skickas ett nytt kort ut till kund. Detta medförde att föräldrar blev en ny målgrupp i marknadsföringen. Förutom marknadsföring i form av annonser satsade vi också på information på skolorna i länet och kommunerna hjälpte till att affischera. Försäljningen av Sommarlovskortet ökade med 49 stycken jämfört med 2011. Informationskanaler För att nå ut till kunder och intressenter finns flera kontaktytor. Månadsvis produceras ett nyhetsbrev som bland annat går ut till ägarna. Kvartalsvis produceras ett nyhetsbrev till kundklubbens medlemmar. Information om vår verksamhet, busstrafiken, priser och nyheter publiceras på hemsidan. Vill du komma i kontakt med oss kan du antingen e- posta, ringa eller besöka oss. Kontoret i Nyköping tar emot för kundärenden mellan 08:30-12 varje helgfri vardag och Kundcentret i Eskilstuna är öppet helgfria vardagar mellan 09-17. Kundtjänst har öppet via telefon 07-20 helgfria vardagar och 08-20 på helger. Ombord på bussarna finns våra informationsfoldrar om bland annat vår verksamhet, våra produkter och SMS- och Mobilbiljetter. I bussen använder vi oss även av fönsterskyltar och flygblad för att nå ut med information till resenärerna. I länet finns 12 biljettmaskinsombud som säljer och laddar på alla våra produkter. Våra 54 vanliga ombud säljer förladdade reskort. Försäljningsombud för TiM produkter finns på 10 centrala knutpunkter i länet. Viktiga informationskanaler Media Radio och tidningar (tryckt som webb), trafikstörningar i radio, annonser om kommande trafikförändringar, deltagande i radioprogram om verksamheten. Annonser i form av marknadsföring av produkter. Hemsidan Vår hemsida och via länkar från våra ägares hemsidor. Appen Vid tidtabellsskiften får användaren ett meddelande i sin mobil. SMS Kan skickas ut till alla som tidigare köpt en sms-biljett. Info om förändrade förhållanden gällande köp av sms-biljett. Nyhetsbrev Till medlemmarna i kommunalförbundet om verksamheten och Till medlemmar i Kundklubben om nyheter och förändringar i verksamheten. Chaufförerna Ambassadörer för Länstrafiken och bärare av information till och från kund. Kundcenter i Eskilstuna, Hantering av kundärenden. Receptionen i Nyköping och Kundtjänst Externa aktiviteter Möten med intressegrupper, aktiviteter i kommunerna såsom Världsmiljödagen, Mobilitetsveckan m.m.

22 Produkt- och intäktsutvecklingen Färdbevis och försäljningskanaler Resor med skolkort är mest förekommande och står för 28 procent av alla typer av färdbevis (och för 38 procent av alla påstigningar). Därefter följer de olika periodkorten pendlarkort, stadskort etc. Rabattkort står för 12 procent av påstigningarna medan ombordköp med betalkort står för 9 procent. Försäljning via ombud följt av ombord på bussarna står för den största delen av den totala försäljningen. Analysen av produkterna och resandet med dem visar att andelen inköp via SMS/ App och särskilt e-handel är låga. Det finns behov att strategiskt arbeta med successiv överflyttning från ombordförsäljning till andra kanaler, eftersom punktligheten riskeras med en hög grad av ombordförsäljning. E-handeln kan dock utvecklas först i samband med att nytt betalsystem är etablerat. Förändrade villkor för månadskort För att förenkla för kund och skapa ett trafikslagsoberoende resande slogs produkterna pendlarplus och pendlarkort samman till en produkt under namnet Pendlarkortet i början av 2012. Liksom tidigare är det ett månadskort som är knutet till en på förhand definierad sträcka och där priset beror på avståndet. År 2012 lanserades också Sörmlandskortet som gäller för trafikslagsoberoende resande i hela länet. Förändringen har inneburit en ökad försäljning av dessa produkter i länet som helhet men en minskning i vissa relationer. Det gäller i resrelationer, där det tidigare Pendlarpluskortets funktioner (tågtrafik och stadstrafik) inte kan nyttjas, exempelvis sträckan Trosa Södertälje (linje 702/802) och i dessa relationer har resandet Försäljningen via ombud/resplus står för den största andelen av den totala försäljningen, 48 procent, men nästan lika stor är ombordförsäljningen, 45 procent. Försäljningen via SMS/App omfattar 7 procent, medan försäljning via E-handel ännu är försumbar. minskat markant under 2012. Nästan 5 000 30- dagarsperioder har sålts av Sörmlandskortet 2012. I stadstrafikområdena finns produkten Stadskort som månadskort. I Eskilstuna sänktes under 2012 priset på stadskortet från 625 till 525 kr, vilket motsvarar samma pris som i övriga stadstrafikområden i Sörmland. Effekten har blivit att antalet sålda perioder har ökat med nästan 50 procent, samtidigt som intäkterna ökat med nästan 1,5 miljoner kr (12 procent). Produkt Pendlarkort/Sörmlandskort, antal sålda perioder/30-dagarskort och intäkter (kr) 2010 2012. Sålda perioder Intäkter 2010 32 178 22 711 668 2011 33 013 23 437 789 2012 35 071 1 24 364 621 1 Varav Sörmlandskortet står för knappt 5 000 sålda perioder Produkt Stadskort (antal sålda perioder/30-dagarskort) per stadstrafikområde och intäkter (kr) 2010 2012. Eskilstuna Katrineholm Nyköping Strängnäs Totalt Sålda Intäkter Sålda Intäkter Sålda Intäkter Sålda Intäkter Sålda Intäkter perioder perioder perioder perioder perioder 2010 15 186 15 076 480 491 238 135 3 685 1 787 225 647 313 795 20 010 17 415 635 2011 16 299 10 186 875 578 289 000 4 628 2 314 000 802 401 000 22 307 13 190 875 2012 23 557 15 076 480 528 277 200 4 345 2 281 125 753 395 325 29 185 18 030 130