KALLELSE. Nr Ärenden Handl. Sid

Transkript

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 19 augusti 2013 kl Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering 2 Sammanträdets laga tillkomst 3 Val av ledamot och ersättare i socialnämnden KS/2013: Svar på motion om hyreshus på landsbygden KS/2013:152 KR 3 5 Svar på motion om lägenheter för äldre KS/2012:81 MSK 11 6 Årsredovisning 2012 för Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) och Hjälpmedelscentralen. 7 Årsredovisning och bokslut 2012 för Vårdförbundet Sörmland KS/2013:180 KR 25 KS/2013:198 PJ 86 8 Årsredovisning 2012 för KFAB och KIAB KS/2013:173 PJ Årsredovisning 2012 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 10 Fastställande av 2014 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland 11 Svar på interpellation om förändringar i socialtjänstlagen från bidrag till jobb KS/2013:179 PJ 296 KS/2013:189 PJ 337 KS/2013: Interpellation om Katrineholm 2030 KS/2013: Interpellation om kommunens kostnader m.m. för logistikområdet KS/2013: Tillkommande ärenden 368 Leif Tronelius, ordförande Gunnar Westermark, kanslichef G:\Gemensam\KF\2013\ \KF Kallelse doc KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltningen@katrineholm.se 1

2 296 Katrineholms kommun ~ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad 21 Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Årsredovisning 2012 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och dess enskilda ledamöter samt i övrigt lägga årsredovisningen till handlingarna. Ärendebeskrivning Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har inkommit med sin årsredovisning för 2012 tillsammans med revisorernas granskningsrapport och revisionsberättelse. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet organiseras i form av ett kommunalförbund med landstinget och de nio kommunerna i länet som medlemmar. Myndigheten har det samlade ansvaret för kollektivtrafiken ilänet. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB som ges i uppdrag att samordna upphandling och utförande av trafik. Det är förbundets första verksamhetsår och det ekonomiska resultatet är kronor. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-OS-23 Årsredovisning 2012, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport, granskning av årsredovisning, PWC Revisionsberättelse, revisorerna i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Justerandes sign Prorokollsutdrag till Akten Utdragsbeslyrkande 296

3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 297 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Årsredovisning 2012 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ärendebeskrivning Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har inkommit med sin årsredovisning för 2012 tillsammans med revisorernas granskningsrapport och revisionsberättelse. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet organiseras i form av ett kommunalförbund med landstinget och de nio kommunerna i länet som medlemmar. Myndigheten har det samlade ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB som ges i uppdrag att samordna upphandling och utförande av trafik. Det är förbundets första verksamhetsår och det ekonomiska resultatet är kronor. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Kommunledningsförvaltningens bedömning Utöver den finansiella redovisningen, innehåller myndighetens årsredovisning också verksamhetsberättelse och redovisning av måluppfyllelse. Revisorerna anser att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, dess finansiering och ekonomiska ställning. Den uppfyller också kraven på en rättvisande räkenskaper och är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Revisorerna tillstyrker att myndighetens direktion beviljas ansvarsfrihet samt att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets årsredovisning för 2012 godkänns. Kommunledningsförvaltningen har inte funnit någon anledning att ha annan uppfattning beträffande årsredovisningen och instämmer i revisorernas bedömning. Kommunstyrelsen föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige bevilja ansvarsfrihet för direktionen och dess enskilda ledamöter samt i övrigt lägga årsredovisningen till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag till: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 297

4 298 Årsredovisning 2012 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 298 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping Tel.:

5 299 Innehåll 1. Omvärld 3 2. Trafiken i Sörmland 8 3. Trafikstödjande utrustning och aktiviteter under året Produkt- och intäktsutveckling Nöjdheten hos våra kunder och dem som inte reser med oss Miljöutvecklingen Verksamhetens måluppfyllelse Framtida utmaningar Finansiell Redovisning 25 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 299 2

6 Förvaltningsberättelse för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets verksamhet och måluppfyllelse avseende Omvärld 300 När vi summerar 2012 kan vi för kollektivtrafiken se det som ett år där genomgripande förutsättningar lades på plats för att ta vid med att sändigt bli lite bättre i ett pågående kvalitetsarbete års verksamhet påverkades starkt av omvärldsfaktorer. Den mest avgörande var att vi började året med nya villkor i form av en ny lagstiftning om kollektivtrafik - en lag som varit känd sedan midsommar 2010 och som reglerar nya förutsättningar för ansvar och styrning av kollektivtrafik. I praktiken innebar denna organisering av regionala kollektivtrafikmyndigheter, framtagande av strategiskt inriktade trafikförsörjningsprogram samt att det efter anmälan till myndigheten står fritt för kommersiell kollektivtrafik. 1.1 Ny organisation och engagemang i egna företag Som följd av den nya lagstiftningen bildade länets nio kommuner och landstinget Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Myndighetens enda uppdrag är att vara kollektivtrafikmyndighet enligt lagstiftningen. Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen består av 14 ledamöter och 14 ersättare där respektive medlemskommun utser en ledamot och en ersättare och landstinget utser fem ledamöter och fem ersättare. Bland de ledamöter som landstinget valt ska landstinget utse en av dem att vara ordförande i direktionen. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger sedan början av året aktierna i bolaget Länstrafiken Sörmland AB. Under 2012 har ansvaret för utförande och uppföljning av kollektivtrafiken varit delegerad till Länstrafiken Sörmland AB enligt särskilt ägardirektiv. Under året har ett helt nytt engagemang initierats och aktier har köpts i Transitio, ett bolag som sysslar med tåg. Senare under året förbereddes avtal som innebär att myndigheten från och med 2013 blir ägare till MÄLAB (Mälardalstrafik AB). Parallellt med bildandet av myndigheten i Sörmland pågick en gemensam 3-länsutredning, initierad av ägarlandstingen i Sörmland. Västmanland och Örebro kring frågeställningen om Länstrafiken Mälardalen ABs framtida uppdrag med anledning av den nya lagstiftningen. I utredningen studerades tre alternativ. Valet föll på alternativ C vilket innebär att respektive myndighet svarar för strategiska frågor, utvecklingsfrågor samt upphandling och drift samtliga uppgifter och att verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB avvecklas. Beroende på verksamhet i de nya myndigheterna har personal erbjudits möjlighet till verksamhetsövergång. Avsikten är att sluta avtal om fortsatt samverkan kring tekniska system. Under 2012 har ett flertal beslut som förändrat kollektivtrafikens organisation tagis av medlemmarna och i förbundets direktion, som ett uttryck för ägarnas vilja, och det har inneburit en anpassning till den nya lagstiftningens förutsättningar. I september godkände myndighetens direktion principerna för utformning av myndighetens tjänstemannaorganisation. Samtidigt beslutades att myndigheten från 2013 ska organiseras som en sammanhållen organisation med ansvar för helheten driftfrågor, trafikupphandling och strategisk utveckling. Beslutet innebär även en omvandling av Länstrafiken Sörmland som från och med 2013 enbart är en förvaltande organisation och med en ny bolagsordning. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 300 3

7 301 Organisationsfrågorna har genom detta varit i fokus för myndighetens arbete under hela De huvudsakliga intentionerna i en överenskommelse från maj 2011 mellan landsting och kommuner om bildande av kommunalförbundet har kunnat genomföras. Ett mer väsentligt avsteg från överenskommelsen som gjorts är valet att forma kollektivtrafikmyndigheten som en sammanhållen organisation med helhetsansvar. Detta beslut kan tolkas som en logisk följd av beslutet om avveckling av bolaget Länstrafiken Mälardalen AB. Den nya organisationen är en funktionsindelad struktur som kompletteras av virtuella arbetsgrupper för att öka samverkan, samordning och lärande. 1.2 Direktionens arbete under året Direktionen för Kommunförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har sammanträtt vid åtta tillfällen under året. Vissa frågor har varit ständigt återkommande på direktionens möten, såsom arbetet med Trafikplan 2017, avveckling av Länstrafiken Mälardalen, myndighetens organisation och rapporter om ekonomiskt utfall i Länstrafiken Sörmland AB Väsentliga beslut därutöver under året 10 januari Konstituerande möte, godkännande om aktieöverlåtelseavtal, ägardiektiv till Länstrafiken Sörmland AB, budget 2013 med flerårsplan , produkter och priser. 24 februari Köp av aktier i Transitio AB 9 mars Inriktning på trafikförsörjningsprogrammet 18 april Beslut att sända förslag på trafikförsörjningsprogram på remiss, rambudget för 2013 och flerårsplan Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 301 4

8 31 maj Beslut om att avge ägardirektiv som innebär avveckling av Länstrafiken Mälardalen AB 20 september Godkännande av trafikförsörjningsprogram och godkännande av avsiktsförklaring avseende utveckling av regional tågtrafik och beslut om sammanhållen organisation 11 oktober Beslut om köp av aktier i Mälardalstrafik AB (MÄLAB) 6 december Köp av inkråm i Länstrafiken Sörmland AB, godkännande av planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten Ny överenskommelse om fördelning av ansvar och kostnader I mars 2012 undertecknades en ny kostnads- och ansvarsfördelning för kollektivtrafiken mellan medlemmarna. I den nya fördelningen är det tydligt preciserat vilken part som har ansvaret för finansieringen av aktuell trafik. Kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar för länets kollektivtrafik och ska tillsammans med kollektivtrafikmyndigheten agera för att utveckla kollektivtrafiken som ett sammanhållet och integrerat trafiksystem. Inom detta gemensamma åtagande ska landstinget ha ansvaret och inflytandet över länets regionala tågtrafik och stomlinjetrafik med buss medan kommunerna ska ha ansvaret och inflytandet över den lokala kollektivtrafiken. Överenskommelsen har behandlats i medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar och gäller från den 1 januari Förbundets direktion har under hösten 2012 beslutat om hur den praktiska samverkan ska arrangeras genom att godkänna Planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten. 1.4 Händelser av väsentlig betydelse Det är nog inte en underdrift att kalla 2012 för ett reformår för kollektivtrafiken och den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Året inleddes med att en ny lagstiftning trädde i kraft och kollektivtrafikmyndigheten fick sin legala grund. Samtidigt som den tidigare huvudmannalagen utgick och ansvaret för kollektivtrafiken flyttades från Länstrafikbolagen till myndigheterna. Direkt på året köpte myndigheten samtliga aktier i Länstrafiken Sörmland och strax därefter gick in som ägare med andelen 5 % i tågbolaget Transitio. Senare på året förbereddes även en överflyttning av aktieägarandelen i Mälardalstrafik AB och under 2013 är förväntan en överlåtelse av aktierna i Samtrafiken, Smartpak och Bussgods. I Sörmland var det länge öppet om hur organisering av kollektivtrafikfrågorna skulle ske. Långt in på året stod det formellt klart att verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB skulle avvecklas och samtliga arbetsuppgifter skulle utgå från just Sörmland. Ett samarbete kring tekniska system behölls mellan länen Sörmland, Västmanland och Örebro vilket främst medförde att funktioner ut mot kund säkerställdes men även ett undvikande av engångskostnader. Beslutet om en sammanhållen organisation som fattades den 20 september var avgörande för den fortsatta utvecklingen. Alternativet som fanns, att hålla ansvaret och strategiska frågor i myndigheten och mer driftrelaterat utförande via ägardirektiv till Länstrafiken Sörmland hade sannolikt inneburit inbäddade risker för ansvars- och informationskonflikter där tid hade fått gå till att klarlägga interna gränsdragningar. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 302 5

9 Att ägarna slöt en överenskommelse om ett nytt sätt att fördela ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland från och med 1 januari 2013 är en betydande förutsättning för kollektivtrafikmyndigheten. Den påverkar inte bara vår framtida fördelning av kostnader och intäkter för trafiken utan ger påbud om ett nytt strategiskt samverkande arbetssätt. 303 På trafiksidan var de mest väsentliga händelserna under året att resandet ökade, den allmänna nöjdheten ökade och att satsningar genomfördes i trafiken. 1.5 Personalen Myndighetens tjänstemannaorganisation har byggts upp stegvis under 2012 med stöd av medel som överförts från Regionförbundet Sörmland. På så vis kunde en myndighetschef anställas tidigt på året och under hösten kompletterades bemanningen med tre strateger. Myndigheten får ordinarie bemanning först en bit in på Myndighetens verksamhet har trots en bitvis ansträngd situation kunnat fungera och utvecklas under året tack vare gemensamma ansträngningar från egen personal, länstrafikbolaget, medlemmarna och andra samverkanspartners. De anställdas könsfördelning under året var 50 %. Sjukfrånvaro totalt under året har varit 1 % varav kvinnor 0 %. 1.6 Samverkan som en egen strategi Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet grundas på lagstiftningens krav och medlemmarnas vision. Organisationen är skapad för att uppnå mål och intentioner i förbundsordningen med bilagor och medlemmarna har ett stort inflytande. Samverkan är en egen strategi och ett strategiskt samverkande arbetssätt råder i den nya modellen. Stora krav ställs på myndigheten, medlemmarna och vår ömsesidiga samverkan och aktivitet. Den mest omfattande samverkan 2012, där myndigheten var ansvarig och sammankallande, skedde vid framtagandet av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Här deltog representanter från medlemmarna, Regionförbundet, länsstyrelsen, MÄLAB med flera genom att ta fram och bearbeta en viktig kunskapsbas ända fram till beslutsdatumet den 20 september. Därefter fortsatte ett gediget arbete med att sprida programmet. En annan beredning med hög medlemsaktivitet var att ta fram den nya treåriga planeringsprocessen för trafik och ekonomi. Den bearbetades från våren och fram till beslut den 6 december. Myndigheten deltog aktivt under året i den storregionala samverkan mellan sex län i arbetet med Trafikplan 2017 om ett stomnät med tåg. Inom Sörmland samverkan myndigheten främst med beställaren och finansiären landstinget och även med länets kommuner kring frågorna i Trafikplan Kollektivtrafikmyndigheten är beroende av att det finns förutsättningar för att kunna trafikera. Därför finns myndigheten som samverkanspartner i infrastrukturfrågor i storregional samverkan genom processen En bättre Sits och i regional samverkan genom Regionförbundet Sörmland. Sjösättningen av den nya busstrafiken med omlagt linjenät den 9 december krävde hög aktivitet från såväl Kollektivtrafikmyndigheten/Länstrafiken som från respektive medlem. Det gällde inte minst i dialogen med skolor, medborgare och intresseorganisationer/ föreningar. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 303 6

10 304 Viktiga medhjälpare, samverkans- och påverkanpartners under året, som bidragit till att Kollektivtrafikmyndigheten och Länstrafikens uppdrag ska förverkligas och hålla kvalitet, har varit Medborgare Medlemmar inklusive dess organ och råd Regionförbundet Sörmland Trafikverket Länsstyrelsen MÄLAB Mälardalsrådet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Svensk Kollektivtrafik Samtrafiken Trafikanalys Prioriterade forum som myndigheten deltog i eller var sammankallade En bättre sits RKTM träffar RKTM- träffar Kollektivtrafikhandläggarnätverket Regionala transportgruppen En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Här representerades myndigheten under året av såväl politiska- som tjänstemannaföreträdare. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bjöd in till fyra chefsträffar under 2012 där myndigheten deltog vid tre. MÄLAB har under året initierat och bjudit in ägarkretsen för aktiviteter i Trafikplan 2017 där myndigheten har deltagit. Myndigheten har bjudit in till träffar med länets samtliga kollektivtrafikhandläggare samt deltagare från MÄLAB och Regionförbundet cirka var sjätte vecka. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor. Medlemmarnas representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Härutöver har myndigheten har under året även deltagit vid inbjudningar till bland annat länets planchefsnätverk, ekonomichefsträffar, kommunchefsträffar och informatörsnätverk. Vid inbjudningar från länets Länspensionärsråd och Länshandikappråd har vi deltagit för information och dialog om trafik- och tillgänglighetsutvecklingen. Inför och efter trafikstarten den 9 december har myndigheten/länstrafiken deltagit för information och dialog vid inbjudningar från enskilda medborgare, föreningar och organisationer och för utvecklingen av trafiken i Eskilstuna har trepartssamverkan som arbetssätt pågått under hela året. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 304 7

11 Trafiken i Sörmland 2.1 Tågtrafiken i Sörmland För resenärer som åker tåg inom Sörmland och över länsgräns är SJ den dominerande operatören. Länstrafiken Sörmland AB är avtalspart i fem tågtrafikavtal. MÄLAB (Mälardalstrafik AB) är förvaltare för de första fyra av dessa trafikavtal. Avtalet för Svealandsbanan reglerar all trafik på vardagar sträckan Eskilstuna Stockholm. Avtalet gäller till december 2016 och går inte förlänga därefter. För trafiken på Svealandsbanan är förutom Sörmland, även Stockholm och Västmanland medfinansiärer. Avtalet för Nyköpingsbanan är även Östergötland med och finansierar. Det gäller fram till december 2018 och det är enbart den tillköpta trafiken som är reglerad. Avtalet och trafiken för Sörmlandspilen är Sörmland ensam om att finansiera. Det är ett tillköp men hela trafiken är reglerad i avtalet som också det gäller till december Avtalet för UVEN finansieras av Sörmland, Västmanland och Östergötland. Här är hela utbudet mellan Sala och Norrköping reglerat i avtalet som gäller för ett år i taget. Samtliga avtal är uppsägningsbara varje år och uppsägningstiden varierar mellan 9-18 månader. Länstrafiken Sörmland har också ett tågtrafikavtal om den så kallade Gnestapendeln. För det är vår avtalspart SL Förändringar under året i tågtrafiken 2012 var det första året med nya trafikavtal på Nyköpingsbanan och Sörmlandspilen. I samband med trafikstarten i december 2011 utökades trafikutbudet på Nyköpingsbanan. Samtidigt genomfördes en bättre kundanpassning av trafikutbudet på Sörmlandspilen. Vid tidtabellsskiftet i december 2012 ersattes UVEN på sträckan Sala Uppsala av trafik med Upptåget. Samtidigt utökades trafiken (inom ramen för befintlig avtalsnivå) på de övriga delarna av UVEN till timmestrafik Sala Linköping Resandet med tåg i Sörmland I Sörmland görs en normal vardag ungefär påstigningar i den regionala tågtrafiken. Resandet i regionaltågstrafiken i Mälardalen har generellt ökat med cirka fyra procent under 2012 jämfört med I denna redovisning ingår även SJ:s regionala linje Linköping Stockholm Gävle (avser personkilometer, källa SJ). Inomlänsresandet med Länstrafikens periodkort (pendlarkort och skolkort) har ökat med cirka 25 procent. Orsaken är framför allt ökat resande med pendlarkort som en följd av sammanslagningen av produkterna pendlar- och pendlarpluskort. Detta har inneburit en prissänkning för resor med tåg inom länet Förberedelser för ny regionaltågstrafik i östra Sverige Trafikplan 2017 Inför det planerade öppnandet av Citybanan 2017 har samverkan mellan de fem ägarlänen till MÄLAB intensifierats i form av det gemensamma projektet Trafikplan I arbetet har även Östergötlands län deltagit. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 305 8

12 306 Viktiga milstolpar i årets arbete har varit att ta fram gemensamma underlag för de regionala trafikförsörjningsprogrammen liksom Trafikplan 2017, ett förslag till framtida storregionalt stomnät på järnväg och Transitios förstudie om fordon till regionala tågtrafiken. Godkännandet hos respektive myndighet och underskriften av Avsiktsförklaring avseende utvecklingen av den regionala tågtrafiken i östra Sverige samt överlämnandet av denna till infrastrukturministern var väsentliga steg i arbetet. Med stöd av avsiktsförklaringen har arbete med att ta fram ett förhandlingsunderlag påbörjats. Ambitionen med arbetet är att möjliggöra gemensamt genomförandebeslut under Busstrafiken i Sörmland Det regionala busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken består i sin tur av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik trafikeras mellan länets kommunhuvudorter och har generellt linjenummer från 700 och uppåt. De lokala linjerna trafikeras i huvudsak inom respektive kommun. Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs och Katrineholms tätorter gjordes stadstrafiken i Strängnäs om till tre stomlinjer istället för som tidigare två plus en servicelinje. Tidigare har Eskilstunas och Nyköpings stadstrafik förändrats (2011 respektive 2010). Länsgränsöverskridande busstrafik finns mot samtliga angränsande län, varav Länstrafiken Sörmland ansvarar för trafik till och från Stockholm, Örebro och Östergötlands län. Mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i södra Stockholm ( Trosabussen ) har Länstrafiken Sörmland och Trosa kommun gemensamt upphandlat trafiken genom ett så kallat tjänstekoncessionsavtal. Det är en modernare avtalsform, som innebär att beställaren överlåter ett betydande ansvar på trafikföretaget att utveckla trafiken men också att trafikföretaget tar på sig en större affärsrisk. Under 2012 har flera förändringar i trafiken genomförts. I avtalsområde Strängnäs påbörjades ett nytt trafikavtal den 19 augusti med Bergkvarabuss som ny entreprenör. Även trafiken förändrades relativt omfattande i samband med detta. Såväl stadstrafikens som landsbygdstrafikens linjenät fick ny utformning med nya tidtabeller. Flera förändringar renderade mycket synpunkter både inför och efter trafikstart. Förändringen där alla turer mellan Eskilstuna och Strängnäs skulle köras motorvägen mellan Härad och Mälarsjukhuset innebar omfattande protester från boende, framför allt i Barvabygden. Resultatet blev en bra och konstruktiv dialog som resulterade i en ny kompletterande linje och en utbyggd vändplats vid Barva kyrka. Den senare kunde realiseras tack vare handgripligt stöd från bygden. Övrig landsbygdstrafik i länet förändrades med delvis nytt linjenät i och med den nya tidtabellen den 9 december Den största förändringen omfattar en ny uppdelning mellan lokal och regional landsbygdstrafik, där det ska vara tydligare att regional landsbygdstrafik förbinder kommunernas centralorter samt större mellanliggande orter. Denna trafik körs nu också den genaste vägen mellan huvudorterna. På sträckor som redan förbinds med tågtrafik finns nu regional busstrafik endast då det bedömts finnas en så stor efterfrågan att tågets utbud inte räcker till. Även i samband med denna förändring blev synpunkterna många och det nya linjenätet kommer succesivt att justeras och korrigeras under 2013 där så anses vara lämpligt. Nuvarande trafikbolag i busstrafiken är Nobina (avtalsområdet Nyköping/Trosa samt Katrineholm/ Vingåker/ Flen), Veolia (avtalsområde Eskilstuna) och Bergkvarabuss (avtalsområde Strängnäs). Avtalet med Bergkvarabuss startade den 19 augusti 2012 och gäller till 2018 (med option som längst till 2021). Avtalet med Nobina startade 2010 och gäller till 2016 (med option som längst till 2019). Avtalet med Veolia startade 2011 och gäller till 2019 (med option som längst till 2020). Utöver detta finns trafikavtal med ett flertal taxibolag för efterfrågestyrd och linjelagd trafik och kompletteringstrafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping 306 9

13 Resandet med buss i Sörmland Busstrafiken har under året återigen ökat, ett svagt ökande med motsvarande en ökning på 1,9 procent eller fler resor jämfört med Under 2012 har knappt 9,6 miljoner resor gjorts i busstrafiken i Sörmland. Betalande resenärer ökade med 1,8 procent och nådde upp till 5,9 miljoner resor. Detta innebär att andelen elever som reser med skolkort är cirka 38 procent. Den positiva resandeutvecklingen kan i stort sett tillskrivas den nya busstrafiken i Eskilstuna. Stadstrafiken Nyköping kan notera en liten resandeökning, medan stadstrafiken i Katrineholm och Strängnäs båda fått minskat resande jämfört med I båda fallen går det att identifiera en positiv resandeutveckling under årets senare del. I landsbygdstrafiken fortsätter den negativa trenden, medan resandet med Trosabussen fortsätter att stadigt öka Resandet i landsbygdstrafiken I landsbygdstrafiken har resandet minskat med 2,4 procent ( resor) till knappt 3,7 miljoner resor. En stor del av resandeminskningen förklaras av färre resor med skolkort, men även allmänhetens resande har minskat med 1,5 procent. Sett till per kommun är resandeminskningen i landsbygdstrafiken störst i Trosa kommun, där resandet minskat med nästan 15 procent. En stark bidragande orsak är minskat resande till/från Södertälje på linje 702 och 802, där sammanslagningen av pendlar- och pendlarpluskort inneburit prishöjning och försämrad konkurrenskraft för busstrafiken. Vingåker, Gnesta och Nyköping är andra kommuner där resandet i landsbygdstrafiken har minskat markant (mellan 5 och 10 procent). I Eskilstuna kommun kan man däremot se en mycket positiv resandeutveckling för landsbygdstrafiken, som har ökat med drygt 15 procent. En del av denna ökning beror sannolikt på att några landsbygdslinjer nu även fyller en viktig funktion inom stadstrafikens område Resandet i Eskilstuna stad I Eskilstuna stadstrafik har resandet ökat med nästan resor, vilket motsvarar en resandeökning på 5,6 procent jämfört med Av ökningen kan resor hänföras till elevkort, vilket innebär att allmänhetens resande har ökat med 4,9 procent eller knappt resor. Totalt sett har cirka 4,6 miljoner resor företagits i Eskilstunas nya busstrafik under året. Betalande resenärer står för knappt 60 procent av dessa resor. Flest resor görs på linje 1 och 2, som tillsammans har nästan 1,5 miljoner påstigande Resandet i Katrineholm stad Under året har resor företagits i Katrineholms stadstrafik, varav betalande resenärer står för av dessa resor. Resandet fortsätter att minska såväl bland skolelever som betalande resenärer, totalt med 5,6 procent. Allmänhetens resande har minskat med 7,4 procent under perioden. Under årets sista fyra månader har dock resandet återhämtat sig och framför allt har antalet påstigande på linje 1 ökat. Resandet på linjerna 2, 3 och 4 är fortsatt svagt och en översyn kommer göras under 2013 för hur denna trafik ska utformas i framtiden Resandet i Nyköping stad I Nyköpings stadstrafik har resor gjorts i busstrafiken under 2012, en ökning med 5,6 procent jämfört med Av resorna har resor företagits av betalande resenärer, en ökning mot föregående år med nästan resor eller 5,9 procent. Den positiva tendensen sedan det nya linjenätet med kvartstrafik infördes 2010 kvarstår således. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

14 Resandet i Strängnäs stad Resandet i Strängnäs stadstrafik har 2012 fortsatt att minska och uppgick till resor. Totalt under året har resandet minskat med drygt resor, vilket motsvarar 3,5 procent. Minskningen av betalande resenärer är 7,3 procent. Under årets fyra sista månader kan dock en tydlig uppgång noteras, vilket sannolikt hänger ihop med förändringen av stadstrafiken i augusti 2012 då utbudet utökades något Övrig trafik Förutom den linjelagda busstrafiken trafikeras ett antal sträckor av taxi. Denna trafik körs i huvudsak efter tidtabell men en del av trafiken är anropsstyrd. Statistik finns enbart tillgänglig för den del av trafiken som kräver förbokning, och där det gjordes drygt resor. Antal påstigande i den upphandlade busstrafiken (exklusive Trosabussen). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

15 3. Trafikstödjande utrustning och aktiviteter under året 3.1 Citybaneavtalet 309 Länstrafiken Sörmland AB är tillsammans med motsvarigheter i Uppsala-, Västmanlands- och Örebro län samt Norrköpings och Linköpings kommuner part i Avtal om medfinansiering av Citybanan mm gentemot staten. Avtalet innebär att länets del av medfinansieringen sker genom Länstrafiken. Avtalet löper till 2017 med en första utbetalning under Betalningsflöden påbörjades 2012 från medlemmarna och via myndigheten för att fullgöra planen. 3.2 Depåerna Länstrafiken Sörmland AB äger sju depåer i Sörmland. Under året har nya ramavtal tecknats för fastighets- och bussteknikrelaterade arbeten. Under 2012 har samtliga depåer fått en översyn av all ventilationsutrustning och bussvärmeramper, vilka därefter även har servats och reparerats. Det årliga besiktningsprogrammet enligt olika myndighetskrav har genomförts och administrerats och fastighetsbesiktningar har genomförts på samtliga depåer. I övrigt har underhålls- och servicearbeten utförts i mycket varierande omfattning vid de flesta depåer inom länet under Eskilstunadepån har under året kompletterats med en ny RME-tank med tillhörande system för tankning, värmeramperna för bussar har byggts ut och om samt kompletterats med fler platser för långsamtankning för gas. I kontorsdelen har samtliga radiatorer bytts ut och en uppfräschning av ytskikten påbörjats. I Strängnäs har avflyttningsbesiktning gjorts i samband med att Keolis flyttade ut och Bergkvara buss flyttat in. Depån har anpassats och kompletterats med en ny RME-tank med tillhörande system för tankning, mediabryggan har höjts, tvättanläggningen har renoverats och ett nytt skärmtak har byggts över tankstationen. På samtliga rampplatser har tillförts nya rampskåp för värme till bussarna, en bromsprovare, bussriktare samt en Adblu-tank. Depån i Trosa har inte underhållits med anledning av planerad depåflytt till Vagnhärad. I Nyköping har en renovering av busstvättanläggningen genomförts och lunchrummet i verkstaden samt omklädningsrummet har rustats upp. På depån i Flen och i Katrineholm pågår en utredning om hur man ska kunna energieffektivisera värmepump/ gasanläggningen. I Katrineholm har även stora reparationer av reningsverket gjorts och depån i Vingåker har fått nya mattor och ommålning i personaldelen. 3.3 De tekniska systemen Mycket händer för närvarande inom teknikområdet och kollektivtrafiken är inget undantag. I Sörmland initierades 2012 ett arbete kring nytt betalsystem för busstrafiken där en förstudie genomfördes och ett antal systemleverantörer intervjuades. Någon upphandling kunde dock inte påbörjas under Vårt nuvarande betalsystem från Vix/ERG är till åren kommet, och har fallit från säker funktionsduglighet. Det gäller intäktssäkring men även upplevelsen från kund i fråga om enkelhet att resa. Vårt nuvarande system kräver visering till skillnad från de kontaktlösa systemen som utvecklats på senare tid. Realtidssystem finns i Eskilstunas busstrafik, sedan den utökades för ett drygt år sedan finns inte utrustning ombord i samtliga bussar. Realtidssystem är en förutsättning för mobila applikationer med störningsinformation. Vår kommunikationsradio som används för förares säkerhet, upprop vid samtrafik och förseningar är utgången från marknaden. Detta gör att ingen funktion utvecklas och reservdelar har slutat att tillverkas. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

16 Länstrafikens app till smarta mobiltelefoner (Smartphones) som lanserades sent 2011 har utvecklats vidare under Bland annat adderades möjlighet att följa busstrafiken i realtid på hållplatsnivå för busstrafiken i Eskilstuna. Genom att utnyttja positioneringen som finns i utrustningen Internet ombord på bussarna som trafikerar linje 701 och 801 mellan Eskilstuna och Nyköping skapades en demoapp från leverantören Oxify. Genom denna app kan man via karta följa exakt var bussen befinner sig samt när i tid den kommer till nästkommande hållplats. Det elektroniska systemet för visning av busstider vid större hållplatser och stationer (Linaria) utökades till Strängnäs Station, där ny monitor i väntsalen sattes upp samt en större elektronisk tavla ute på plattform som informerar om de nästkommande avgångarna. I denna enhet finns även möjlighet att få tiderna upplästa via en talsyntesröst genom en knapptryckning på skärmens nederkant. Knappen är även uppmärkt med blindskrift. Samma utrustning sattes även upp vid Busstationen i Vagnhärad. Läggesta station kompletterades med en monitor inne i bussväntsalen. Genom borttagandet av de tryckta tidtabellerna i december 2012 utvecklades tjänsten Print4Web som automatiskt tillverkar (och på sikt) publicerar dessa direkt på Länstrafikens webbplats Information och kommunikation Informations- och kommunikationsarbetet under 2012 har genomförts i Länstrafiken Sörmland AB. Det har framför allt handlat om att utbyta kunskap och föra dialog med kunder, potentiella kunder, beslutsfattare och samarbetspartners. Det gäller även att få fler att resa med kollektivtrafiken genom att kommunicera dess fördelar, påverka attityder och stärka dess status. Marknadsarbetet under 2012 har varit koncentrerat på att ge information om de planerade trafikförändringarna, öka kunskap om hur man reser, testresenärsprojekt i Eskilstuna samt att lyfta fram resandeökningen i Nyköping och Sommarlovskortet. Vi har arbetat med att befästa en väg in/en väg ut för att förenkla för kunden att alltid få ett svar. Därmed kan vi undvika att kunden känner sig tvingad att söka mer information hos annan part. Den 15 september 2011 etablerades ett Kundcenter i Eskilstuna. Under 2012 har försäljning, information, marknadsföring och aktiviteter skett i, på och kring Kundcentret. Personalen har bland annat delat ut information om Rabattkort Seniorer och trafikförändringar, bjudit på kaffe på stan samt informerat inför trafikstarten den 11 december Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

17 4. Produkt- och intäktsutveckling 4.1 Produktanvändning och försäljningskanaler Resor med skolkort är mest förekommande (38 % av alla påstigningar, därefter följer de olika periodkorten pendlarkort, stadskort etc.) med 28 %. Rabattkort står för 12 % av påstigningarna medan ombordköp med betalkort står för 9 %. 311 Försäljning via ombud följt av ombord på bussarna står för den största delen av den totala försäljningen. Analysen av produkterna och resandet med dem visar att andelen inköp via SMS/App och särskilt e-handel är låga. Det finns behov att strategiskt arbeta med successiv överflyttning från ombordförsäljning till andra kanaler då punktligheten riskeras med en hög grad av ombordförsäljning. E-handeln kan dock utvecklas först i samband med att nytt betalsystem är etablerat. Andel av försäljningen i respektive kanal 2012 Intäktsutvecklingen för busstrafiken i Sörmland är positiv, dock negativ i förhållande till de trafiksatsningar som genomförts och i förhållande till de egna budgetmålen. Totalt sett har intäkterna i busstrafiken ökat med 5,8 procent till 157 miljoner kronor under Intäkterna från landsbygdstrafiken står för en ökning med 5 procent, detta trots ett minskat resande. I den stadstrafik där satsningar har gjorts, Eskilstuna i december 2011 och Nyköping i augusti 2010, har intäkterna ökat med 8,3 respektive 11,1 procent. I den stadstrafik, där resandet har minskat under 2012, Katrineholm och Strängnäs, har även intäkterna minskat. Intäkterna för Katrineholmstrafiken minskade med 1,5 procent, medan Strängnästrafikens intäkter minskade med 5 procent. Effekterna av Strängnäs nya trafik per augusti 2012 är för tidigt att utläsa än. 4.2 Förändrade villkor för våra månadskort För att förenkla för kund och skapa ett trafikslagsoberoende resande slogs vid 2012 års början produkterna pendlarplus och pendlarkort samman till en produkt under namnet pendlarkortet. Det är som tidigare ett månadskort som är knuten till en på förhand definierad sträcka och där priset beror på avståndet. År 2012 lanserades också Sörmlandskortet som gäller för trafikslagsoberoende resande i hela länet. Förändringen har inneburit ökad försäljning av dessa produkter i länet som helhet men har i vissa relationer minskat. Detta gäller i resrelationer där det tidigare pendlarpluskortets funktioner (tågtrafik och stadstrafik) inte kan nyttjas, exempelvis sträckan Trosa Södertälje (linje 702/802) där resandet minskat markant under Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

18 312 Sörmlandskortet har sålts i totalt: Sålda Intäkter 2010 perioder Produkt Pendlarkort/Sörmlandskort, antal sålda perioder och intäkter per år I stadstrafikområdena finns produkten stadskort som månadskort. I Eskilstuna sänktes under 2012 priset på stadskortet från 625 till 525 kr vilket motsvarar samma pris som i övriga stadstrafikområden i Sörmland. Effekten har blivit att antalet sålda perioder har ökat med nästan 50 % samtidigt som intäkterna ökat med nästan 1,5 miljoner kr (12 %). Eskilstuna kommun Katrineholm kommun Nyköping kommun 2 Strängnäs kommun Totalt Produkt stadskort (antal sålda perioder) per stadstrafikområde Övriga produkter Även i år har ungdomar i åldern år erbjudits att köpa Sommarlovskortet som gäller på bussresor i Sörmland, Örebro och Västmanland. Total såldes sommarlovskort, en ökning med två procent (40 kort) mot 2011, men med över 50 procent sedan Försäljningen av Shoppingkortet 2012 var kort en ökning med 77 procent jämfört med 2011 (3 287 st). Ökningen kan förklaras med att shoppingbiljetten togs bort i augusti I Gnesta kommun finns taxesamverkan med SL vars månadskort även gäller för resa inom kommunen. Drygt påstigningar gjordes med SL-biljett under 2012 vilket är minskning med eller drygt 7 % jämfört med Resor med tåg För resor i tågtrafik över länsgräns hanteras biljettförsäljningen av SJ via samverkansbolaget TiM (Trafik i Mälardalen). Där finns olika typer av produkter beroende på var och hur ofta man reser. Det finns också kombinationsbiljetter där det går att köpa till giltighet för resor med den övriga trafiken inom respektive län. För resor inom länet gäller även Länstrafikens pendlarkort- och Sörmlandskort. 1 Varav Sörmlandskortet står för knappt sålda kort 2 Kort sålda vid Länstrafikens kontor registreras på Nyköpings kommun. Detta innebär att ett mindre antal kort kan ha sålts i Nyköping men nyttjats i annan stadstrafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

19 Nöjdheten hos våra kunder och dem som inte reser med oss Kollektivbarometern analyserar en rad frågor kring kvalitet och service. Även i 2012 genomfördes undersökningen av Ipsos på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik och baseras på totalt intervjuer med både resenärer och allmänheten för riket under För Länstrafiken Sörmland har intervjuer genomförts. För att betecknas som nöjd har respondenten svarat 4 eller 5 på en femgradig skala. Undersökningen visar att 72 procent av de under 2012 intervjuade som är Länstrafiken Sörmlands resenärer kan rekommendera vänner och bekanta att åka med Länstrafiken. Den sammanfattande nöjdheten bland resenärer ligger på 62 procent, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med förra året och den sammanfattande nöjdheten bland de som inte reser med oss har ökat från ett lågt värde till ett fortfarande lågt värde, från 40 % till 45 %. Länstrafiken Sörmlands regelbundna resenärer ger betyget 4 eller 5 om bland annat information om avgångstider, där 78 procent är nöjda, 70 procent tycker att det är lätt att köpa biljetter och kort och 73 procent tycker att det är tryggt åka med kollektivtrafiken. Sämst betyg får Länstrafiken Sörmland på störningsinformationen, där inte mer än 18 procent är nöjda och endast 26 procent tycker att Länstrafiken Sörmland är lyhörda för synpunkter från resenärerna. 79 procent uppger sig vara nöjda med sin senaste resa, vilket är samma värde som Sammanfattad nöjdhet (betyg 4 och 5). Länstrafiken Sörmland jämförs med hela riket. Källa: Kollektivtrafikbarometern 6. Miljöutvecklingen Det nya trafikavtalet för trafikområde Eskilstuna, som startade i mitten av december 2011, har lett till minskade emissioner för busstrafiken i länet jämfört med tidigare år. Mängden energi som förbrukats för fordonsflottan i Sörmland är något ökande och ligger på 4,1 kwh per fordonskilometer för år Den genomsnittliga drivmedelsförbrukningen har minskat för diesel (3,5 liter/mil) men ökat för fordonsgasen (7,6 Nkbm/mil). Antal fordonskilometer som utförts under 2012 uppgår till 16,6 miljoner km. Detta är km mer än för 2011 (cirka 6 procent). Andelen fordonskilometer med förnybart bränsle uppgår till 27 procent, vilket är en kraftig ökning från 12 procent 2011 på grund av att trafiken från depå Eskilstuna utförts med fossilfria bränslen. Svensk Kollektivtrafiks målnivå baskrav är uppfylld för utsläpp av partiklar (P), 0,02 gram/kwh. För kväveoxid (NOx) saknas 0,1 gram/kwh för att målet ska vara uppfyllt. Emissionen kolväten (HC) har ökat och är en direkt följd av ökad användning av fordonsgas. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

20 7. Verksamhetens måluppfyllelse Sedan september 2012 har Sörmlands län ett antaget Regionalt Trafikförsörjningsprogram. I programmet finns fem funktionsmål som ska styra den framtida utvecklingen, tillgänglighet, attraktivitet, miljö, effektivitet och regional utveckling. Till varje funktionsmål finns en beskrivning om hur målen ska följas upp och indikatorer för måluppfyllelse. Kollektivtrafikmyndigheten avser följa upp dessa målområden fortsättningsvis och har inte alla metoder för uppföljning på plats ännu. Det betyder att vissa områden redovisas 2012 utan närmare uppgift Funktionsmålet Tillgänglighet Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet Så här har vi arbetat under 2012 Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler En hållplatsinventering av samtliga busshållplatser i Sörmland genomförs för närvarande och beräknas klar under år Inventeringen kommer ge ett underlag för det fortsatta arbetet. Trafikverket har på myndighetens initiativ genomfört en förstudie kring nya hållplatser i länet. Vi ingår också i projekt kring Strängnäs och Nyköpings framtida resecentrum. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Vi följer kontinuerligt bebyggelseplaneringen i länet, bland annat genom att samarbeta med Regionförbundet, men även genom att besvara kommunernas detaljplaner och Trafikverkets järnvägsplaner. Det ger en bra möjlighet att kunna påpeka eventuella brister i tillgänglighet. Vi har under 2012 märkt en ökad medvetenhet från kommunerna kring kollektivtrafikens betydelse i översiktsplaneringen. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik När kollektivtrafiken blir mer tillgänglig minskar behovet av särskild kollektivtrafik. Vi har tillsammans med landstinget initierat arbete kring tillgänglighet till länets sjukhus med kollektivtrafiken. Den regionala bilden är ett uppdrag där bland annat förslag till ökad samordning mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken hanteras. Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Tekniska hjälpmedel och ny teknik är bra och kan hjälpa många men kan inte helt ersätta den hjälp en levande människa kan ge. Under 2012 togs den tryckta tidtabellsboken bort och resenärer kan ringa och beställa hem tidtabeller som skrivs ut och skickas hem via post för de som önskar. Beslutet har ändock skapat visst missnöje, och särskilt bland de äldre. Bemötande är en viktig punkt när vi följer upp verksamheten tillsammans med våra trafikentreprenörer, men även när vi möter kunden i telefon, i e-post eller vid personliga besök. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

21 Uppföljning av målet om tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Av de under året telefonintervjuade gav följande andel i procent betyget 4 eller 5 på en femgradig skala Sammanfattad nöjdhet bland kunder = 62 % Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet = 45 % Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel bussar med låggolv = 89 % (207 av 233 bussar), Andel bussar med ramp/lift = 100 % (233 av 233 bussar) Andel bussar med audiovisuellt utrop = 19 % (45 av 233 bussar) Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 procent av de totalt 200 hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. 7.2 Funktionsmålet Attraktivitet Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat Så här har vi arbetat under 2012 Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter I landsbygdstrafiken genomfördes i augusti (norra länsdelen) och december (övriga länet) omfattande förändringar. Flera linjer rätades ut och utbudet utökades i starka stråk, såväl mellan kommunhuvudorter som mellan tätorter inom kommuner. Några linjer, där resandet varit lågt har lagts ner och antingen ersatts med särskild skolskjuts eller i vissa fall anropsstyrd eller linjelagd trafik med taxi. Även om resandet varit begränsat är det ändå åtgärder som i stor grad påverkar de som ändå nyttjat trafiken. Många människor har valt boende eller skola utifrån att kommunikationerna är goda och att det går att resa med kollektivtrafik. Tyvärr är det omöjligt att förändra kollektivtrafiken utan att påverka befintliga resandemönster och försämra för vissa resenärer. Det är då viktigt att hitta en balans mellan att våga förändra för att hitta nya resenärer och vårda befintliga resenärer och resmönster. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet De kampanjer som har genomförts under året har tydligt riktats mot att locka nya resenärer, ge information och öka kunskapen om att resa kollektivt. I Eskilstuna har ett projekt med testresenärer genomförts och kampanjer har gjorts för att särskilt lyfta fram rabattkort och shoppingkort, produkter som särskilt bedöms kunna locka nya resenärer. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Under året har ett nytt avtal påbörjats, i Strängnäs trafikområde, med Bergkvarabuss som entreprenör. I avtalet ingår incitament som ger trafikbolaget en fast ersättning per resenär. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

22 7.2.2 Uppföljning av målet om attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund Samma som redovisning under tillgänglighet Antal påstigande (exklusive skolkort) Under perioden har knappt 9,6 miljoner påstigningar registrerats i busstrafiken i Sörmland. Detta motsvarar en ökning om 1,9 % eller fler påstigningar jämfört med Ökningen av antalet påstigande, exklusive skolkort är1,8 % och nådde upp till påstigande. Restidskvot i större pendlingsrelationer 316 Punktlighet Regionaltågens punktlighet har i snitt för alla linjer stabiliserats till cirka procent, mätt för tåg i rätt tid inklusive fem minuters försening till slutstation. Det är något bättre än 2011, med undantag av december 2012 som på grund av vintern sjönk till knappt 80 procent (källa SJ). Punktligheten i busstrafiken finns ännu inte metoder för att mäta. Detta kan ske vid införande av realtidsutrustning ombord på bussarna. Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Marknadsandel för kollektivtrafik i Sörmland ligger mellan %, av den i starka stråk mellan %. 7.3 Funktionsmål Miljö Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

23 Så här har vi arbetat under 2012 Öka satsningen på förnybara bränslen I det nya trafikavtalet för Strängnäs drivs all trafik på s.k. RME (biodiesel). RME, vilket definieras som förnybart bränsle, står för rapsmetylester och tillverkas av rapsolja, metanol och kaliumhydroxid. RME. Sedan tidigare drivs all trafik i Eskilstunas trafikområde på biogas eller RME. Detta innebär att all trafik i den norra länsdelen drivs på förnybart bränsle. I övriga länet drivs busstrafiken fortfarande på diesel. En stor del av resandet i länet sker också med tågtrafik som till 100 procent bedrivs på el från förnybara källor. Under 2012 har flera steg tagits mot att öka tågresandet. Det särskilda pristillägget för tågresor inom länet med månadskort togs bort vilket inneburit att antalet resor med Länstrafikens pendlarkort på tåg ökat med 25 procent. Vissa sträckor där vi trafikerade med parallell busstrafik har vi också förändrat busstrafiken och hänvisar resenärer till tåg istället. Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Beskrivs under effektivitet Uppföljning av målet miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Totalt finns uppgifter om 233 bussar och cirka 44 % av dessa körs på förnybara bränslen. 50 är fordonsgasbussar som trafikerar Eskilstuna, 52 bussar med dieselmotorer som använder RME som bränsle, dessa finns i Eskilstuna och Strängnäs. Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av fem procent RME. Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Partiklar (P) 0,41 ton och 0,04 gram/resa Kväveoxid (NOx) 61 ton och 6,4 gram/ resa Kolväten (HC) 3,8 ton och 0,4 gram/ resa Energiförbrukning per resa För varje resa genomförd i den sörmländska busstrafiken har energiförbrukningen varit 7,2 kwh Tabellen visar beräkning av den genomsnittliga teoretiska emissionsmängden för linjetrafiken samt Svensk kollektivtrafiks baskrav för buss respektive år. (x = redovisas inte) Källa: miljödatabasen Frida, januari 2013 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

24 Funktionsmål Effektivitet Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet Så här har vi arbetat under 2012 Öka beläggningsgraden ombord på fordonen En ökad satsning på resandet i starka stråk med fler turer i pendlingstider och vissa avgångar som ersatts med taxitrafik (antingen linjelagd, anropsstyrd eller särskilda skolskjutsar). Fortsatt har vi dilemmat med samma fordon som körs hela dagen vilket innebär att morgonpeaken är dimensionerande vid val av fordonstyper. Samtidigt tillåter varken ekonomi eller utrymme vid våra depåer några större utökningar av fordonsflottor. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja I samband med arbetet med nya priser inför 2013 arbetade vi under slutet av året med stöd av WSP för att utreda hur taxesättningen kan se ut. Ett resultat blev att prishöjningen fördelas så att längre resor höjdes mer än korta. I relationer där vi av WSP ansågs vara mindre konkurrenskraftiga har exempelvis månadskort legat helt stilla. Vi har också valt att inför 2013 ligga still när det gäller priserna för köp via mobiltelefon (SMS eller App ) och höjt rabattkortvärdet med 25 %. Detta kan ses som ett första stapplande steg där mycket återstår att göra innan vi kan anses ligga rätt prismässigt såväl mellan våra olika produkter och utifrån konkurrenskraften jämfört med bil. Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Under 2012 har myndigheten inte fått in några ansökningar om kommersiell trafik. Mellan den 5 januari och 21 mars trafikerades sträckan Eskilstuna- Strängnäs-Stockholm på kommersiell basis via Stockholmsexpressen. Trafiken lades ner på grund av dålig lönsamhet. Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Ingångna trafikavtal under året har utgått från Buss 2010 som är framtaget av Svensk Kollektivtrafik och Bussbranschens riksförbund Uppföljning av målet effektivitet Intäktsutveckling Totalt sett har intäkterna i busstrafiken ökat med 5,8 procent till 157 miljoner kronor under En summa som inte når budgetmålen. Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk Vi mäter inte detta pga ny trafik december Nettokostnad per personkilometer Ingen uppgift Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt För tågtrafiken på banor i Sörmland finns kommersiella turer. Den kommersiella busstrafiken är så när som obefintlig av den regionala busstrafiken. Swebus gör stopp i Sörmland med sin långväga trafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

25 7.5 Funktionsmål Regional utveckling Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion Så här har vi arbetat under 2012 Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndigheten har anställt särskild resurs med ansvar för infrastruktur och tillgänglighet som arbetar tillsammans med Trafikverket och kommunerna för att utveckla våra hållplatser och bytespunkter. Trafikverket har på myndighetens uppdrag under året genomfört en förstudie kring ett antal nya hållplatser och bytespunkter i länet. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Under 2012 har de första trafikförsörjningsprogrammen tagits fram som en följd av den nya lagstiftningen. Vi har i detta arbeta svarat på samtliga grannläns program och också bjudit in till dialog kring vårt eget arbete. Vi har också arbetat med förberedelser för ny regionaltågstrafik i östra Sverige (Tågplan 2017) tillsammans med övriga myndigheter och MÄLAB. Myndigheten deltar också i Mälardalsrådet process En bättre sits som omfattar sju län i Östra Mellansverige Uppföljning av målet regional utveckling Arbetspendlingens utveckling För tidigt att utläsa. Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk % Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid) Ingen uppgift framtagen 319 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

26 Framtida utmaningar Den nya organisationen har höga förväntningar på sig, så även ett förtroende som varje medarbetare vill leva upp till. Det kräver att förutsättningar finns på plats eller att lösningar skapas. I förväntan ingår professionalitet såsom ordning och reda, öppenhet och ärlighet. Myndigheten ska fortsätta utgå från den formella plattformen och med dessa förutsättningar verka innovativt och samspelande för attraktiv kollektivtrafik, hållbar tillväxt och en utveckling där fler reser med oss och är nöjda. Just att öka förtroendet och resandet är våra allra största utmaningar, samtidigt som attityder behöver förändras och kostnadsutvecklingen begränsas. Nu ökar kostnaderna snabbare än resandet. Vi har precis avslutat ett år där våra medlemmar ånyo satsat på kollektivtrafiken var ett år där busstrafiken på landsbygden ökades produktionsmässigt med 10 %. Intäkterna från busstrafiken ökade också, men kostnadsutvecklingen är fortfarande högre än intäktsutvecklingen, ett tråkigt bokslutsfaktum som myndigheten i Sörmland har gemensamt med övriga myndigheter nationellt. Ur sådan hållbart omöjlig situation är ett första initiativ att luta sig mot nationella standarder i framtagandet av specifikationer för exempelvis fordon, miljökrav och reseplanerare som annars driver kostnader. Och fler initiativ behöver till såväl på intäkts- som kostnadssidan. På trafiksidan kommer den sannolika utvecklingen de närmaste åren ligga i att just konsolidera trafiken, initiera vissa justeringar, men också att realisera ytterligare satsningar efter respektive medlems ambitionsnivå. Inför kommande upphandlingar måste vi grunda våra ställningstaganden på gedigen SIU (samråd inför upphandling). Frågor som Leder detta dit vi ska? behöver ställas och besvaras. Hur understödjer vi för entreprenörer i kommande avtal så att fler reser? Här behöver vi sannolikt fortsätta gå ifrån våra nuvarande bruttoavtal och använda andra avtalsformer. Vi behöver även lyssna på vad entreprenörerna har att säga om vilka metoder som bäst används för upplägg av trafiken i varje aktuell upphandling och att under pågående trafikavtal fördjupa den viktiga flerpartssamverkan. Aktiviteter av sådana slag behöver inte vara förenat med kostnader. Tvärtom kan samverkan och gemensamma prioriteringar leda till optimeringar och effektiviseringar. Ökad lyhördhet är viktigt inte bara vid val av metod utan även för medlemmars beställning och för medborgares behov. Mätningar av medborgarnas synpunkter på vår och andra kollektivtrafikansvarigas lyhördhet visar att här finns en fortsatt utmaning. För att öka resandet behöver det även bli lättare att resa. Betallösningar som är enkla och tillgängliga, tekniska app-alternativ för störningsinformation och realtidsinformation om trafiken är områden som behöver utvecklas. Just satsningar på teknik är det område som myndigheten pekat ut som prioriterat de närmaste åren. Myndigheten bedömer investeringarna till storleksordningen 25 mkr för 2014, 17 mkr avseende 2015 och 14,5 mkr Att de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna fick ett administrativt ansvar som följer länsindelningen ställer i vårt fall stora krav på samarbete med de andra regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen. Det handlar om fortsättningen av arbetet med ett regionalt stomlinjenät med tåg i Mälardalen, om busstrafik i relationer över länsgränserna och även om möjligheten att kunna resa med ett och samma färdbevis för hela resan det senare ett område som hela nationen behöver enas kring. Under tiden fram till gemensam storregional samverkan efter Citybanans öppnande 2017, kommer myndigheten sannolikt få arbeta med lösningar om biljettsamverkan per relation. Lösningar som har vissa ekonomiska konsekvenser i ett direkt läge, men som kan planas ut vid god beläggningsgrad. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

27 321 Framåt behöver vi ta fler steg för att minska klimatpåverkan. Det kan vi göra genom att ha en flotta som körs med förnybara drivmedel, öka beläggningsgraden, fortsätta investera i bra reningsanläggningar på våra depåer samt källsortera och minimera resursanvändningen på kontoret. Nu och framåt kommer vi att verka i en tid när den nya kollektivtrafiklagstiftningen inte är helt prövad och tolkad. Det betyder att vi kommer att vara nyfikna på vad som händer, följa utvecklingen och kanske till och med vara med och testa hur lagstiftningen ska tolkas. Vi ska hålla en hög kvalitet genom att följa upp, utvärdera och när så behövs göra om och göra rätt i en ständigt pågående, uthållig förbättringsprocess. Våra framtida utmaningar ligger därmed såväl i att anpassa oss till omgivningen som att visa vägen, samtidigt som vi når upp till finansiella målsättningar för myndigheten. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

28 Finansiell Redovisning 9.1 Det ekonomiska resultatet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Det ekonomiska resultatet vid årets slut uppgick till blygsamma kronor för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. För den nystartade verksamheten i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet sköts medel till från Regionförbundet Sörmland samt från medlemmarna. Cirka 1,3 miljoner kronor har använts till personalkostnader och lika mycket har utfallit i övriga kostnader. I personalkostnader inryms sociala avgifter med kronor varav avsättning till pensioner med kronor Samlad redovisning Under året 2012 uppgick resultatet i den samlade redovisningen till kronor. Detta trots att medlemmarna under året skjutit till ytterligare 10 miljoner i medlemsinsats till verksamheten. I Länstrafiken Sörmland har rörelsens intäkter ökat jämfört med föregående år. Rörelsens intäkter har exklusive medlemmarnas tillskott ökat från drygt 196 miljoner kronor till drygt 209 miljoner kronor under 2012 men nådde inte upp till de satta budgetmålen. Rörelsens trafikkostnader har ökat med nästan 58 miljoner kronor mot Resultaträkning Not 2012 Intäkter Kostnader 2, Nettokostnader Medlemsavgifter Rörelseresultat 45 Årets resultat 45 Balansräkning Not 2012 Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar 4, Fordringar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital varav årets resultat 45 Avsättningar 0 Skulder Summa eget kapital och skulder Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

29 323 Samlad redovisning Koncern Resultaträkning Intäkter Kostnader Nettokostnader Medlemsavgifter Rörelseresultat 47 Årets resultat 47 Balansräkning 2012 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital varav årets resultat 47 Avsättningar 0 Skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

30 324 Kassaflödesrapport Samlat Den löpande verksamheten Rörelseresultat efter finansiella poster 47 Avskrivningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning kundfordringar Ökning(-)minskning (+) fordringar Ökning(+)minskning (-) leverantörsskulder Ökning(+)minskning (-) övr kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter Not1 Redovisnings- och värderingsprinciper Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet årsredovisning har upprättats enligt kommunal redovisningslag och rådet för kommunal redovisning. Försäljning redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I sammanställd redovisning elimineras koncernintern försäljning. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Hyresintäkter: i den period uthyrningen avser Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

31 Not 2 Nettokostnader och medlemsavgifter 325 Myndigheten 2012 Övriga intäkter Trafikkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Insats per medlem Koncern Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Summa medlemsavgifter Citybanan Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda Kvinnor 2 Män 2 Totalt 4 Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar 912 Sociala avgifter inkl. pensioner 401 Totalt Direktionsledamöter och ledande befattningshavare Antal direktionsledamöter på balansdagen Kvinnor 4 Män 10 Totalt 14 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

32 326 Not 4 Ägt företag Genom förvärv av dotterbolag, ägt till 100% Not 5 Andelar i intresseföretag Transitio AB Värde per Bokfört värde Antal aktie Not 6 Fordringar Kundfordringar Övriga poster Not 7 Skulder Leverantörsskulder Övriga poster Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 Katrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN 337 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Biad Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Fastställande av 2014 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer Samordningsförbundet RAR Sörmlands budget för 2014 samt att kommunens medlemsinsats på kronor för 2014 beaktas i arbetet med nästa års budget. Detta under förutsättning att kommunfullmäktige godkänt Samordningsförbundet RAR Sörmlands årsredovisning för Ärendebeskrivning Samordningsförbundet RART i Sörmland (fortsättningsvis kallat RAR) har till kommunstyrelsen inkommit med budget för RAR bjöd den 14 mars 2013 in till medlemsmöte för att presentera förbundets verksamhet och ekonomi samt för att beskriva framtida inriktning och budget. Mötets uppfattning var att budgeten för 2014 ska vara oförändrad, det vill säga 15 miljoner kronor. RAR hemställer hos medlemskommunernas fullmäktige att fastställa budgeten för Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har avstämning gjorts med ekonomi- och upphandlingskontoret som inte funnit något att anmärka på i RAR:s budget för Ärendets handlingar Kommunledningsförvalhungens tjänsteutlåtande, 2013-OS-20 Fastställande av 2014 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland, Justerandes sign i~gllclu111lg10. V~.lt 0.AL1VGl Ci ll1gu Akten 1 GJUT JGl 337

44 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 338 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Fastställande av 2014 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Ärendebeskrivning Samordningsförbundet RAR i Sörmland (fortsättningsvis kallat RAR) har till kommunstyrelsen inkommit med budget för RAR bjöd den 14 mars 2013 in till medlemsmöte för att presentera förbundets verksamhet och ekonomi samt för att beskriva framtida inriktning och budget. Mötets uppfattning var att budgeten för 2014 ska vara oförändrad, det vill säga 15 miljoner kronor. RAR hemställer hos medlemskommunernas fullmäktige att fastställa budgeten för Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har avstämning gjorts med ekonomi- och upphandlingskontoret som inte funnit något att anmärka på i RAR:s budget för Kommunledningsförvaltningens bedömning RAR har sedan starten 2005 haft en årsbudget på 15 miljoner kronor (undantaget 2010 och 2011 då budgeten var 13 miljoner kronor på grund av minskad statlig tilldelning). Budgeten fördelas enligt följande: Kommunerna: kr 25 % Landstinget: kr 25 % Staten: kr 50 % Summa kr Medlemskommunernas del i budget fördelas efter antalet invånare i åldrarna år per den 1 november För Katrineholms del betyder det att medlemsinsatsen för 2014 blir kronor, baserat på invånare i åldern år. Kommunledningsförvaltningen har gått igenom RAR:s budgetförslag för 2014 och som bifogas till ärendet. Förvaltningen har inte funnit något att anmärka på. Fördelningen av medlemsinsatsen följer tidigare fastställda principer. I samband med att kommunfullmäktige behandlade RAR:s bokslut för 2011, beslutades också att förbundets årsredovisning från föregående år ska vara behandlad av fullmäktige innan fullmäktige tar ställning till RAR:s budget för kommande år. (KF KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 338

45 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 339 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KS/2013: , 219) RAR:s årsredovisning för 2012 behandlas av fullmäktige vid dess sammanträde den 17 juni Kommunledningsförvaltningens bedömning är därför att kommunstyrelsen bör föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna RAR:s budget för 2014 samt att kommunens medfinansiering på kronor ska beaktas i kommunens eget arbete med nästa års budget. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag till: Samordningsförbundet RAR i Sörmland Lix: 45 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 339

46 340 ~~Oapry1NG5FbR8UkDEt ~ Aq SORMLANO HEMSTÄLLAN ;%. T'.;M 2Q %CJ i~ 0~- ~ 8 Handlin srummer Handlgpgere ~ZOI ~ ; Og1 Diarienummer pie 'avi n ~i4rienr RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmlands medlemmar fullmäktige eller motsvarande Fastställande av 2014 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Samordningsförbundet bjöd den 14 mars 2013 in till medlemsmöte för att presentera förbundets verksamhet och ekonomi samt för att diskutera framtida inriktning och budget. Samordningsförbundets arsbudget har sedan starten 2005 varit 7 5 mnkr undantaget 2010 och 2011 da budgeten var 13 mnkr, eftersom statens tilldelning under dessa år minskande. Medlemsmötets uppfattning var en oförändrad budget för 2014 det vill såga 15 mnkr. Utifran ovanstaende föreslav Samordningsförbundet att budgeten för 2014 ska uppgå till 15 mkr och hemställer att respektive fullmäktige eller motsvarande fastställer budget 2014 i enlighet med nedanstaende tabell. Fördelnin av medlemsinsatser er inv är er 7 nov 2012 Kol Huvudman An#al inv Kronor/år 2014 Kronorlkvar#al Vingäker Gnesta ~~köpin~ i Oxelösund ~ Flen , Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa ~S um ma-kommuner 1663$7 3 75t? ~OII mmuner ~ ~andstin et Staten Tora~r ~s o00 00o s ~~o oöö~ Samordningsförbundet RAR i Sörmland Ola Wiktorson Förbundschef -- Ann Lundqvist B11 84 Nyköping besbk Östra Rundgatan hemsida 5e mobilfel B-post inn årra. sormtarx3.se ~?G A6~I270045)92 ~tlarsm'rea reaealvklers'anntmq aa,-~.enenttivt2:r 0f9n;tpStroldlnAtl ra:r+~il:iumijtern5talwn ucn m09ertn~fqarnryjicm}lemtlr-gv~y3e1~20;~ 2Qt}C4-G21bC. UtsMRSQdtWn ZgS9-0t-091s 31 s~~ ~~~ 340

47 341., ~~ Handlingsn~mm~r Svar på interpellat~a~ fi ~n bidrag till,bobb. ~ %~ ~`~~ ~ ~ Interpellationen syftar på det i riksdagen beslutade ärende som ~x benämnt o s imu ant s ~ inom det ekonomiska bistånået (prop 2012/13:94) vilket trädde i kraft 1 juli Då 25 års gränsen är borttagen, blir inte deg väsentliga vilken ålder biståndstagaren har utan vilket behov som finns av kompetenshöjande insatser efter en individuell prövning i det enskilda fallet. Undantagna från beslutet är personer med tillfälligt försörjningsstöd, samt personer som har behov av insatser för missbruksproblem eller psykisl~ problematik. Beslutet innehåller tre delar: att inte hela inkomsten skall räknas för ekonomiskt bistånd vid betlämningen, fär den scam fått försärjningsstöd antler sex månader i följd då ska 25 fo av inkomsten av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Beräkningsregeln skall gälla under två år. att sacialnäannden ges rt~äjlig~eter att anvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan korripetenshöjande verksamhet om denne inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Att gränsen för hemmavarande barns och skolungdamars arbetsinkomster ska is beakta s vid bedömningen av räven ti11 bistånd höjs frun ett halvt prisbasbeiopp till ett felt prisbasbelopp per kalenderår. Skriitiig överenskoffimel~~ am samverkan mell~~ Social%rvaltningen Katrineholm, Viadidakt och Arbets%rmediingen Vinns upprättad som gälter från 2( Etikgrund Viadidakt arbetsmarknad har i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare anvisade från socialförvaltningen individanpassade åtgärder, syftet är att delta.gama skall gå vidare tilt arbete eller studier. ~Iidare skall Viadidakt hygga upp nätverk och samverkansytor med interm och externa aktörer samt arbetsgivare. Åtagande Viadidaki ska erbjuda platser tilt 240 vina och 130 ungdomar per år som är aktuella för försörjningsstöd Orn behoven behöver justeras tas det. upp på SOCVIANmö#en (samverkansgrupp) Socialfärvaltningen ska remitera ärenden till Viadidakt genom överlämningsmöten eller vid öppen mottagning. Alla nya som söker försörjningsstöd anvisas till unbtlorr~storge# eller V~adiclakt öppen mottagning innan första hesäket på socialförvaltningen sker. Samverkans rn~ite sker mellan arbetsförmedling och Viadidakt beträffande anvisaå planering. Viadidakt Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen kartlägger c~ch upprättar förslag på arbetsmarknadsåigärd~r. Sacialförvaltningen upprättar en genoinfärandeplan. 341

48 342 Viadidakt ansvarar för testplatser vilka anvisas från socialförvaltningen, Viadidakt har i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen arbeta för att personer med särskilda behov och som får försörjningsstöd ~r dei av de platser fcir arbetsmarknadsanställningar somviadidalci tillhandahåller. Viadidakt redovisar månadens utfall till socialförvaltningen, vilket också redovisas månadsvis till socialnämnden. Deltagare som bedöms helt sakna arbetsförmåga ska. avslutas eter samrådsmöte med socialförvaltningen. Tillägg till detta är att förvaltningen har redovisat till Viadidakt behov av ytierliggare ca100 praktikplatser i första hand för SFI studerande, för att stärka möjligheterna aft kamma närmare arbetsmarknaden. Nämnden har under våren beslutat att efter sommaren fa en konsekvensanalys vad jobbstimulansen innebär för förvaltningen. Avslutningsvis kan jag kflnsiatera att i prapositianen anges att Socialstyrelsen bör ges ett uppdrag att ta fram en vägledning till stöd för kommunerna att tillämpa de nya bestämmelserna. Katrineholm ,. ~~ ~f~,` b Pat Werner (s) Ortlfärande Socialnämnden 342

49 343 Folkpartiet ~ ~' _ ~ - ~ Interpellation 20 IåATRI~l~H~!_M~ KQMMUN ~c~~lmun~tvr~lser~ Från bidrag till jobb Den 29 maj beslutade riksdagen om förändringar i socialtjänstlagen för att öka möjligheterna för människor med ekonomiskt bistånd (i dagligt tal socialbidrag) att försörja sig själva genom arbete. Avtrappningen av bidraget för den sorn jobbar blir mindre för att det ska löna sig bättre att arbeta. Samtidigt ökar möjligheterna att ställa krav på motprestation på vina arbetsföra människor för att de ska fa bidrag. Det här är välkomna förändringar i regelverket som Folkpartiet drivit länge. Det är också glädjande att stödet för reformen i riksdagen var så brett. Förändringarna gäller från och med 1 juli i år. Allt för många människor i Katrineholm är beroende av ekonomiskt bistånd från kommunen. Det är därför viktigt att Katrineholm kommun tar vara på de möjligheter den här reformen ger för att se till att fler människor går från bidrag till jobb. Med hänvisning till ovanstående vill jag därför fråga socialnämndens ordförande Pat Werner (S): Vilka åtgärder avser du vidta med anledning av dessa förändringar i socialtjänstlagen? För Folkpartiet Ewa Gallhammar Folkpartiet Liberalerna 343

50 344 ~~ ~~~ Folkparhet(%,F:ra,.., Ks~drm~~:~~~r~,~a ~~~t~ miljöpwrtiet de gröna - - Vänste~part~M ~7-1 ~ %3`/] Ui/ Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) Om Katrineholm 2030 Vid kommunstyrelsens sammanträde 19 juni behandlades rapporten Katrineholm Rapporten innehåller mycket intressant läsning om hur framtiden skulle kunna se ut om säg drygt 15 år. Rapporten skisserar olika utvecklingsmöjligheter för kommunen, men innehåller också begrepp som vi som partier och politiker kan ha olika syn på. Då detta är ett dokument som kan vara angeläget för fler att ta del av, bland annat för att diskutera vår syn på tillväxt och befolkningsmål, så önskade vi representanter för Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna att rapporten skulle tas upp som ett ärende till kommunfullmäktige. Vi anser att kommunens framtid är ett ärende av större vikt och sådana ska, enligt kommunallagen behandlas av kommunfullmäktige. Det torde också finnas ett allmänintresse att diskutera den önskvärda utvecklingen för Katrineholm. 344

51 345 1 ~i ~ Underlag. för samhällspla ~~.3 '+4j ~~ ~ ` ~; ; ~ ~,law a '~# ~j ~ Z ~ ~ 'g ~t ~ '~ ~' j ~ ~ W r ~ ~ i Bolander, ~~ k Bjelmrot. sen 201,E ~'' 345 I~1Tl'lllC IlC)~111S ~CO111171U11

52 Innehållsförteckning 346 Inledning...3 Bakgrund...4 Uppdraget...4 Metod och underlag...4 Kommunens planering för framtiden...5 Vision Sörmlandsstrategin...5 Tillväxtens betydelse...5 Fyra trender som påverkar Katrineholm...6 Demografin påverkar behoven av välfärd...6 Individualisering...7 Polariserad befolkning...8 Ny teknik effektivisering eller kostnadsdrivande?...8 Tre fokusområden för tillväxt...9 Befolkning och demografi...9 Näringsliv och arbetsmarknad...11 Hållbara attraktiva livsmiljöer...14 Konsekvenser för Katrineholms kommun...14 Bildningsförvaltningen...15 Socialförvaltningen...16 Viadidakt...17 Vård- och omsorgsförvaltningen...17 Kostnader för att främja tillväxt...17 Samhällsbyggnadsförvaltningen...17 Hur påverkas de kommunala intäkterna?...17 Slutsatser med rekommendationer...18 Fotnotregister

53 INLEDNING 347 I EN ALLTMER GLOBALISERAD VÄRLD är Katrineholms förutsättningar direkt kopplade till internationella, nationella och regionala skeenden. Katrineholm tillhör de kommuner som ökar sin befolkning och ökningen bedöms fortsätta de kommande åren. Samtidigt står Katrineholm, liksom många andra kommuner i Sverige och Europa, inför demografiska utmaningar, bland annat till följd av att den stora efterkrigsgenerationen blir allt äldre. För att uppnå Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust och för att förbereda för framtida utmaningar måste lokal tillväxt och kommunal service gå hand i hand. Under 2012 fick organisationen i uppdrag från de förtroendevalda att ta fram ett framtidsscenario för Katrineholm med sikte på år Genom att ta avstamp i dagsläget ser vi på Katrineholms möjligheter och utmaningar framåt. Syftet med rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt är en gemensam bild av framtiden och våra utmaningar fram till år Rapporten ska kunna användas som ett kunskaps, planerings-, och beslutsunderlag vid samhällsplanering. Ett basscenario med tre alternativa befolkningsutvecklingar har tagits fram för att visa på hur Katrineholm 2030 kan komma att se ut beroende på om befolkningen kommer att öka eller minska. Utifrån det har trender och utmaningar identifieras för att se vad kommunen som organisation kan påverka och vad kommunen behöver förhålla sig till. De identifierande utmaningarna har kategoriserats i tre fokusområden för tillväxt: Befolkning och demografi Näringsliv och arbetsmarknad Hållbara attraktiva livsmiljöer Utifrån de analyserade trenderna och utmaningarna identifieras och diskuteras möjliga konsekvenser för kommunen som organisation i relation till de olika scenarierna för befolkningstillväxt. Rapporten lyfter avslutningsvis ett antal förslag på fortsatta insatser, åtgärder och fem utvecklingsområden för Katrineholm kommun mot Rapporten belyser såväl möjligheter som utmaningar för Katrineholm som plats och för Katrineholm kommun som organisation. Kommunens betydelse lyfts utifrån att organisationen har en viktig roll, tillsammans med näringslivet, föreningsliv, organisationer och kommuninvånare, i att skapa förutsättningar för Katrineholm att utvecklas som plats. En av Katrineholms kommuns funktioner är att verka för att utveckla samhället i det geografiska området, vad som oftast kallas ortsutveckling. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret och ska samordna kommunens arbete med den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. I detta ingår bland annat teknisk samhällsplanering, bostadsförsörjning och samhällsbyggande samt infrastruktur. Enligt 347 kommunallagen ska kommunstyrelsen uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Rapporten visar att lokal tillväxt har stor betydelse för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Den lokala tillväxten, och i synnerhet befolkningstillväxten, är en viktig förutsättning för Katrineholm. En ökad befolkning bidrar till platsens attraktivitet, fler skattebetalare och större statsbidrag vilket i sin tur ger möjlighet till ökad handlingsfrihet. Antalet invånare avgör både intäkternas storlek och behovet av och kostnaderna för kommunal service. Något som står klart är att det till år 2030 kommer bli betydligt färre i arbetsför ålder som ska försörja ett ökat antal äldre. Oavsett scenario kommer andelen äldre i Katrineholm öka. Därför är kvarboende och inflyttning av personer i arbetsför ålder viktigt för att utgöra ett attraktiv Katrineholm och för att skapa en balans mellan andelen personer som arbetar och andelen personer som behöver kommunala tjänster i Katrineholm. För Katrineholms blir befolkningstillväxt av yttersta vikt för att klara framtidens utmaningar. En naturlig slutsats för Katrineholm är därför att definiera ett gemensamt befolkningsmål att sträva mot. Fler människor innebär att handeln, tjänstesektorn och övriga näringslivet får en större lokal marknad vilket i sig ytterligare driver på tillväxten. Genom detta skapas en positiv spiral där fler, både människor och företag, vill etablera sig i Katrineholm. Med utgångspunkt i de tre fokusområdena för en hållbar tillväxt ska Katrineholm vara och uppfattas som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Kopplat till detta ses fem övergripande utvecklingsområ- 3

54 den att gemensamt sträva för mot 2030: Prioritera åtgärder som har en positiv effekt på befolksningsutvecklingen Höja utbildningsnivån Ha ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande samhälle Intensifiera samverkan med andra aktörer Vara en uthållig kommun med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser BAKGRUND Uppdraget I samband med vård- och omsorgsnämndens långsiktiga verksamhetsuppföljning på kommunstyrelsen sammanträde i november 2011 efterfrågade kommunstyrelsen ett underlag som visar situationen inom äldreomsorgen på längre sikt (2020). På kommunstyrelsens sammanträde i mars 2012 redovisade nämnden ett underlag för samhällsplanering som gällde hela vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde (Underlag för samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020, vård- och omsorgsnämndens handling nr 5/2012). I samband med redovisningen fick kommunchefen i uppdrag att tillsammans med kommunens tjänstemannaledning utvidga analysen till övriga berörda verksamheter inom kommunen (beslut KS ). Uppdraget redovisas i denna rapport, Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt, som har arbetats fram av Jenny Bolander, biträdande förvaltningschef för kommunledningsförvaltningen och kommunledningshandläggare, Anna Marnell, verksamhetscontroller och Erik Bjelmrot, planarkitekt. Arbetet har kontinuerligt stämts av med kommunchef Mattias Jansson och kommunens ledningsgrupp. Rapporten har tagits fram med bred delaktighet och det har genomförts seminarier, workshops och dialoger. Rapporten bygger på underlag som tagits fram av bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen för respektive facknämnds verksamhetsområde. Övriga förvaltningar har getts möjlighet att lämna synpunkter på rapporten. Metod och underlag Ambitionen har varit att med avstamp i dagsläget blicka 17 år framåt för en överblick och för att förutse skeenden i omvärlden samt hur de kan påverka Katrineholm och Katrineholms kommun Rapporten bygger på ett basscenario som leverats av konsulten Anders Wigren, WSP Sverige. Basscenariet är framtaget med hjälp av ett regionalt Analys och prognossystem (raps) 1 se sista sidan, som är ett verktyg för regional planering. raps består av statistik och modeller för analyser och prognoser på kort och lång sikt. raps består av fem delmodeller som omfattar statistik gällande befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell som bland annat inkluderar det kommunala utjämningssystemet. Tre olika antaganden har gjorts om den framtida befolkningsutvecklingen i Katrineholm: en befolkningstillväxt om +0,1 procent per år, +1 procent per år respektive -1 procent per år. Scenariot +0,1 procent per år är i enlighet med de prognoser för befolkningsutvecklingen som SCB tagit fram åt Katrineholms kommun. De andra två scenarierna har valts för att kunna illustrera dels vilka konsekvenser en högre tillväxt får för kommunen, dels vilka effekter som kan bli följden om kommunen istället skulle få en negativ befolkningsutveckling. De befolkningstal som redovisas nedan är beräknade i raps för åren 2020 och Basåret i scenariot är 2007 men då det finns befolkningsstatistik från 2012 är det denna raps-beräkningarna har jämförts med. Att den beräknade befolkningstillväxten från 2012 fram till 2020 och 2030 är så liten i absoluta tal enligt +0,1-scenariet har sin förklaring i att Katrineholm under perioden har haft en verklig befolkningstillväxt som varit högre än +0,1 procent. WSP har levererat raps-beräkningar av antalet invånare i olika åldrar för vart och ett av de tre scenarierna. Beräkningar i raps har även gjorts av hur arbetskraftsutbudet påverkas i de olika scenarierna. Utifrån WSP:s leverans av basscenariet har bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen utvidgat analysen inom sina respektive verksamhetsområden. Därefter, och med utgångspunkt i WSP:s basscenario och förvaltningarnas underlag, har ett antal förutsättningar och resonemang utkristalliserats som kan vara giltiga och som kan påverka Katrineholm som plats och/eller organisation utifrån de tre raps-beräknade scenarierna för befolkningsutvecklingen. De trender och utmaningar som lyfts i rapporten är ett begränsat urval som belysts utifrån ett tillväxtperspektiv.

55 349 Resultatet lyfter fram ett urval trender, konsekvenser och möjligheter utifrån bildningsförvaltningens, socialförvaltningens, Viadidakts, samhällsbyggnadsförvaltningens och vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Ett fortsatt arbete med en bredare omvärldsbevakning och alternativa befolkningsprognoser som underlag för både den vardagliga och den långsiktiga planeringen i kommunen är därför viktigt för att bevaka vad som kan påverka Katrineholm och Katrineholms kommun framåt. Rapporten har inte som syfte att ta fram exakta förutsägelser för framtiden utan har avsikten att bidra till bättre kunskaps-, planerings- och beslutsunderlag. Kommunens planering för framtiden Katrineholms kommun har en styrning på flera olika nivåer att förhålla sig till; internationell, nationell, regional och lokal nivå. Kommunens planering görs både på kortare och längre sikt och handlar om såväl platsens som de kommunala verksamheternas utveckling. Planeringen kommer till uttryck i ett antal olika styrdokument. Kommunens långsiktiga planering tar sin utgångspunkt i vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust. Det finns också en gemensam vision och strategi för Sörmland. Kommunens planering för de närmaste åren utgår från den kommunplan med övergripande mål som tas fram för mandatperioden. Kommunplanen ligger sedan till grund för den årliga planeringen som fastställs i kommunens övergripande plan med budget. Den fysiska planeringen kommer till uttryck i översiktsplanen och detaljplaner. Arbete pågår för närvarande med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms kommun. En översiktsplan är ett kommunövergripande långsiktigt och strategiskt instrument som kan ligga till grund för beslut inom alla verksamhetsområden och visar i text och kartor hur kommunens vision ska förverkligas. Utöver att rationalisera och förenkla beslutsfattandet har den även en roll som forum för dialog med kommuninvånarna om olika framtidsfrågor och visar på frågor som är särskilt viktiga för kommunens och platsens utveckling. Under sommaren/hösten 2013 kommer ett förslag till översiktsplan del staden att ställas ut för samråd för antagande under Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Sörmlandsstrategin 2 se sista sidan Att utveckla ett samhälle är ett uppdrag som omfattar många olika områden och många aktörer på olika nivåer. Med Sörmlandsstrategin 2020 vill vi sätta fokus på fyra prioriterade mål som är särskilt angelägna för utvecklingen i Sörmland. I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. MÅL 1 I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. MÅL 2 Sörmland har starka samband med omvärlden. MÅL 3 Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. MÅL 4 Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer

56 TILLVÄXTENS BETYDELSE Definitionen av tillväxt omfattar allt från befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt till tillväxt i bredare välfärdstermer. Kommunal tillväxt kan ses utifrån flera perspektiv och fokuserar i regel på lokal ekonomisk utveckling, sysselsättning och/eller befolkningstillväxt. Den kommunala tillväxten definieras och mäts oftast i termer av befolkningstillväxt. I det här avsnittet lyfts tre aspekter på tillväxt som också ligger till grund för rapportens analys av Katrineholms förutsättningar och möjligheter till tillväxt. Kommunernas förutsättningar för befolkningstillväxt skiljer sig åt. Tillväxtverket menar dock att Sverige, som ett av världens rikaste länder, har en potential för tillväxt i alla delar av landet. Hög arbetslöshet och undersysselsättning är faktorer som drar ned tillväxten. Ett avgörande villkor för tillväxt är att det finns arbetstillfällen så att människor kan leva och verka i olika delar av landet. Tillväxtverket menar att ekonomisk tillväxt är hållbar när våra behov idag ekonomiskt, miljömässigt och socialt kan tillfredsställas samtidigt som vi ger förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov Tillväxtverkets sju utgångspunkter för tillväxt: 1. Hållbar tillväxt 2. God omställningsförmåga 3. Enkelt att starta och driva företag 4. Regional utveckling 5. Innovationsförmåga 6. Infrastruktur 7. Försörjning av kompetens En aspekt på hur attraktiva regioner skapas och hur tillväxt drivs sätter kreativitet i relation till regional utveckling och tillväxt. Tesen är att en plats behöver mer än traditionella industristrukturer och universitet för att nå framgång. En stad eller en regions tillväxt är minst lika beroende av kreativ arbetskraft, ett tolerant samhällsklimat samt att platsen i sig är attraktiv. De mest framgångsrika platserna är de som lyckas attrahera och upprätthålla tre T 3 se sista sidan.för att en plats ska kunna utvecklas optimalt är det nödvändigt att satsa på alla dessa tre områden: Teknologi - investeringar i forskning och utveckling Talang - human kapital, utbildning Tolerans - en inkluderande och öppen inställning till idéer, diversitet och kreativitet En annan aspekt på vad som utmärker goda städer och stadstillväxt är stadens utformning, hur vi utformar våra städer kan ha en avgörande betydelse för vår framtid. Tesen är att ju tätare städer, desto bättre är förutsättningarna för tillväxt då graden av förtätning är avgörande för en plats framgång, för hur snabbt idéer förmedlas och för mängden tvärkulturella förbindelser 4 se sista sidan. Närhet i en stad skapar således tillväxt. Attraktionskraften påverkas av den livsstil som en plats erbjuder. Stadens estetiska utformning har också påverkan på hur individer trivs och sannolikt för viljan att stanna kvar på platsen. Storleken på tjänstesektorn är en annan viktig del i en attraktiv stad och lyfts upp som en av de fyra punkter som är särskilt viktiga för tillväxt: Bredden på utbudet av tjänster och konsumentvaror Estetiska (till exempel byggnader) och fysiska (till exempel klimat) egenskaper Kvaliteten på offentliga tjänster (till exempel skolor och förskola) Kvaliteten på infrastrukturen FYRA TRENDER SOM PÅVERKAR KATRINEHOLM Rapporten grundar sig till stor del på den omvärldsanalys som förvaltningarna har genomfört och redovisat i sina rapporter. I detta material utkristalliserades fyra trender som påverkar kommunens arbete inför år Ambitionen har varit att tydligöra dels vad kommunen som organisation kan påverka och vad kommunen behöver förhålla sig till. Demografin påverkar behoven av välfärd Sveriges befolkning beräknas öka varje år fram till 2030 och även därefter 5 se sista sidan. År 2017 beräknas folkmängden passera 10-miljonersgränsen för att 2030 vara 10,7 miljoner. SCB:s räknar med en hög invandring de närmaste åren. Under 2013 beräknas befolkningen öka med drygt Ökningen beror främst på ett invandringsöverskott men även på att antalet födda överstiger antalet döda. Vid en analys av befolkningsutvecklingen utifrån olika åldersgrupper framgår det att det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. Trenden att allt fler lever allt högre upp i åldrarna resulterar i minskade dödstal. Enligt SCB:s beräkningar kan 11 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna som föds 2013 bli 100 år eller äldre. Trenden fortsätter fram till 2030 och sammantaget antas dödstalen minska på sikt. Under de kommande tio åren förväntas folkmängden öka med cirka personer. Antalet 65 år och äldre beräknas öka med cirka och antalet barn och ungdomar i åldern 0-19 år med väntas öka med nästan Under samma period beräknas antalet personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna år öka med drygt personer. SCB prognostiserar att barnafödandet fortsätter öka. År 2012 föddes nästan barn i Sverige. Den fortsatta ökningen förklaras av hög invandring och stora årskullar födda i början av 1990-talet. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting ser vi också en betydelsefull trend att da-

57 gens tonåringar är mer traditionella, målinriktade och har starkare familjevärderingar än unga vuxna. Håller denna trend i sig samtidigt som arbetsmarknaden förbättras kan utvecklingen bli att framtidens unga vuxna bildar familj förhållandevis tidigt i livet. Det råder en fortstatt snabb urbanisering. Större städer och storstadsregioner ökar trendmässigt i befolkning och sysselsättning. Det är storstadskommunerna och förortskommunerna till dessa som växer snabbast. Det är inte befolkningsstorleken i sig som förklarar varför vissa kommuner växer mer än andra utan tillgängligheten till en stor arbets- och konsumentmarknad. Flyttnettot har generellt en större inverkan än födelsenettot för att förklara skillnaderna mellan kommunerna. I de växande kommunerna kommer dock födelsenettot att få en allt större betydelse för befolkningstillväxten framöver. Detta eftersom det är unga personer i fertil ålder som i stor utsträckning svarar för inflyttningsöverskottet i de växande kommunerna. 351 Den demografiska utvecklingen och en allt högre försörjningskvot leder till flera utmaningar för finansieringen av framtidens välfärd. Hur stora dessa är beror på antaganden om hur efterfrågan på välfärdstjänster utvecklas liksom kostnadsutvecklingen, produktiviteten och ekonomisk tillväxt. Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att till följd av enbart den demografiska utvecklingen kommer kostnaderna för äldreomsorgen att öka med cirka 50 procent fram till år Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja allt fler. Skillnaden i försörjningsbörda mellan regionerna riskerar att växa de kommande decennier- 6 se sista na. För att Sveriges ska behålla en försörjningskvot sidan på samma nivå som idag år 2030 krävs att närmare fler än idag är sysselsatta. För att det ska uppnås krävs att förvärvsfrekvens ökar avsevärt i flertalet grupper samtidigt. Det kan till exempel ske genom att äldre arbetar något år längre, yngre arbetar ett år tidigare samtidigt som förvärvsfrekvensen höjs för utrikes födda. Individualisering För kommunerna är det inte bara demografin som påverkar välfärdstjänsterna. Människors beteenden och samhällets organisering kan också ha betydelse. Kunskapssamhället och ny teknik gör att det blir allt lättare att informera sig om olika alternativ av välfärdstjänster. Den ökade individualisering och ökad kunskapsnivå bland medborgarna driver upp kraven och förväntningarna på de kommunala välfärdstjänsterna. Att kunna få service utförd på mitt sätt är en trend i samhället i övrigt, konsekvensen av det kan i sin tur bli att de kommunala välfärdstjänsterna blir flexiblare eller att alternativen blir fler. Det i sin tur driver på en utveckling där kraven på välfärdstjänsterna förändras. Individen har fått större möjligheter till och krav på att fatta egna beslut i vardagen. I takt med att antalet utförare blir fler samtidigt som resurserna minskas kommer kravet om att definiera vad den enskilde kan få stöd i att öka. Kommunens roll som vägledare och rådgivare kommer att behöva utvecklas som en del i detta, framför allt till de medborgare som är i behov av stöttning inför de olika valmöjligheter som uppstår. För att möta kraven krävs bättre administration och flexibilitet. Dessutom ökar behovet av samspel med och mellan olika aktörer för att en 351 7

58 individuell service ska fungera men också för att klara det kommunala uppdraget. Polariserad befolkning Sveriges Kommuner och Landsting ser en ökad polarisering i befolkning 7 se sista sidan. En ökad valfrihet ställer krav på att göra rätt val. Samtidigt som en stor grupp unga är ambitiösa och har verktyg för att klara sig bra i morgondagens samhälle finns det unga som har svårare i ett kunskaps- och kommunikationskrävande samhälle. Boendesegregering ökar genom att resursstarka söker sig till vissa bostadsområden medan de resurssvaga hänvisas till billigare och mindre attraktiva bostadsområden. Flyttströmmar utgörs till stor del av unga som är mer flyttningsbenägna. Unga flyttar ofta till universitetsorter eller större städer. Utvecklingen pekar mot att en minskad andel ungdomar, ofta med låg utbildning, bor kvar i mindre städer eller orter. De värderingsskillnader som finns initialt mellan människor som bor i olika bostadsområden och på olika orter förstärks successivt. Trenden har också koppling till individualiseringen och att allt färre vill ha påbjudna kollektiva lösningar. Vi vill välja själv. Samhörighet med andra människor får allt mindre med det geografiska territoriet att göra. Människor söker istället gemenskap och trygghet i de grupper eller subkulturer som de vill tillhöra. Trots en minskad auktoritetstro ses dock fortfarande få tecken på att tilliten till välfärdssystemen och andra samhälleliga institutioner minskat i någon högre utsträckning. Ny teknik effektivisering eller kostnadsdrivande? Förekomst av teknik ökar i vardagen för alla. Sverige är en av världens ledande IT-nationer där 89 % av befolkningen har tillgång till internet 8 se sista sidan. Utvecklingen och användningen skapar en mängd nya förutsättningar för bland annat kommunikation, lagring och utvinning av 352 data, nya standarder och ekonomisk tillväxt. För kommunen innebär det möjligheter och förutsättningar att dels fylla medborgarnas behov av välfärdstjänster och dels öka den inre produktiviteten. Framsteg inom informations- och kommunikationsteknologin får ofta en inverkan på vårt sätt att leva och de värderingar som finns i samhället. Utvecklingen av teknik och IT har inneburit krav på nya färdigheter och kunskaper som tidigare inte behövts samtidigt som annan kunskap blivit föråldrad. Den dagliga användningen av Internet har ökat bland skolbarn i låg- och mellanstadiet. Över hälften av svenska folket har tillgång till Internet via mobilen och även surfplattorna börjar breda ut sig. Samtidigt är det nästan 1,2 miljoner människor i Sverige som inte är digitalt delaktiga eller som använder Internet sällan. De som av olika anledningar saknar digital kompetens riskerar att hamna utanför, vilket i sin tur kan få konsekvenser såväl för demokratin som för samhällsekonomin. Inom utbildningsområdet ses en utveckling mot att det individuella lärandet får en större roll i barns och ungdomars studier. Användningen av IT ökar möjligheterna för individanpassad utbildning och utbudet av tekniska hjälpmedel för per soner med funktionsnedsättning ökar. Utvecklingen att ersätta individers arbetskraft med teknik fortsätter genom nya kommunikations- och tillsynssystem inom vård och omsorg. Mer avancerad vård sker i hemmet dels som en följd av ny teknik. Dels för att möta människors behov och önskan om vård i hemmet men också till följd av utvecklingen inom hälso- och sjukvården. En fungerande individuell service kräver samverkan mellan alla parter kring individen vilket i sin tur kräver integrerade IT-system. Fler och mer avancerade hjälpmedel ger också större möjlighet till autonomi, vilket också kan leda till bättre resursutnyttjande. Framöver behöver 8 352

59 kommunen effektivisera sina verksamheter genom ny teknik och då också kunna möta förändrade krav på omvårdnaden. TRE FOKUSOMRÅDEN FÖR TILLVÄXT Befolkning och demografi De äldre katrineholmarna blir allt fler I tidigare avsnitt har Sveriges befolkningsutveckling beskrivits i stora drag. Det karaktäristiska för Katrineholms befolkningsfördelning är midjan som kan ses i befolkningspyramiden nedan. Katrineholm har ett färre antal invånare i yngre medelåldern. Katrineholm har också något färre små barn än riket. Katrineholm har däremot fler äldre än riket och även gruppen i 20-årsåldern överstiger genomsnittet i riket. Katrineholm har idag en genomsnittlig tillväxtnivå i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Inflyttarna är viktiga För att befolkningen i Katrineholm ska fortsätta växa i framtiden är det i första hand flyttnettot (fler inflyttare och färre utflyttare) som behöver påverkas. Inflyttningsöverskottet är en viktig källa till befolkningstillväxt i kommuner. Yngre vuxna är den mest flyttbenägna åldersgruppen och den grupp som kommunerna i första hand konkurrerar om att attrahera. Inflyttning av yngre vuxna kan också bidra till ytterligare tillväxt genom ökade födelsetal. För att illustrera detta har in- och utflyttningen i Katrineholm under 2011 och 2012 jämförts med Strängnäs. Katrineholm och Strängnäs ligger i samma region och hade 2011 väldigt lika invånarantal, vilket gör jämförelsen intressant års jämförelse visar att Katrineholm hade ett inflyttningsöverskott på 93 personer och att Strängnäs hade ett inflyttningsöverskott på 293 personer. Delas respektive kommuns flyttnetto (antal inflyttare minus antal utflyttare) upp på åldersgrupper syns det tydligt att skillnaderna mellan Katrineholm och Strängnäs finns i åldersgrupperna 0-14 år och år. Barnfamiljerna flyttar till Strängnäs i större utsträckning än till Katrineholm. Strängnäs förefaller ha en större attraktionskraft på personer som söker bostad efter avslutad utbildning och när familjebildningen pågår. Jämförelsen mellan in- och utflyttningen i de båda kommunerna visar också på en annan intressant aspekt. I den åldersgrupp där den största nettoutflyttningen äger rum, åldrarna år åren närmast efter gymnasiet, har Katrineholm en mindre utflyttning än i Strängnäs. I ett tillväxtperspektiv är det inte säkert att detta ska ses som positivt om det är en effekt av att unga vuxna i Katrineholm i mindre utsträckning väljer att gå vidare till högre studier 9 se sista sidan. Sammanfattningsvis visar exemplet att det är viktigt för Katrineholms tillväxtmöjligheter att inte bara verka för en generell inflyttning utan att också verka för en inflyttning av personer i arbetsför ålder, särskilt i åldrarna år och att även fortsätta arbetet med att stimulera till högre studier. Tre olika scenarier för framtiden Nedan redovisas de tre olika befolkningsscenarier som beräknats i raps. Fokus ligger främst på utvecklingen av invånarantalet för de yngsta och de äldsta åldersgrupperna utifrån bildningsförvaltningens och vård- och omsorgsförvaltningens underlagsrapporter. Utifrån de tre olika scenarierna för invånarantalet har samhällsbyggnadsförvaltningen också gjort en beräkning av det framtida behovet av bostäder. En första slutsats är att andelen äldre ökar och vi får färre elever inom gymnasiet i alla de tre framtida scenarierna. Andelen yngre barn och personer i arbetsför ålder skiljer sig åt mellan de tre scenarierna vilket ställer Katrineholm för olika utmaningar avseende försörjningskvot, behov av och förväntningar på kommunal service samt platsens attraktivitet. I samtliga tre scenarier ökar åldersgruppen 65 år och uppåt. Det påverkar kommunen på flera olika sätt. Dels genom att en större del av befolkningen inte står till arbetsmarknadens förfogande, dels genom att behoven av kommunal service ökar. Det senare gäller dock främst gruppen 85 år och äldre. Det kan också påverka den fysiska planeringen, till exempel behov av byggande av trygghetsboenden eller andra åtgärder som kan underlätta för äldres kvarboende. För kommunen innebär den demografiska förändringen att den kommunala organisationen behöver anpassas till följd av ett ökat antal brukare med förekomst av demens. I Sveriges Kommuner och Landstings rapport Bättre liv för sjuka äldre är bedömningen att antal dementa ökar till dubbelt så många som idag fram till år Det beror framförallt på allt fler kommer upp i de åldrar där demens är mer förekommande. I Katrineholm skulle det innebära att antalet brukare med förekomst av demens ökar med 50 brukare fram till år 2020 och med 120 fram till Denna beräkning tar dock inte hänsyn till om Katrineholm får en befolkningstillväxt eller inte. Antagande om en befolkningstillväxt, 0,1 procent Vid en befolkningstillväxt om 0,1 procent fram till år 2030 beräknas åldersgruppen 0-19 år vara ungefär lika stor som idag. Katrineholm skulle totalt sett ha kommuninvånare i åldrarna 0-19 år. Vård och omsorg påverkas av flera av de tidigare nämnda trenderna, såsom demografin och den åldrande befolkningen och individualiseringen. Utvecklingen pekar på att andelen 79 år ökar kraftigt, särskilt mellan åren 2020 och Utifrån behovet av välfärdstjänster förutspås detta ge konsekvenser i form av ökade behov inom handikappomsorg, personlig assistans, socialpsykiatrin och där särskilt personer med neuropsyki atriska funktionsnedsättningar. 9

60 Antagande om en befolkningstillväxt, +1 procent Vid en befolkningstillväxt på 1 procent fram till år 2030 skulle åldersgruppen 0-19 år öka med personer till att totalt bestå av kommuninvånare år Gymnasieeleverna kommer dock inte öka utan det är främst de yngre åldersgrupperna som står för ökningen. I scenariot blir andelen Katrineholmare i åldrarna 65 år och uppåt fler. Det är dock åldersgruppen 85 år och äldre som bedöms ha störst betydelse för den samhällsservice som efterfrågas. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning om det ökande antalet i åldersgruppen 85 år och uppåt innebär ett antal utmaningar för kommunen som organisation. De individuella lösningarna utifrån brukarnas val ökar vilket ställer krav på en omställning av organisationen. Ett ökat antal äldre ställer också krav på en bredare kompetens hos personal inom vård och omsorg. Kvaliteten på boende är en faktor i valet av boendeort varför attraktiva boende- och livsmiljöer är betydelsefullt även för näringslivets utveckling. Platens attraktivitet kan öka möjligheterna att behålla och rekrytera kompetent arbetskraft. Byggandet av bostäder och hyresrätter påverkas vid en befolkningstillväxt på 1 procent per år. Fram till 2020 är bedömningen att det behövs fler bostäder 10 se sista och till 2030 är bedömningen att det behövs sidan 354 tur Katrineholm inför flera utmaningar. Vilka i den arbetsföra befolkningen väljer att stanna på orten, var arbetar de och vilka kommer att arbeta inom den kommunala organisationen? Produktivitetsökningar i den kommunala verksamheten, utan att kvaliteten försämras, blir än mer angeläget vid ett negativt scenario. Utrymmet för ambitionshöjningar kommer troligen att minskas om de inte samtidigt innebär en effektivisering av verksamheten. Även byggandet av bostäder och hyresrätter påverkas vid en negativ befolkningstillväxt. Ett antagande om en befolkningsminskning på -1 procent innebär att det skulle finnas ett överskott på ca bostäder till år 2020 i Katrineholm. Bedömningen till år 2030 är att det skulle finnas ett överskott på bostäder. Bostadsöverskottet skulle innebära stora kostnader för Katrineholm, i ett första skede genom uteblivna hyror (5-10 mnkr/år) och med ökade rivningskostnader i ett längre perspektiv. Minskad befolkning innebär lägre skatteintäkter vilken i sin tur påverkar kommunens resurser. Utrymmet för ambitions- och kvalitetsökningar kan minskas och om inte kommunen kan anpassa organisationen till rådande förutsättningar tillräckligt snabbt kan det kan det bli svårare att på sikt upprätthålla samma servicegrad vilket i sin tur riskerar att påverka platsens attraktivitet negativt. I vård- och omsorgsförvaltningens tidigare material Antagande om en befolkningstillväxt, -1 procent För åldersgruppen 0-19 år innebär en negativ befolkningsutveckling på 1 procent att gruppen minskar med till kommuninvånare Antalet invånare i åldersgruppen 85 år och uppåt ökar trots ett antagande om en negativ befolkningsutveckling. Det förklaras delvis genom att den äldre befolkningen har en lägre flyttbenägenhet än den yngre. Detta ställer i sin

61 (VON/2012:23-011) utgick beräkningen av en direkt fram skrivning utifrån dagens förutsättningar med en annan beräkningsgrund än vad som presenteras i denna skrivning. Här har de beräkningarna utgått från scenarierna där den årliga befolk ningstillväxten i Katrineholm ökar med + 0,1, -1 och +1 procent. Näringsliv och arbetsmarknad Av avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter är hur näringslivet och arbetsmarknaden lokalt och i regionen kommer att utvecklas. Detta hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, med befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimatet. Av avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter är hur näringslivet och arbetsmarknaden lokalt och i regionen kommer att utvecklas. Detta hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, med befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimatet. Genom ett bra företagsklimat underlättas det för företag att etablera sig i Katrineholm. Ett sätt att förbättra näringslivsklimatet är det samverkansprogram med sju punkter för ett främjat näringsliv som kommunen tagit fram tillsammans. 1. Nätverka mellan företagen 2. Information 3. Företagsbesök 4. Goda förebilder 5. Katrineholmsandan 6. Kompetensförsörjning 7. Förenklad handläggning En annan faktor som påverkar kommuns attraktivitet för företag och hushåll är näringslivets diversifiering (branschbredd). Mekanismen är att en diversifierad arbetsmarknad är mindre känslig för konjunkturella svängningar än en homogen arbetsmarknad. Ett näringsliv med en stor branschbredd främjar innovationsprocesser och entreprenörskap då kunskapsspridningen går snabbare i regioner med ett diversifierat näringsliv. Ett mått på hur diversifierat näringslivet är i en kommun brukar mätas med hur många av de drygt 800 branscherna som har sysselsatt dagbefolkning. Det finns ett starkt positivt samband mellan antalet invånare och antalet branscher. I jämförelse med andra kommuner av samma 355 storlek är Katrineholms näringslivs diversifiering något högre än medel och arbete pågår för att öka bredden ytterligare för att på så vis öka Katrineholms attraktivitet samtidigt som känsligheten för svängningar i enskilda branscher minskar. Minskat utbud av arbetskraft och matchningsproblem på arbetsmarknaden I tabellen nedan ser vi att utbudet av arbetskraft i Katrineholm minskar i samtliga tre scenarier. Arbetskraftsutbudet, det vill säga hur många personer som står till arbetsmarknadens förfogande påverkas dels av hur många i befolkningen som är i förvärvsaktiv ålder (20-64 år), dels av förvärvsfrekvensen hur många som faktiskt har eller kan ta ett jobb. I raps modellberäkningar görs ett antagande om att förvärvsfrekvensen kommer kvarstå på samma nivå som idag med hänsyn till tre faktorer: ålder, kön och födelseland. Det beräknade utbudet på arbetskraft 2030 förklaras därför av Katrineholms startläge. Idag har vi en hög andel unga och äldre samt många med låg utbildningsnivå grupper med en generellt lägre förvärvsfrekvens. 11 Utbud av arbetskraft. Se sista sidan Av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2012 för Sörmland framgår att 54 procent av de tillfrågade företagen i länet redan idag upplever ganska eller stora svårigheter med att rekrytera. De främsta anledningarna till svårigheterna är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet och brist på personer med rätt utbildning. Rekryteringssvårigheterna riskerar att förvärras till år 2030 till följd av minskningen av antalet invånare i förvärvsaktiv ålder. Den förväntade matchningsproblematiken riskerar också öka till följd av kompetensbehov som den framtida arbetskraften inte kan matcha. Regionförbundet Sörmlands utbildnings- och arbetsmarknadsprognos visar på en prognostiserad brist på av personal med utbildning inom vård och omsorg, industri och civilingenjörer. I ett sådant läge kan det uppstå arbetskraftsbrist och arbetslöshet parallellt. I alla de tre scenarierna förefaller det troligt att utvecklingen går mot att efterfrågan på arbetskraft kommer överstiga utbudet i Katrineholm. En sådan obalans kan i teorin rättas till på flera olika sätt: 1. Inflyttningen ökar av personer i arbetsför ålder. 2. Förvärvsfrekvensen ökar genom att undersysselsatta kommer i arbete

62 3. Netto(in)pendlingen ökar genom att antalet inpendlare ökar och antalet utpendlare minskar (fler som bor i kommunen söker jobb på hemmaplan i stället för att pendla). Om inget av detta visar sig möjligt i Katrineholm finns en risk att obalansen på arbetsmarknaden istället driver utvecklingen i riktning mot att arbetsgivarna flyttar verksamhet från Katrineholm. En sådan utveckling skulle innebära att efterfrågan på arbetskraft i Katrineholm minskas, vilket i sin tur kan vara inledningen på en negativ spiral. När det gäller kommunens egna behov av att rekrytera personal kan obalansen inte rättas till genom flytt av verksamhet. Konsekvensen blir istället svårigheter att upprätthålla servicenivåer och kvalitet i verksamheterna. Utifrån antagandet om att branschbredden och antalet privata företag hänger ihop med antalet invånare har en framskrivning genomförts i tabellen ovan. Det ger en bild av branschbreddens utveckling i de tre scenarierna och hur det skiljer sig beroende på befolkningstillväxten. Störst positiv effekt erhålls dock när nyföretagandet och branschbredden per capita ökar och därigenom ger en än mer livskraftigt näringsliv och arbetsmarknad. Utbildning en nyckel till högre förvärvsfrekvens Vid sidan om att verka för en inflyttning av personer i arbetsför ålder är det viktigt att diskutera hur förvärvsfrekvensen kan höjas, särskilt inom vissa grupper med en låg sysselsättning. Utmaningen kan här mötas på olika sätt. I Sörmlandsstrategin 2020 är en strategi att bättre anpassa utbildningar till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns. I EU:s Europa 2020-strategi finns ett utbildningsmål om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och om att fler ungdomar ska ta högskoleexamen. Sörmland har en lägre andel högutbildade än riket. Utbildningsnivån ökar men den ökar långsamt i jämförelse med andra. Skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå ökar också mer i Sörmland än andra län, där vi ser en tydlig trend att kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än män. 356 Fler katrineholmare måste klara den egna försörjningen Oavsett scenario är ökad utbildningsnivå en betydande fråga för tillväxt. Genom utbildning får fler stärkt ställning på arbetsmarknaden och möjlighet till egenförsörjning. Samtidigt ökar näringslivets förutsättningar till att rekrytera kompetent arbetskraft. Utmaningen för Katrineholm, liksom för flertalet andra kommuner, handlar dels om att öka förvärvsfrekvensen för att möta den framtida efterfrågan på arbetskraft. Det handlar också om att andelen som klarar den egna försörjningen behöver öka för att frigöra kommunala resurser som annars skulle gå till försörjningsstöd. Socialförvaltningens bedömning är emellertid att andelen invånare som har ett ärende hos socialförvaltningen successivt kommer att öka från ca 4 procent av befolkningen (ca personer) idag till 5 procent 2020 och 6 procent Det handlar framför allt om en ökning av andelen som behöver försörjningsstöd. När det gäller andra insatser från socialförvaltningen bedömer förvaltningen att det inte kommer ske någon förändring. Bedömningen grundar sig på utvecklingen i Katrineholm sedan början av 1990-talet. Socialförvaltningen gör vidare bedömningen att denna utveckling är oberoende av befolkningsutvecklingen. En negativ befolkningsutveckling innebär inte automatiskt färre klienter inom socialförvaltningen. En befolkningsminskning innebär att arbetstillfällen försvinner i Katrineholm eftersom företag och butiker tvingas minska eller helt avveckla sin verksamhet i kommunen. De invånare som är eftertraktade på arbetsmarknaden kan då komma att flytta till andra kommuner där det finns jobb. Detta kan i sin tur leda till att andelen som är klienter inom socialförvaltningen ökar eftersom fler av Karineholmarna kommer att sakna sysselsättning som leder till egen försörjning. Socialförvaltningen ser idag också en utveckling mot att allt fler pensionärer begär hjälp från socialförvaltningen. Det kan finnas en risk att en av de framtida stora grupperna som behöver hjälp från socialförvaltningen är pensionärer som inte klarar sig på sin pension. Rörlighet på den regionala arbetsmarknaden Förvärvsfrekvensen i Katrineholm kan bara höjas till en

63 De fem största utpendlingskommunerna se sista sidan 357 De fem största inpendlingskommunerna se sista sidan viss given nivå. En större inpendling är därför viktigt för att öka förutsättningarna för att tillgodose näringslivets och arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. Oavsett scenario förväntas inpendlingsandelen öka beroende på att arbetsmarknaden blir alltmer specialiserad. Sannolikheten för att arbetskraft och arbetstillfällen kan matchas i en kommun minskar. Det ställer krav på bra kommunikationer. Människors resande till arbete, studier och fritidsaktiviteter är också en viktig fråga i vardagen. Välfungerande transporter kan bidra till smidigare resor och att tillgängligheten till arbete, utbildning och kultur inte kräver för stor uppoffring av tid och pengar. För Katrineholm är kollektivtrafiken helt avgörande för regionförstoring (en större arbetsmarknad) och regionintegrering, som i sig är en förutsättning för att vara delaktig i den regionala utvecklingen. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Kollektivtrafiken har stor betydelse för tillgång till en större arbetsmarknad och arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Katrineholms läge nära flera stora arbetsmarknader, både i och utanför länsgränsen, innebär att pendlingen är en viktig del i att kunna attrahera människor och företag. Katrineholms kommun hade 2011 totalt utpendlare (2 058 män och kvinnor) och inpendlare (1 761 män och kvinnor). Det är alltså fler katrineholmare som pendlar ut för att arbeta i en annan kommun än personer som bor i en annan kommun som pendlar in för att arbeta i Katrineholm. Utpendlingen från Katrineholm är större mot kommuner 357 utanför Södermanlands län medan inpendlingen är totalt större från kommuner i Sörmland. Krävande pendling leder till in- eller utflyttning En negativ faktor för Katrineholm är tendensen att arbetspendling till andra orter fortfarande är så pass krävande att det ofta leder till en senare flyttning. En tidsserieanalys av data från åren som levererats av WSP visar att det finns statistiska samband mellan hur många som har arbete i kommunen, hur många som pendlar ut och hur många som senare flyttar från kommunen. När antalet personer som har jobb i kommunen minskar ser vi mönstret att andelen i befolkningen som pendlar ut har ökat ett år senare. Ytterligare ett år senare ser vi att befolkningen har minskat. Det tyder på ett mönster att personer som blir av med sitt arbete på orten prövar att pendla under en period. Men eftersom pendlingen är så pass kostsam i tid och pengar leder detta i förlängningen till att man väljer att flytta från kommunen. Mönstret kan dock även gälla i omvänd riktning. Det vill säga; om antalet arbetstillfällen ökar i kommunen och jobben besätts av inpendlare kan det i förlängningen leda till att kommunen får fler invånare. Infrastruktur och kollektivtrafik - bygga eller bygga ut? Infrastruktur kan byggas från två olika utgångspunkter: det ena är behovet i form av faktisk efterfrågan (stora och större städer) som gör att kapacitet måste byggas eller byggas ut, det andra är att bygga eller bygga ut exempelvis vägar och järnvägar på ett systemmässigt sätt och samtidigt väga in rationalitet och utvecklingspotentialen i att bygga samhälle. För Katrineholm kommer det att krävas kommunal medfinansiering för att förverkliga de långsiktiga målen inom nationell och regional plan. Däremot är det svårt att bedöma storleken på den kommunala medfinansieringen. 13

64 Hållbara attraktiva livsmiljöer För att kunna möta samhälls- och välfärdsutmaningar av olika slag utan att tappa konkurrenskraften behöver Katrineholm ständigt utvecklas. Den åldrande befolkning, utbildningsnivån, antalet arbetstillfällen är utmaningar som kräver ständig utveckling av kommunen, näringslivet och Katrineholm. Dels i fråga om utveckling av varor, tjänster och service samt effektivare processer men det handlar också om hur vi utvecklar arbetet för att skapa och bibehålla hållbara attraktiva livsmiljöer för boende, besökare och näringsliv. Med utgångspunkt i tillväxtscenariot och avsnittet näringsliv och arbetsmarknad är utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna betydande för en attraktiv plats. Attraktiva välfärdstjänster och kvalitén på offentliga tjänster är också faktorer som påverkar platsens attraktivitet. För att Katrineholm ska upplevas som en attraktiv plats av boende, besökare och företag krävs att arbetet inriktas mot att skapa en plats som ses, uppfattas och värderas som attraktiv ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att de offentliga rummen som parker, grönområden, torg och gatumiljöer måste fortsätta utvecklas med fokus på attraktivitet, trygghet och upplevelserika miljöer med plats för möten, aktivitet och rekreation. Vid all förändring i den byggda miljön ska också hänsyn tas till stadens kulturhistoria. Den fysiska planeringen har betydelse för en hållbar tillväxt. Planeringen har också en viktig funktion i att skapa förutsättningar för attraktiva boende- och livsmiljöer. Katrineholm ska i huvudsak växa inom en radie av tre kilometer för att utnyttja redan existerande infrastruktur och befintliga kollektivtrafikstråk. I staden bör resande med gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras framför bilåkande för att begränsa utsläpp av växthusgaser. Prioriteringen av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik bidrar till en tillgänglig stad för alla. Bilarna i den nära staden tar mindre plats vilket bidrar till en bättre miljö. Den nära staden ger fler personer möjligheten att bo eller arbeta centralt med möjlighet till ut- och inpendling från och till större städer i regionen Ett inkluderande Katrineholm Katrineholms attraktionskraft påverkas av den livsstil som platsen kan erbjuda, i kombination med platsens öppenhet och tolerans. Utmaningen är därför att skapa ett levande Katrineholm där det händer saker. Ett Katrineholm där många olika människor vistas, och där det finns utrymme för nya möten. Vidgade och permanentade klyftor påverkar dock människor och grupper av människor i allt högre utsträckning. Unga som varken arbetar eller studerar är en riskgrupp för att hamna i ett långvarigt utanförskap. En särskilt utsatt grupp är ungdomar under 20 år som inte påbörjat eller slutfört sina gymnasiestudier. En ökad social rörlighet är betydande för att minska risken för långvarigt försörjningsstöd. Fastlåsning i försörjningsstöd hindrar människor att realisera sina livsprojekt på både kort och lång sikt. Att finna former för att integrationen av invandrade kommuninvånare ska fungera på bästa möjliga sätt är en utmaning även framåt. Att utveckla bra metoder är betydelsefullt för en bra och snabb integration på arbetsmarknaden och därigenom ökad frihet, självbestämmande och en ekonomiskt bättre tillvaro. Det ger också en starkare social hållbarhet och att Katrineholm tar tillvara på de sociala, kulturella och ekonomiska möjligheterna som migrationen för med sig. Den ideella sektorn gör en omfattande och viktig insats i den svenska välfärden. Civilsamhället och dess organisationer kommer med största sannolikhet ha fortsatt viktiga roller att fylla i demokratin, i det offentliga samtalet, på fritiden och i välfärdsproduktionen framåt. Utvecklingen ställer dock kommunen inför viktiga utmaningar. Den sociala sammanhållningen är en faktor som är av fortsatt betydelse för Katrineholms utveckling där civilsamhället kan spela en viktig roll i att skapa och bibehålla hållbara attraktiva livsmiljöer för boende, besökare och näringsliv. KONSEKVENSER FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN I de föregående avsnitten har demografins betydelse för Katrineholms kommun belysts på olika sätt. Fokus har då i huvudsak varit på kommunen som geografisk plats och på kommunens invånare. I detta avsnitt beskrivs effekter för kommunen som organisation. Beroende på vilken demografisk utveckling som kommer ske i kommunen kommer konsekvenserna för och kraven på kommunens olika verksamheter att se olika ut. Den demografiska utvecklingen enligt de tre scenarierna (-1 procent, +0,1 procent och +1 procent) påverkar de kommunala förvaltningarna på olika sätt som analysen ovan visat. Effekten för kommunens ekonomi och planering blir därför olika. Några gemensamma drag finns dock. Det kommunala åtagandet förskjuts från unga till gamla i och med att andelen äldre ökar. Samtidigt minskar andelen i förvärvsarbetande ålder. Beroende på scenario blir denna effekt dock mer eller mindre markant. Inom flera studier de senaste åren lyfts städers och regioners attraktionskraft, kreativitet samt tolerans och mångfald upp som oerhört viktiga faktorer att arbeta med för att skapa en konkurrenskraftig region. Katrineholm konkurrerar på en större arena om boende, besökare, näringsliv, evenemang och uppmärksamhet. Utifrån Richard Floridas tre T är satsningarna på en miljö där människor

65 har en möjlighet att fortsätta utvecklas betydelsefullt, för en hög grad av öppenhet och tolerans. Dels för att skapa fortsatt trivsel, men också för att kunna ta in nya idéer. En framtida utmaning är att skapa ett ömsesidigt levande, öppet och tolerant Katrineholm. Till stor del handlar det om att vara attraktiv för såväl boende, besökare och näringsliv. Individualiseringen innebär ökade krav på valmöjligheter och tillgänglighet. Människor förväntar sig att hitta information, oavsett var man befinner sig. Människor vill också kunna vara med och välja hur sina egna behov ska tillgodoses. Kommunens roll kommer därför troligen förändras mot en mer vägledande och rådgivande roll gentemot medborgaren där medborgaren i sin tur tar ett större eget ansvar för den egna framtidsplaneringen. Katrineholms kommun behöver kunna möta medborgares och näringslivets krav på tillgänglighet, valfrihet och service. Utvecklingen av e-tjänster fortsätter och allt fler manuella tjänster ersätts av digitala. Det ställer dock andra krav på utformningen den kommunala servicen för att alla ska kunna ta del av det offentliga utbudet. I Katrineholms kommun, liksom i de flesta kommuner i Sverige, blir befolkningen allt äldre. Befolkningens utveckling och sammansättning har stor betydelse för volym/dimensionering av kommunens verksamheter. Speciellt barn- och ungdomsgrupper samt förändringen av antalet äldre. Den offentligt finansierade välfärden påverkas av utvecklingen av skatteintäkterna. Tillväxt kan därför underlätta utmaningen i att klara en ökad efterfrågan på välfärdstjänster då katrineholmarna blir allt äldre. Balansen mellan andelen personer som arbetar och andelen personer som behöver utnyttja kommunala tjänster är viktig för Katrineholm. De ekonomiska förutsättningarna i Katrineholm är starkt kopplade till den ekonomiska utvecklingen såväl internationellt som nationellt och regionalt. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. För att klara en bra välfärd för alla krävs ekonomiska resurser. Eftersom kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter behövs tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Det är nödvändigt att kommunen är väl förberedd för att kunna möta kraven på den kommunala verksamheten genom att se till att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort och långsiktigt perspektiv. En god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kunna utföra verksamheterna på ett effektivt sätt. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer Det innebär utöver ekonomisk hållbarhet även social och miljömässig hållbarhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar behovet av kommunala arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning. Katrineholm har ett stort antal arbetslösa ungdomar och vuxna. En viktig utmaning är att utveckla metoder och samverkan mellan företag, myndigheter och icke statliga organisationer för att kunna matcha och utbilda personer som står utanför arbetsmarknaden. Detta för att också ta tillvara på den arbetskraftreserv som idag finns inom flera grupper. Sociala problem som socialtjänsten ställs inför i samband med de ökande klyftorna är bland annat barnfattigdomen och hur vi kan mildra framtida konsekvenser av detta. Utmaningen i alla scenarierna blir att klara den kommunala ekonomin. En viktig utgångspunkt är att den kommunala ekonomins balans påverkas av befolkningsutvecklingen en snabbare tillväxt ger en mer gynnsam ålderstruktur än ett scenario där befolkningen minskar. Vidare kan det vara viktigt att skilja på å ena sidan kostnader som uppstår som en konsekvens av den demografiska utvecklingen (t.ex. ökade kostnader för äldreomsorg) och å andra sidan kostnader till följd av satsningar för att främja tillväxt (t.ex. kostnader för infrastruktur och bostadsbyggande). I vissa fall kan det vara svårt att tydligt definiera om en kostnadsökning ska ses som en konsekvenskostnad eller satsningskostnad, till exempel när det gäller utbildning. Konsekvenskostnader i de olika scenarierna Genom de tre antaganden om befolkningsutvecklingen i Katrineholm kan vi se hur kostnaderna för kommunen utvecklas beroende på scenario. De blir dock allt svårare att göra långsiktiga prognoser vilket ställer högre krav på kommunens flexibilitet och omställningsförmåga. Betydande frågeställningar är innebörden av till exempel minskade skattemedel, ökade krav (ambitionshöjningar) och högre krav på tillgänglighet. Beroende på vilken demografisk utveckling som kommer att ske i Katrineholm kommer kommunen att behöva prioritera olika och olika hårt. Ambitionshöjningar kommer knappast vara genomförbara om de inte samtidigt innebär en effektivisering av verksamheten. Det framkommer också att det kommunala uppdraget måste avgränsas och förtydligas ytterligare. I underlagen från förvaltningarna redovisas beräknade kostnadsökningar i de olika scenarierna. Bildningsförvaltningen Grundskolan behöver fortsätta arbetet med att förbättra elevernas resultat i skolan. Målet måste vara att fler elever når godkändnivån, att meritvärdet ökar och att den generella utbildningsnivån höjs. Katrineholmarna, och i synnerhet pojkar och unga män, har i jämförelse med riket en generellt låg utbildningsnivå och statistiken visar att en förändring tar tid. Satsningar kring genusfrågor bedöms som betydelsefulla för att få till stånd för en 15

66 förändring av struktur, kultur och attityd till studier. Det i sin tur kan bidra till framgång för alla elever. En stor utmaning för bildningsförvaltningen finns inom gymnasieskolan. Ett minskat elevantal ställer stora krav på bibehållen kvalité. Färre elever gör att programutbudet måste minskas. Detta kräver utökad regional samverkan för att ändå erbjuda ett fortsatt brett programutbud. Det i sin tur, ställer krav på tillgängliga och bra kommunikationer. I annat fall riskeras att elever och/eller familjer väljer 360 respektive antagande. 15 se sista sidan Socialförvaltningen I Katrineholm är arbetslösheten hög och andelen invånare med försörjningsstöd ökar. Socialförvaltningens bedömning är att andelen invånare som har ett ärende hos socialförvaltningen kommer att öka från ca 4 procent av befolkningen (ca personer) idag till 5 procent 2020 och 6 procent Det handlar framför allt om en ökning av andelen som behöver försörjningsstöd. Det som Bildningsförvaltningen att flytta för att få ökade valmöjligheter till utbildning. Även om andelen Katrineholmare som läser vidare ökar, kommer det att ta tid innan den generella utbildningsnivån höjs. För att näringslivet inte ska hämmas bör den positiva samverkan som finns mellan skola, Viadidakt och näringslivet fortsätta att utvecklas. främst påverkar socialförvaltningens kostnadsutveckling är dock att kostnaden för varje insats bedöms stiga, både när det gäller försörjningsstöd och andra insatser. Den totala kostnaden för försörjningsstöd och köpta placeringar var 153 mnkr 2012, varav kostnaden för försörjningsstöd var 53,5 mnkr. Kostnaden för familjehemplacerade barn var 15 mnkr 2012, för barn placerade på institution 14 mnkr En utmaning för kommunen, som organisation, är rekrytering av, välutbildad pedagogisk personal med rätt kompetens, då stora pensionsavgångar väntas. Ny teknik och digital utveckling ställer nya krav på lärarrollen för att alla elever ska nå framgång. Utöver de verksamhetsbehov, som uppstår till följd av förändringar i volymen kommer bildningsförvaltningen också att behöva göra rekryteringar till följd av pensionsavgångar. Nedan framgår det rekryteringsbehovet för Andelen invånare som uppbär försörjningsstöd bedöms bli allt mer ekonomiskt svaga och socialt utsatta i framtiden. Stödet från Katrineholms kommun för att uppnå en skälig levnadsstandard kommer därför att behöva öka även vid en befolkningsökning. Arbetet med så kallade hemmaplanslösningar för att undvika kostsamma institutionsplaceringar måste intensifieras vid sidan om en strävan efter ökad kvalitet och effektivitet i insatser. För att hålla kvar kostnaderna för försörjningsstöd ställs krav

67 på en offensiv metodutveckling för insatser som leder till egen försörjning. Till detta krävs en ökad samverkan med övriga kommunala aktörer men också mellan kommuner, myndigheter, alternativa utförare och ideell sektor. Nedan framgår kostnadsökningen för försörjningsstöd och köpta placeringar i de tre scenarierna år 2020 och Kostnadsökningen för försörjningsstöd revovisas även separat. I beräkningarna har inflationen beaktas. Viadidakt En trolig utveckling är att flera företag, oavsett scenario, står inför utmaningen att säkra sin framtida kompetensförsörjning. Detta trots en hög arbetslöshet. Den regionala arbetsmarknaden bidrar till ökad konkurrens om arbetskraft med rätt kompetens samtidigt som matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten kan bli bättre. För Viadidakt och bildningsförvaltningen blir det viktigt att möta utvecklingen genom att verka för en generellt högre utbildningsnivå bland katrineholmarna och att stimulera till att utbilda sig inom bristyrken. En kärv arbetsmarknad för personer med lägre eller ofullständig utbildning tillsammans med matchningsproblematiken mellan de lediga arbetena och arbetssökande innebär att fler kommer söka olika former av vuxenutbildning för stärkt ställning på arbetsmarknaden. I dagsläget möter Viadidakt ofta invånare som inte har möjlighet att studera vidare på hemmaplan vilket kan få som konsekvens att motiverade katrineholmare väljer att flytta till andra kommuner för behörighetsgivande utbildning. Den framtida utmaningen består i att höja utbildningsnivån, locka ungdomar till högre studier, integration på arbetsmarknaden och inflyttning av personer med högre utbildning. För att möta utmaningarna inom områdena utbildning, integration och arbetsmarknad krävs ökad samverkan mellan kommun, statliga myndigheter och andra organisationer. Därigenom kan förutsättningar skapas för att utveckla individuella och flexibla lösningar samt förbättra effektiviteten. Vidare pekar flera rapporter på att behovet av utbildad personal inom vård och omvårdnad samt förskollärare ökar samtidigt som resurserna för dessa utbildningar i dag är starkt begränsade. Höjda krav inom området vård- och omsorg kräver en ökad volym av sjuksköterskeutbildningar för att tillgodose behovet. Vård- och omsorgsförvaltningen Avseende vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet ses en utveckling mot mer fokus på, och behov av, individuella lösningar för att tillmötesgå brukarnas önskningar. Kompetensprofilen inom vård och omsorg förändras för att kunna möta medborgarna behov. Ökat kvarboende, Housing first och andra trender där egenansvaret ökar måste kompletteras med anpassningar för resurssvagare grupper. Utifrån de nya demensriktlinjerna har en beräkning gjorts av den ökade bemanningen inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. I avvaktan på det exakta behovet av insatser grundar sig beräkningen på en ökning på personal på 0,15 procent per brukare med förekomst av demens. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings rapport Bättre vård för sjuka och äldre förutspås en ökning till dubbelt så många med diagnosen till år Den nya riktlinjen träder i kraft 2014 vilket förklarar en del av ökningen vid främst år 2020 och Utöver de verksamhetsbehov som uppstår till följd av volymökningarna kommer vård- och omsorgsförvaltningen också behöva göra omfattande rekryteringar till följd av pensionsavgångar. Fram till år 2020 beräknas 231 årsarbetare gå i pension. Till 2030 är det 382 årsarbetare. Kostnader för att främja tillväxt Samhällsbyggnadsförvaltningen Katrineholms läge nära flera stora arbetsmarknader, både i och utanför länsgränsen, innebär att pendlingen är en viktig del i att kunna attrahera människor och företag. Speciellt bör kommunikationerna med Norrköping, Eskilstuna och Stockholm prioriteras då de idag hör till de städer flest pendlar till och från. Men det bör också utredas hur pendlingen kan ökas till andra större arbetsmarknader, exempelvis Örebro och Nyköping. För att Katrineholms ska uppfattas som en attraktiv stad av människor och företag krävs det investeringar i den fysiska miljön. Totalt föreslås investeringar på totalt 250 miljoner till år 2020 och till 2030 föreslås investeringar i offentliga mötesplatser, infrastruktur och kollektivtrafik om 700 miljoner kronor. Hur påverkas de kommunala intäkterna? Kommunens intäkter påverkas av utvecklingen när det gäller: Egna skatteintäkter Kommunalekonomisk inkomst- och kostnadsutjämning samt LSS-utjämning Taxor och avgifter som brukare av kommunala tjäns- 17

68 ter betalar Kommunal fastighetsavgift Bidrag från statliga myndigheter Försäljning av verksamhet Ränteintäkter De flesta av kommunens inkomstkällor påverkas av den demografiska utvecklingen. Skatteintäkterna påverkas dels av skattesatsen, dels av antalet invånare och katrineholmarnas medelinkomst. Medelinkomsten påverkas i sin tur bland annat av andelen av befolkningen som är i förvärvsaktiv ålder, förvärvsfrekvensen och nivån på löner och företagarinkomster. Förändringar av skattesatsen och antal invånare får direkt genomslag på kommunens intäkter. Men till följd av inkomstutjämningen får en förändring av medelinkomsten inte full effekt på kommunens intäkter. Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader i skatteunderlaget mellan kommuner. Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Systemet bygger på att man utifrån tillgänglig statistik försöker hitta samband mellan befolkningsmässiga, sociala och geografiska skillnader mellan kommuner och de kostnader de har för olika verksamheter. Genom kostnadsutjämningen får kommunen kompensation till exempel om andelen äldre ökar mer än genomsnittligt i riket. Detta innebär att det inte finns någon direkt koppling mellan antalet äldre i befolkningen och kommunens möjlighet att hålla ekonomin i balans, det beror på utvecklingen i förhållande till andra kommuner. Effekterna av utjämningssystemen är viktiga att komma ihåg när man analyserar de förväntade kostnadsökningar som redovisats av nämnderna. Nämndernas redovisade kostnader är brutto men det är nettokostnaderna som är avgörande för om kommunen kommer att klara ekonomin. Regeringen har i maj överlämnat en remiss till lagrådet, med förslag till ändringar i lagen om kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Underlaget är det förslag som presenterades av Utjämningskommittén 2011 i betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Den sammantagna effekten för Katrineholms kommun av de föreslagna ändringarna är positiv, dock innebär införandebidraget att de nya reglerna får fullt genomslag först år På längre sikt är det svårt att sia om utvecklingen för utjämningssystemet. Det är troligt att den pågående urbaniseringen i Sverige kommer att fortsätta. I takt med att de demografiska och inkomstmässiga skillnaderna mellan kommuner i glesbygd och storstadsregioner blir allt större kommer utjämningssystemet, med nuvarande ambitionsnivå, att behöva omfördela mer resurser mellan rika och fattiga kommuner. Systemet kommer då sannolikt sättas under press. Kommer de kommuner som idag betalar in pengar i systemet vara beredda att betala mer för att finansiera en lika omfattande utjämning av kommunala förutsättningar som idag? Hur mycket resurser kommer staten vara beredd att bidra med i systemet? Kommer systemet att bli mer riktat mot de kommuner som har de allra kärvaste förutsättningarna för att finansiera välfärden? Och vad innebär det i så fall för Katrineholm? SLUTSATSER MED REKOMMENDATIONER I den här rapporten har fyra trender och tre fokusområden för tillväxt belysts utifrån ett basscenario från WSP Sverige samt underlag från bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. En av slutsatserna är att Katrineholm påverkas av att Stockholmsregionen växer snabbt. Det är kostsamt att vara i smeten. Det i sin tur bidrar till ett tryck utåt, avseende befolkning och arbetsplatser. Mindre kommuner som ligger i närheten av en storstad växer. Katrineholms närhet till Norrköping och Eskilstuna är både en förutsättning och en möjlighet. Ett sätt att nyttja de lokala förutsättningarna och Katrineholms potential är fortsatta satsningar på ytkrävande näringsliv samt verksamheter som inte får plats och/eller kostar mer i storstadsområden. Avseende den kommunala ekonomin är kommunen, och kommer oavsett scenario att vara, beroende av utjämningssystemet så som det ser ut idag. Genom att följa och utveckla dessa trender, områden och slutsatser samtidigt som nya söks kan vi få en ökad insikt om vad de 17 närmaste åren kan få för konsekvenser för Katrineholm och Katrineholms kommun. Analysen bör dock vidgas ytterligare för att även fånga miljö- och klimatfrågor samt den kommunala servicen. Kraven och förväntningarna på vilka tjänster som kommunen ska tillhandahålla ökar samtidigt som omvärlden förändras i en allt snabbare takt. Vilka produktivitetsökningsmöjligheter som finns i den kommunala verksamheten utan att kvaliteten försämras är en central frågeställning framåt. Likaså hur kommunen hanterar och möter ambitions- och kvalitetshöjningar. Inriktningen som Katrineholm väljer mot 2030 påverkar utmaningarnas dignitet och deras konsekvenser för Katrineholm. Kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor blir betydelsefullt för möjligheten att kunna vara proaktiv snarare än reaktiv. En framgångsfaktor för Katrineholms utveckling är därför aktiva val och fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen.

69 363 Att stimulera initiativ och insatser från andra aktörer blir fortsatt viktigt för att få fler att engagera sig och investera i Katrineholms utveckling. Vid en negativ befolkningsutveckling får kommunens förmåga att förhindra en obalans mellan inkomster och utgifter i kommunens ekonomi stor betydelse, särskilt som andelen förvärvsarbetande minskar och andelen äldre (över 65 år) ökar samtidigt. En hållbar tillväxt förutsätter i sin tur ett väl utvecklat näringsliv som kan bidra till nya arbetstillfällen. En viktig faktor är att de nya arbetstillfällena kan besättas av katrineholmare eller personer som avser flytta till Katrineholm. Andra nyckelområden för en befolkningstillväxt är att skapa förutsättningar för att branschmixen och bredden blir bättre med ökad företagstäthet och klustertäthet.20 se sista sidan Arbetet med hållbara attraktiva livsmiljöer som utvecklar kreativitet och tolerans behövs också fortsätta för att locka och attrahera morgondagens kreativa individer och talanger till Katrineholm. tegier och resurser vara integrerade och utformade utifrån Katrineholms rådande förutsättningar. Den övergripande strategin för tillväxt och samhällsplaneringen på längre sikt bör därför ha sin utgångspunkt i ett befolkningsmål att sträva mot. Detta för att, utifrån Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust, definiera en önskad utveckling till Utifrån förvaltningarnas underlag redovisas ett antal insatser som bedöms som fortsatt viktiga. Som ett underlag inför den fortsatta planeringen lämnas även ett antal förslag på möjliga åtgärder för en positiv effekt på befolkningsutvecklingen. Detta material understryker att tillväxt sker när flera faktorer samverkar. Därför bör stra- Sammanfattningsvis handlar kommunens utmaningar om att skapa en balans mellan möjligheter, behov och leveransen av välfärdstjänster. Att tillsammans med näringsliv, föreningsliv, organisationer och kommuninvånare verka för att Katrineholm är och upplevs som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Kopplat till detta ses fem övergripande utvecklingsområden för Katrineholms kommun mot 2030: Prioritera åtgärder som har en positiv effekt på befolkningsutvecklingen Höja utbildningsnivån Ha ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande samhälle Intensifiera samverkan med andra aktörer Vara en uthållig kommun med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser. Ordmolnet här nedan illustrerar ett antal förslag på möjliga åtgärder för en positiv effekt på befolkningsutvecklingen