Årsberättelse

Årsberättelse 2013-2014 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström Lotta Lindberg Biträdande förskolechefer/ kvalitetsutvecklare

Valbo förskoleområde läsåret 2013/2014 Ännu ett lärorikt läsår är snart tillända. Vi som arbetar i förskolan har den stora förmånen att följa barns utveckling och lärande, ofta genom hela förskoletiden. Det sker i nära samarbete med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har fortsatt arbetet med att hitta samverkansformer mellan förskola och hem. En viktig del är de informationsbrev vi skickar hem där vi beskriver verksamhetens arbete. Många föräldrar uttrycker uppskattning kring dessa. Utvecklingssamtalens innehåll och den dagliga kontakten med föräldrar/vårdnadshavare är något vi också lägger stor vikt vid, liksom inskolningens utformning och innehåll. Vi tar gärna emot synpunkter gällande innehåll, för att möta önskemål kring information och delaktighet. Det är viktigt att vi möts kring det som vi är överens om, likväl som att vi samtalar kring det som skiljer. Vårt ansvar är att vara tydlig med förskolans uppdrag och ansvar samt att vara lyhörd inför föräldrar/vårdnadshavares önskemål och bjuda in till dialog. Under perioder kan det finnas behov av stöd och olika insatser. Områdets special- och talpedagog är viktiga funktioner som stödjer oss i det arbetet men även den centrala elevhälsan finns att tillgå med kompetenser som kurator, psykolog, särskolekonsulenter m.fl. Vi håller också på att utveckla vårt samarbete med socialtjänstens familjestöd och med barnhälsovården. Alla som arbetar med barn och familjer kan samverka på familjens uppdrag för barnets bästa. I alla insatser har föräldrar/vårdnadshavare rätt till kontinuerlig information och delaktighet kring de insatser som görs. Detta är ett viktigt arbete som intensifierats under året och som kommer att fortgå framåt. Det systematiska kvalitetsarbetet Vi har arbetat med förskolans läroplan och lagar som styr likabehandling i en struktur vi skapade efter det att förskolans läroplan reviderades 2010. Vi har arbetat systematiskt genom att fördjupa oss i olika målområden varje månad. Det som är viktigt att förtydliga är att vi i arbetet med barnen arbetar för att skapa helheter och sammanhang, i verksamheten går målområdena i varandra. Flera förskolor arbetar tematiskt vilket är ett utmärkt sätt att skapa sammanhang och öka förståelsen kring olika innehåll. Ofta kan vi se att ett pågående arbete innehåller flera av våra prioriterade målområden, exempelvis kan värdegrundsfrågor, matematik och språk- och kommunikation vävas samman i en och samma aktivitet. Det är pedagogens ansvar att synliggöra detta i reflektioner tillsammans med barnen och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Lika viktigt är att pedagoger reflekterar med varandra kring barnens lärande och genom detta synliggör egna lärdomar. Det arbetssättet kallar vi pedagogisk dokumentation och det syftar till att utveckla verksamhetens

innehåll genom att förskollärare och barnskötare får syn på nya insikter och lärdomar som får betydelse för verksamhetens innehåll. Målet under året har varit att ge möjlighet till fördjupning inom de olika målområdena. Det har vi bland annat gjort genom att samla de pedagogiska utvecklingsledarna som finns representerade på varje förskola. Vid dessa tillfällen har vi studerat läroplanstexter, läst forskningsbaserad litteratur och kopplat detta till praktiken genom att använda oss av olika dokumentationer och erfarenheter. De pedagogiska utvecklingsledarna har sedan lett kvalitetskvällar för samtlig personal på den egna förskolan. Något som är nytt för läsåret är att vi bildat parförskolor. Det innebär att personalen vid några kvalitetskvällar per termin har mött pedagoger från en annan förskola. Syftet med detta har varit att ta tillvara på pedagogers kunskaper och erfarenheter inom förskoleområdet. Det är också ett tillfälle att formulera sig inför kollegor som vi inte möter lika ofta som dem de vi samarbetar med varje dag. Särskilda insatser 2013/2014 Fortbildning och gemensamma mål kring arbetet med tecken som stöd och bildschema. Kvalitetskvällar med parförskola. Deltagit och medverkat vid utbildningsdag kring IKT (Information och kommunikationsteknik), IKT som pedagogiskt verktyg. Fortbildningsdagar för pedagogiska utvecklingsledare med syfte att forma kvalitetskvällar på varje förskola. Studiedagar för pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3 kring barns inflytande och matematik. Läroplansmålen i åk 3 i fokus. Utbildning kring neuropsykiatriska funktionshinder riktad till elevhälsorepresentanterna (EHT) på varje förskola. Likabehandlingsrepresentanterna har deltagit i utbildningsdag kring Barnkonventionen. Likabehandlingsrepresentanterna får varje månad ett mejl med förslag på artiklar, övningar m.m. kopplat till månadens målområde som delges på egna förskolan. Ett strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam bestående av specialpedagog, talpedagog. Vi har vid olika tillfällen bjudit in kurator från den centrala elevhälsan samt familjestöd (socialtjänsten) och representant från Grinden (för barn till föräldrar med alkohol/drogproblematik) till våra möten med elevhälsoteamen. En Välkomnande Förskola! Under 2013/2014 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för. Ett område som vi utvecklat gemensamma rutiner kring är läroplanens mål kring samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet: Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har tagit fram gemensamma rutiner som gäller för Utbildning Gävle. Vi har haft gemensamma träffar med rektorsområdets ledningsteam och med pedagoger, där vi förankrat rutiner, överlämningsdokument samt att vi på flera förskolor skolor hittat forum för överlämningssamtal där pedagoger från förskola och skola deltar tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare. Det är tidskrävande för pedagoger men har visat sig vara en värdefull form av överlämning då skolan ges ökade möjligheter att skapa goda förutsättningar för de barn och familjer de tar emot och där föräldrar/vårdnadshavare ges möjlighet till ökad delaktighet. Hösten 2014 Vi ingår nu i Utbildning Gävle, en förvaltning som samlar alla verksamheter inom förskola, grundskola och gymnasium. I augusti är det en första gemensam planeringsdag för personal i samtliga skolformer. Innehållet riktar in sig på det viktiga värdegrundsarbetet. Bo Hejlskov Elvén som bland annat är författare till boken Problemskapande beteende föreläser under stor del av dagen. En dag om att möta olika. Annat som också är på gång är förskolornas arbete med Strategiplan IKT och kommunens miljöstrategiska program. Slutligen Jag vill avsluta även denna årsberättelse med några ord om stolthet och glädje. Det finns så mycket i förskolans arbete som ger glädje. Det är verkligen en förmån att leda en verksamhet som är så rik på fantastiska upplevelser och fina möten. Ibland möter vi såklart svårigheter och utmaningar och det behöver vi ta oss an och inte blunda inför. Det är viktigt att vi utvecklas och drar lärdomar utifrån de utmaningar vi möter. Att följa barns utveckling och lärande tillsammans med medvetna och engagerade pedagoger och övriga personalgrupper som alla bidrar till att göra var dag rik är en stor källa till stolthet och glädje. Vi hoppas att du vill dela glädjen och stoltheten med oss! Anci Rehn Förskolechef

I Ur och Skur Västbyggeby Under läsåret 2013/2014 har de hänt mycket på I Ur och Skur Västbyggeby. Vi började med att komma tillbaka efter en omfattande rust och ombyggnad av lokalerna. Förskolan hade under tre månader vistats i Valbo Missionshus. En vistelse som nu ett år efter har lett till att vi går från att vara en förskola med två avdelningar, en för yngre och en för äldre till att ha två avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. Goda erfarenheter från Missionshuset har lett fram till organisationsförändringen. En annan stor förändring som har tagit form under läsåret är att vi går ur Friluftsfrämjandet. Från den 1:a augusti 2014 heter förskolan Linvägens förskola och är en naturinspirerad förskola med utomhuspedagogik. Nedan följer Årsberättelsen för I Ur och Skur Västbyggeby, uppdelad på de två avdelningarna Linfrö och Linblomman, där vi beskriver hur vi arbetat utifrån läroplanens målområden. Avdelning Linfrö Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra ex med kläder. Vi visar barnen den rätta vägen, dvs. slå inte utan klappa/smek istället. Vi ger uppmuntran/ger positiv feedback när barnen gör något bra gentemot varandra. Vi hjälper barnen att sätta ord på känslor då de hamnat i en konflikt eller utsätts för kränkningar av olika slag. Vi arbetar mycket med att tydligt visa hur vi är mot varandra och hur man gör. Vi använder oss utav TAKK för att förstärka och skapa de bästa förutsättningar för förståelse i kommunikationen. Vi har arbetar mycket med att få ihop Knytte och Knoppgrupperna samt hela avdelningen. Vi är noga med att betona vilka som är här och inte är här och använder oss av namnsånger och ramsor. Barnen vet vilka som hör till Linfröet och namnen på alla. De kan på ett tydligare sätt säga ifrån om något inte känns rätt t.ex. genom kroppsspråk, men även verbalt. Barnen har även börjat lära sig en del tecken (TAKK). Vi har sett att arbetssättet gett resultat, men barnen kan ha svårt att använda kunskapen på rätt sätt. Barnen kan ibland markera för hårt och vid fel tillfälle t.ex. när någon vill visa närhet och mottagaren inte vill. Vi fortsätter arbetet, men kommer att vara extra uppmärksamma på hur barnen använder kunskapen.

Naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap Under HT har vi varje vecka haft utflykter med Knopp och Knyttegrupp. Vi har följt naturens årstidsväxlingar. Vi har pratat om hur man ska vara i naturen och att vi ska vara rädda om den. Vi har används oss av skogen material i t.ex. dramatiseringar av sagor. Vi har samlat material som vi sedan använt i skapande verksamhet. Barnen har lärt sig att vara rädda om skogen och dess invånare. Det har varit ett fungerande arbetssätt. Barnen har varit aktiva i sitt lärande och haft roligt. Knyttegruppen fortsätter med dramatisering. Vid snö kommer vi börja träna skidåkning och skridskoåkning. Identitet och kroppsuppfattning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp Vi ska vara positiva förebilder som också visar på att det är viktigt att våga prova och misslyckas. Vi vill betona och uppmärksamma det viktiga i att våga prova och att resultatet inte är det viktigaste. Vi uppmuntrar med att säga till barnen att Du kan! Vi pedagoger måste uppmuntra barnen att de kan hjälpa varandra också. Vi arbetar för att skapa bästa förutsättningar för barnen att lyckas klara av exempelvis tambursituationen med av och påklädning genom att vi sätter upp ett klädschema. För att anpassa antal barn i tamburen har vi monterat en grind. Vi har fått en lugnare påklädningssituation. En del av barnen behöver dessutom vara ensamma i tamburen vid påklädning vilket en grind möjliggjort. Efter rådande förutsättningar har vi skapat så bra förutsättningar som möjligt för att barnen ska fungera socialt på gott sätt. Vi ser dock att barnen försöker skapa mer utrymme åt sig själva genom att knuffas, kasta saker och skrika åt varandra. Vi ser att färre barn i en grupp ger barnen bättre förutsättningar att utvecklas. Vi kommer se över de dagliga rutinerna för lunch och frukost för att skapa lugnare tempo som vi hoppas gynna barnen. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Efter hand har vi anpassat verksamheten med att t.ex. använda TAKK, nya rutiner för de barn med särskilda behov vid t.ex. av och påklädning och att vi pedagoger har hittat en gemensam linje när barn

t.ex. gör illa varandra. Barngruppen har blivit lugnare och har lättare att förhålla sig till varandra på ett bra sätt. Framför allt blev konsekvenserna för barnen med särskilda behov påtagliga då de behöver tydliga och konsekventa ramar. Vi kommer föreslå ändring av frukosttiden för att hinna med mer innan vi går ut. Vi kommer t.ex. ha en gemensam samling med strukturschema över dagen. Vi kommer även använda mer TAKK då vi hela tiden lär oss mer tecken. Strukturschema kommer även finnas vi påklädning och som ett portabelt schema att ha med sig t.ex. vid utflykter. Språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att kommunicera med andra Barngruppen är indelad i två mindre grupper yngre och äldre barn. Yngre: Vi har sångsamlingar med både vanliga rörelsesånger och ramsor samt TAKK -tecken. Vi använder TAKK även i vardagliga situationer. Vi sätter ord på det som de yngre barnen visar med mimik och kroppsspråk samt hjälper dem i kantakt med varandra. Vid rutinsituationer benämner vi klädesplagg, kroppsdelar, kompisar och vad som ska hända. Hos de yngre barnen har vi sett en språklig och kommunikativ utveckling. De lär sig av varandra. Vid konflikter har många barn blivit tydligare både i sitt kroppsspråk och i sitt tal. Äldre: Vi använder oss av sånger, ramsor och TAKK. De äldre barnen har en större och vidare förråd av tecken, bl.a. använder de sig av tecken för bokstäver och färger. Vi uppmuntrar barnen att prata med varandra i en konflikt. Hjälper dem att sätta ord på vad de känner och vill. Vi läser många böcker av olika karaktär för barnen och vi reflekterar över innehållet tillsammans med barnen. Hos de äldre har det skett en stor utveckling språkmässigt. Barnen lär sig av de barn som har ett rikt ordförråd. Vår dagsstruktur är tydlig, vilket underlättar lärandet av bl.a. tecken och ger tydliga ramar i möten mellan barnen. Barnen kan hantera konflikter på ett mer konstruktivt sätt. Vi ser att vårt arbete med språket och hur man kan använda sig av det på olika sätt i mötet med andra har gett resultat. Vi ser att vi behöver mer material för att träna samarbete. Dra mer nytta av kollegors erfarenhet och kompetens, vilket vi hoppas ska ske i den nya organisationen. Matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematiska begrepp Vi använder oss av de vardagliga matematiska termerna, t.ex. använder vi lägesord när vi pratar med barnen. När vi har samling och sätter upp närvarokorten på barnen säger vi sätt ditt kort under, över eller bredvid. Vid lunchen pratar vi mycket om vem sitter du bredvid, mittemot, hur många, vilka är inte här o.s.v. På utflykterna räknar vi antal barn, stora små stenar, bakom

framför trädet. Viktigt att vi vuxna använder rätt begrepp, t.ex. när vi talar om ålder och barnet säger: Vem är störst? Du undrar vem som är äldst? De yngre barnen använder sig av talande matte t.ex. under, bakom, framför, mellan ett - fem o.s.v. De äldre barnen använder mer geometriska former och tärningar. Fler barn har fått matteblick kan se antal och siffror utan att tänka. Barnen känner igen och kan benämna matematiska begrepp. Det finns stora utvecklingspotentialer, barnen tycker att det är jätteroligt. Vi pedagoger får läsa på mer kring matematik. Hitta nya infallsvinklar och idéer att utmana barnen med. Förskola Hem Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer Vi har nedskrivna rutiner som vi utgår ifrån om inskolning för pedagog och förälder. Vi utformar tillsammans med föräldrarna en individuell inskolning. Alla pedagoger vet hur inskolningen går till och känner ansvar för att barn och föräldrar känner sig välkomna. Vi använder oss av heldagsinskolning, 9-14 (6 dagar). Föräldrarna är med hela tiden. Antalet barn som skolas in samtidigt varierar. Inskolningen startar med ett inskolningssamtal, om möjligt utan barn. 9-14 är en grundtid och vi lyssnar av föräldrar om ev. önskemål om andra tider. Vi lär känna föräldern först, sedan barnet. Viss utfasning i slutet av inskolningsperioden. Vi ser till varje familj/barns behov. Vi har också ett tydligt underlag för utvecklingssamtal som vi använder oss av. En övervägande majoritet av föräldrarna är nöjda med inskolningsperioden. Enligt föräldraenkäten är de flest nöjda med verksamheten på förskolan. I de fall då barnet varit med under inskolningssamtalet har vissa föräldrar uttryckt att det inte varit bra. Vi har också sett att vissa föräldrar känner sig rastlösa och inte riktigt vet vad de ska göra under inskolningen. Flera föräldrar/inskolning är ett plus då de har utbyte av varandra. Upplägget fungerar bra tycker vi. Inga barn med på inskolningssamtalet. Hitta en annan tid istället. Göra i ordning ett tydligt informationsblad om vår förskola och våra rutiner. Göra i ordning en föräldrakorg med tidningar, märkpenna o.s.v.

Avdelning Linblomman Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation Vi har läst kompisböcker och vi pedagoger har dramatiserat situationer/känslor. Under hela hösten har vi haft en levande dialog med barnen rörande kamratskap. Då vi fokuserat på skapande verksamhet har vi tillsammans tillverkat en kompissol. Där har barnen fått en egen solstråle där de fått hjälp med att formulera en viktig handling i just kamratskapsanda. Sedan fortsatte vi arbetet med att skapa ett kompishjärta där barnen fick visa på vad de blir glada av. Vi skapande ett åskmoln som då visade på vilka situationer som gjorde dem arga. Detta gjorde vi för att på ett konkret sätt hjälpa barnen att skapa förståelse för varandra. Vi följde upp detta arbete genom att barnen i slutet av terminen också fick måla ett ansikte där både glada munnen och arga/ledsna munnen fick gestaltas. Vi har dessutom fotat barnen med glada respektive arga ansiktsuttryck. Detta har vi gjort för att belysa att man kan se på varandra om man uppskattar en handling eller inte. Man behöver inte säga nej utan man kan visa med hjälp av kroppens signaler om man vill vara med eller inte. Mullebarnen har fortsatt sitt Alfonsarbete genom att just Alfons har fått följa med hem till barnen över en helg. Här har barnen fått visa egenskaper gällande ansvar och empati då de fått tagit hand om Alfons på hemmaplan. Sedan har de med hjälp av föräldrarna fått skriva ned en berättelse rörande aktiviteterna Alfons fått delta i. Vi har också arbetat fokuserat med TAKK och lärt barnen använda just tecknet för förlåt, då det är lika viktigt att kunna använda som komplement till ordet förlåt. Vi upplever att barnen tillgodogjort sig kunskaperna gällande känslouttrycken glad, ledsen och arg genom vårt arbete. De har förstått att man kommunicerar både med verbal förmåga samt genom att visa med kroppsuttryck hur man känner sig i olika situationer. Barnen har verkligen visat uppskattning över arbetet med Alfons och känt stolthet och stort ansvar då de varit deras tur att ta hand om honom. Vi tycker att de flesta barn tar åt sig om empati, att de förstår sina handlingar och tar ansvar. Vår utmaning gäller mycket att fånga de barn som inte tar åt sig och förstår sina handlingar. Vi har sett en tydligare förståelse hos barnen då vi arbetar med dessa dramatiseringssituationer. Det är viktigt att vi tar vara på dessa stunder och ser dem som lärandesituationer. Vi arbetar vidare med känslotema och läser böcker om ämnet. Vi fortsätter också med att vi pedagoger dramatiserar situationer i vår vardag. Naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap Vi pedagoger är medupplevande, medupptäckande, medundersökande och medagerande i vårt dagliga arbete med barnen. Vi pratar om hur man ska vara i naturen och vad vi ser i naturen. Tillsammans med barnen komposterar vi, sorterar papper, plast osv.

Vi har gjort kontinuerliga utflykter varje vecka till de olika utflyktsplatserna. Där har vi följt årstiderna genom att vi fotograferat ett och samma träd, sjungit sånger samt använt material från skogen och skapat olika saker. Insekter, svampar, fåglar, träd och växter har vi forskat och pratat mycket om. Vi har använt Gerd Strandbergs material. Barnen har uppmärksammat naturens skiftningar genom att vi har haft en levande dialog. Barnen har visat ett intresse och visat på sina olika färdigheter då vi gjort våra utflykter till skogen. Det har varit ett fungerande arbetssätt. Barnen har varit aktiva i sitt lärande och haft roligt. Det har varit viktigt ur lärande aspekten att vi varit konsekventa och varje vecka haft återkoppling till årstidernas skiftningar. (Våren 2014)Vi ska se över I ur och Skurs miljömål och arbeta aktivt med dessa. Identitet och kroppsuppfattning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp Vi ska vara positiva förebilder som också visar på att det är viktigt att våga prova och misslyckas. Vi vill betona och uppmärksamma det viktiga i att våga prova och att resultatet inte är det viktigaste. Vi uppmuntrar med att säga till barnen att Du kan! Vi pedagoger måste uppmuntra barnen att de kan hjälpa varandra också. Därför arbetar vi för att skapa bästa förutsättningar för barnen att lyckas klara av exempelvis tambursituationen med av och påklädning genom att vi sätter upp ett klädschema. Vi tar några barn åt gången som ska klä på sig, pratar med barnen om vad de ska ha på sig, påvisar bildschemat, hjälper barnet att ha fokus på vilket klädesplagg som kommer i ordningen. Vi uppmuntrar barnen att klara påklädningen själv, att de kan be en kompis om hjälp, eller att de själva kan hjälpa någon annan. Under tiden passar vi också på att prata om vädret och lämpligheten av olika sorters kläder. Då får barnen själva tänka efter vad som verkar lämpligast för just dagen. Vi har påbörjar arbetet med strukturschemat för att förtydliga de olika dagarnas innehåll. Påklädningssituation i hallen har blivit lugnare. Barnen kan själva titta på bildschemat och se vad de ska göra härnäst. Barnen har visat stort intresse för strukturschemat och har tittat på de olika bilderna och är noggranna att bilderna efterföljs. Trots att vi har väldigt trånga lokaler så tycker vi att vi gjort det bästa av situationen. Det gäller att vi pedagoger inte tar ut så många barn i hallen samtidigt, för det skapar stress bland barnen och pedagogerna. För många barn på litet utrymme skapar många onödiga konflikter. Vi upplever att barnen ställer mer relevanta frågor gällande kläder efter väder. Strukturschemat är påbörjat och vi upplever att barnen får en större trygghet gällande dagens innehåll. Vi kommer fortsätta arbetet ute i hallen med bildschemat. Vi fortsätter att dela barngruppen tis-tors för att skapa lugn och ro. Vi kommer att se över frukostsituationen för att skapa en bättre start på dagen för barnen.

Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Vi har arbetat mycket med att belysa fokus och ansvar för sin roll i gruppen. Vi har påtalat och lagt stor vikt vid att alla barn gemensamt tar sitt ansvar vid våra olika rutiner, såsom sortering, av och påklädning, samlingar eller vid måltiderna. Vi har haft klara och tydliga regler i vår verksamhet. Vi ser ett gott resultat då det gäller att varje barn måste se sin egen delaktighet i våra olika rutiner. Barnen vet vad som gäller och uppmärksammar varandra då det gäller våra regler. Vi upplever att barngruppen har ett större lugn då det finns en tydlighet för våra olika situationer. En del barn har en bit kvar till att ta ansvar för sina handlingar. Här är det viktigt att vi påtalar regler kontinuerligt för att de ska komma framåt och på sikt lyckas. Fortsätta vårt arbetssätt med tydlighet gällande regler och hur man är en god kamrat. Märka upp var vårt material ska vara för att skapa bättre förutsättningar för barnen vid sortering. Språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att kommunicera med andra Vi hjälper barnen att förstå/ bli förstådd genom att vi sätter ord på det barnen upplever. Vi har arbetat kontinuerligt och fokuserat med strukturschema och bildstöd vid rutinsituationerna. Det gör vi för att förtydliga och belysa våra vardagliga situationer för barnen samt skapa förståelse för dessa. Vi använder oss kontinuerligt av TAKK i våra rutinsituationer. Har använt oss av rim och ramsor under våra utflykter samt läst flanosagor och böcker. Vi har sjungit mycket i våra samlingar och har då passat på att sjunga en namnsång där barnen övar ljudet på sin första bokstav samt får lära sig tecknet för densamma. Vi har arbetet med praxisalfabetet, alla barn har byggt sin första bokstav av mjölkkartonger och har fått ljuda bokstaven. Vi har använt oss av olika bokstavsspel inne och ute i skogen. Barnen är intresserade av ljud och bokstäver. De visar också ett stort intresse för teckenstöd. Många barn har erövrat förmågan att skriva sitt eget namn samt familjemedlemmar och kompisars namn. De känner igen bokstäverna, dess ljud och tecken. Vi ser att fler av oss pedagoger behöver blir trygga med språkmaterialet. Vi vill arbeta för att skapa förutsättningar för alla barn att delta i en språkutvecklande gruppaktivitet.

Matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematiska begrepp Vi utmanar barnen i matematiska färdigheter. Vi arbetar praktiskt med matematik och dess användning i vår verksamhet. Barnen räknar varandra på utflykter, vi räknar fruktbitar, vid sortering av leksaker, då vi vistas ute och plockar material från naturen, vi snickrar - har byggt en koja, använder oss av matterep och spelat matematiska spel. Vi har i samspelet med barnen satt ord på olika matematiska begrepp såsom lång kort, liten stor, smal tjock. Vi använder oss av matematiska begrepp i vardagen genom att ställa frågor som: Hur många pinnar är du? Är det tungt att bära? Vilken sten är störst? Kan du ställa dig bakom trädet? När vi promenerar eller åker skidor så pratar vi mycket matematiska begrepp med barnen. Hur långt har vi gått? Vad tungt det är att promenera uppför! Vad snabbt vi springer! Vi använder oss utav Gerd Strandbergs materialkort som belyser matematiska begrepp i vardagen. Barnen har uppskattat de aktiviteter vi erbjudit. Föräldrarna informerar om att barnen pratar om de matematiska aktiviteter vi har på förskolan. De visar intresse och spänning inför matematik. De är duktiga på att räkna, både framåt och bakåt. Barnen använder matematiska begrepp i vår vardag, t.ex. Innan vi går in i skogens värld jämför barnen sina olika nycklar, de mäter vem som har längst kortast, tjockast smalast o.s.v. Vi ser att barnen använder sina kunskaper i kojbygget, vid måltider och i den fria leken. VI känner oss tillfreds med att barnen uppskattar och finner lust och glädje då vi utmanar dem inom matematik. Vi pedagoger tycker också att det har varit stimulerande för oss också. Att ta tillvara på lusten och barnens idéer kan vara väl så framgångsrikt. Vi pedagoger kan arbeta matematiskt i vardagen genom att vi medvetet använder oss av riktiga matematiska termer. Tillverka material som utmanar de äldre barnen, t.ex. plus minus Förtydliga materialet med praktisk matematik. Förskola Hem Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer Vi har nedskrivna rutiner som vi utgår ifrån om inskolning för pedagog och förälder. Vi utformar tillsammans med föräldrarna en individuell inskolning. Alla pedagoger vet hur inskolningen går till och känner ansvar för att barn och föräldrar känner sig välkomna. Vi använder oss av heldagsinskolning, 9-14 (6 dagar). Vi har också ett tydligt underlag för utvecklingssamtal som vi använder oss av. Vi ger barn och föräldrar tid och utrymme vid lämningar och hämtningar. Vi ställer

frågor, visar intresse för familjen. När vi äter frukost sitter en pedagog med barnen vid bordet och den andra finns tillgänglig för barn och föräldrar vid lämning. Vid hämtning arbetar vi med att försöka återge så mycket som möjligt om barnets dag. Om vi känner att föräldrarna känner oro eller har frågor skapar vi tid tillsammans. Vi har utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraforum. I tamburen sätter vi upp information till föräldrarna rörande barnens aktiviteter på förskolan. Varje fredag skickar vi ut veckobrev där vi återger veckans händelser. Vi har goda relationer med föräldrarna och vi känner att vi har deras förtroende. Föräldrarna ger tid till dagliga samtal i tamburen och till utvecklingssamtal. Barnen är trygga med all personal på förskolan och berättar mycket för oss om vad de är med om hemma. Vi upplever att veckobrevet läses mer frekvent av föräldrar än våra lappar i tamburen. Kunskap om barnens vecka är viktigt, det skapar trygga föräldrar som genererar i trygga barn. Välskrivna och tydliga veckobrev med information om verksamheten. Skapa en målområdestavla på avdelningen som föräldrar kan gå in och titta på. På avdelning Linblomman går de barn som till hösten 2014 ska börja i förskoleklass. Därför har avdelningen ytterligare ett målområde att arbeta med och som redovisas nedan. Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Stödja barnens övergång till förskoleklass Vi tar kontakt med förskoleklasserna och bjuder in dem till förskolan. Vi besöker skolskogen under vintern och våren. Vi samtalar med barnen och får dem att reflektera och uttrycka sina tankar inför skolstarten. Detta läsår går alla barn utom två (som byter kommun) till Ludvigsbergsskolan och Skeppet. Under maj månad besökte vi skolan och träffade kamrater, pedagoger och tittade på lokalerna. Barnen har känt en glädje och förväntan till att besöka skolan och skolskogen. Det är viktigt att vi i god tid börjar bekanta barnen med miljöombytet till hösten. Vi önskar mer samarbete med förskoleklasserna, att de kommer på besök till oss och bekantar sig med barnen och att vi träffas i skolskogen. (Läsåret 2014/2015) Vi kan ta initiativ till kontakt med förskoleklasserna och bjuda in till ett bättre samarbete.