Årsberättelse
|
|
- Sandra Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsberättelse Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström Lotta Lindberg Biträdande förskolechefer/ kvalitetsutvecklare
2 Valbo förskoleområde läsåret 2013/2014 Änne ett lärorikt läsår är snart tillända. Vi som arbetar i förskolan har den stora förmånen att följa barns utveckling och lärande, ofta genom hela förskoletiden. Det sker i nära samarbete med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har fortsatt arbetet med att hitta samverkansformer mellan förskola och hem. En viktig del är de informationsbrev vi skickar hem där vi beskriver verksamhetens arbete. Många föräldrar uttrycker uppskattning kring dessa. Utvecklingssamtalens innehåll och den dagliga kontakten med föräldrar/vårdnadshavare är något vi också lägger stor vikt vid, liksom inskolningens utformning och innehåll. Vi tar gärna emot synpunkter gällande innehåll, för att möta önskemål kring information och delaktighet. Det är viktigt att vi möts kring det som vi är överens om, likväl som att vi samtalar kring det som skiljer. Vårt ansvar är att vara tydlig med förskolans uppdrag och ansvar samt att vara lyhörd inför föräldrar/vårdnadshavares önskemål och bjuda in till dialog. Under perioder kan det finnas behov av stöd och olika insatser. Områdets special- och talpedagog är viktiga funktioner som stödjer oss i det arbetet men även den centrala elevhälsan finns att tillgå med kompetenser som kurator, psykolog, särskolekonsulenter m.fl. Vi håller också på att utveckla vårt samarbete med socialtjänstens familjestöd och med barnhälsovården. Alla som arbetar med barn och familjer kan samverka på familjens uppdrag för barnets bästa. I alla insatser har föräldrar/vårdnadshavare rätt till kontinuerlig information och delaktighet kring de insatser som görs. Detta är ett viktigt arbete som intensifierats under året och som kommer att fortgå framåt. Det systematiska kvalitetsarbetet Vi har arbetat med förskolans läroplan och lagar som styr likabehandling i en struktur vi skapade efter det att förskolans läroplan reviderades Vi har arbetat systematiskt genom att fördjupa oss i olika målområden varje månad. Det som är viktigt att förtydliga är att vi i arbetet med barnen arbetar för att skapa helheter och sammanhang, i verksamheten går målområdena i varandra. Flera förskolor arbetar tematiskt vilket är ett utmärkt sätt att skapa sammanhang och öka förståelsen kring olika innehåll. Ofta kan vi se att ett pågående arbete innehåller flera av våra prioriterade målområden, exempelvis kan värdegrundsfrågor, matematik och språk- och kommunikation vävas samman i en och samma aktivitet. Det är pedagogens ansvar att synliggöra detta i reflektioner tillsammans med barnen och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Lika viktigt är att pedagoger reflekterar med varandra kring barnens lärande och genom detta synliggör egna lärdomar. Det arbetssättet kallar vi pedagogisk dokumentation och det syftar till att utveckla verksamhetens
3 innehåll genom att förskollärare och barnskötare får syn på nya insikter och lärdomar som får betydelse för verksamhetens innehåll. Målet under året har varit att ge möjlighet till fördjupning inom de olika målområdena. Det har vi bland annat gjort genom att samla de pedagogiska utvecklingsledarna som finns representerade på varje förskola. Vid dessa tillfällen har vi studerat läroplanstexter, läst forskningsbaserad litteratur och kopplat detta till praktiken genom att använda oss av olika dokumentationer och erfarenheter. De pedagogiska utvecklingsledarna har sedan lett kvalitetskvällar för samtlig personal på den egna förskolan. Något som är nytt för läsåret är att vi bildat parförskolor. Det innebär att personalen vid några kvalitetskvällar per termin har mött pedagoger från en annan förskola. Syftet med detta har varit att ta tillvara på pedagogers kunskaper och erfarenheter inom förskoleområdet. Det är också ett tillfälle att formulera sig inför kollegor som vi inte möter lika ofta som dem de vi samarbetar med varje dag. Särskilda insatser 2013/2014 Fortbildning och gemensamma mål kring arbetet med tecken som stöd och bildschema. Kvalitetskvällar med parförskola. Deltagit och medverkat vid utbildningsdag kring IKT (Information och kommunikationsteknik), IKT som pedagogiskt verktyg. Fortbildningsdagar för pedagogiska utvecklingsledare med syfte att forma kvalitetskvällar på varje förskola. Studiedagar för pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3 kring barns inflytande och matematik. Läroplansmålen i åk 3 i fokus. Utbildning kring neuropsykiatriska funktionshinder riktad till elevhälsorepresentanterna (EHT) på varje förskola. Likabehandlingsrepresentanterna har deltagit i utbildningsdag kring Barnkonventionen. Likabehandlingsrepresentanterna får varje månad ett mejl med förslag på artiklar, övningar m.m. kopplat till månadens målområde som delges på egna förskolan. Ett strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam bestående av specialpedagog, talpedagog. Vi har vid olika tillfällen bjudit in kurator från den centrala elevhälsan samt familjestöd (socialtjänsten) och representant från Grinden (för barn till föräldrar med alkohol/drogproblematik) till våra möten med elevhälsoteamen. En Välkomnande Förskola! Under 2013/2014 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för. Ett område som vi utvecklat gemensamma rutiner kring är läroplanens mål kring samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet: Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
4 När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har tagit fram gemensamma rutiner som gäller för Utbildning Gävle. Vi har haft gemensamma träffar med rektorsområdets ledningsteam och med pedagoger, där vi förankrat rutiner, överlämningsdokument samt att vi på flera förskolor skolor hittat forum för överlämningssamtal där pedagoger från förskola och skola deltar tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare. Det är tidskrävande för pedagoger men har visat sig vara en värdefull form av överlämning då skolan ges ökade möjligheter att skapa goda förutsättningar för de barn och familjer de tar emot och där föräldrar/vårdnadshavare ges möjlighet till ökad delaktighet. Hösten 2014 Vi ingår nu i Utbildning Gävle, en förvaltning som samlar alla verksamheter inom förskola, grundskola och gymnasium. I augusti är det en första gemensam planeringsdag för personal i samtliga skolformer. Innehållet riktar in sig på det viktiga värdegrundsarbetet. Bo Hejlskov Elvén som bland annat är författare till boken Problemskapande beteende föreläser under stor del av dagen. En dag om att möta olika. Annat som också är på gång är förskolornas arbete med Strategiplan IKT och kommunens miljöstrategiska program. Slutligen Jag vill avsluta även denna årsberättelse med några ord om stolthet och glädje. Det finns så mycket i förskolans arbete som ger glädje. Det är verkligen en förmån att leda en verksamhet som är så rik på fantastiska upplevelser och fina möten. Ibland möter vi såklart svårigheter och utmaningar och det behöver vi ta oss an och inte blunda inför. Det är viktigt att vi utvecklas och drar lärdomar utifrån de utmaningar vi möter. Att följa barns utveckling och lärande tillsammans med medvetna och engagerade pedagoger och övriga personalgrupper som alla bidrar till att göra var dag rik är en stor källa till stolthet och glädje. Vi hoppas att du vill dela glädjen och stoltheten med oss! Anci Rehn Förskolechef
5 Sofiedalsgården 2013/2014 Organisation Under året 2013/2014 har vi organiserat barnen utifrån ålder på tre avdelningar men i fyra grupper. Vi har haft tillgång till en förskolebuss som gett verksamheten möjlighet att åka till olika platser i närområdet. Bland annat till Lättings skapar -verkstad och ut till naturen. Under året har förskolans lokaler byggts ut med två avdelningar som skall öppna hösten Det har inneburit att vi på nära håll fått se ett bygge växa fram och barnen har inspirerats till egna byggnationer. Det har ibland varit mycket ljud och olika lösningar och kompromisser har behövts för att möjliggöra för alla inblandade att utföra sina arbetsuppgifter. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet I år har vi för första året provat med att erbjuda vårdnadshavare överskolningssamtal, till en skola, tillsammans med en pedagog från förskolan till förskoleklassens pedagoger. Vilket har upplevts mycket positivt, där vårdnadshavare har tillfälle att ställa frågor kring sådant man funderar över. Att delge den information om sitt barn som man tycker är viktigt för förskoleklassens pedagoger att känna till. Det lägger en bra grund för fortsatt samarbete i den nya verksamheten. Kvalitetskvällar 1 gång per månad träffas de pedagogiska utvecklingsledarna för fördjupning i olika målområden och för att lägga upp innehållet inför kvalitetskvällen den månaden. Vi utgår alltid från Lpfö 98, förskolans läroplan. I år har vi dessa kvällar samarbetat med en parförskola som varit Tallåsgården. De pedagogiska utvecklingsledarna, PUL, genomför ett innehåll med syfte att utveckla och fördjupa det pedagogiska arbetet på den egna förskolan och att driva kvalitetsutvecklingen framåt med sina kollegor. Till varje tillfälle läser alltid pedagogerna forskningsrelaterat material till de olika målområdena. Man arbetar ofta i mindre grupper där pedagogerna reflekterar tillsammans med andra vilket gör att det blir ett kollegialt lärande. Den här formen kommer att fortsätta under Pedagogiska utvecklingsledare Förskolan har detta år haft 2 utvecklingsledare, PUL. Förutom att leda kvalitetskvällar har vi tillsammans med vår parförskola arbetat med att ta fram olika dokument som skall underlätta det systematiska kvalitetsarbetet på förskolorna. De dokumenten har sedan presenterats för kollegorna och alla arbetslag arbetar nu i dessa dokument. Vi arbetar hela tiden för att förbättra och utveckla förskolans kvalitet och det arbetet skall kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Likabehandlingsarbetet På Sofiedalsgården har vi nu två pedagoger som är ansvariga för att planera och driva likabehandlingsarbetet på förskolan. De planerar och genomför varje månad arbetet med en diskrimineringsgrund i taget med kollegorna. Det här är ett av de områden som vi har satsat på för att utveckla. Vårt likabehandlingsarbete har blivit mer synligt för oss på förskolan. Våra kunskaper inom de olika områdena fylls på genom att vi läser eller ser filmer som är
6 kopplat till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Pedagogerna diskuterar och reflekterar över den egna verksamhetens innehåll och sitt förhållningssätt. Det finns sju stycken diskrimineringsgrunder de innebär att vi skall arbeta för att barnen utvecklar förståelse för att alla har lika värde oberoende av social bakgrund, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Tecken som stöd Alla barn har rätt till ett språk, att kunna kommunicera och tala om vad man vill och inte vill. Vi har tillsammans med vår specialpedagog tagit fram 10 olika tecken som alla pedagoger skall använda sig av i de olika rutinsituationerna på förskolan. Barnen tar till sig tecknen väldigt snabbt och det är en metod som är språkstimulerande och det stimulerar att talet kommer igång, enligt forskningen så stimulerar det språkutvecklingen på ett positivt sätt. På flera avdelningar finns det även bildscheman för att verksamhetens innehåll skall bli så tydligt som möjligt för de barn som har behov av det. Kvalitetsarbete Under året har vi arbetat med olika målområden i läroplanen i år har det varit Förskolans värdegrund och uppdrag, Likabehandlingsarbete Normer och värden Identitet och kroppsuppfattning Naturvetenskap och teknik Barns inflytande Språk och kommunikation Matematik Förskola och hem Allt arbete utgår från Läroplanen Lpfö 98 och prioriterade delmål har tagits ut under varje målområde. Förskolans värdegrund och uppdrag, se förskolans likabehandlingsplan som finns publicerat på förskolans hemsida. Förklaring texten i målet som är skrivet med fet text är det som är prioriterat denna termin. Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Vi delar in barnen i mindre grupper för att vi pedagoger skall kunna vara nära i leken och vara med och lösa konflikter tillsammans med barnen när de händer. I de mindre grupperna får barnen även möjlighet att öva på turtagning, vänta på sin tur, hjälpa varandra, lyssna på andra och bli lyssnad på. På samlingar har en avdelning använt sig av en
7 egentillverkad mikrofon som symbol, den som håller i mikrofonen har ordet. De äldre barnen har intervjuats om vad en bra kompis är, i början på terminen och samma fråga i slutet av terminen. Med hjälp av teater har arbetet med hur vi är mot varandra blivit konkret för barnen. Det blir färre konflikter när vi pedagoger finns nära barnen och vi delar in dem i mindre grupper. Vi ser att fler barn är i behov av struktur och tydliga ramar där symboler som ex mikrofon är ett exempel. Genom det kommer barnen till ro och lyssnar mer på varandra än tidigare. Genom intervjuerna har barnen fått en större förståelse för vad en bra kompis är. Barnen behöver påminnas om vad vi sagt och få möjlighet att reflektera över hur man är en bra kompis. Identitet och kroppsuppfattning Förskolan ska sträva efter att varje Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, Vi arbetar för att barnen skall känna sig trygga och veta om hur en dag ser ut genom förskolans rutiner. Barnen delas in i mindre grupper där olika aktiviteter erbjuds tillsammans med andra barn. Vi pedagoger föregår med gott exempel och uppmuntarar och förstärker det positiva. Vi arbetar i tema där vi belyser olika värdegrundsfrågor i olika sammnhang. Vi pedagoger spelade upp olika konflikter från vardagen som barnen sedan fick hjälpa till att lösa. Barnen har gjort olika slags självporträtt, ritat och gjort dockor som tillsammans bor i ett kompishus. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och lyfter goda exempel på bra kompisar. Med de yngre barnen ser vi att de klarar av att vänta på sin tur när de är trygga i rutinerna och de vet att det blir deras tur ex att gå till matbordet efter matsången som är den samma varje dag för att skapa förutsägbarhet för barnen. Detta är något vi behöver arbeta med hela tiden i all samvaro med barnen. Vi ser också att barnen är i olika utvecklingsfaser vilket gör att de behöver hjälp med att förstå varandra då barn ofta tänker utifrån sin egen person. Vi ser att barnen har tagit till sig av värderingarna vi försökt förmedla, de är trevligare mot varandra och de hjälper varandra mer. De äldre barnen kan oftare sätta ord på sina känslor. Efter att vi dramatiserat för barnen och de fått ge förslag på olika lösningar har vi observerat att barnen blev nyfikna och de ville själva prova. De spelade teater och hade dramalek med kompisskap i fokus. Barnen visar vid många tillfällen sin empatiska förmåga och hjälper varandra, även att lösa konflikter.
8 Naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, Barnen har fått prova på olika material och tekniker som play- dooh deg, färger, sand, vatten, bygg klossar av olika slag, dupplo, pussel, brädor och pinnar och ris är några material barnen har fått möjlighet att undersöka. De yngre barnen har bland annat tillverkat en varsin maracas av en toalettrulle som fyllts med ris som sedan användes i verksamheten. Även It teknik har använts till att dokumentera och att göra en film tillsammans med de äldre barnen utifrån temasagan. Teknik som användes var dator, kamera, telefon, lärplatta. Barnen gjorde figurer och rekvisita med hjälp av olika material och olika tekniker som de tyckte passade. Filmen visades sedan för föräldrar på ett föräldramöte. Att barnen blivit nyfikna på ljudet i maraccasen, de har provat att skaka den hårt och fort sakta och löst vilket framkallar olika ljud. En del barn är otroligt intresserade av att bygga pussel, tågbanor och höga torn. Barnen intresse av att bygga med olika material och tekniker är något vi vill fortsätta utveckla även i nästa temaarbete. Överlag ser vi ett ökat intresse för teknik hos barnen. Barnen har fått jobba med problemlösning och deras nyfikenhet är drivkraften i det vi gör. Barns inflytande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, Med de yngre barnen handlar det mycket om att bli förstådd därför arbetar vi med stödtecken för att barnen skall ha möjlighet att påverka och att ha inflytande. I barnens sommarböcker såg vi att ett stort intresse för djur fanns. Därför valde vi att arbeta med sagan om vanten med de yngsta barnen. Det har varit viktigt att vi vuxna ger barnen möjlighet att uttrycka sina tankar att bli lyssnad på. Med de lite äldre barnen har mikrofonen varit ett sätt att hjälpa barnen med att veta vem som har ordet så att alla blir lyssnad på och att även lyssna när andra vill berätta. Barnen skall ges möjlighet att påverka sin dag. De äldre barnen har till exempel berättat enskilt för en pedagog om en berättarupplevelse, som var en del i sommarboken som barn och föräldrar gör tillsammans, och efter det berättade var och en av barnen även detta i samlingen. Vi uppmuntrar barnen att komma med egna önskemål om vad de vill göra och de flesta går att uppfylla. Det gör att de vågar komma med fler önskemål och de känner sig respekterade som individer
9 Vi ser att barnen tar efter våra tecken, de både använder dem och känner igen dem. Ett exempel är i fruktsamlingen där alla barn ges möjlighet att få välja trots att de inte kan berätta själva ännu vad de vill ha. Genom sommarböckerna har barngruppen haft inflytande i verksamhetens innehåll och utformning. Barnen tar gärna fram sommarböckerna för att visa och berätta för andra. Genom en tydlig struktur i verksamheten så vågar de flesta barn berätta om saker i samlingen men även i andra mindre sammanhang uppmuntras barnen att uttrycka sin vilja och sina önskemål. Alla barn ville berätta om sin sommarbokför kompisarna, även de som annars är tysta och kompisarna lyssnade intresserat trots att berättelserna ibland blev långa. Vi tänker att sommarböckerna är något barnen är mycket stolta över och förknippat med barnets JAG. Därför tänker vi fortsätta med sommarböckerna även nästa termin. Genom att vi uppmuntrar barnen att komma med egna förslag och önskemål och att förklara i olika sammanhang hur de tänker så ser vi att de även vågar ifrågasätta beslut. Både hos kamrater och vuxna, de vågar uttrycka sina tankar och allas åsikter blir respekterade. Språk och kommunikation Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, Intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa förmåga, Vi pedagoger har använt oss av böcker, läst sagor, dramatiserat, flanellografsagor, sång, rim och ramsor. Vi lyssnar på varandra, samtalar och förstärker det talade språket med tecken som stöd. Vi uppmuntrar barnen att berätta för andra barn och vuxna. Vi har ett nära samarbete med Valbos bibliotekarier där vi lånar böcker men bibliotekarierna har även dramatiserat sagan vi arbetar med. På hela förskolan arbetar man i tema utifrån olika sagor. De äldre barnen har utmanats med att hjälpa sagofigurerna med en lösning på ett problem, de fick bygga egna lösningar och förklara hur de tänkte, vilket visade på en mångfald av idéer. Barnen har även själva gjort sin ritning, de har skrivit, ritat och berättat om sina tankar i vårt temaarbete. Bamse kluringar med språk och kommunikations utmaningar har en grupp utmanas med vilket visat sig vara spännande för barnen, ett lustfyllt lärande tillsammans med andra. Vi har fångat upp barnens intressen för språket och det skrivna ordet. Vi har lånat lättlästa böcker som finns tillgängligt för barnen. Barnen är intresserade och vill höra sagan om och om igen. De känner karaktärerna och kan själva läsa sagan med hjälp av bilder eller symboler. Intresset för böcker och läsning har ökat hos barnen. Barnen orkar hålla koncentrationen och lyssna längre stunder när de känner igen sagan och karaktärerna. De äldre barnens lösningar på bygget sitter på väggen så att alla barn skall kunna ta del av hur olika vi kan tänka och att det finns flera lösningar på samma problem. Det tydliggör mångfalden i gruppen på ett positivt sätt. De skrivkunniga barnen har
10 gjort egna sagor med både text och bild. Flera barn har lärt sig att läsa själva. Barn som ännu inte har knäckt läskoden blir otroligt inspirerade av de som kan läsa och skriva. Barnen ser och läser skyltar i vår omgivning. Vi har sett att det är viktigt att vara öppen för olika metoder att använda skriftspråk, dator, lärplatta osv. Matematik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Vi observerar hur barnen utforskar t.ex. volym och avstånd. Det kan vara att barnen provar om de får plats i trånga utrymmen och på så vis skaffar sig erfarenheter om rummets volym. I verksamheten finns olika material att undersöka som petflaskor med olika mängd i, bilder på väggarna. Matematiken synliggörs även i temat genom den saga vi arbetar med genom olika lägesord, antal mm. Bamse kluringarna har synliggjort begrepp som framför, bakom, bredvid, lång, kort osv. En grupp har byggt en bensin pump som skall vara ute på förskolan, i det arbetet fördes många matematiska resonemang mellan barnen ex vi ska ha slangar det här är en fyrkantskork... tillsammans har vi räknat ut hur bensinpumpen ska se ut, hur stor ska den vara och hur långa brädor behövs. En annan grupp har arbetat med att göra ett landskap med vulkan, lavamonster och Hulken. Barnen fick mäta upp och blanda tapetklister inför projektet med vårt landskap, de fick själva mäta och kapa så delarna passade in. Genom att vi skapat miljöer som utmanar barnen att undersöka ser vi att intresse har väckts i gruppen. Flera av de yngsta barnen räknar i olika sammanhang ex sand kakor i sandlådan och det har väckt intresse för färger och lägesord. Barnen använder hela kroppen för att lära sig de olika begreppen och vi pedagoger bekräftar. De äldre barnen använder sig av olika matematiska begrepp och samtalar om det i vardagen. De mäter och jämför längder, volym ex mjölken i glaset eller vem de sitter mittemot, bredvid osv. Genom att skapa meningsfulla sammanhang integreras alla våra målområden på ett för barnen meningsfullt sätt. Vi ser att de matematiska begreppen blir tydliga för barnen när vi konkret visar dem i vardagliga situationer och barnen tar lättare till sig när vi visar på ett lekfullt sätt.
11 Förskola och hem Förskollärare ska ansvara för Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, Till de nyinskolade föräldrarna har vi delat ut enkäter där de svarat på frågor om hur de upplevt inskolningen. Inför utvecklingssamtalet har föräldrarna fått svara på några frågor som handlat om barnens trivsel och intressen. Vi skriver veckobrev varje vecka för att göra föräldrar delaktiga i verksamheten. Vi har samtal efter behov med föräldrar och dagliga samtal vid lämning och hämtning av barnen. Föräldraforum och föräldramöte har erbjudits. Utifrån svaren på enkäterna som nyinskolade familjer svarar på ser vi att de flesta är positiva. Eftersom svaren är anonyma tror vi att resultatet är trovärdigt. Vi upplever att föräldrar blir mer delaktiga i verksamheten när de får möjlighet att förbereda sig inför utvecklingssamtalet genom att svara på frågor som har fokus på barnet och dess intressen. Det framkom önskemål om att få mer information angående bygget på förskolan vilket gjorde att bygginformation fick bli en stående punkt på veckobrevet. Överlag har vi nöjda föräldrar som känner sig delaktiga och några vill ha mer daglig information. Föräldrar som har barn på förskolan mellan 9-14 eftersöker mer information. Det har varit svårt att lösa för oss, särskilt bussveckorna då många föräldrar står och väntar har det varit svårt att hinna ge alla en personlig återkoppling. Vi har erbjudit att de kan boka en tid vid annat tillfälle eller att söka upp en pedagog vid behov. Många av föräldrarna läser våra veckobrev men inte alla. Vi har gjort några förändringar för att göra dem mer lätt tillgängliga och lättlästa, skriva kortare och i punktform. Till föräldraforumet kom tre föräldrar och vi har ca 70 barn på förskolan. Vi tolkar det som att den formen inte är attraktiv. TACK alla ni som med ert engagemang är med och utvecklar förskolans verksamhet så att det gagnar barnens framtid. Nu ser vi fram mot ett nytt spännande förskoleår hösten Helena Baggström Biträdande förskolechef
Årsberättelse
Årsberättelse 2013-2014 Valbo förskoleområde Guldsmedens förskola Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merMål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merMål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merÅrsberättelse
Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström
Läs merÅrsberättelse 2013-2014
Årsberättelse 2013-2014 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Läs merHandlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014
2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merMål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merHandlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merÅrsberättelse Valbo förskoleområde Trollgården. Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag
Årsberättelse 2012 Valbo förskoleområde Trollgården Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Karin Nordkvist Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merHandlingsplan för 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (16) Handlingsplan för Östers förskola 2012/2013 X X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merArbetsplan för Östra förskolan
2013-06-17 Arbetsplan för Östra förskolan Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar
Läs merVerksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bjo rnens fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merArbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning
Arbetsplan Ängen, Ljusne förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merÅrsberättelse
Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström
Läs merKvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merHandlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merHandlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merLokal arbetsplan för Bensby förskola
Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merGlemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merHandlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Bilaga 5 Årsberättelse 2013/2014 Förskoleområde: Stigslund/Strömsbro Förskolans namn: Åbyggeby förskola Ansvarig förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechef: Lena Hornéy Inledning för Årsberättelse
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merUTBILDNING KVALITET & UTVECKLING
Läsåret 2016-2017 UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merGlemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter
Läs merKultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA
LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA Innehållsförteckning Faktauppgifter 3 Normer och värden...4 Utveckling och lärande.5-6 Barns inflytande 7 Förskola och hem.8 Samverkan med förskoleklass...8
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merTEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avd Vargklämman - Timmerslätts förskola - Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2017
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merArbetsplan för Östra förskolan
Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2017-2018 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad: Gäller
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Läs merNormer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).
Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles
Läs merHandlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016
2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER
Läs merArbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen
Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2017-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merAvstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och
Läs merArbetsplan 2015/2016 för förskolorna:
Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merArbetsplan för förskolan Lingonet
Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merVerksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014
Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,
Läs merÅrsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy
UTBILDNING GÄVLE Årsberättelse Läsåret 14/15 Nordöstra förskoleområdet Agneta Lindbergh Förskolechef Biträdande förskolechefer: Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy Gävle kommun
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Bilaga 5 Årsberättelse 2013/2014 Förskoleområde: Stigslund/Strömsbro Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechef: Lena Hornéy Inledning för Årsberättelse 2013/2014: Stigslund/Strömsbro
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran
Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Läs merVerksamhetsplan för Malmens förskolor
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Läs merFörskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merBacklura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merFörskolans Arbetsplan 2016/2017
Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling
Läs merSenast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merSörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merFörskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017
Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling
Läs merKullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a
Läs merLokal Arbetsplan för VALEN
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för VALEN 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merVerksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merInnehå llsfö rteckning
1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål
Läs mer