Göteborgs universitet Sid 1 (13) innesanteckningar - ledningens genomgång KFN 2011-04-20 edverkande: Dekanus Anna Lindal, kanslichef agnus Peterson (P), miljösamordnare Amanda Forsman (AF) Tid: 20 april 2011 kl 13-14 Plats: Konstnärliga fakultetskansliet a) Resultat från interna revisioner av miljöledningssystemet och utvärdering av hur organisationen uppfyller lagar och andra krav som den berörs av Se bilaga 1, bilaga 2 samt checklista för lagefterlevnad för 2010 i fakultetens miljöhandbok på webben. Åtgärd för avvikelse från extern miljörevision skall vara åtgärdad senast 2011-05-20. Vi fick också synpunkter under den förra externa miljörevisionen, kring att vi måste dokumentera hur och när vi åtgärdar avvikelser från extern och intern miljörevision. Vi måste också mäta effekten av att avvikelsen åtgärdas. Checklistan för lagefterlevnad för 2011 är inlämnad till universitetets miljöcontroller, se checklista för lagefterlevnad för 2011 i fakultetens miljöhandbok på webben. Checklistan visar att det finns förbättringsmöjligheter framför allt vad gäller kunskap om avfall samt vilka regler som gäller för transporter och fordon. Valand har inte inkommit med svar på lagefterlevnaden för 2010. Beslutas att: 1. AF upprättar ett dokument som redovisar hur avvikelser hanteras, samt att effekterna av dessa åtgärder redovisas löpande vid ledningens genomgång. 2. Ett miljöråd ägnas åt att gå igenom avfallsförordningen och allmän kunskap om farligt avfall och hantering av detta. 3. AF skickar en påminnelse om checklistan för lagefterlevnad till prefekt (tillika miljörepresentant) på Valand. b) Information från externa intressenter, inklusive klagomål: Inget att ta upp. c) Organisationens miljöprestanda: Följande sker inom varje målområde för KFN (nya miljöaspekter fastställdes under 2010 i och med fakultetens nya handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2015). Forskning Utbildning Johan Öberg, forskningssekreterare, är ny miljörepresentant från fakultetskansliet, detta innebär ett lyft för att hållbar utveckling skall vara en integrerad del av forskning och pedagogisk utveckling som är fakultetens mål för området forskning. Ett studentpris för hållbar utveckling har instiftats, vid ledningens genomgång hösten 2011 kommer beslut att fattas om en vinnare som miljörådet föreslår. NKU kommer att ta fram kriterier, mål och syfte för priset.
Göteborgs universitet Sid 2 (13) Samverkan Komp. Utveckling Tjänsteresor Energianvändning Pappersanvändning Kemikalieanvändning Avfall Två filmvisningar har arrangerats. Den ena var filmen Oceans om artrikedomen och den biologiska mångfalden i världshaven. Den andra var Underkastelsen av Stefan Jarl, som också föresläste i samband med visningen av filmen som handlar om hur människor idag ständigt utsätts för stora mängder kemikalier i vardagen. En utbildningsplan för 2010 har fastställts och vi är på god väg att genomföra allt i den under året. KFN är med i universitetets bilpool, en utbildning i Adobe Connect Pro kommer att hållas i vår. Artisten sparade mest el under 2010, Filmhögskolan var en av de institutioner vid GU som minskade sina koldioxidutsläpp mest under 2010. Flera institutioner har installerat närvarostyrd belysning och styrt om ventilation för att spara energi. Avvaktar ny utskriftstjänst för att kunna följa upp pappersanvändning. AF är verksamhetsansvarig i KLARA, kommer att driva en fakultetsgemensam inventering under våren samt uppdatera fakultetens Regler för kemikaliehantering Flera miljörepresentanter kommer att gå på studiebesök på Hans Andersson Recycling under våren 2011. Noteras: Att bilpoolen är för dåligt utnyttjad, åtgärder för att uppmuntra användning behövs. AF föreslår att KFN deltar i det reseprojekt som planeras på centrala iljöenheten. Projektet syftar till att öka andelen resfria möten och hållbara resor. d) I vilken omfattning har övergripande och detaljerade mål nåtts? Se fakultetens uppföljning för miljömål 2010, bilaga 3. Då den tidigare handlingsplanen saknade mål och i den mån det fanns mål så var de inte mätbara så har det varit svårt att följa upp. Det är också därför omöjligt att avgöra om övergripande och detaljerade mål har nåtts. e) Status för korrigerande och förebyggande åtgärder Hanteringar av tidigare avvikelser har haft effekt avseende både fakultetens hushållsroll och aktörsroll exempelvis genom att fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling bl a syftar till att synliggöra kopplingarna mellan konst och hållbar utveckling samt att arbetet med detta har påbörjats. Bl a i form av att miljörådet har arrangerat filmvisningar i syfte att visa hur man kan använda det konstnärliga verktyget för att föra fram ett budskap som är betydelsefullt för hållbar utveckling. f) Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar Se minnesanteckningar: http://www.konst.gu.se/digitalassets/1319/1319948_ledningens_genomg-- ng_minnesanteckningar_2010.10.25.pdf
Göteborgs universitet Sid 3 (13) Noteras: Frågan om att bilpoolen är underutnyttjad kvarstår från förra ledningens genomgång. g) Förändrade förhållanden, inklusive utveckling av lagar och andra krav som kan relateras till organisationens miljöaspekter Fakulteten står under en omorganisation som pågår parallellt med den universitetsgemensamma omorganisationen, detta kan komma att påverka miljöledningssystemet vid fakulteten. Beslutas att: Under hösten 2011 skall en analys genomföras av hur miljöledningssystemet vid fakulteten kan komma att påverkas av omorganisationen. h) Rekommendationer till förbättringar *På vissa institutioner uppger man att man inte har farligt avfall, vilket tyder på bristande kunskaper om avfall. *Rutinerna för hantering av transportkvitton av farligt avfall verkar se väldigt olika ut på institutionerna, något som tyder på att de flesta inte känner till vad som krävs av dem enligt avfallsförordningen. *Fakultetens regler för kemikaliehantering måste uppdateras. I det ingår att se över att alla kemikalier har rätt märkning. Här bör också vara tydligt för att berörda vilken rutin som gäller vid utsläpp av en miljöfarlig kemikalie till avlopp, mark eller luft.
Göteborgs universitet Sid 4 (13) Bilaga 1. Revisionsrapport intern miljörevision 5-6 oktober 2010 Intern miljörevision av Konstnärliga fakulteten Tid: 5-6 oktober 2010 Plats: Göteborg och Dals Långed Revisionsledare: arianne Dalbro Revisor: Rose-arie Sjöberg Standard/kravdokument: SS-EN ISO 14001:2004, EAS samt tillämplig miljölagstiftning Omfattning iljöledningssystemet omfattar verksamheten vid följande platser: Filmhögskolan Högskolan för fotografi Högskolan för design och konsthantverk Steneby Högskolan för scen och musik Konsthögskolan Valand Litterär gestaltning Göteborg Organ Art Center, GOArt Syfte Syftet med denna interna miljörevision är att utvärdera om miljöledningssystem för Konstnärliga fakulteten överensstämmer med kraven i ISO 14001, har införts och efterlevs inom organisationen samt avgöra om system och verksamhet uppfyller tillämplig miljölagsstiftning, krav enligt universitetets miljöhandbok och andra krav. Genomförande Revisorerna har granskat dokumentationen i fakultetens sidor om iljö och hållbar utveckling (http://www.konst.gu.se/internt/miljo), genomfört samtal med prodekanus, miljösamordnare, prefekter (högskolerektorer), miljörepresentanter, övrig personal och studenter samt genomfört besök i verksamheten. Vid denna miljörevision granskades verksamheten vid Stenebyskolan och Högskolan för design och konsthantverk (HDK). Platsbesök genomfördes på Hemslöjdsvägen och Karl Gärdes industriområde, Dals Långed (Stenebyskolan) samt Kristinelundsgatan 6-8, Göteborg (HDK). Revisionsresultat Revisionen har resulterat i ett antal större och mindre avvikelser samt noteringar enligt följande: Antal större avvikelser 0 Antal mindre avvikelser 8 Antal noteringar 8 En lista med alla avvikelser återfinns i bilaga 1. En lista med alla noteringar återfinns i bilaga 2. En sammanställning som visar fördelningen av avvikelserna och noteringar samt vilka kravelement som reviderats återfinns i bilaga 3.
Göteborgs universitet Sid 5 (13) Kopia av revisionsrapporten är översänd till reviderad organisation samt till miljöchefen. Originalet är skickat till registrator för arkivering genom revisionsledarens försorg. Revisionsrapporten delges rektor vid ledningens genomgång av miljöledningssystemet. Kommentarer och slutsatser Ledningen för fakulteten och de besökta institutionerna är väl insatta i miljöledningsarbetet och kunniga inom området hållbar utveckling. Hållbar utveckling finns med som en naturlig del av fakultetens forskning och utbildning och många initiativ kommer från fakultetens studenter. God ordning råder i de besökta verkstäderna och kemikalie- respektive avfallshantering bedöms fungera bra, endast ett fåtal mindre anmärkningar upptäcktes. Konstnärliga fakulteten har under det senaste året uppdaterat och aktualiserat arbetet med sitt miljöledningssystem. iljöhandboken är bra och uppdaterad. En ny handlingsplan håller på att tas fram för fakulteten varför ingen tid har lagts på att bedöma den gamla. Arbetet med att bedöma fakultetens betydande miljöaspekter som har genomförts inför framtagandet av den nya handlingsplanen är bra och innehåller tydliga resonemang och anteckningar vilket gör att man kan följa tankegångarna. Vid Stenebyskolan bedrivs ett aktivt miljöarbete av engagerad och kunnig personal. En röd tråd av resurshushållning och återanvändning går genom all verksamhet. Obligatoriska miljöutbildningar genomförs varje år för studenter och personal. Hållbar utveckling finns med som en aspekt i nästan samtliga studentprojekt. Även på HDK finns hållbar utveckling med som en naturlig del i utbildningarna och återfinns också i examensmålen. Ett energisparprojekt var planerat att genomföras men har lagts på is. Revisorerna rekommenderar HDK att framöver ta upp tråden och genomföra projektet vilket innehöll mycket bra idéer och tankar på hur konststudenter kunde bidra med nya synsätt kring energibesparingar. Rekommendationer Fakulteten rekommenderas att arbeta vidare med sitt miljöledningssystem i nuvarande engagerade form. iljörepresentanter och de ansvariga i verkstäderna är kunniga och väl medvetna om sitt ansvar. Introduktionen av nya studenter bedöms fungera väl i de besökta verksamheterna, dock skulle en fakultetsgemensam miljöintroduktion med allmän information om fakultetens miljöarbete kunna utarbetas för att säkerställa en miniminivå på den miljöinformation som studenterna får. arianne Dalbro Revisionsledare tel: 031-786 1869 e-post marianne.dalbro@gu.se Dokument inom miljöledningssystemet vid Göteborgs universitet
Göteborgs universitet Sid 6 (13) Revisionsrapport Upprättad och fastställd av arianne Dalbro, 2010-10-13 Dnr: F 8 80/10 Lista över avvikelser (Typ: S = Större avvikelse, = indre avvikelse) Nr Kravelement Avvikelse Typ 1 4.4.4 iljömål för år 2010 saknas för Stenebyskolan, dock finns en handlingsplan. De tidigare miljömålen gällde år 2006-2009. 2 4.4.6 På HDK finns inte miljö med som en punkt på institutionsrådets sammanträden vilket högskolerektorn ska tillse enligt dokumentet iljöarbetets organisation vid Konstnärliga fakulteten. 3 4.4.6 I gjutrummet på HDK påträffades en mycket brandfarlig isolerspray i oventilerat skåp (ej brandskåp). 4 4.4.6 För Stenebyskolan saknas ett redovisande dokument som tydliggör hur värdering av de betydande miljöaspekterna har gjorts samt en bruttolista över alla identifierade miljöaspekter. 5 4.4.6 I Stenebyskolans silververkstad påträffades produkter märkta med giftsymboler på öppen hylla. Dessa skall förvaras i låsta skåp. 6 4.4.6 I kemikalieskåpet i silververkstaden vid Stenebyskolan påträffades salpetersyra och sulfaminsyra som ej var märkta med farosymbol. 7 4.4.7 En blockerad utrymningsväg påträffades på HDK, i källarplan. 8 4.6 I Konstnärliga fakultetens minnesanteckningar från ledningens genomgång mars 2010 saknas redovisande dokument för utvärdering av lagefterlevnaden.
Göteborgs universitet Sid 7 (13) Lista över noteringar Nr Kravelement Noteringar 1 4.4.2 Enligt fakultetens handlingsplan 2008-2010 anges att anteckningar skall föras över vilken personal som har genomgått miljöutbildning. Detta görs inte. 2 4.4.2 Rutiner för att introducera nyanställda i miljöarbetet saknas på Stenebyskolan. 3 4.4.5 Texten på sidan http://www.konst.gu.se/internt/miljo/miljohandbok/bakgrund/ är inaktuell och upprättades innan Konstnärliga fakulteten var miljöcertifierad. 4 4.4.5 Den gamla värderingen av betydande miljöaspekter från 2008 bör tas bort från hemsidan då en ny värdering har gjorts 2010. 5 4.4.5 Konstnärliga fakultetens kemikalieregler bör framöver uppdateras med de nya faropiktogrammen enligt CLP-klassificeringen. 6 4.4.6 Det finns fortfarande ingen KLARA-administratör för fakulteten vilket påpekades vid förra interna miljörevisionen. 7 4.4.6 I kemikalieskåpet i silververkstaden vid Steneby förvarades Sulfaminsyra i burk utan tättslutande lock. 8 4.4.6 I finsnickeriet på Stenebyskolan slängdes färgampuller med färgrester som brännbart avfall. iljösamordnaren för Stenebyskolan bör undersöka med avfallsentreprenören huruvida tomma, droppfria ampuller skall tas omhand som farligt avfall.
Göteborgs universitet Sid 8 (13) Sammanställning av avvikelser och noteringar Kravelement enligt ISO14001 Större avvikelse indre avvikelse Notering Reviderat 4.1 Generella krav 0 0 0 JA 4.2 iljöpolicy 0 0 0 JA 4.3.1 iljöaspekter 0 0 0 JA 4.3.2 Lagar och andra krav 0 0 0 JA 4.3.3 Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner 0 0 0 JA 4.4.1 Resurser, roller, ansvar och befogenheter 4.4.2 Kompetens, utbildning och 0 0 0 JA 0 0 2 JA medvetenhet 4.4.3 Kommunikation 0 0 0 JA 4.4.4 Dokumentation 0 1 0 JA 4.4.5 Dokumentstyrning 0 0 3 JA 4.4.6 Verksamhetsstyrning 0 5 3 JA 4.4.7 Beredskap och agerande vid nödlägen 0 1 0 JA 4.5.1 Övervakning och mätning 0 0 0 JA 4.5.2 Utvärdering av att lagar och andra krav följs 4.5.3 Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder 0 0 0 JA 0 0 0 JA 4.5.4 Redovisande dokument 0 0 0 JA 4.5.5 Intern revision 0 0 0 JA 4.6 Ledningens genomgång 0 1 0 JA Totalt 0 8 8 I revisionsrapporten används endast rubriker på kravelement enligt miljöstandarden ISO 14001. Den fullständiga texten återfinns på sidan http://gu2.se/iso.doc. I vissa fall hänvisas även till kraven i EAS (Europaparlamentets förordning om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning). Denna text återfinns på sidan http://gu2.se/emas.doc.
Göteborgs universitet Sid 9 (13) Bilaga 2. Revisionsrapport extern miljörevision 7-8 april 2011 Utdrag ur revisionsrapport från extern miljörevision 7-8 april 2011. Rapporten finns i sin helhet i KFN:s miljöhandbok på webben på http://www.konst.gu.se/internt/miljo/miljohandbok/ Konstnärliga fakulteten Engagemanget för miljöarbetet och förståelsen för konstnärernas roll i hållbarhetsarbetet har ökat betydligt. an har framförallt börjat utveckla sin "aktörsroll", dvs. kopplingen mellan Universitetets tre grunduppdrag och hållbar utveckling. På Filmhögskolan har nu en diskussion omkring egna hållbarhetsmål startat, kanske med inslag av mer kvalitativa bedömningar. På HDK har man regelbundna avstämningar mellan miljösamordnare och ledningens representant, vilket blivit en motor i miljöarbetet. Uppföljning av föregående års handlingsplan har fungerat bra, likaså framtagandet av utbildningsplan och hantering av avvikelser från interna miljörevisioner. AvvikelseId: GB16 Klassning: Notering Kravdokument: Ort: Beskrivning: SS-EN ISO 14001:2004, 4.5.3; EAS III, Bilaga II Konstnärliga fakulteten och Universitetsbiblioteket. Rutinen för hantering av interna avvikelser och avvikelser från intern miljörevision kan förtydligas genom att man i rutinen anger att genomförda åtgärder skall kontrolleras m.a.p. avsedd verkan. an kan med fördel också komplettera med en extra kolumn för detta i bilagan till internrevisionsrapporten, respektive det redovisande dokument som upprättas för interna avvikelser/förbättringsförslag. AvvikelseId: GB9 Klassning: indre Kravdokument: Ort: Beskrivning: SS-EN ISO 14001:2004, 4.4.6; EAS III, Bilaga II Konstnärliga fakulteten, HDK, smyckesverkstaden. Säkerhetsdatablad och vissa rutiner/instruktioner vid kemikaliehanteringen finns endast på svenska. Även om muntlig information ges kan detta innebära risk för avvikelser från miljöpolicy och miljömål för studenter som är engelsktalande.
Göteborgs universitet Sid 10 (13) Bilaga 3 Utdrag ur uppföljning av fakultetens miljöaspekter 2010 Betydande miljöaspekt ål Uppföljning Kopiering ål saknas Att få in uppgifter om antalet utskrifter är problematiskt då det finns ett antal olika leverantörer av papper och utskriftstjänster som fakultetens olika enheter använder. Under 2011 kommer dock en ny utskriftstjänst att införas, det innebär bl a att hela universitetet kommer att ha samma leverantör av utskriftstjänst vilket också kommer att underlätta uppföljningen av pappersförbrukningen och antalet utskrifter. Kemikalier ål saknas Kemikaliesystemet KLARA är infört vid fakulteten. På vissa enheter har investeringar i skrivare gjorts för att minska färgkemiprocessen. Utbildning Fakulteten saknar mätbara mål för denna aspekt men enligt Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5 skall högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Fakulteten följer högskolelagens alla delar med avseende på området. Däremot kan detta ta sig uttryck på olika sätt för olika kurser och utbildningsprogram. Ofta manifesteras det redan i kursplanen. Flertalet program, exempelvis inom design, har också i sitt ämne att förhålla sig till designprocessen på ett för miljön hållbart sätt. Vissa utbildningar använder tungmetaller och hur vi kan undvika detta är självklart en del i utbildningen. I många av fakultetens utbildningar är frågor som rör resursförbrukning, återanvändning och jämlikhet i fördelning av globala resurser och råvaror, centrala. Green design, care design, organic design, slow design, nature design. Det är några samtida riktningar som tydligt beskriver hur designbegreppet idag har omformulerats och är i utveckling. Det handlar om att ta ansvar för vår värld i betydelsen eftertänksamhet och hållbarhet, något som är en självklarhet för våra möbelstudenter idag. (ats Aldén, professor möbeldesign inriktning trä, Steneby 2010)
Göteborgs universitet Sid 11 (13) Hållbarhet och återanvändning har stått i fokus för de utexaminerade kandidaterna från Steneby institutionen för konsthantverk och design. Cecilia Granlund har i sitt verk Det är vad du ser fokuserat på möbeldesign från material som naturen kan återta eller som kan återanvändas till något nytt. Adrian Coen har i sitt examensarbete studerat material och funktion där potentiella användningsområden för skräp, överblivet trä och begagnade möbler undersöks. Vid Steneby arbetar man medvetet med miljöfrågor, exempelvis har samtliga kurser och projekt infört ett hållbarhetsperspektiv att förhålla sig till och som ska ingå och redovisas som en integrerad del i alla redovisningar. Vid Steneby genomförs varje år en etik och miljökurs (kursen har uppdaterats och heter numera Etik och omvärld). Vid Stenebyskolan är några av utbildningarna engagerade i en form av göra-om -projekt, där tidigare kasserade kläder, metallskrot eller möbler återanvänds genom att plockas isär och därefter designas och konstrueras på nytt till nya kläder, möbler eller konstföremål. Programmet öbeldesign har nyligen infört en avdelningspolicy om att endast köpa in lokalt producerat virke. Liknande projekt skapar en medvetenhet och skapar en medvetenhet hos studenten inför den framtid som kommer efter skolan. Kursen Design och samhälle vid HDK placerar in designerns roll i ett samhälleligt sammanhang där begrepp som etik, hållbarhet, genusfrågor och tillgänglighet är centrala. Forskning Se formulering i högskolelagen ovan. Fakulteten saknar mätbart mål. Konstnärliga fakulteten har två forskare som är anslutna till GV:s forskarnätverk för hållbar utveckling. Övrig strategi för att systematisk följa upp detta saknas. Vid högskolan för fotografi genomför Tyrone artinsson ett större projekt i Arktis med stöd av såväl Vetenskapsrådet samt Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete. Projektet involverar direkt miljö och hållbar utveckling. Projektet En irländsk resa av Per L-B Nilsson med delprojketen Irish Street Photography, Inishmaan Island, Connemara Pictures och The North Derry and Belfast involverar på olika plan miljö och hållbar utveckling. Detta gäller inte minst Inishmaan Island en klassisk dokumentär som skildrar livet på en isolerad Aranö under drygt 20-års tid.
Göteborgs universitet Sid 12 (13) Förpackningens dilemma är utmärkande för konsumtionssamhället, där marknadsföring är beroende av attraktiva förpackningar men där avfallsproblemet samtidigt är en del av en ohållbar livsstil som inte längre kan ignoreras. Projektet Den (o)hållbara förpackningen, vid Högskolan för Design och konsthantverk, behandlar angelägna frågor inom förpackningsdesign, ett område med ekonomiska, estetiska, tekniska och miljömässiga implikationer. Tredje uppgiften Fakulteten saknar mätbart mål. Vid Stenebyskolan har man under 2010 genomfört en mängd publika arrangemang (seminarier, föreläsningar, utbildningar, utställningar mm) som haft bäring på miljö och hållbar utveckling. Här följer ett antal exempel. - Seminariet Ur skog, ett designprojekt med skogen som råvara, med hållbarhetsperspektiv och Dalsland som tema. Jason Allcorn (välkänd brittisk designprofil som arbetar med hållbar utveckling), Johannes Ekman (radioröst, kulturjournalist och författare till boken Skogen i vårt inre ), Anders Kihlberg (Dalslands störste entreprenör), Thoms Lööf (hårdslöjdskonsulent), Anna-Stina Lindén Ivarsson ( journalist) fanns bland talarna. - Brikolör, designgrupp från Göteborg, föreläste utifrån temat Hållbarhet. Brikolörs ambition är att kunna garantera sina möblers hållbarhet, emotionellt och tekniskt, i 300 år. - Studenter från öbeldesign inriktning trä visade projektarbetet Waiting in public spaces i samband med utställningen Nödvändighetens arkitektur. - Fyra av vårens avgångsstudenter från öbeldesign deltog i designmässan Tent i London utifrån ett hållbarhetsperspektiv, www.uselessrethinking.com - Biomimicry med Anna aria Orru. - Tre utställningar som behandlade ämnet upcycling,återbruk och förvaring av ekologisk odlade frukt och grönsaker, har genomförts på möbelmässan i Stockholm, på skolan i utställningshallen samt i Bengtsfors konsthall. - Slow Fashion-möbler med Fredrik Färg - Omvärd, Etik och iljö med Peter Dammand, arcus Bergman och Josefin Lassbo. - Etik och iljö - Föredrag med Emma Häggström och Amanda
Göteborgs universitet Sid 13 (13) Ericsson från etisktmode.se. - Föredrag och samtal om textil miljöpåverkan och hållbar produktutveckling ur ett livscykelperspektiv. - Laddning och manifestation med Emma Fälth - Föredrag med Otto von Busch PhD Design.