Forskningsmetodik Fördjupade studier

1 KURSMATERIAL Forskningsmetodik Fördjupade studier Gunilla Eklund Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Åbo Akademi Vasa

2 Innehåll 1. Förslag till disposition för ett vetenskapligt arbete - en empirisk undersökning 2. Vad kännetecknar kvalitativ metod? 3. Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen. 4. Kvalitativt och kvantitativt inriktade forskningsansatser 5. Olika analysmetoder 6. Uppläggning av en resultatredovisning 7. Tillförlitlighet och trovärdighet i kvalitativa studier 8. Co-judge instructions for qualitative analysis of data 9. Generalisering i kvalitativ forskning 10. Etiska frågor i kvalitativ forskning och specifikt intervjuundersökningar 11. Kvalitetskriterier i kvalitativa studier

3 Förslag till disposition för ett vetenskapligt arbete - en empirisk undersökning Abstrakt Figurer Tabeller Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och forskningsfrågor Avgränsningar Disposition (eventuell uppdelning av arbetet om det är flera författare) Teoretisk referensram Begreppsdefinitioner Flera kapitel rörande områdets litteratur Ger teoretisk grund för arbetet Metod och genomförande Val av metod (kvalitativ respektive kvantitativ) Datainsamlingsmetod Urval och avgränsningar (val av informanter) Undersökningens genomförande Databearbetning och analys av data Tillförlitlighet, trovärdighet och etiska aspekter Resultatredovisning Redovisning av undersökningens resultat Diskussion eller sammanfattande diskussion Resultatdiskussion/ Relatera till tidigare forskning i den teoretiska referensramen Metoddiskussion Förslag till fortsatt forskning/implikationer Källor Bilagor

4 Vad kännetecknar kvalitativ metod? Hur kvalitativ metod skall definieras är inte självklart. Vid jämförelse med kvantitativ metod kan man notera att på latin betyder quantias storlek, mängd, kvantitet, medan qualitas betyder beskaffenhet, egenskap och kvalitet. I Svenska Akademins ordlista står kvalitet för beskaffenhet; egenskap och sort. Det centrala i kvalitativa metoder är att man söker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver något fenomen eller sammanhang i omvärlden. Att en metod är kvalitativ innebär således att den handlar om hur man ska karakterisera och gestalta något. Man vill beskriva egenskaperna hos något - hur någonting är beskaffat. Således kan kvalitativ metod anses vara systematiserad kunskap om hur man ska gå tillväga när man ska gestalta något. Forskningsmetodik som inte är kvalitativ, handlar om hur man på ett korrekt sätt tar reda på fördelningen av en egenskap eller också söker man fastställa orsaken till något, genom experiment där hypoteser om orsak kan testas. Metodik som däremot handlar om att systematiskt söka skapa fruktbara hypoteser kan betraktas som arbete i den kvalitativa domänen. Kännetecken Kvalitativ metod kännetecknas av följande: 1. Man beaktar och fokuserar intresset på öppen, mångtydig empiri. 2. Man utgår från studieobjektens perspektiv, medan kvantitativa studier utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum. Kvalitativ metod karakteriseras ofta av att den går på djupet men inte på bredden. Detta kan innebära fem saker: 1. Man studerar enbart en eller några få miljöer och dessa studeras som en helhet med alla deras konkreta nyanser. I den kvalitativa forskningstraditionen betonar man ett tätt och nära förhållande mellan forskaren och den miljö eller de personer som studeras. 2. Ett centralt ideal i kvalitativ metod är att så långt som möjligt ha ett nära och direkt förhållande till det man studerar. 3. Kvalitativ metod kännetecknas av deras flexibilitet. Forskaren kan ändra sina stimuli och det är helt rätt att i forskningsprocessen utnyttja information man får av en tillfällighet när man sedan går vidare i datainsamlingen. 4. Kvalitativ metod är även inriktad på att så autentiskt och riktigt som möjligt fånga the actor s point of view, aktörernas egna verklighetsuppfattningar, motiv och tankesätt. 5. Forskningsprocessens faser flyter in i varandra och blir parallella. Problemformuleringen sker samtidigt med datainsamlingen och samtidigt med att analysen påbörjas.

5 Fördelar och nackdelar Undersökningens profil Kvalitativa data och metoder visar på totalsituationen. En sådan helhetsbild möjliggör en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang. Den närkontakt kvalitativa undersökningsmetoder skapar i förhållande till de undersökta enheterna öppnar också för en bättre uppfattning av den enskildes livssituation. Ett kvalitativt angreppssätt innebär ett intensivt studium av varje enskild undersökningsenhet och detta leder till en koncentration på några få enheter. När man gör ett urval är det således inte viktigt att det är ett representativt urval, utan vi kanske vill få tag i det som inte är typiskt! I kvalitativa studier är det svårt att säga hur pass väl frågeställningen täcker alla enheter. Generalisering av kvalitativa resultat brukar ifrågasättas och anses vara en svaghet i kvalitativa studier. Men det beror på vad man menar med generalisering. Om man räknar med regelbundenheter på ytan så finns det naturligtvis inget skäl till varför ett mönster som tidigare konstaterats skulle gälla för flera tillfällen. Endast en statistisk studie kan ange en sådan generalisering med en viss sannolikhet. I ett annat perspektiv är successiva utvidgningar av teorins empiriska tillämpningsområde inom en viss möjlig domän både möjliga och önskvärda. Undersökningens uppläggning Kvalitativa studier präglas av flexibilitet, medan kvantitativa studier präglas av strukturering. I kvalitativa studier måste man kunna ändra på uppläggningen under själva genomförandet av undersökningen. Styrkan finns i att man får en bättre och mer grundläggande förståelse av den frågeställning man arbetar med. Genom att undersökningen förändras kan det dock vara svårt att jämföra informationen från olika enheter. Kvantitativa metoder försöker komma till rätta med detta genom standardisering av uppläggningen. Sedan är det lätt att generalisera resultaten. Svagheten ligger i att man inte har någon garanti för att den information som samlas in är relevant för den frågeställning man har. Genom att göra pilotstudier eller testa instrumentet i förväg kan man kontrollera detta till viss del. Insamling av information Kvalitativa metoder syftar till att fånga egenarten hos den enskilda enheten och dennes livssituation. Vilken information som blir central i undersökningen är därmed mycket beroende på informationskällan. Informationen är trovärdig, men i vilken utsträckning är den giltig för andra? Kvantitativ information införskaffas däremot på ett sätt som präglas av avstånd och urval. Forskaren bestämmer på förhand vilka svar som är tänkbara utan att ta hänsyn till om dessa verkligen är relevanta eller inte av den enskilde informatören. Således kan respondenten aldrig själv få möjlighet att själv forma sina egna upplevelser och tolkningar.

6 Tolkning av information Kvalitativ metod ger goda möjligheter att göra relevanta tolkningar. Flexibiliteten under arbetets gång leder dock till att tolkningen inte blir alldeles entydig. Kvantitativa data har dock en precis form, men begränsningen består i att det inte ges utrymme för individuell anpassning. Man får ett exakt, men ytligt material! Kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder Metodtriangulering Det är viktigt att påpeka att det inte finns någon absolut skillnad mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Varken kvantitativa eller kvalitativa metoder kan anses vara de enda rätta, utan båda metoderna kan ses som jämbördiga redskap för att få en bättre förståelse av samhället. Kvantitativa och kvalitativa metoder behöver inte alls stå i ett motsatsförhållande till varandra, utan många gånger är det en klar fördel om man kombinerar de olika metoder man har tillgång till. Samma fenomen kan studeras utifrån exempelvis observationer och en kvantitativ intervjuundersökning. Att kombinera olika metoder ger ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkning. Valet av metod sker alltid utgående från problemformuleringen. Fördelar med att kombinera olika metoder 1. Metodens giltighet är avgörande. Om man med olika metoder får samma resultat om ett fenomen kan den informationen som samlats in anses vara giltig. 2. Kombinationen av olika metoder stärker tilliten till analysresultaten. När olika metoder leder till likartade resultat är resultaten inte en följd av de redskap man använt utan resultaten kan anses stämma. 3. Om olika metoder leder till olika resultat bör nya tolkningar göras, vilket i sin tur utvecklar tillvägagångssättet. 4. Man får en mer nyanserad och helhetsinriktad uppfattning om de fenomen som studeras. Fenomen studeras och analyseras ur olika synvinklar. 5. Användningen av flera metoder blir effektiv då man vill se vilken av två eller flera teorier som är mest hållbar.

7 Fyra strategier för att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder I ett vetenskapligt arbete står man alltid inför ett val och frågan är om man ska välja kvantitativa och/eller kvalitativa metoder. Utgående från problemställningen skall man välja den metod eller de metoder som passar bäst. Kvalitativa undersökningar kan vara en förberedelse till kvantitativa Den kvalitativa undersökningen blir en förståelsefas där man förbereder sig för den egentliga undersökningen. Man får en empirisk grund utgående från vilken man sedan kan konstruera till exempel en enkät för den egentliga undersökningen. Den kvalitativa delen blir som en förundersökning, till exempel för att kunna konstruera ett bra frågeformulär som verkligen täcker det område man är intresserade av och täcker de möjliga svarsalternativ som behövs i enkäten. Kvalitativa undersökningar blir en uppföljning av den kvantitativa undersökningen. I detta fall blir den kvantitativa undersökningen en förundersökning. Ex. Man skickar ut ett frågeformulär som handlar om studerandes inlärning. Man kör statistiska analyser och sedan plockar man ut ett antal studerande som representerar olika inlärningsstilar. Man intervjuar således ett fåtal personer från varje grupp cell. Ex. Om man är intresserad av att undersöka hur barn tänker när de räknar, kanske man först gör en enkätundersökning och plockar ut barn som är goda räknare mindre goda räknare och dåliga räknare. Sedan plockar man ut några elever från varje grupp och intervjuar dem om räkning och hur de gör när de räknar. Kvantitativa och kvalitativa metoder används både under insamlingen och analysen av informationen Metoderna stärker varandra och man får ett bättre perspektiv på det fenomen som skall undersökas. Kvalitativ information kvantifieras under analysens gång. Kvalitativa data samlas in och sedan görs statistiska analyser på materialet. Man kan även kombinera olika kvalitativa metoder och detta kallas även metodtriangulering. Ex. Man undersöker hur åldersintegrering fungerar i en klass och observerar och intervjuar för att få en mångsidigare bild av åldersintegreringen. Detta är typiskt när man utför en case-study eller fallstudie.

8 Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik RODNEY ÅSBERG Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet Sammanfattning Min utgångspunkt är insikten om att all utläggning om valet mellan så kallade kvantitativa och kvalitativa metoder i forskningssammanhang, som man ofta möter både i metodiska handböcker och i vetenskapliga arbeten, visar till en pseudofråga. Det finns inget sådant som kvalitativ eller kvantitativ metod. Vad som finns är en ofantlig retorik om detta»viktiga val och ställningstagande» men ingen metod är eller kan vara vare sig kvalitativ eller kvantitativ. Kvantitativ och kvalitativ hänvisar till egenskaper hos de fenomen vi söker kunskap om. Och dessa egenskaper speglas i de data vi upprättar om olika fenomen. Data kan vara kvalitativa (i form av ord) eller kvantitativa (i form av siffror). Men det är sedan inget mer att orda om, eftersom både»numbers and words are both needed if we are to understand the world» enligt Matthew Miles och Michael Huberman. Fortsatt retorik är ofruktbar och missledande. Men retoriken fortsätter, som om det kvantitativa- kvalitativa argumentet skulle ha att göra med just avgörande distinktioner och val. Frågan om vad för slags kunskap vi producerar genom vår forskning behöver diskuteras befriad från det kvantitativa-kvalitativa argumentets hämmande och missvisande retorik. Se länken: http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/aasberg.pdf

9 Kvalitativt och kvantitativt inriktade forskningsansatser Som grund för både kvalitativa och kvantitativa metoder ligger olika forskningsansatser. Med forskningsansats avses en vetenskapsteoretisk grund och de fundamentala antaganden som varje forskning (både kvantitativ och kvalitativ) bygger på. Denna vetenskapsteoretiska grund kan även ses som det perspektiv och det synsätt som ligger till grund för forskningen. En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om kunskapen, människan, verkligheten, vetenskapens natur och ideal samt vetenskaplig metod. Dessa grundantaganden tillsammans brukar i vetenskapsfilosofiska sammanhang kallas för paradigm. Forskare från två olika paradigm kan ha svårt att kommunicera med varandra eftersom tänkandet inom ett paradigm är helt olika i förhållande till det andra paradigmets tänkande. Verklighetssyn Människosyn Kunskapssyn Vetenskapssyn Metodsyn Figur 1. Vetenskapsteoretisk grund för val av forskningsmetod. Kvalitativ inriktade forskningsansatser I den litteratur som finns på området gör man olika indelningar av forskningsansatser. Vanligen nämner man hermeneutik och kritisk emancipatorisk teori, i motsats till positivismen. Inom den pedagogiska vetenskapen är följande kvalitativa forskningsansatser vanliga: Aktionsforskning Etnografi /Etnometodologi Fenomenologi Fenomenografi Grounded theory (grundad teori) Hermeneutik Narrativ forskning

10 Aktionsforskning Kurt Lewin - aktionsforskningens grundare, 1940-t., USA Aktionsforskning är en social aktivitet inom vilken man strävar efter förändring genom samarbete, reflektion och deltagande. Två väsentliga mål med aktionsforskning är att förbättra och engagera: - Förbättring av en praktisk verksamhet - Förbättring av deltagarnas förståelse av en praktisk verksamhet - Förbättring av situationen inom vilken praktiken äger rum Typiskt för aktionsforskning är en självreflekterande spiral som består av cykler av planering (planning), verksamhet (acting), observation (observing) och reflektion (reflecting). Aktionsforskning är forskning i den egna praktiken - det är endast praktikern själv eller en grupp av praktiker som kan genomföra aktionsforskning. Kritik: Hur kan man som forskare förhålla sig objektivt till den egna praktiken? Etnometod Syftet är att undersöka hur människor beter sig i vardagliga situationer. Observation, samtal, band- o videoinspelningar för att teoretisera kring hur aktiviteter struktureras och vad som tas för givet. Intresset fokuseras på vardagslivets praktiska erfarenhet och målet för konversationsanalyser är att beskriva metoder som personer använder i interaktion i det sociala livet. Sociala fenomen klassificeras, samband beskrivs och teoretiska modeller och teorier byggs upp. Fenomenologi Edmund Husserl (1859-1938) - ansatsens grundare. Syftet är att utröna vad som är essensen - det som är omöjligt att tänka bort från ett fenomen. Denna essens handlar om att nå fram till sakerna själva. Man sätter allt det som normalt binder oss vid vardagligt deltagande inom parentes (bracketing) för att världen då skall visa sig för oss som den verkligen är. Det fenomenologiska arbetssättet Den fenomenologiska trappan

11 Fenomenografi Huvudsyftet i ansatsen är att ur ett andra ordningens perspektiv beskriva hur fenomen och företeelser i omvärlden uppfattas av människor. Det centrala begreppet är uppfattning och med detta avses det grundläggande sätt en person gestaltar en företeelse eller ett objekt i sin omvärld. Inom fenomenografin urskiljs en Vad-aspekt och en Hur-aspekt av en uppfattning. Datainsamlingsmetoder: Intervjuer, observationer, enkäter, uppsatser och teckningar. Man kan också kombinera olika datainsamlingsmetoder. Informanter: En heterogen grupp. Analysprocess: - Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck - Att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna - Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier - Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet Grundad teori The theory can be characterized as a qualitative research method using a systematic set of procedures to develop an inductively derived grounded theory about a specific phenomenon. Kodning av data Förhållandet mellan data och teori Att utveckla teoretisk känslighet Att handskas med idéer eller hur man skall förhålla sig till tidigare forskning Att samla på teoretiska pusselbitar Från data till teori Två olika typer av kodning Öppen kodning Selektiv kodning Två grundläggande koder Substantiva koder Teoretiska koder

12 Hermeneutik Forskningens syfte: Förståelse av mänskligt vara Forskningsobjekt: Människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk och livsyttringar; oftast företrätt inom kultur- och humanvetenskap Forskarens förhållningssätt: Inlevelse, värdering och subjektivitet; forskaren står i en inre relation till forskningsobjektet, forskaren är en del av samma verklighet som studeras Metodologi: Förståelse, tolkning Narrativ ansats 1. En forskningsansats som baseras på en konstruktivistisk kunskapssyn där kunskap betraktas som personlig, lokal och subjektiv. 2. Forskaren utgår från ett forskningsmaterial av narrativ karaktär, berättelser i skriftlig eller muntlig form. 3. Metodologiska aspekter: Det redskap för analys av forskningsmaterial eller den framställning forskaren gör på basen av forskningsmaterialet. 4. Ett praktiskt verktyg för att inte bara beskriva olika aspekter av världen, utan också att förändra den. Narrativ analys eller analys av narrativer Karaktäristiskt för rapporteringen av narrativ forskning är sammanflätningen av teori och empiri Den narrativa forskningsprocessen 1. Forskarens vistelse i fält (fältupplevelse) 2. Insamlandet av data som representerar fältupplevelsen (fälttexter) 3. Skapandet av en text som utgående från de två tidigare nämnda riktar sig till en publik av t.ex. andra forskare eller beslutsfattare.

13 Olika analysmetoder Analyser med fokus på meningen Meningskodning Kodning innebär att man knyter ett eller flera nyckelord till en textdel för att underlätta senare identifiering av ett uttalande. Kategorisering är en mer systematisk begreppsbildning kring ett uttalande som skapar förutsättningar för kvantifiering. Kodning och kategorisering används omväxlande om varandra. Kodning är en central aspekt av grundad teori, innehållsanalys och datorstödd analys. Kodning kan vara begreppsstyrd eller datastyrd. I begreppsstyrd kodning använder forskaren redan utvecklade koder, medan datastyrd kodning betyder att forskaren startar utan kod och utvecklar en sådan genom tolkning av materialet. När en kodning tar sig uttryck i kategorisering reduceras meningen i långa uttalanden till några få enkla kategorier. Kategorier reducerar och strukturerar texter till några få tabeller och figurer. De kan vara utvecklade på förhand eller växa fram under analysens gång. Eftersom kategorisering kräver antingen eller beslut ska man helst före intervjun ha gjort exakta definitioner av kategorierna, och man bör under insamlingen av data förvissa sig om hur uttalanden kan kategoriseras. När koderna eller kategorierna inte utvecklas förrän under intervjun och analysen är det viktigt att få informanten att ge rika beskrivningar av de specifika fenomenen Meningskoncentrering Meningskoncentrering innebär att man drar samman informanternas uttalanden till kortare formuleringar. Långa uttalanden pressas samman i kortare, där huvudinnebörden i det som sagts formuleras om i några få ord. Giorgi har utvecklat en form av meningskoncentrering på den fenomenologiska filosofins grund. Analysen av en intervju omfattar fem steg. 1) Forskaren läser först igenom hela intervjun för att få en känsla av helheten. 2) Forskaren fastställer de naturliga meningsenheterna i texten som de uttrycks av intervjupersonen. 3) Forskaren formulerar det tema som dominerar en naturlig meningsenhet och tematiserar uttalandena utifrån informantens synvinkel som de uppfattas av forskaren. 4) Forskaren ställer frågor till meningsenheterna utifrån undersökningens specifika syfte. 5) Intervjuns centrala teman knyts samman i en deskriptiv utsaga. För en fenomenologiskt baserad meningskoncentrering blir det ytterst viktigt att erhålla rika och nyanserade beskrivningar av de undersökta fenomenen. Teorier bör sättas inom parentes under intervjun, helt i linje med en fenomenologisk ansats. Meningstolkning

14 Tolkningen av meningen i texter går utöver en strukturering av den manifesta tolkningen i det som sägs till djupare och mer kritiska tolkningar av texten. I jämförelse med kategoriseringens och koncentreringens textreduktion leder tolkningar ofta till en expansion av texten där resultatet formuleras med många fler ord än det ursprungliga yttrandet. Tolkningen av meningen i texter rymmer olika ansatser såsom multipla tolkningar, och hermeneutisk meningstolkning. Hermeneutisk tolkning innefattar några rättssnören. 1) Den hermeneutiska cirkeln som innebär en ständig process framåt och bakåt mellan delarna och helheten. Utifrån en vag och intuitiv uppfattning om texten som helhet tolkas de enskilda delarna, och utifrån dessa tolkningar relateras delarna i sin tur till helheten. 2) Tolkningen av meningen avslutas då man kommit fram till en god gestalt, till ett inre sammanhang i texten, utan logiska motsägelser. 3) Man prövar deltolkningarna mot meningen av texten som helhet. 4) Texten ska betraktas som autonom, den ska förstås utifrån sin egen referensram, utifrån vad den själv säger om ett tema. 5) Man ska ha kunskap om textens tema. 6) Det finns ingen förutsättningslös tolkning av en text. Tolkaren kan inte hoppa utanför den förståelsetradition hon lever i. 7) Varje tolkning innebär förnyelse och kreativitet. Tolkningen går utöver det omedelbart givna och berikar förståelsen genom att frambringa nya differentieringar och samband i texten och därmed vidga textens mening. Analyser med fokus på språket Språkanalys Språkanalys lägger huvudvikten på språkstrukturerna och uppmärksammar det karakteristiska språkbruket i en intervju. Den kan studera informantens användning av aktiv och passiv form, olika pronomen, temporala och spatiala hänvisningar, implicita talar- och lyssnarpositioner samt användning av metaforer. När den språkliga formen uppmärksammas och en större känslighet för språkbruket uppnås fås en rikare mening av uttalandena. Samtalsanalys Samtalsanalys är en metod för att studera talet i interaktion. Samtalsanalysen undersöker strukturen och processen i den språkliga interaktionen varigenom intersubjektiv förståelse skapas och bevaras. Samtalsanalysen är inspirerad av etnometodologin och utgår från en pragmatisk teori om språket. Den handlar om vad ord och satser gör och meningen i ett yttrande är den roll det spelar i en specifik social praktik. Samtalsanalys håller sig således ganska nära talarnas verbala interaktion och avstår från djupare tolkningar.

15 Narrativ analys Narrativa analyser lägger fokus på texters mening och språkliga form, de tar upp temporala och sociala strukturer och intriger i intervjuberättelserna. Den narrativa analysen lägger fokus på de historier som berättas under en intervju och utarbetar deras strukturer och intriger. Om det inte berättas några historier spontant kan man konstruera en sammanhängande berättelse från de många episoder som finns utspridda i en intervju. Analysen kan också vara en rekonstruktion av de många historier som berättas av de olika intervjupersonerna till en rikare, mer förtätat och sammanhängande historia än de historier som finns utspridda i de enskilda intervjuerna. En berättelse kan analyseras på många olika sätt, enligt struktur, intrig och genre. Strukturen i en berättelse kan bestå av fem komponenter. 1) Sammanfattning, som ger sammandrag av berättelsen, 2) orientering som ger lyssnaren information om tid, plats, aktörer och aktiviteter, 3) komplicerande handling som innehåller de centrala detaljerna i berättelsen, 4) utvärdering av de centrala detaljerna, 5) upplösning, 6) coda som sammanfattar och återför den narrativa tidsramen till nuet. Man kan identifiera typiska intriger som förekommer i en berättelse. Det är intrigen som ger berättelsen en ordning och det finns några grundläggande intriger, man gör en resa, går in i en tävling, drabbas av lidande, söker förverkliga något och skapar ett hem. Den narrativa analysen kan även fastställa vilken genre som den berättade historien tillhör. De klassiska genrerna är komedi, roman, tragedi och satir. Vid insamling av data bör man fråga efter konkreta episoder och följer upp informanternas spontana historier och utvecklar deras temporala och sociala strukturer. Diskursanalys Inom diskusanalysen lägger man fokus på hur det inom diskurser skapas sanningseffekter som är varken sanna eller falska. Den studerar hur språket används för att skapa, bevara och förstöra olika sociala band. Fokus är på görandet, praktiken och de handlingar som görs här och nu. Det finns många olika sätt att tillämpa diskursanalys. Följande fyra frågor kan forskaren ställa till en text: 1) Varför är texten intressant? 2) Vad vet vi om det material från vilket den konstruerades? 3) Vilka blir effekterna av olika tolkningar av texten? 4) Hur förhåller sig texten till maktmönstren? En specifik diskursiv intervju lägger fokus på variation och mångfald och på intervjuarens aktiva deltagande i diskursen. Man intresserar sig för den diskursiva produktionen av en social episod. Dekonstruktion

16 Dekonstruktion är en kombination av destruktion och konstruktion. Den handlar om att destruera en förståelse av en text och skapa möjligheter för konstruktion av andra förståelser. Fokus ligger inte på vad den person som använder ett begrepp menar, utan på vad begreppet säger och inte säger. Meningen uppfattas i relation till ett oändligt nätverk av andra ord i ett språk. En dekonstruktiv läsning river sönder en text, rubbar de självklara begreppen och inriktar sig på spänningarna och brotten i en text, på vad en text ger sig ut för att säga och vad den säger, och vad den inte säger. En dekonstruktiv läsning avslöjar textens förutsättningar och inre hierarkier och blottlägger de motsatser som finns inbyggda i tankar och språk. Dekonstruktion leder till en omskrivning av en text. Garfinkels etnometodologiska experiment med brytande av ordningen ligger nära en dekonstruktiv intervju. Allmänna analyser Bricolage Bricolage betyder att man plockar ihop de verktyg som råkar finnas till hands trots att de inte var avsedda för uppgiften ifråga. Man anpassar olika tekniska diskurser till varandra och rör sig fritt mellan olika analytiska tekniker och begrepp. Ett sådant eklektiskt sätt att skapa mening genom en rad olika ad hoc metoder och teoretiska ansatser är en vanlig form av intervjuanalys. Ad hoc-tekniker för intervjuanalys: 1) Lägga märke till mönster och teman, 2) se rimligheten, 3) ställa samman, 4) skapa metaforer, 5) räkna, 6) skapa kontraster, göra jämförelser, 7) åtskilja variabler, 8) underordna enskildheter det allmänna, 9) dela upp i faktorer, 10) konstatera relationer mellan variabler, 11) hitta mellanliggande variabler, 12) bygga en logisk kedja av belägg och 13) skapa ett begreppsligt/ teoretiskt sammanhang. Teoretisk tolkning Teoretisk tolkning är en teoretiskt präglad tolkning av intervjuer. Man tolkar intervjumaterialet från olika teoretiska perspektiv och varje teoretiskt perspektiv belyser olika aspekter av materialet. En forskare kan läsa igenom intervjuerna gång på gång och reflektera teoretiskt över specifika teman av intresse, skriva ner tolkningar utan att följa någon specifik metod eller kombination av tekniker. Källa: Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

17 Uppläggning av en resultatredovisning Vid redovisning av en kvalitativ undersökning kan resultatredovisningen börja med en kort introduktion av det syfte som ligger till grund för undersökningen. De specifika forskningsfrågorna framgår vanligen i det metodkapitel som föregår resultatredovisningen och behöver därmed inte nödvändigtvis skrivas ut på nytt. Inledningsvis kan man även redogöra för allmänna fakta såsom hur och på vilket sätt data erhållits (trovärdighet). Således klargörs genast datas kontext och bakgrund. I resultatdelen redovisas sedan svaren på de forskningsfrågor som du preciserat tidigare i arbetet. Man skall i princip inte presentera andra resultat är sådana som man efterlyst i forskningsfrågorna. Man kan bra låta beskrivningen av resultaten utgå från frågornas ordningsföljd och följa samma disposition. Resultatdelen bör således inte nödvändigtvis följa strukturen på enkäten eller intervjufrågorna, utan det är forskningsfrågorna som skall vara dispositionen. Ibland måste man kanske göra ett urval och inte redovisa alla resultat som man fått i undersökningen. Kom då ihåg att det är forskningsfrågorna som avgör vad som redovisas. Kanske måste man revidera frågorna efter att man fått resultaten? Forskningsfrågorna kan förändras ända till dess att arbetet är färdigt. Man måste göra sig fri från de metoder och instrument som man använt sig av i själva undersökningen och frågornas nummer eller intervjufrågornas ordning. För varje uppställd forskningsfråga samlar man alltså de resultat som ger svar på just den frågan. Resultatredovisningen är läsarens enda förbindelse mellan det empiriska datamaterialet och den analys och tolkning som forskaren vill lägga fram och därmed det kunskapsbidrag som hon/han gör anspråk på. Presentationen av empirin blir därmed avgörande för forskningens trovärdighet. Olika kriterier kan ställas på en trovärdig resultatredovisning: 1. Fylliga och detaljerade beskrivningar av empirin 2. Krav på begränsningar och att texten är läsvänlig 3. Sättet att skriva är viktigt för att man skall nå läsaren och få ut sina resultat Beroende på vilken forskningsansats som ligger till grund, vilka forskningsfrågor man uppställt samt vilken datainsamlingsmetod och analysmetod som man använt, ser resultatredovisningen ut på olika sätt. Ofta anses det att man inte skall tolka resultaten i resultatredovisningen, utan senare i den avslutande diskussionen. Beroende på hur arbetet är uppbyggt kan detta dock variera. I kvalitativ forskning går de olika stegen ofta in i varandra och man kan göra en redovisning, tolkning och analys av svaren nästan

18 samtidigt. Vid kvalitativa undersökningar vävs resultatbeskrivning och tolkning därmed ofta samman. När man redovisar resultaten måste man redovisa om någon inte svarat på till exempel en fråga eller om någon svarat så konstigt att man inte kunde ta med den personens svar. Detta kallas för internt bortfall och redovisas skilt för varje fråga. Man kan åskådliggöra resultaten i figurer och tabeller. Tabelltext skall finnas ovanför tabellen och figurtext skall finnas under figuren. Alla figurer och tabeller numreras med skild löpande numrering för vardera. I texten skall finnas varje figurs/tabells nummer (t.ex. I figur 3 framgår att...). Förklara varje figur/tabell i den löpande texten så att läsaren förstår resultaten du vill peka på. Undvik övertolkningar och var mycket försiktig med att generalisera och övertolka dina resultat. Ange svarsfrekvenser. Ifall försökspersonernas antal är få (mindre än 100) skall man i allmänhet ange frekvenser (antal) och inte procenttal. I vissa fall kan det vara bra att ha båda. I resultatredovisningen får man endast redovisa de resultat man kommit fram till, och inte uttala sig om eventuella orsaker eller följder. Egna kommentarer och synpunkter i relation till de resultat som man fått skall man endast skriva i diskussionen. Förutom att presentera och analysera resultaten måste man beskriva vilken slutsats (konklusion) man drar av resultaten. Med slutsats menas att man sammanfattar resultaten genom att beskriva det viktigaste som framkommit. Man kan beskriva vilken slutsats man kommit fram till för varje forskningsfråga eller sammanfatta hela resultatredovisningen med en separat sammanfattning. I den avslutande diskussionen skall man sammanfatta och diskutera resultaten från den empiriska undersökningen. Tänk på att besvara frågan; So what? Vad betyder de resultat som man kommit fram till? Hur överensstämmer resultaten med tidigare forskning? Vilka implikationer leder resultaten till? Tänk också på att alltid koppla resultaten till syftet med avhandlingen och den empiriska undersökningen. För att resultaten från den kvalitativa undersökningen verkligen skall få någon tyngd, är det viktigt att man kan koppla loss från de enskilda kategorierna och behandla dem på en högre abstraktionsnivå. Således bör man alltid sträva till att lyfta resultaten i diskussionen. Man brukar säga att kategorierna och de resultat som man kommit fram till skall abstraheras till en högre abstraktionsnivå och det är genom att göra det som man visar läsaren, och granskarna, att man förstått och klarat av att skriva ett vetenskapligt arbete.

19 Tillförlitlighet och trovärdighet i kvalitativa studier Värdet av all vetenskaplig forskning är beroende av den enskilde forskarens förmåga att bevisa trovärdigheten i sina resultat. Kravet på tillförlitlighet (reliabilitet, eng: reliable) och giltighet (validitet, eng: valid) är två grundförutsättningar för att denna trovärdighet skall kunna bevisas. Forskningens trovärdighet handlar om relationen mellan de tolkningar som forskaren gör och de data som ligger som underlag för tolkningarna. Både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder använder olika datainsamlingstekniker och analysmetoder för att få fram resultat. För alla tekniker vill man försöka få en uppfattning om hur väl de mäter det man vill mäta. Man använder då begreppen validitet och reliabilitet. God validitet och god reliabilitet är alltså en förutsättning för att resultaten skall anses trovärdiga. Reliabilitet (tillförlitlighet) är ett mått på hur tillförlitlig en mätning är. En mätning anses vara reliabel i den mån att dess mätresultat inte p.g.a. slumpfaktorer förskjuts bort från vad man mäter. Tillförlitlighetsaspekten berör därför hur väl instrumentet mäter det som det mäter, oberoende av vad det mäter. Reliabilitet handlar om att man mäter, redovisar, beskriver och diskuterar på ett tillförlitligt sätt, att mätinstrumentet och analysarbetet är exakt och pålitligt och att man som forskare har gjort noggranna tolkningar. Med validitet (trovärdighet) avses hur väl man lyckats mäta eller observera det man haft för avsikt att mäta och gäller mätningens giltighet.validitetsfrågan handlar om hur säkert forskaren lyckats karakterisera sitt problem i form av mätinstrumentet och att det inte mäter något närliggande fenomen. Validitet syftar således på hur väl man lyckats mäta, tolka och redovisa samt diskutera det som man har för avsikt att göra och som är relevant i sammanhanget (djup och innebördsrikedom). Validitet berör sammanhanget mellan de olika delarna, dvs. koherens (sammanhang/ sammanhållning), noggrannhet, ärlighet och konsistens (följdriktighet/överensstämmelse). Reliabilitet berör det som händer inom de olika delarna, dvs. öppenhet, noggrannhet, ärlighet och konsistens. Hög reliabilitet är ingen garanti för hög validitet och låg reliabilitet ger alltid låg validitet. Men hög validitet ger även en hög reliabilitet. I figur 1 framgår relationen mellan de två begreppen, reliabilitet och validitet (enl. Backström-Widjeskog, 2010).

20 Syfte och Teoretiskt urval Data och Presentation av problem och presentation analys resultat/slutsatser Figur 1. Relationen mellan validitet och reliabilitet (Backström-Widjeskog, 2009). Reliabilitet och validitet inom kvantitativ forskning kan inte utan vidare överföras till kvalitativt inriktade studier. Det är också bland annat mot denna bakgrund som forskare med kvalitativt inriktad forskning upplever validitetsfrågan speciellt problematisk. Kvantitativ och kvalitativ forskning är skilda inriktningar som grundar sig på olika sätt att karakterisera fenomen. Dessa olika sätt leder även till konsekvenser för det praktiska forskningsarbetet, innefattande frågor om reliabilitet och validitet. I en studie med kvantitativ ansats hänför sig begreppen validitet och reliabilitet primärt till datainsamlingen att rätt sorts data är insamlad på ett tillförlitligt sätt. I en studie med kvalitativ ansats arbetar man kontinuerligt med validiteten och reliabiliteten under hela forskningsprojektet. Här berör begreppen såväl datainsamlingen som den efterföljande analysen av insamlade data. Det handlar om att kunna beskriva, redovisa och diskutera kring hur man samlat in och bearbetat data på ett systematiskt och hederligt sätt och hur resultaten har vuxit fram. I en kvalitetssäkring ställer man följande frågor (Backström-Widjeskog, 2009): Är det rimligt att lägga upp forskningen på detta sätt? Hur har jag avgränsat mitt problem? Får jag svar på mina forskningsfrågor? Kommer jag att erhålla trovärdiga resultat? Är jag objektiv? Finns det ovidkommande variabler? Är undersökningen tillräckligt omfattande? Kan jag mäta detta på annat sätt? Har jag varit tillräckligt noggrann i mätningen? Vad innebär det att jag mäter på detta sätt, har denna forskningsansats och analysmetod? Hur kan jag veta att resultaten är att lita på? Har jag varit tillräckligt noggrann i tolkningarna? Har jag redovisat mina resultat på ett överskådligt och sanningsenligt sätt? Tillförlitlighet / Reliabilitet

21 Man kan skilja mellan extern och intern reliabilitet. Extern reliabilitet hänför sig till frågan om andra forskare skulle kunna upptäcka samma fenomen eller generera identiska strukturer i samma eller liknande sammanhang, som den aktuella studien. Med intern reliabilitet avses i vilken utsträckning andra forskare skulle sammankoppla det analyserade empiriska materialet med de begreppsbeskrivningar som genererats av forskaren Den externa reliabiliteten har inom kvalitativa studier tillämpats relativt sällan. Man har ansett att kommunicerbarheten av resultaten är ett giltigt reliabilitetskriterium och syftar då främst på läsaren av en studie. Reliabiliteten blir då ett mått på hur bra eller hur noggrant beskrivningskategorierna kan hjälpa läsaren att följa med forskarens sätt att strukturera det empiriska materialet. Utgående från detta försvarar man sig mot den ofta framförda kritiken att en studies resultat eventuellt skulle kunna bli annorlunda om en annan person skulle analysera samma material. Det argument som framhålls är att den nya tolkningen i så fall måste vara mer "sanningsenlig", för att den tidigare i så fall skall kunna förkastas. Medbedömare Den interna reliabiliteten har däremot tillämpats i relativt stor utsträckning genom användning av medbedömare. I praktiken innebär det att man låter oberoende bedömare upprepa klassificeringen av utsagorna rörande det avsedda fenomenet med avseende på de beskrivningskategorier som forskaren funnit. En oberoende bedömare har t.ex. tillgång till det kategorisystem med ett antal beskrivningskategorier som forskaren uppgjort, men däremot inte till det empiriska material som exemplifierar kategorierna. Bedömarens uppgift är att på basen av utdrag från det empiriska materialet försöka finna de svar som konstituerar kategorierna. Efter att medbedömaren klassificerat utdragen i de olika kategorierna beräknas överensstämmelsen mellan bedömningarna så att ju större samstämmighet, desto högre reliabilitet. Medan forskaren utgått från det empiriska datamaterialet, t.ex. individernas intervjusvar, och skapat kategorierna och kategorisystemet är utgångspunkten för medbedömaren de färdiga kategorierna, i vilka utdragen skall inordnas. Forskaren och medbedömaren arbetar på detta sätt i motsatt riktning. Tillvägagångssättet med medbedömare är emellertid inte helt oproblematiskt. Medbedömarens uppgift består endast i att upptäcka samband mellan utdrag och uppställda kategorier. På detta sätt tar han/hon således inte ställning till hur väl de uppställda kategorierna beskriver det empiriska materialet. Reliabilitetsfrågan har även betydelse vad gäller det utskrivna materialet. Ifall att en annan person är forskaren utskriver det empiriska materialet aktualiseras frågan om materialet är rätt utskrivet. För att garantera reliabiliteten och förvissa sig om att inget utelämnas vid utskriften kan forskaren själv lyssna igenom alla band och kontrollera överensstämmelsen med den utskrivna texten. Genom att flera personer går igenom materialet ökas garantin för att materialet är riktigt utskrivet.

22 Trovärdighet / Validitet Medan reliabilitet handlar om tillförlitlighet hos vetenskaplig forskning, berör validitet forskningsresultatets giltighet i förhållande till den verklighet materialet härstammar från. Inom kvalitativa studier urskiljer man även då det gäller validitet en extern och en intern aspekt. Extern validitet refererar till i vilken utsträckning resultaten från den aktuella studien kan generaliseras till andra motsvarande situationer. I en kvalitativ studie definierar inte forskaren generaliserbarheten utan presenterar vägen och de fynd som gjordes. Läsaren får avgöra generaliserbarheten. När man bedömer hur resultaten kan tillämpas frågar man sig vad av resultaten som kan tillämpas, för vem och under vilka förutsättningar. Intern validitet avser huruvida undersökningens resultat verkligen representerar den verklighet den har sitt ursprung i. För att uppnå intern validitet i en kvalitativ studie är det viktigt att man som forskare utförligt beskriver förförståelsen, datainsamlingen, urvalet och analysprocessen. I kvalitativa studier är syftet vid analysarbetet att söka finna skilda typer av resonemang och därigenom beskriva kvalitativt olika innebörder. Analysen bygger på att forskaren gör en rimlighetsbedömning om hur en viss utsaga skall förstås i förhållande till bl.a. språkliga och kulturella konventioner. Forskaren har kunskap om området och validiteten blir frågan om vad som är rimligt i relation till kontexten. Man talar om en rationell förklaring. Utgångspunkten är att det alltid finns fog för en viss handling och man tolkar sig fram till ett rimligt skäl, eftersom människor i de flesta fall handlar på god grund. Denna typ av tolkning kallas i hermeneutisk litteratur ofta good-reasonassay och innebär att man prövar de goda grunderna för en handling. Frågan om validitet gäller även beskrivningskategoriernas relation till undersökningspersonernas uttalanden, d.v.s. hur noggrant och giltigt kategorierna representerar de synsätt som kommit till uttryck i materialet. I relation till den interna validiteten kan man således inte förbigå förhållandet mellan verklighet och datainsamling inom kvalitativt inriktad forskning. Därför bör man alltid fråga sig huruvida man har lyckats fånga de kvalitativa skillnader som undersökningen syftar till att beskriva. Referenser Backström-Widjeskog, B. (2009). Kvalitetssäkring. Power Point material. Eklund-Myrskog, G. (1996). Students ideas of learning. Conceptions, approaches and outcomes in different educational contexts. Åbo Akademi: Åbo Akademi University Press.

23 Co-judge instructions for qualitative analysis of data Claes-Göran Wenestam & Gunilla Eklund The main task as a co-judge is to categorize the qualitative data according to the instructions that are given by the researcher. The instructions can be viewed as a template indicating a possible outcome-space for the various contents that are intended in the data. It must be understood, however, that it does not represent the only outcomespace that is possible to discern in the data, because there are other possibilities as well, which may be discovered if something is changed in the circumstances that are in force when an analysis is carried out. Therefore, whatever one "finds" in the data is related to a number of factors, which we are aware of and able to speak about in varying degrees. The instructions given to the co-judge contain a number of qualitatively different contents or themes which have been found by the first judge (the researcher) to characterize the data. By a process of abstraction these contents or themes are transformed into a few content-specific categories of description which thus define the contents of the data, but on another level of abstraction. This does not mean, however, that each data protocol (i.e. drawing, interview protocol) is characterized exclusively by a certain specific content and belongs only to a certain category of description. On the contrary, most data are possible to put into several categories. What is important is to arrive at a decision as to what is the dominating content or idea put forward in each data protocol. This is one of the most important parts of the qualitative analysis, and therefore it may be valuable or even sometimes necessary for the co-judge to explain verbally the reason for making a certain categorization. Below advice are given in the form of a few steps that may be of value as an aid for the co-judge when analyzing the data qualitatively. General Procedure drawings as an example STEP 1 The co-judge begins the analysis by studying the drawings. The primary task at this stage is merely to get an overview of the nature of the task, in other words, to get an impression of the nature and the variation of the content of the drawings. The co-judge tries to "learn" what the drawings are all about, he reads the commentaries, he looks at the drawing and he tries to understand what the pictures are all about; he tries to get an overall impression of each single drawing and the total number of drawings as well. He does not pay any attention to background data like age or sex, etc., because such information is not relevant for the qualitative analysis at this stage. STEP 2 The co-judge reads the manual and tries to acquaint himself with what is characterizing each category.

24 STEP 3 The co-judge studies each of the drawings. For each drawing he asks himself repeatedly the question: "What is this drawing about?" or "What i, shown by this drawing?". He compares the content he finds in the drawing he is scrutinizing with the manual's description of the categories. He puts the drawings in different "piles" depending on which of the categories he considers each of them belong to. He must be careful and not put any weight on the style, ability, or other "artistic" aspects of a drawing. The focus of his attention shall be on what the drawings are about - their contents. STEP 4 When the co-judge has analyzed all the drawings and put them in different piles according to the manual, i. e. categorized them, he makes a list of the results. That is, he is to order the drawings from No. 1 to n and state, for each drawing, what category it belongs in according to his judgment. Example: Drawing No Category 01 A 02 B 03 C 04 B.... n? STEP 5 The co-judge analyses the drawings one more time, that is, he returns to STEP 2 and repeats STEP 3 and 4 until he esteems that he does not have anything more to gain from continuing the analysis of the drawings. One sign of this is when he no longer seems to find new information in the drawings. Another sign, close related to this is that he all the time comes up with the same kind of reasoning as he already has taken into consideration. Each time the co-judge has completed a categorization he has to list his decisions, which are then compared with his previous categorization. The differences that may occur between his different judgments must be closely scrutinized in order to make explicit the grounds upon which they rest, so that he can then come to a final decision and can place each drawing in only one of the categories. When it is not possible to classify the meaning of a drawing into one single descriptive category but more than one is needed (see above), this will have methodological implications. That means that the categories no longer can be viewed as being independent from each other. From a methodological point of view the categories cannot be viewed as individual characteristics describing an individual s way of reasoning. However, there is a possibility to form a profile of the categories describing a certain

25 person s way of depicting something but the task is complicated. Another way is to decide which descriptive category is the most dominant and to use this as a main descriptor of a drawing by a subject. In fact, when subjects describe something and this is evaluated in a qualitative mode it will very often turn out that the subjects ways of reasoning must be described by several different categories of description. Sometimes these categories are overlapping each other concerning the way the cover meaning content of the drawing. The focus of the qualitative study then can be seen as focusing on the nature of the categories and not on the individuals ways of thinking. The outcome space in itself will therefore be of major interest. The outcome of the empirical study then will be the configuration of meaningful descriptive categories and not individuals ways of thinking. This is, of course, a perfectly acceptable outcome if the focus is on meaning variation among subjects. STEP 6 The co-judge has now carried out a qualitative analysis of the content of the drawings. A final listing of the result is now the only thing he has to do before he can compare the result of his categorization to the one previously done by the first judge (the researcher). STEP 7 The total number of cases he and the first judge (the researcher) have categorized identically illustrates the degree of the "inter-judge subjectivity" and can be viewed as a measure of the inter-judge reliability of the categorization. It is likely, however, that the co-judge and the researcher will disagree in some cases as to the categorization of a certain drawing. In those cases it may be fruitful to discuss the areas of disagreement and make explicit the reasons for judgments of the co-judge. Usually a discussion of the categorizations will result in an increase of the number of cases agreed upon, however even after discussion the co-judge may disagrees as to the categorization of certain drawings. When this point is reached there is no need to try to find a final agreement or to go any further in the analysis. A concrete case as illustration Wenestam and Wass (1987) carried through a study in which children's drawings and commentaries were used as data. A total of 380 drawings from 208 Swedish and 172 U.S children were collected and analyzed qualitatively. The aim of the study was to investigate qualitatively different ways of thinking about death among the children. Four judges, two American and two Swedish, independently used instructions and a specific manual in order to establish the level of agreement in the classification of the content of the drawings in order to assess the inter-judge reliability. Wenestam and Wass (1987) decided that agreement in classification by at least three of the judges was the minimum for accepting a certain categorization as reliable. The result of the categorization was that three of four judges made the same categorizations in 322 cases out of 380, which means that reliability assessed this way was.85. That is: