HISTORIEN OM PALMOLJA Fakta och siffror << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 1
Palmolja ger en bra balans mellan produktens näringssammansättning och dess smak och konsistens. I den här broschyren hittar du information och referenser om palmoljans näringssammansättning samt om värdet och effekten av palmolja i kosten. Den förklarar också hur palmoljan utvinns från palmfrukten. Broschyren betonar även vikten av hållbar produktion och förklarar hur palmolja kan användas i olika livsmedelsprodukter. << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 2
INNEHÅLL Vad är palmolja?...4 Produktion av palmolja...5 Hållbar palmolja....7 Konsumtion av palmolja....9 Användning av palmolja....10 En mångsidig ingrediens...11 Fettsyrasammansättning...11 Fördelar med att använda palmolja...12 Alternativ till transfetter...12 En del av en balanserad kost...13 Fettrekommendationer....13 Palmolja och hälsa....14 Hälsosam livsstil....15 Om EPOA...16 Vetenskaplig grund...16 Referenser....17 EPOA Med ensamrätt 2016 << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 3
VAD ÄR PALMOLJA? Palmolja är den mest använda vegetabiliska oljan i världen. Palmfruktsolja, allmänt känd som palmolja, produceras från oljepalmens (Elaeis Guineensis) fruktkött. Denna tropiska frukt har en rödaktig färg på grund av ett högt innehåll av betakaroten. Frukten är ungefär lika stor som en stor oliv. Frukten innehåller ett enda frö eller en kärna, vilken används för att tillverka palmkärnolja. Varje palmfrukt innehåller ungefär 30 35 procent olja. Palmfruktsolja och palmkärnolja skiljer sig betydligt i sin fettsyrasammansättning, men har samma botaniska ursprung. Direkt från naturen Oljepalmen växer i områdena runt ekvatorn. Det är ett tropiskt träd med blad som är runt fem meter långa. Oljepalmen kommer ursprungligen från Västafrika, men numera odlas den främst i Indonesien och Malaysia som är de länder som producerar mest palmolja i världen. Från ett tropiskt klimat Naturen spelar en stor roll i historien om palmolja. Det som trädet älskar mest av allt är sol och fuktighet. Trädet trivs bäst där det får mycket sol, i temperaturer mellan 24 och 32 C, och där det regnar regelbundet hela året om. Därför är de lämpligaste odlingsområdena mellan tio grader norr och söder om ekvatorn. Förutom Indonesien och Malaysia ökar produktionen av palmolja i andra delar av världen, däribland Syd- och Centralamerika, Thailand och Västafrika. VISSTE DU ATT...? Palmolja och palmkärnolja står för 38 procent av den globala produktionen av vegetabilisk olja Varje år produceras 62 miljoner ton palmolja En enda palm producerar 40 kg palmolja varje år En hektar oljepalmer kan producera 3,8 ton olja varje år Oljepalmsodlingarna utgör 7 procent av all odlad mark för vegetabiliska oljor i världen, men de står för den högsta produktionen på 38 procent av alla vegetabiliska oljor och fetter Indonesien och Malaysia tillhandahåller 85 procent av all palmolja som används världen runt Cirka 4,5 miljoner människor i Indonesien och Malaysia livnär sig på palmolja Användningen av palmolja i människans kost kan spåras 10 000 år tillbaka << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 4
PRODUKTION AV PALMOLJA Oljepalmen är den mest effektiva oljegrödan när det gäller markanvändning. Den ger den största avkastningen per hektar mark jämfört med andra oljegrödor. Frukterna börjar skördas när oljepalmerna är tre till fyra år gamla. Världens palmoljeproduktion har ökat från 15,2 miljoner ton 1995 till 62,6 miljoner ton 2015. Detta är den största produktionsvolymen av alla vegetabiliska oljor och den överstiger den näst största oljefrögrödan med mer än 10 miljoner ton. Denna mängd produceras huvudsakligen av Indonesien (53 procent) och Malaysia (32 procent). Det har även skett en markant ökning i produktionen av palmolja i andra delar av världen. Det mesta av den återstående mängden framställs i Sydoch Centralamerika (3,4 miljoner ton), Thailand (1,8 miljoner ton) och Västafrika (2,4 miljoner ton). Indonesien och Malaysia står för 85 % av världens produktion Palmolja har den största avkastningen (Oil World 2016) Största avkastning olja (ton per hektar) 3,8 Palm 0,8 Raps 0,7 Solros 0,5 Soja 70 60 Global produktion och de största ursprungsregionerna för palmolja, 2000 2015 (Oil World 2016) x miljoner ton Världen Malaysia Indonesien 62,6 50 40 30 20 33,4 20,0 10 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 5
3,5 3 2,5 2 1,5 1 Andra palmoljeproducerande länder/regioner med den starkaste volymtillväxten, 1995 2015 (Oil World 2016) x miljoner ton 3,41 1,35 2,39 1,83 1995 2015 0,5 0,88 0,35 0,22 0,50 0,08 0,40 Andinska regionen och Centralamerika Västafrika Thailand Papua Nya Guinea Brasilien Bland de större oljefrögrödorna svarar oljepalmen för den minsta procentandelen (6,6 procent) av all odlad mark för oljor och fetter i världen, men står för den största procentandelen (38,7 procent) av den totala produktionen. Den använder mindre än hälften av den mark som krävs för andra grödor (t.ex. solros-, sojaböns- eller rapsolja) för att producera samma mängd olja. Trots dessa fördelar är den effekt som oljepalmer har på områden med höga bevarandevärden, torvmark och tidigare tropiska skogar där oljepalmer växer, något som behövs bemötas på ett tillfredsställande sätt. Tillverkning och användning av hållbar palmolja bidrar till att bevara eller förbättra biologiska, ekologiska och sociala värden i ursprungsländerna. Stora oljefröer: Area 2015 (Totalt 274,4 miljoner hektar) (Oil World 2016) Palmolja 6,6 % markanvändning Sojabönsolja Rapsolja Bomullsfröolja Solros Palmolja Andra: Jordnöt, kopra, linfrö, sesamfrö och ricin Global produktion av oljor och fetter 2015 (Totalt 179,6 miljoner ton) (Oil World 2016) Palmolja 38,7 % produktion Palmolja och palmkärnolja Sojabönsolja Rapsolja Solros Bomullsfröolja Jordnötsolja Andra << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 6
Världens produktion av viktiga vegetabiliska oljor 2015 (totalt 177,39 miljoner ton) (Oil World 2016) x miljoner ton 70 60 50 40 30 20 10 Palmolja Sojabönsolja Rapsolja Solrosolja Palmkärnolja Bomullsfröolja Jordnötsolja Majsolja Kokosolja Olivolja HÅLLBAR PALMOLJA Oljepalmer odlas på både storskaliga plantager och småskaliga familjelantbruk. Utmaningen med hållbar odling är tvådelad: producenten ska uppnå största möjliga avkastning samtidigt som naturen ska påverkas så lite som möjligt. Som ett resultat av befolknings- och välståndstillväxten i länder som Kina och Indien fortsätter efterfrågan på palmolja att öka starkt. Produktionen av palmolja förväntas växa till en global nivå på över 68 miljoner ton innan 2020. I de flesta länder där palmolja produceras kan palmoljehandeln bidra betydligt till ekonomisk tillväxt och minskning av fattigdom. Långsiktigt fokus Med denna globala ökning i efterfrågan på palmolja expanderar markområden som är avsedda för palmoljeodling snabbt. Utmaningen ligger i att säkra att expansionen sker på ett hållbart sätt, med respekt för människor och natur i länder med några av de mest biologiskt mångfaldiga regionerna på vår planet. Avverkning och minskningen av kollager (områden som bevarar en stor kolmängd) är allvarliga problem. Om den inte hanteras korrekt kan storskalig palmoljeproduktion ha en negativ effekt på värdefull natur, göra intrång på lokalbefolkningens markrättigheter och leda till överdriven användning av bekämpningsmedel. Hållbar palmolja Som svar på det brådskande och trängande behovet att bemöta dessa problem och uppfylla den globala efterfrågan på hållbart producerad palmolja slog sig en grupp företag och icke-statliga organisationer samman år 2004. RSPO är en ideell organisation som förenar intressenter från sju sektorer inom palmoljebranschen: palmoljeodlare, palmoljeförädlare eller -handlare, konsumtionsvarutillverkare, återförsäljare, banker och investerare, icke-statliga miljö- och naturskyddsorganisationer och icke-statliga sociala och utvecklingsinriktade organisationer. << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 7
De etablerade den första hållbarhetsstandarden för att certifiera produktion och användning av hållbar palmolja, och grundade RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil). Andra hållbarhetsstandarder, t.ex. ISCC (International Sustainability Standard) eller Rainforest Alliance, har också ett certifieringssystem för hållbar palmolja. Indonesien och Malaysia har också utvecklat egna normer för certifierad hållbar palmolja. ISPO och MSPO (indonesisk respektive malaysisk hållbar palmolja) är viktiga steg mot en mer hållbar leveranskedja för palmolja. Europeiska initiativ för hållbar palmolja För att öka spridningen av hållbar palmolja måste industrier i palmoljans leveranskedja slå sig samman. Företag och sektorföreningar jobbar tillsammans för detta syfte i nationella allianser för hållbar palmolja. Dessa allianser är nu spridda över hela Europa för att få fler företag och sektorer att förbinda sig att använda hållbar palmolja. Alla nationella allianser har förbundit sig att använda 100 % certifierad hållbar palmolja, och flera förbund arbetar också för ytterligare kriterier och för konstant förbättring av certifieringsstandarder. Dessa åtaganden är alla förenade genom ESPOprojektet (European Sustainable Palm Oil) i dess åtagande att stödja. Målet är att öka och justera efterfrågan för hållbar palmolja i Europa genom att arbeta tillsammans med de europeiska sektorföreningarna organiserade under ESPOAG (European Sustainable Palm Oil Advocacy Group) och certifieringsstandarder som RSPO. Åtagandet att stödja stöttas också av sex europeiska regeringar i Amsterdamdeklarationen till stöd för en helt hållbar leveranskedja för palmolja innan 2020. Aktuella nationella initiativ för hållbar palmolja i Europa (i grönt) Stödjer Amsterdamdeklarationen 17 % av den globala produktionen av palmolja är RSPOcertifierad (2016) Årlig hållbar produktion 9,8 12,9 miljoner ton 5,6 2011 2013 2015 << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 8
KONSUMTION AV PALMOLJA Den globala konsumtionen steg från 14,6 miljoner ton 1995 till 61,1 miljoner ton 2015, vilket gör palmolja till den mest konsumerade oljan i världen. Huvudkonsumenterna av palmolja är Kina, Indien, Indonesien och EU. Indien, Kina och EU producerar inte rå palmolja vilket innebär att efterfrågan helt och hållet uppfylls genom import. År 2015 stod Indien, Kina och EU för 47,9 procent av den globala importen. Stora konsumenter av palmolja (Oil World 2016) x miljoner ton 1995 8 6 2000 2005 2010 2015 4 2 Indien Kina EU Indonesien Malaysia Global konsumtion av oljor och fetter under 2015 (totalt 204,3 miljoner ton) (Oil World 2016) x miljoner ton 60 50 40 30 20 10 Palmolja Sojabönsolja Rapsolja Ister och talg Solrosolja Andra Smör Palmkärnolja Bomullsfröolja Jordnötsolja Majsolja << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 9
ANVÄNDNING AV PALMOLJA Palmolja kan användas både som råolja och i raffinerad form. Endast en fjärdedel av palmoljan och palmkärnoljan i världen används som råolja. I Sydostasien, Afrika och delar av Brasilien används rå palmolja ofta för hushållsmatlagning. I Europa och USA används palmolja mest i sin raffinerade form. I raffinerad form är den ljusgula palmoljan lukt- och smakfri, vilket gör den till en värdfull ingrediens som ger struktur och bra smakegenskaper till en mängd olika produkter. Raffinerad palmolja används som en prisvärd ingrediens i många livsmedelsprodukter, t.ex. margarin, sötsaker, choklad, glass och bageriprodukter. Den används också mycket i andra produkter förutom mat, t.ex. tvål, ljus och kosmetika. Mer än hälften av produkterna som säljs i livsmedelsbutiker är tillverkade med palmolja 200 150 Global konsumtion av vegetabiliska oljor x miljoner ton Andra Solrosolja Rapsolja Sojabönsolja Palmolja 100 50 95/96 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 10
EN MÅNGSIDIG INGREDIENS Palmolja används i stor utsträckning av tillverkare av livsmedel och andra produkter på grund av dess funktionella fördelar, mångsidighet och utbredda tillgänglighet. Palmolja har många olika tekniska egenskaper. Den ger en halvfast konsistens och lång hållbarhet. Den tål också höga matlagningstemperaturer. Palmoljans jämna och krämiga konsistens och avsaknaden av lukt gör den till en perfekt och prisvärd ingrediens i många recept där den främjar smak och konsistens. FETTSYRASAMMANSÄTTNING Oljor och fetter för matlagning, oavsett ursprung, innehåller både mättade och omättade fettsyror. Proportionen beror på typen av olja eller fett. Termen mättade fettsyror förkortas ofta på engelska till SAFA (Saturated Fatty Acid). I en mättad fettsyra är kolatomerna sammankopplade med enkelbindningar, vilket gör att kedjorna blir alldeles raka, vilket i sin tur gör det möjligt för fettsyrorna att packas tätt samman. Oljor och fetter som är rika på mättade fettsyror har därför en tätare struktur, som kräver mer energi för att bryta upp. De har därmed högre smältpunkt och är fastare vid rumstemperatur. Transfettsyror (TFA) är omättade fettsyror vars kolkedja sträcker sig ut från båda sidor av dubbelbindningen. Detta resulterar i en rak molekylstruktur med liknande funktionella egenskaper som en mättad fettsyra. I genomsnitt innehåller palmolja nästan lika mycket mättade som omättade fettsyror. Andelen mättade fettsyror kan ungefär jämföras med innehållet av mättade fettsyror i andra fetter som används på liknande sätt, t.ex. kokosolja, smör och kakaosmör. Palmolja innehåller väldigt små mängder transfettsyror (<1 procent av det totala fettinnehållet). På grund av växtursprunget kan variationer i fettsyrasammansättningen förekomma beroende på till exempel geografiska faktorer, jordtyp, väderförhållanden och typ av oljepalm. Molekylstrukturen i fettsyror Omättat fett ( 1 dubbelbindning) Cis-dubbelbindning (böjd form) Fettsyrainnehåll i olika fetter och oljor SAFA: >60 % SAFA: 45 55 % SAFA: <20 % Kokosolja Mejerismör Kakaosmör Talg Fleromättade fettsyror Enkelomättade fettsyror Mättade fettsyror Transfettsyror (>1 %) Ister Fettsyrainnehåll i palmolja Palmolja Olivolja Solrosolja Rapsolja Omättade fettsyror kan vara antingen enkelomättade (MUFA) eller fleromättade (PUFA). Omättade fettsyror innehåller en eller flera dubbelbindningar i sin kolkedja. Dubbelbindningen skapar en böjning i kolkedjan vilket gör det svårare för fettsyrorna att packas tätt. Oljor som är rika på enkel- eller fleromättade fettsyror är därför ofta flytande vid rumstemperatur, som t.ex. matlagningsoljor. Trans-dubbelbindning (rak form) Mättat fett (ingen dubbelbindning) 50 % omättade fettsyror 50 % Mättade fettsyror kol syre << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 11
FÖRDELAR MED ATT ANVÄNDA PALMOLJA Oljor och fetter uppfyller många funktioner i den mat vi äter. I livsmedelsprodukter kombineras palmolja ofta med andra oljor och fetter, vilka tillsammans bestämmer fettsyrasammansättningen och funktionaliteten hos slutprodukten. Palmolja erbjuder mångsidiga och funktionella fördelar. Palmoljans huvudsakliga fördelar är: Stabilitet vid höga matlagningstemperaturer: palmolja behåller sina egenskaper även vid höga temperaturer. Den presterar bättre vid höga temperaturer än vissa andra oljor och fetter. Långvarig hållbarhet: palmolja är väldigt lämplig för bruk i produkter med lång livslängd. Produkter som innehåller palmolja bevarar sin smak och struktur, t.ex. krispighet eller knaprighet, under en längre tid. Neutral smak och lukt: palmolja kan användas i många olika livsmedel utan att det påverkar smak eller lukt negativt. Fast eller halvfast tillstånd vid rumstemperatur: en högre andel fast innehåll, till följd av förekomsten av mättat fett, krävs för att upprätthålla de fysiska och kemiska egenskaperna i vissa livsmedelsprodukter. Till exempel skulle margarin utan mättat fett vara flytande vid rumstemperatur. Jämn och krämig konsistens: palmolja är en mycket lämplig lösning för att öka produktens fasthet och förbättra dess konsistens. Livsmedelsprodukter med palmolja har en behaglig känsla i munnen som uppfyller de specifika egenskaper som behövs i olika produkter. Till exempel är palmoljan ansvarig för den jämna och krämiga konsistensen och Valet av fetter och oljor påverkar näringssammansättningen i kommersiellt tillgängliga kex Energiprocent i slutprodukter bredbarheten i margarin och chokladpålägg samt sprödheten och knaprigheten i kex och croissanter. ALTERNATIV TILL TRANSFETT En av orsakerna till den ökade användningen av palmolja inom livsmedelsbranschen under 90-talet var övergången från att använda ohälsosamma transfetter. Eftersom palmolja är naturligt jämn och stabil är den en bra ersättning för delvis härdat fett som innehåller transfettsyror. Som de flesta naturliga fröoljor innehåller palmolja endast mycket små mängder transfetter (<1 procent). I många livsmedelstillämpningar har användningen av palmolja och palmoljefraktioner varit en bidragande orsak till minskningen av transfettnivåerna. Den framgångsrika minskningen av transfettsyror i exempelvis margarin har främst berott på användningen av särskilda kombinationer av palmolja och flytande oljor. 70 Proteiner (E%) Kolhydrater (E%) Fetter (E%) SAFA (E%) 60 71 % 68 % 50 53 % 40 30 41 % 20 10 23 % 11 % 6 % Kex med palmolja (440 kcal/100 g) 24 % 16 % 7 % 6 % 4 % Kex med smör (450 kcal/100 g) Kex med solrosolja (479 kcal/100 g) << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 12
EN DEL AV EN BALANSERAD KOST Alla behöver fett i kosten. Fett är en energikälla och en del av fettsyrorna utgör viktiga byggstenar för kroppens celler. Fetter hjälper också kroppen att tillgodogöra sig vitaminerna A, D, E och K. Allt fett som kroppen lagrar kommer inte från fett i kosten. Kroppen kan även själv producera fett från kolhydrater och alkohol. FETTREKOMMENDATIONER Fetter är en viktig energikälla för kroppen, tillsammans med kolhydrater och proteiner. För att uppnå en hälsosam kost rekommenderar EFSA (den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) att minst 20 procent och högst 35 procent av det dagliga energiintaget bör komma från fett (EFSA 2010). Liknande rekommendationer görs i 2010 års riktlinjer från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO- WHO 2010), där det rekommenderas att minst 15 procent och högst 35 procent av det dagliga energiintaget bör komma från fett. Rekommendationer för mättade fettsyror Mättade fettsyror har viktiga funktioner för ämnesomsättningen, men kan tillverkas av kroppen och är inte nödvändig i vår diet. För de flesta kostrekommendationer är minskat intag av mättade fettsyror ett stort fokus, med målet att förebygga kroniska sjukdomar som bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar. Nationella och internationella kostexpertpaneler rekommenderar att konsumtionen av mättat fett i kosten inte bör överstiga mellan 10 procent (Tyskland, Nederländerna, de nordiska länderna, FAO/WHO 2010) och 12 procent (Frankrike) av det totala dagliga energiintaget. EFSA ger rådet att intaget av mättade fettsyror bör vara så lågt som möjligt inom ramen för livsmedelsbaserade kostriktlinjer (EFSA 2010). Trots de väletablerade riktlinjerna är intaget av mättade fettsyror fortfarande över rekommendationerna i många europeiska länder (Harika 2013). Ersätta mättade fettsyror Om man inte är uppmärksam på vad mättade fettsyror ersätts med är det inte säkert att en WHO:s rekommendationer (WHO/FAO 2010) Kostingrediens Förkortning Energiprocent Totalt fett 15 35 E% Mättade fettsyror SAFA <10 E% Enkelomättade fettsyror MUFA baserat på skillnad Fleromättade fettsyror PUFA 6 11 E% Omega-6-fettsyror n-6 PUFA 2,5 9 E% Omega-3-fettsyror n-3 PUFA 0,5 2 E% Transfettsyror TFA <1 E% minskning av de mättade fettsyrorna faktiskt minskar riskerna för kronisk ohälsa. Nyligen genomförda metaanalyser av en prospektiv kohortstudie visar att konsumtion av mättade fettsyror i sig självt inte är kopplat till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar (Siri-Tarino 2010, Chowdhury 2014, de Souza 2015). Den visade ersättningen av mättade fettsyror med fleromättade fettsyror är däremot kopplad till lägre risk för hjärtinfarkt (Jakobsen 2009). Detta har bekräftats av randomiserade kontrollerade studier. En nyligen genomförd systematisk granskning ledde till slutsatsen att en minskning av mättade fettsyror minskar risken av hjärt- och kärlrelaterade incidenter med i genomsnitt 17 %. Ersättning av mättade fettsyror med fleromättade fettsyror visade sig beskyddande av hjärt- och kärlrelaterade incidenter, medan ersättning med kolhydrater inte var fördelaktig (Hooper 2015). FAO anser att det finns övertygande bevis för att dra slutsatsen att ersättning av mättade fettsyror med fleromättade minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns sannolika bevis på att ersättningen av mättade fettsyror med huvudsakligen sockerarter och snabbsmälta stärkelser inte har någon gynnsam effekt på hjärt- och kärlsjukdomar, utan att detta till och med kan öka risken för sådana sjukdomar och gynna utvecklingen av metaboliskt syndrom (FAO/WHO 2010). Individuella mättade fetter Individuella mättade fettsyror har särskilda effekter på blodfetter (Mensink 2016). Det finns dock få studier som undersöker effekten av individuella mättade fettsyror på risken för särskilda sjukdomar. Specifika mättade fettsyror uppstår naturligt som en blandning, och olika fetter och oljor varierar stort beträffande fettsyrasammansättning. Detta gör det << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 13
Kaloribegränsning istället för begränsning av specifika makronäringsämnen är den viktigaste avgörande faktorn för viktminskning svårt att dra slutsatser om vilken påverkan särskilda fettsyror har på vår hälsa vilket resulterar i olikheter vad gäller kostrekommendationer. I Frankrike skiljer sig rekommendationerna för mättade fettsyror mellan de individuella fettsyrorna (ANSES 2011). Enligt Nederländernas råd för hälso- och sjukvård är den vetenskapliga kunskapen otillräcklig för att etablera ett rekommenderat dagligt intag för alla enskilda fettsyror var för sig (Health Council of the Netherlands 2001). PALMOLJA OCH HÄLSA Från ett näringsperspektiv finns inga indikationer på att konsumtion av palmolja i en balanserad kost är kopplad till några särskilda hälsoproblem. Förhållandet mellan näringsämnen och hälsa måste betraktas som en del av hela kosthållningen och inte för enskilda livsmedel. Jämfört med andra fetter och oljor innehåller palmolja genomsnittliga nivåer av mättade fetter. En ny metaanalys på effekten av att ersätta palmolja med andra fetter och oljor på validerade biomarkörer för hjärtsjukdom visade att utbytet av palmolja mot andra fetter resulterade i en blandning av fördelaktiga och ofördelaktiga förändringar i markörer för hjärt- och kärlsjukdomar. Tydliga gynnsamma förändringar inträffade när palmolja ersatte transfettsyror (Fattore 2014). Intag av palmolja I livsmedelsprodukter kombineras palmolja ofta med andra fetter och oljor, vilka tillsammans bestämmer fettsyrasammansättningen hos produkten och slutligen hälsoeffekterna. Det finns i dag inga data om palmoljekonsumtion som omfattar hela Europa. I Frankrike uppgick konsumtionen av palmolja 2013 till 2,7 gram per dag, vilket motsvarar cirka 4 procent av det totala intaget av mättad fettsyra hos vuxna (CREDOC 2014). Risken med att vara överviktig Vikthantering är avgörande för det övergripande välbefinnandet och hälsan. Risken med att vara överviktig är ett av de orosmoment som förknippas med den totala mängden fett i maten. Granskningar visar att kaloribegränsning i stället för begränsning av makronäringsämnen är den viktigaste avgörande faktorn när det gäller viktminskning (Mozaffarian 2011). FAO/WHO:s expertsamråd 2010 om fetter och fettsyror i mänsklig kosthållning tydde på att en energibalans är väsentlig för att uppehålla en hälsosam kroppsvikt samt för att garantera optimalt näringsintag, oavsett energifördelning av makronäringsämnen som procent av total fettmängd och procent av total kolhydratmängd (FAO/WHO 2010). << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 14
HÄLSOSAM LIVSSTIL För att bevara god hälsa måste vi fokusera på en hälsosam kost och livsstil. Enkelt uttryckt grundas en hälsosam livsstil på tre faktorer: variation av livsmedel och måltider, ett balanserat energiintag och tillräckligt med fysisk aktivitet för att förhindra viktökning. En hälsosam kost innehåller rikligt med frukt och grönsaker, ett balanserat intag av kolhydrater, fett och protein, och att man undviker ett högt intag av salt, raffinerade kolhydrater, mättade fetter och transfetter. Allt som allt En hälsosam och balanserad kost är beroende av variation och måttlighet. Livsmedel som innehåller mycket mättade fettsyror kräver måttlig konsumtion. Ur ett näringsmässigt perspektiv kan utbytet av palmolja mot andra fetter och oljor i livsmedelsprodukter ha både gynnsamma och ogynnsamma effekter. Aktuella konsumtionsnivåer av palmolja, enligt data från Frankrike, borde inte ge upphov till särskild oro. Att byta ut palmolja mot andra vegetabiliska oljor eller animaliska fetter kommer att kräva att mer mark används för ett motsvarande antal ton oljor eller fetter. Detta kan visa sig vara kontraproduktivt för miljön. Från ett miljöperspektiv är det viktigt att fokusera på hållbar produktion av palmolja. Om vi klarar av att producera och utvinna palmolja på ett ansvarsfullt sätt kan palmolja till stor del vara svaret på den förväntade tillväxten i global efterfrågan på fetter och oljor. En hälsosam livsstil är grundad på tre faktorer: variation av livsmedel och måltider, ett balanserat energiintag och tillräckligt med fysisk aktivitet för att förhindra viktökning. << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 15
OM EPOA Som ett företagsinitiativ är EPOA (European Palm Oil Alliance) engagerat i att skapa en vetenskapligt grundad och balanserad syn på närings- och hållbarhetsaspekterna av palmolja. EPOA berättar hela historien och främjar den europeiska debatten om palmolja. Målet med EPOA är att skapa en balanserad och objektiv syn på närings- och hållbarhetsaspekterna av palmolja, genom att erbjuda vetenskapligt grundad information. EPOA strävar efter en hållbar produktion av palmolja. Nuvarande medlemmar i European Palm Oil Alliance är: Cargill, IOI Loders Croklaan, Indonesian Palm Oil Association, Malaysian Palm Oil Council, MVO (den nederländska olje- och fettbranschen), Sime Darby, Unigra och Olenex. För mer information och ansvarsfriskrivning: European Palm Oil Alliance Louis Braillelaan 80 2719 EK Zoetermeer Nederländerna Info@palmoilalliance.eu www.palmoilandfood.eu VETENSKAPLIG GRUND Vår vetenskapligt rådgivande panel EPOA stöds av SAP, en vetenskapligt rådgivande panel. SAP (Scientific Advisory Panel) grundades 2013 och tillhandahåller oberoende insikter, råd och vägledning när det gäller näringsfrågor och diskussioner om palmolja. Dess syfte är att säkra den vetenskapliga grunden och att garantera giltighet och pålitlighet i kommunikationer och budskap. Följande europeiska experter i kost och hälsa är medlemmar i SAP: Prof. dr. Jean Michel LeCerf (Institut Pasteur de Lille, Frankrike) Prof. dr. Sebastiano Banni (Università degli Studi Cagliari, Italien) Prof. em. dr. Gerard Hornstra (NUTRI-SEARCH, Nederländerna) Vi välkomnar företag och organisationer att ta del av vår vision och arbeta tillsammans i en allians mot gemensamma mål << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 16
REFERENSER ANSES. Actualisation des apports nutritionnels conseillés pour les acides gras. ANSES, May 2011 CREDOC. Comportements et consommations alimentaires en France 2013. CREDOC operations for the French Alliance for Sustainable Palm Oil, October 2014 Chowdhury R et al. Association of Dietary, Circulating, and Supplement Fatty Acids With Coronary Risk: A Systematic Review and Meta-analysis. Ann Intern Med. 2014;160(6):398-406 De Souza RJ et al. Intake of saturated and trans unsaturated fatty acids and risk of all cause mortality cardiovascular disease, and type 2 diabetes: systematic review and meta-analysis of observational studies. BMJ. 2015;351:h3978 EFSA. Panel on Dietetic Products and Allergies (NDA). Scientific Opinion on Dietary Reference Values for fats, including saturated fatty acids, polyunsaturated fatty acids, monounsaturated fatty acids, trans fatty acids, and cholesterol. EFSA Journal 2010;8(3):1461-568 FAO-WHO. Fats and fatty acids in human nutrition. Report of an Expert Consultation. FAO Food and Nutrition Paper 2010; 91, ISBN 978-92-5-106733-8 Fattore E et al. Palm oil and blood lipid related markers of cardiovascular disease: a systematic review and meta-analysis of dietary intervention trials. Am J Clin Nutr. 2014;99(6):1331-1350 Harika RK et al. Intake of fatty acids in general populations worldwide does not meet dietary recommendations to prevent coronary heart disease: a systematic review of data from 40 countries. Ann Nutr Metab 2013;63(3):229-238 Health Council of the Netherlands. Dietary Reference Intakes: energy, proteins, fats, and digestible carbohydrates. The Hague: Health Council of the Netherlands, 2001; publication no. 2001/19ER Hooper L et al. Reduction in saturated fat intake for cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev. 2015;10(6):CD011737 Jakobsen MU et al. Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies. Am J Clin Nutr. 2009;89(5):1425-32 Mensink RP. Effects of saturated fatty acids on serum lipids and lipoproteins: a systematic review and regression analysis. Geneva: World Health Organization; 2016. Mozaffarian D et al. Components of a cardioprotective diet. New insights. Circulation 2011; 123(24):2870-2891 Siri-Tarino PW et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular diseases. Am J Clin Nutr 2010 91(3):535-546 << föregående sida HISTORIEN OM PALMOLJA - 17
Kontakta oss för mer information: info@palmoilalliance.eu www.palmoilandfood.eu << föregående sida