Arbetsplan Dingle förskola Inledning Förskolans värdegrund och viljeriktning Förskolans arbete vilar på en demokratisk grund som tydliggörs i våra dagliga aktiviteter. Vi arbetar aktivt med att alla människor har lika värde, de vuxna i förskolan är viktiga förebilder eftersom vuxnas förhållningssätt påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Vi arbetar aktivt för att den pedagogiska verksamheten skall vara trygg, lärorik, utmanande och anpassad för alla barn. I samarbete med föräldrarna ansvarar vi för att främja utveckling och lärande detta sker i samspel mellan vuxna - barn, barn-barn. Omvårdnad, vila och aktivitet anpassas efter behov och vistelsetid. Verksamheten ger utrymme för barnens egna fantasier och kreativitet i leken både inomhus och utomhus. Vi utvärderar vårt arbete kontinuerligt. Helhetssyn på utveckling och lärande Livslångt lärande Förskolan skall tillsammans med föräldrarna fortsätta lägga grunden för det livslånga lärandet. De kunskaper vi lär och bär med oss genom livet utvecklas och förändras genom att vi använder dem och lär oss nya saker. I förskolan skall barnen ha möjlighet att på ett lekfullt sätt få iaktta och reflektera över olika frågor och problem. Vi skall lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Barnen får prova på och söka kunskap tillsammans med oss vuxna och sina kamrater. Varje barn är kompetent och vi skall upptäcka och förstå barnets sätt att tänka och utöva olika strategier för att lära. Alla barn skall få göra framsteg, övervinna svårigheter och uppleva att de är en tillgång i gruppen. Kunskapssyn Vårt samhälle är under ständig förändring. Vi tror på att lägga tonvikten på det sociala samspelet samt att vi vuxna ger barnen möjlighet att reflektera över problem och finna lösningar på ett lekfullt sätt.
Eftersom barnen har med sig olika erfarenheter som påverkar deras lärande och utveckling låter vi dem utveckla sina kunskaper på olika sätt, genom att leka, utforska och reflektera i en utmanande och stimulerande miljö både enskilt och i samspel med andra. Då utvecklas barnens sociala, språkliga, motoriska och matematiska förmågor. Kunskapsbegreppen fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet samspelar och utgör varandras förutsättningar. Metodik Leken TRAS (Tidig Registrering Av Språkutvecklingen) används för kartläggning av barnens språkliga och sociala utveckling. Portfolio - personlig dokumentation Tillgängligt och varierande pedagogiskt material Smågrupper efter ålder och mognad varieras material och aktiviteter. Tema Samtal och dialog Arbetssätt Leken används som ett medvetet verktyg för att främja barnens utveckling inom olika områden enligt målen i lpfö, 98. Barnen kan göra egna val i lek och aktiviteter eftersom materialet är tillgängligt. Det finns möjligheter att leka i mindre grupper och enskilt. Efter ålder och erfarenheter anpassar vi aktiviteter och material och delar dagligen in barnen för att arbeta med tema och olika aktiviteter. Barngruppen ses som en viktig tillgång för utveckling och lärande. Barnen får möjlighet att öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper när vi stimulerar och vägleder dem. Vi ställer utmanande frågor och stödjer barnen i lek och problemlösningar av olika slag, för att de skall få tänka och reflektera över olika frågor och i konfliktsituationer. (Vi använder oss av både tal och kroppsspråk eftersom barnen är i olika åldrar.) I temaarbeten och i det dagliga arbetet utgår vi från barnens intresse och utvecklingsbehov. TRAS-materialet hjälper oss att se vilka behov varje enskilt barn har. Utefter behoven arbetar vi med material och aktiviteter av olika slag. Portfolion är varje barns egen dokumentationspärm. Här kan de följa sin egen läroprocess och reflektera över den. Utvecklingssamtal/Utvecklingsplaner Vi erbjuder föräldrarna utvecklingssamtal en gång per termin. Före samtalen diskuterar arbetslaget igenom observationsunderlagen för varje barn. Personalen har ansvarsbarn och ansvarar för att
utvecklingssamtalen genomförs. På hösten skrivs det vid behov utvecklingsmål och samtalas kring barnets utveckling och lärande utifrån intervjuer och observationer. På våren görs en avstämning av utvecklingsplanen. Förskolan har ingen skyldighet att upprätta utvecklingsplaner. Det är upp till varje förälder om man vill att det skrivs en utvecklingsplan. Barnens lärande finns dokumenterat i portfoliopärmarna och i utvecklingsplaner. Kartläggning Vi kartlägger barnens emotionella, motoriska, intellektuella, sociala och språkliga utveckling. Dessa ligger till grund för att kunna stödja och hjälpa barnen i deras utveckling och lärande. Miljöfrågor Vi strävar efter att barnen skall utveckla en förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen. Vi skall medverka till att barnen får ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Vi tar tillvara på tillfällen, vad som upptäcks i skogen eller på gården. Påminner barnen om att stänga av vattenkranen och släcka lampor i rum vi inte är i. Vi plockar upp skräp vi hittar i närmiljön. Traditioner Återkommande aktiviteter på förskolan. Förskolan skall sträva efter att utveckla barnens eget kulturskapande och överföra ett kulturarv av värden, traditioner och historia från en generation till nästa. Vi har årligen återkommande aktiviteter på förskolan. Förskolans dag, luciafirande, midsommarfirande, jul och påskfirande. En personal från varje arbetslag ansvarar för planering och genomförande. Vi har aktiviteter som hör till högtiden, sjunger sånger och gör danslekar. Barnen uppmuntras att klä sig enligt traditionen. Barnens födelsedagar uppmärksammas. Livskunskap Vi vuxna skall se varje barns möjligheter och respektera deras åsikter och behov. Vi stimulerar barnen att ta egna initiativ som utvecklar deras möjligheter att få nya kunskaper och insikter. Att kunna kommunicera, söka kunskap och samarbeta är betydelsefull kunskap att ha med sig ut i livet. I den egna gruppen finns normer för hur vi är bemöter och behandlar varandra. I det dagliga arbetet uppmärksammas livsfrågor och problem. Vi arbetar med att barnen skall få tilltro till sin egen förmåga, kunna tänka och handla själva och ta ansvar.
Förskolan har en Likabehandlingsplan som det arbetas aktivt med för att motverka mobbning och kränkande behandling. Den innehåller bland annat en handlingsplan som vi kallar Handen (se bilaga1). Både barn och personal skall använda detta som ett hjälpmedel och alla ska veta vad Handen innebär. Varje avdelning har arbetat fram en egen handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling. Barns delaktighet Inflytande och ansvar I förskolan läggs grunden för att barn skall förstå vad demokrati är. Vi uppmärksammar barnens intressen, åsikter och funderingar. För att de skall ha möjlighet att göra egna val och hjälpa varandra är förskolans miljö utformad så att detta kan ske. Barnen kan på så vis välja vad de vill göra och kan själva plocka fram och städa undan. Att få prova själv och klara av saker stärker självkänslan och ansvarsförmågan. Vi försöker skapa ett tillåtande klimat som också innebär att vi respekterar varandras gränser vill man leka i fred eller dra sig undan för att vila skall det vara möjligt. Genom att vi ställer öppna frågor får barnen möjlighet att tänka och uttrycka sig. Vi lyssnar på varandra och respekterar olika åsikter. Vi har dagliga rutiner som skapar trygghet och dessutom lär sig barnen vad som skall ske och vad de skall göra vid olika övergångar under dagen. Föräldrainflytande Inskolning Vi skickar hem ett välkomstbrev och information om verksamheten som föräldrarna kan ta del av innan inskolningen startar. Vanligtvis pågår inskolningen i 2 veckor. Inskolningsschemat utgår från barnens behov. Under inskolningen får barnen och föräldrarna möjlighet att lära känna förskolans rutiner, personalen och de andra barnen och vi kan ta del av barnens egna rutiner och behov. En del barn gör sig hemmastadda fort, andra tar lite längre tid på sig och kan därför behöva några dagar till. Föräldrasamverkan Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt
och mångsidigt. Allt samarbete skall ske i ett nära och förtroendefullt samråd. Förskolan skall vara tydlig med mål och innehåll. Vi har daglig kontakt med föräldrarna när de hämtar eller lämnar sina barn. Föräldramöten Vi har föräldramöte en gång per år, eller vid behov. Aktuella frågor och information om verksamheten lämnas och diskuteras. Information Vi har aktuella anslag på anslagstavlan i tamburen och en digital fotoram som visar dagens aktiviteter på förskolan. Föräldrarna underrättas kontinuerligt om verksamheten i brev och i det dagliga mötet. Vi erbjuder utvecklingssamtal, föräldramöten och drop-in. Kontinuerlig information lämnas om barnens utveckling. Information angående barnomsorgsfrågor finns också på kommunens hemsida. Särskilt stöd I kommunen finns ett resursteam med talpedagog, specialpedagog och psykolog som förskolan kan kontakta vid behov. Föräldrarna tillfrågas alltid när det gäller ett enskilt barn. Vid behov kan handlingsplan skrivas med relevanta mål för barnet tillsammans med föräldrarna. En handlingsplan är en planering över de pedagogiska insatser som kan ges till ett barn som kan vara i behov av särskilt stöd. Det ska vara ett hjälpmedel i samarbetet mellan barnet, pedagogerna, föräldrarna och resursteamet. Organisation. Förskolan har en politiskt styrd organisation där beslut tas. Mötesformer Personalen i förskolan har olika mötesformer. Arbetsplatsträffar en gång per månad där arbetsmiljöfrågor och ekonomi är huvudfrågor. Där diskuteras också aktuella pedagogiska frågor. Avdelningsmöten där vi planerar verksamheten och diskuterar pedagogiska frågor mm. En personal från varje avdelning inom rektorsområdet träffas 1 gång/mån i en pedagogisk grupp. En personal från varje förskola i kommunen träffas på nätverksträffar 1-2 gånger/ halvår.
Husmöte 1 gång/vecka. Arbetslag Personalen arbetar i arbetslag som består av barnskötare och förskollärare. I huset arbetar en kokerska och en lokalvårdare. Barn På förskolan går barn i åldrarna 1-5 år. Vi eftersträvar en jämn åldersfördelning mellan avdelningarna. Arbetsmiljö Miljön är anpassad så att barnen skall klara av mycket på egen hand, kunna göra egna val och plocka fram sina kläder, material och leksaker. Barngrupperna delas in i mindre grupper och i olika rum för att ljudvolymen inte skall bli för hög. Jämställdhet Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall ha samma möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Vi strävar efter att bemöta barnen efter person inte efter kön. Utvärdering/Verksamhetsutveckling Verksamheten utvärderas av personalen regelbundet. I slutet av terminen skriver varje avdelning en utvärdering som ligger till grund för en kvalitetsredovisning som skrivs i januari varje år. Dessa är sedan ett underlag för en gemensam kvalitetsredovisning för alla förskolor i kommunen. Utifrån utvärderingarna och kvalitetsredovisningen arbetar varje arbetslag fram en arbetsplan för hur arbetet skall fortgå. För att utveckla verksamheten och anpassa den efter behoven som finns pågår ett ständigt utvecklingsarbete. Personalen har under året fortbildning/studiedagar inom aktuella områden. Vi träffas också under året i olika mötesformer, såsom pedagogiska gruppen och nätverksträffar. Personalen observerar och har möjlighet att använda sig av aktionsforskning för att utveckla den pedagogiska verksamheten och kunna ge varje barn stöd och utveckling i lärandet. I huset finns språkombud och K3 ombud. Samverkan
Personalen har 1 gång per år en gemensam studiedag tillsammans med personal från förskoleklass, fritidshem och skola för att byta erfarenheter och främja det gemensamma arbetet kring barnen. Bilaga 1:
I Likabehandlingsplanen för Dingle förskola finns en åtgärd att använda förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. Vi kallar den: Handlingsplan HANDEN Vi använder handen som ett redskap. Man sätter upp sin hand som ett stopptecken för att markera när vi vill att någon ska stanna upp och lyssna.