Skenet bedrar? Varför är det bra att veta litet m psykiatri, ch vilka är de vanligaste sjukdmarna? Kmpisen sm inte är sig lik kanske Är i kris Har prblem hemma Är lyckligt kär Är sams med en vän Blir mbbad Vantrivs med sin lärare Missbrukar Har en ångestsjukdm Är deprimerad Har utvecklat en psyks Har någn krppslig sjukdm 210 Några av de vanligaste tillstånden Utbrändhet Utmattningssyndrm ADHD Autismspektrumstörning Vill inte? Kan inte? Intellektuell funktinsnedsättning Depressin Biplär sjukdm Scial ångest Paniksyndrm Vanföreställningssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Schizfreni Specifik fbi Narcissism Tvångssyndrm Psykpati Krppsyndrm Brderline Samlarsyndrm Substansbruksyndrm Anpassningsstörning Ätstörningar Trtssyndrm ch uppförandestörning Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm 213 Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? 214 Kalle sm inte funkar längre: Hänt någt jbbigt? Stressad? Trivs inte hemma? Föräldrar sm inte förstår? Knflikter, sams? Fel lärare? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psttraumatiskt stressyndrm? Ätstörning Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? Scial fbi? Tvångssyndrm ADHD? Asperger? Intellektuell funktinssnedsättning? Persnlighetsavvikelse? Brderline? Narcissism? Antiscial? Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det nytt? 214 215 1
Tppen på isberget Man kan i princip ha ett h-e utan att ha en enda diagns! Depressin Ätstörning UNS AN BN Obesitas Hetsätn. ADHD DAMP Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Tics Störda ätbeteenden Tvångssyndrm Ppulatinen 216 217 Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det någt nytt? 218 218 Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? 219 Knsekvenser av långvarig psykisk hälsa Varför är det viktigt med snabb behandling när man har en ångestsjukdm? Trötthet ch minnessvårigheter Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärtsjukdm, diabetes) Missbruk Självmrd Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning Drabbar unga i känslig ålder. Ångesttillstånden är uttalat krniska. Ger försämrad livskvalitet. Sciala knsekvenser (ensamhet, förtidspensin, eknmi). Hög risk för smatiska ch psykiatriska kmplikatiner samt missbruk. Ökad knsumtin av smatisk vård. Överdödlighet. Ökad självmrdsrisk (paniksyndrm: 7-8 ggr ökad risk) Stra kstnader för samhället. 221 2
Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra Svar: det märker man fta inte alls! 1. Kunskap 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Kst Mening Gemenskap Kärlek Jbbet Alkhl Slappna av Humr 4. Effektivt tänkande Varför inte? Olyckr Skuld Ensamhet Kritik Misslyckanden Srg Sjukdm Otur Förlämpningar Förluster Död Knflikter Skam Svek 226 Många barn är i praktiken föräldralösa 200 000 barn har missbrukande föräldrar. 200 000 barn blir vittne till våld i hemmet. 80 000 barn misshandlas själva i hemmet. 80 000 barn har psykiskt sjuka eller störda föräldrar. 30 000 barn utsätts för sexuella övergrepp. 10 000 barn har föräldrar i fängelse. Mnica Dahlström-Lannes, f d våldsbrttsutredare, SvD 3
Stress- ch sårbarhetsmdell Sårbarhet Stress Psykisk hälsa Bi-psyk-sci-kulturell mdell Bilgi Psyklgi Scialt Kultur 229 Psykisk hälsa hs unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste 20-30 åren Två huvudförklaringar: 1. Svårare att kmma in på arbetsmarknaden. 2. Den ökade individualismen ch valfriheten upplevs stressande (försörjning, partner, vänner, religin, kön). Sven Bremberg, statens utredare, dcent vid Statens flkhälsinstitut 230 Hur blir vi av för mycket stress? Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårigheter Aggressiva Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär Brist på humr ch empati Rigiditet ch tunnelseende Stress Ht ch våld Missnöje Ilska 231 232 En helt vanlig dag på mttagningen Att reglera sitt humör den instabile Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. Omständigheter / händelser Gda Neutrala Dåliga 234 Röd kurva = humör, sinnesstämning 4
Gda Neutrala Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Några tillstånd sm kan rsaka emtinell svajighet Depressin Mani Biplärt syndrm Depressin eller mani med blandade drag Dysfriskt syndrm med debut under barndm ch tnår Premenstruellt syndrm Krisreaktin/anpassningsstörning PTSD Dåliga 235 ADHD Brderline persnlighetssyndrm Antiscialt persnlighetssyndrm Röd kurva = humör, Trtssyndrm ch uppförandestörning sinnesstämning Hjärnskada 236 Kriterier för egentlig depressin Hur blir man av att ha en depressin? Minst fem av följande, minst två veckr Nedstämdhet eller irritabilitet Minskad förmåga att känna glädje ch intresse Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd 238 239 Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp. Jag känner mig sm en svettig kåldlma. Allt blir meningslöst. Allt jag gjrt är dåligt. Det är förfärligt. En säck cement eller kåldlm, vilket du vill Jag blir långsint, kmmer plötsligt ihåg hur angripen jag blivit, minns gamla förrätter. Sån är jag aldrig annars Men hur börjar det? Det är lömskt, smygande. Man nnchalerar tecknen.. Jag slutar lyssna på musik, sm annars är livsviktigt för mig. Jag har inga idéer. Jag blir långsint, minns gamla förrätter. Så plötsligt vräker det in lera i alla hörn. Lars Frsell 241 242 Lars Frsell 5
Lars Frssells svartalfer Från de drabbade Jag faller i någn slags andlig ch krppslig dvala. Svettig, täck. Så kryper svartalferna in ch biter mig i hjärtat ch i hjärnan. Kan inte tänka, inte handla, inte gå upp på mrgnen. Jag måste tvinga mig DN 28 sept -96 Den sm verkligen vill veta vad en svår depressin är bör läsa William Styrns krta fallberättelse Ett synligt mörker. Den sm läser bken får där vara med m hur allt, hpp, självkänsla, kärlek, skapardrift, dränks i ett gråsvart pulserande mln där självmrdet till sist blir den enda gdtagbara utvägen. Lars Frsell, författare, pet ch drabbad av sjukdmen depressin 243 244 Från de drabbade De är inga lyckpiller, de äger ingen sm helst släktskap med lyckpiller, trts att kunniga jurnalister trumpetar ut mtsatsen Huvudsaken är ch det är därför jag skrivit det här - att antidepressiva medel verkligen hjälper de hundratusentals sm i dag lider av sjukdmen. Inte till lycka, men till ett nrmalt liv. Allt tal m lyckpiller är således gemen lögn. Hur behandlas depressin idag? Psykterapi Stödterapi Kgnitiv /beteende/terapi Psykdynamiskt rienterad terapi (Interpersnell terapi) Psykfarmaka Antidepressiva m fl ECT elektrknvulsiv behandling Ljus 245 Lars Frsell, författare, pet ch drabbad av sjukdmen depressin 246 Fysisk aktivitet Inse att det inte handlar m Vad fungerar verkligen? Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna. Det handlar m en sjukdm! 247 248 6
Impulsivt självskadande Brderline persnlighetsstörning Men jag stannar inte vid att skada mig själv med rakblad, knivar ch vassa glasbitar. Jag bränner mig med cigaretter, slår mig med en hammare sm ger stra älskade blåmärken, jag sticker nålar i krppen, biter i mina händer ch dunkar huvudet i väggen. Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder 249 Benny Pålssn 250 Känslr sm fungerar Ett sunt känslliv kännetecknas av känslr ch affekter sm, utifrån situatinen ch den kulturella kntexten, är rimliga ch adekvata samt lagm lättväckta, starka ch långvariga. Till detta kmmer en förmåga att uppfatta ch tlka sina känslr samt kunna dra slutsatser av dessa (sammanfattas ibland sm självkännedm), ch att kunna reglera ch uttrycka känslrna på ett funktinellt sätt. För mig är i strt sett allt antingen svart eller vitt! Jag är antingen gd eller nd, duktig eller duktig, hemsk eller bra. Antingen är livet bra eller så finns bara döden sm kan ta brt smärtan det innebär att leva. För det mesta kan jag inte ens finna en gd anledning att leva, men jag är för feg för att avsluta det! 251 Mer m brderline Mer m brderline Instabila Stra ch snabba humörsvängningar Instabil ch snabbt växlande självbild (värdelös -> fantastisk) Svartvitt tänkande Idealisering ch nedvärdering Impulsiva Ibland explsiva Skapar fta kas mkring sig Kriser vanliga Har svårt att lita både på sig själva ch andra vilket gör relatiner mycket besvärliga ch instabila. Skrämda av separatiner men beter sig så att de fta blir avvisade Blir lätt uttråkade Tmhetskänsla Deras persnliga gränser har fta ignrerats eller trampats på. Oftare än andra varit utsatta för incest, våld eller känslmässig försummelse sm barn. Strt lidande (jfr psykpater ch narcissister) 253 254 7
När brukar patienter med brderline bli suicidala? En helt vanlig dag på Serafen 255 Verkligt eller upplevt övergivande/avvisande Känslmässig överbelastning eller känslmässig avstängning Ohanterliga känslstrmar Dissciatin (kan uppstå inför övergivande eller någt annat sm upplevs htande) Vid förbättring (htar självbild) Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv En helt vanlig dag på Serafen Ätstörning Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök 1. Anrexia nervsa (0,3-1%) 2. Bulimia nervsa (1-2% av kvinnr) 3. Hetsätningsstörning 4. Ätstörning UNS Ti gånger vanligare hs kvinnr än hs män. 10% av kvinnr har ätstörningssymtm vid en viss tidpunkt. Andra tillstånd med krppsfixering Anrexia light Övervikt/fetma Exccessiv mtin Krppsbyggande 257 258 Störningar avseende ätande ch vikt Obesitas AN BN Hetsätning Ätstörning UNS Störda ätbeteenden Ppulatinen Anrexia nervsa, ICD-10 A. Vägrar hålla krppsvikten på eller över nedre nrmalgränsen för sin ålder ch längd - krppsvikt under 85% av förväntad vikt, genm viktnedgång eller brist på viktökning under tillväxt. B. Visar intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjck, trts att han eller hn är underviktig. C. Har störd krppsupplevelse vad gäller vikt eller frm. Självkänslan påverkas överdrivet av krppsvikt eller frm, förnekar allvaret i den låga krppsvikten. D. Amenrré hs menstruerande kvinnr - minst tre på varandra följande menstruatiner uteblir. E. Typ av anrexia: med enbart självsvält - ingen regelmässigt hetsätning eller självrensning under den aktuella episden med hetsätning /självrensning - regelmässigt hetsätning ch/eller självrensande åtgärder sm framkallade av kräkningar, missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang under den aktuella episden 259 260 8
Bulimia nervsa, ICD-10 A. Återkmmande episder av hetsätning. En sådan episd kännetecknas av: 1. persnen äter under en avgränsad tid (till exempel inm två timmar) väsentligt större mängd mat än vad man nrmalt skulle äta under mtsvarande tid ch mständigheter 2. persnen upplever sig ha förlrat kntrll över ätandet (kan till exempel ha en känsla av att inte kunna sluta äta eller kntrllera vad eller hur mycket man äter) B. Återkmmande lämpligt kmpensatriskt beteende för att inte gå upp i vikt, till exempel självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, lavemang, diuretika eller andra läkemedel, fasta eller överdriven mtin. C. Både hetsätande ch lämpligt kmpensatriskt beteende förekmmer minst två gånger i veckan under tre månader D. Självkänslan är överdrivet påverkad av krppsfrm ch vikt. E. Störningen förekmmer inte enbart under episder av anrexia nervsa. F. Typ av bulimia: med självrensning - regelmässig framkallning av kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang under den aktuella episden utan självrensning - användning av andra kmpensatriska beteenden sm fasta eller överdriven mtin, men har inte regelmässigt ägnat sig åt självrensning under den aktuella episden 261 När ch varför uppstår ätstörning? Predispnerande faktrer genetisk sårbarhet persnlighetsdrag präglade av säkerhet, ängslan ch perfektinism familjekulturella faktrer Utlösande faktrer traumatiska livshändelser separatiner i familjen mbbning bantning! I ett sådant sammanhang kan missnöje med krppen ch vikten utlösa bantning, vilket är centralt vid själva utbrttet av sjukdmen ch en viktig vidmakthållande faktr. 262 Mer m varför ätstörningar uppstår Persnlighetsdrag Negativ självbild Överdriven nggrannhet Höga ambitiner ch perfektinism Tvångsmässighet Svårigheter att tlerera ch härbärgera negativa affekter såsm ilska ch frustratiner Scikulturella (media, grupptryck) Gruppfaktrer Knditinsidrtt Idrtt där krppen framhävs (gymnastik, dans) Familjefaktrer Familjer där medlemmar har erfarenhet av t ex alkhlmissbruk, depressin eller övervikt Familjemönster förändras med samhällsförändringarna ch ätandet har blivit mer individualiserat med mer snabbmat än tidigare 263 Mer m varför ätstörningar uppstår Bilgiska faktrer Genetiska faktrer Övervikt eller snabb viktuppgång hs barn är en överhängande riskfaktr för senare utveckling av ätstörning Naturliga bilgiska förändringar med ökad fettinlagring i samband med puberteten kan bädda för ätstörning för unga kvinnr sm vill vara smala Stress/trauma Ätstörning kan vara en rektin på negativa livserfarenheter i frm av fysiska, psykiska ch/eller sexuella övergrepp Separatiner från partners är en generell riskfaktr särskilt för unga vuxna 264 Fysiska tecken på ätstörning Hs barn utebliven viktuppgång, allmän försening i utveckling ch längdtillväxt. Menstruatinsbrtfall. Generell avmagring, med litet/inget underhudsfett. Reducerad muskelmassa. Nedsatt hudtemperatur. Perifer cyans. Trr ch sprucken hud. Mycket gravt avmagrade patienter kan ha behåring (lanugbehåring) i ansikte, nacke ch rygg. Psykiska tecken på ätstörning Fixering vid mat ch vikt Missnöje med utseendet Självcentrering Rastlöshet Nedstämdhet Irritabilitet Tvångsmässighet Scial islering 265 266 9
Förebygga ätstörningar - bservans på tidiga tecken! Förändrade mat- ch mtinsvanr. Det försvinner mat. Ökat intresse för mat ch matlagning. Reducerat kalriintag, i smyg. Vill äta nyttigt (inte kakr eller bullar). Slutar äta gdis (trts att övriga familjen äter lördagsgdis). Vill övergå till vegetarisk kst. Rigida matvanr, udda dieter, utesluter klhydrater, fett eller någt annat. Gillar inte det ena eller det andra, selektivt ch kräset ätande. Hppar över måltider med mtiveringen är mätt eller har redan ätit. Mtinerar mer ch ftare. Tappar kntrllen över viktnedgången. Symtm på trötthet, huvudvärk, förstppning, frusenhet. Viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång. Mer m att förebygga ätstörningar Avråda från bantning. Övriga familjen äter nrmalt, signalerar en sund krppsuppfattning ch undviker fkusering på vikt ch hälssam kst. Uppmärksamma flickr med ätstörningar i familjen. Uppmärksamma menstruatinsstörningar hs unga. Tandläkare bör uppmärksamma emaljskadr ch spttkörtelsvullnad. Lära sklpersnal mer m ätstörningar? Stärka barns ch ungdmars självkänsla. Annat krppsideal i samhället. 267 268 Samsjuklighet ch kmplikatiner Hög samsjuklighet: depressin, biplär, ångest, missbruk, autistiska drag (33%), ADHD (25%), persnlighetsstörning, diabetes. Vid bulimi mycket vanligt med samsjuklighet med bl a ADHD, missbruk ch brderline persnlighetsstörning. Övervikt, f f a vid hetsätningsstörning. Förhöjd dödlighet i självmrd ch svält. 25% av patienter med ätstörning har självskadebeteende. Diabetes. Risk för att dö av ätstörningar! Krppsliga kmplikatiner Cirkulatinssvikt Hjärtrytmrubbningar Hjärtinfarkt Refeeding syndrm Hypglykemi Pneumni Psykiatriska kmplikatiner (depressin, ångest) Självmrd Alkhl- ch drgmissbruk Kffeinintxikatin 269 270 Evidensbaserad behandling vid anrexia nervsa Behandling av anrexia nervsa Barn ch ungdmar bör i första hand erbjudas familjeinterventiner riktade direkt mt ätstörningen. Vuxna patienter bär erbjudas psyklgisk behandling i öppenvård vid en vårdenhet sm har kmpetens för detta, där man ckså utför smatiska kntrller ch gör medicinsk riskbedömning. Patienter sm behöver sluten vård bör behandlas på en vårdenhet sm kan erbjuda kvalificerad renutritin, med nggrann medicinsk övervakning (särskilt under renutritinens första dagar) i kmbinatin med psyksciala interventiner. Vård enligt LPT kan vara nödvändigt vid svår svält. Eventuellt tvångsvård Häv svälten Om nödvändigt sndmatning eller drpp Krrigera medicinska kmplikatiner Eventuellt näringsdryck Nrmalisera ätbeteendet Kstprgram sm patienten ska försöka ta eget ansvar för Undvik maktkamp Viktkntrll: inte mer än en gång/vecka Om föregående upplägg ej fungerar kan prövas beteendeterapi Mål för en vecka: ej mer än ett kils viktuppgång per vecka Belöningar utifrån resultatet (belöning bättre än bestraffning) Risk att patienten frcerar för att äta sig ut från sjukhuset 271 272 10
Vid bulimia nervsa kan ungdmar behandlas med KBT anpassad till deras ålder, mständigheter ch utvecklingsnivå. Familjen kan inkluderas m det är lämpligt. bör vuxna patienter i första hand uppmuntras att följa ett evidensbaserat självhjälpsprgram eller/ ch erbjudas antidepressiv medicinering sm tillägg till det evidensbaserade självhjälpsprgrammet kan vuxna ckså erbjudas KBT i den frm sm utvecklats för patienter med bulimi. Rekmmenderat behandlingsförlpp: 16 till 20 sessiner under fyra till fem månader. Vid alla ätstörningar När det gäller barn ch ungdmar bör familjemedlemmar, inklusive syskn, vanligen inkluderas i behandlingen. Interventiner kan mfatta infrmatinsutbyte, råd m beteendehantering ch underlättande av kmmunikatin. Familjebaserad behandling Fas 1: Viktåterhämtning Fas 2: Hjälpa tnåringen att äta självständigt Fas 3: Tillbaka till nrmalt tnårsliv 273 274 Flygrädsla kan vara uttryck för: Testfråga: Vad är flygrädsla? Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Existentiellt; adekvat ch ratinell rädsla? 275 276 Hur vanligt är ångeststörning? Punktprevalens 1. Scial fbi 2-19 % 13 % 2. GAD / GÅS 2-4 % 4-8 % 3. Tvångssyndrm 1-2% 2 % 4. Paniksyndrm 3-6 % 5. Agrafbi 3 % 1-8% Livstidsprevalens 6. PTSS 3-6 % (infödda svenskar) 13 % (utlandsfödda i Sv) 7. Specifik fbi 4-7 % 10-13 % 1-5 6,7 % (PART) 20 % 1-7 12-17 % (SBU) Kvinnr 25-30% (SBU) Män 13-20% (SBU) Svåra besvär av ängslan, r eller ångest (Fhi 2004-2006) 4 % (män) 7 % (kvinnr) Ångestsyndrm, primärvård 15-30% 277 Scial fbi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner. 279 11
Några vanliga svåra situatiner Muntligt framträdande Dans Grupparbete Äta med andra Kurs Persnalfest Ftgrafering Kassakö Badstrand 280 281 Specifik fbi En av de vanligaste psykiska störningarna. Uttalad, bestående ch irratinell rädsla för särskild företeelse, aktivitet eller situatin (t ex djur, slutna rum, mörker, höjder, flygplan, bld, sprutr, tandläkare) sm man därför försöker undvika. Individen är medveten m att rädslan är överdriven. Expnering leder till ångest. Undvikande beteende vanligt. Vissa fbier kan vara mycket funktinsinskränkande. Evlutinsbilgiskt perspektiv frestande överlevnadsvärde. Vanligen finns dck samband med påvisbar händelse, betingning. Behandlas med KBT med gradvis ökande expnering. Vill inte Kan inte 284 282 Vill persnen inte, eller kan hn inte? Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin 12
Symtmbild Nedsatt självkntrll Allvarliga uppmärksamhetsbrister Svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå, affekter Impulsivitet Bristande rganisatinsförmåga Bristande förmåga att klara av vardagens alla krav Dålig planering Dålig tidshantering Glömska Hyperaktivitet (minskar fta hs vuxna) 50-80 % har kvar symtm ch funktinshinder sm vuxna Att aldrig kmma i tid till sin tid på mttagningen är ett gtt diagnstiskt tecken! Andra vanliga symtm vid ADHD / DAMP Dyslexi Autistiska drag hs hälften med svår DAMP Klumpighet Auditiv perceptinsstörning Bristfällig tidsuppfattning Planeringssvårigheter Autmatiseringsprblem, t.ex. utföra inlärda rörelsemönster ADHD vanligare i vissa grupper ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm Missbruk/berende 20-30 % Kriminalvård 25-40 % Allmänpsykiatri > 20 % Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem Autistiska symtm Wings triad Aspergers syndrm Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan 13
Aspergers syndrm (frts) Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten Persnlighetsstörning 1. Vad är det? 2. Hur vet man m patienten har en sådan? 3. Spelar det någn rll? 4. Hur uppkmmer den? 5. Vad är det för skillnad på persnlighet 6. ch persnlighetsstörning? 7. Går det att behandla? 8. Hur kan man bemöta patienten? Persnlighet ch persnlighetsstörningar Inre förutsättningar för ett gtt liv Hur är du = hur är din persnlighet? Extrvert ch scial eller intrvert ch tillbakadragen? Lätt eller svårt få kntakt med andra? Trivs med, skyr eller rent av behöver uppmärksamhet? Spntan ch impulsiv eller blyg ch försiktig? Säker eller säker i framträdandet? Vänlig eller lättstött? Kritisk eller gdmdig? Pedantisk eller slarvig? Energisk eller astenisk? Ett relativt stabilt mönster av karaktärsdrag, temperament ch emtinella drag Förmåga till nyanserad verklighetsuppfattning. Känslr sm fungerar. Gd självkänsla. Gda relatiner. Balans mellan påfrestningar ch vår förmåga att hantera dem. 14
Vad utmärker en frisk, sund ch välfungerande persnlighet? Trivs med sig själv ch livet Kmmer väl överens med andra Hittar en hälssam balans mellan sina egna ch andras behv Humr Flexibilitet Tar ansvar för sig ch sitt Den viktigaste frågan Fungerar mitt sätt att vara? Tycker jag m mig själv? Tycker jag m de flesta människr jag har kntakt med? Har jag de relatiner jag vill ha? Är mina relatiner trivsamma ch närande, eller knfliktfyllda ch destruktiva? Kan ch vågar jag göra det jag verkligen vill i livet? Är jag på det hela taget nöjd med livet jag lever? Mina svar berr huvudsakligen på min persnlighet! Dvs på mina övergripande mönster för känslr, tankar, reaktiner, beteenden, impulskntrll ch relatiner. 305 Den persnlighetsstördes dilemma Persnlighetsstörning i DSM-IV Taskiga kartr, allra mest vad gäller självbilden. Förstår inte hur hen upplevs av andra. Plågad ch en plåga, men ingen har försökt förmedla hur persnen uppfattas - dvs persnen får ingen autentisk återkppling på sitt beteende. Prata med persnen, utgå från att alla VILL fungera med andra ch få deras uppskattning. GE CHANSEN till självinsikt, mgnad ch förändring! Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. B: Narcissistisk persnlighetsstörning B: Antiscial persnlighetsstörning, psykpat Ett genmgående mönster av grandisitet, behv av att bli beundrad ch brist på empati Grandis känsla av att vara betydelsefull Fantasier m begränsad framgång ch makt Trr sig vara speciell ch förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar m särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrgant ch högdragen Låt henne sitta kvar på trnen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges. Före 15 års ålder aggressivt beteende mt människr ch djur skadegörelse bedrägligt beteende allvarliga nrm- ch regelbrtt Efter 18 års ålder svårt anpassa sig till nrmer, upprepat brttslig bedrägligt beteende impulsiv eller förmögen planera ständigt ansvarslös saknar ånger Var tydlig Låt dig inte duperas 15
Psykpaten i ett nötskal: Cre features De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar m att tillfredsställa egna behv på andra människrs bekstnad. Grandis Manipulativ Kylig brist på medkänsla Hal, pålitlig charm 310 311 Hares psykpatichecklista, HPC: Fråga: Hur vet jag m en för mig ny människa sm ger ett trevligt intryck egentligen är psykpat? Svar: Det vet du inte 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandis 3. Behv av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patlgiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger ch skuldkänslr 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkntrll 11. Prmiskuöst sexuellt beteende 12. Tidiga beteendeprblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många krtvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdmsbrttslighet 19. Överträdelse av villkrad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet 312 313 Psykdynamisk mdell Narcissim ch psykpati Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet 16
Två aspekter av psykpati 1.Persnlighetsstruktur/karaktär Brist på skuld- ch skamkänslr Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati Ser ingen anledning bry sig m andras behv 2. Beteende När andras känslr ch behv är vidkmmande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje ch nytta av Att man även har bristande impulskntrll ch förmåga att förutse ch bry sig m knsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre 316 Våga fråga Patienten sm suicidhtar Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar! är kanske suicidal! Patienten vill ftast skna ss från att höra så gör det möjligt för patienten att svara ärligt! 31 8 319 Grad av suicidal intentin Hn är bara ensam Ingen dödsönskan, rp på hjälp, kmmunikatinsmetd Abslut dödsönskan, ser ingen utväg, vill bara dö Ambivalens! Var i prcessen? Grad av suicidal avsikt? Syfte? Kmmunikatin? Apell? Aggressivitet? Vilka alternativ finns? 320 321 17
Ökad risk 2016-12-22 Hn är bara ensam Att vara ensam är inte så bara. Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. 90% av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Ta ensamheten på allvar ch försök hjälpa patienten med den. 322 323 Några varningssignaler för hög suicidrisk Högt på suicidala stegen Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar ---------------------------------- Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet 324 18