3. Något om stressade och besvärliga medarbetare. 4. Kortare diskussioner/dialoger i smågrupper. Trötthet

Transkript

1 1. Hur arbeta med medarbetare sm är sjukskrivna med psykiatriska diagnser? När ta kntakt, ch hur agera? Vilka frågr ch krav är lämpliga, vilka riskerar förvärra? Kan man göra skada med sin insats? 2. Hur fångar man upp tidiga tecken på begynnande psykisk hälsa hs medarbetare, ch hur bör man göra då? 3. Någt m stressade ch besvärliga medarbetare. 4. Krtare diskussiner/dialger i smågrupper. Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm Februari Ökad kunskap m de vanligaste psykiska sjukdmarna, ch m hur man kan bemöta ch hjälpa människr sm mår dåligt. 4 Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid. 7 Trötthet Den trötta patienten Expneringstid för stress Ett vanligt scenari Vad ch vem är det vi pratar m egentligen? Trötthet Spänning Smärtr i rörelserganen Sjukskrivning Sömnstörning Bröstsmärtr, tryck över bröstet, yrsel Tilltagande fysisk ch psykisk utmattning Minnes- ch kncentratinssvårigheter Nedstämdhet, ångest Akut försämring, jag har gått i väggen Den gda arbetsplatsen Frisk Skör/sårbar Sjuk Sjukskriven x x x x Primärpreventin x x (x) (x) Återfallspreventin x x Medicinsk behandling x x Medicinsk rehabilitering Arbetsrehabilitering x x x x

2 Hur viktigt är mrådet (1-5)? Besvärlighet, integritet ch kartr. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? Hur stöttar jag en människa i kris? De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? Valfri fördjupning i mån av tid. 12 Diskussinsrunda 1. Hur arbetar vi med psykisk hälsa idag? 2. Vad gör vi bra redan? 3. Vad funkar sämre, vilka är våra största svårigheter? 4. Vilka rädslr har jag i mötet med den jag vill försöka hjälpa? 5. Vad vill vi allra mest få med ss från denna dag? Extrafråga: varför är inte era medarbetare med idag? 13 Några möjliga insatser för att hålla så många sm möjligt på banan Alla Sköra Redan sjuka Rekrytera rätt vill, kan, rkar, passar in, ansvarstagande, stabil, självgående Gör det möjligt att trivas kultur, arbetsglädje, mening, gemenskap, stöd Rätt chef kunskap, tydlig, gtt hjärta, lämplig persnlighet, rätt mtiv Chefens ges rimliga förutsättningar stöd uppifrån, vettig chef, rimlig eknmisk situatin, utrymme för gd persnalvård, kunna styra belastningen Rimliga rganisatriska förutsättningar arbetsbörda, chef med befgenheter, integritet Kllektiv preventin rimlig stressnivå, balans krav/kntrll, ansträngning/belöning, scialt stöd, Maslach, KASAM, persn-envirnment fit, samtalsgrupper, mentrsprgram Individuell preventiv anpassning (utvecklingssamtal) vad behöver just Kalle för att trivas? Aktiv mnitrering (tät kntakt) hur mår Kalle, vad behöver han? Kllektiv mnitrering (enkäter, APT) hur mår gruppen i strt? Identifiera de i riskznen för hälsa kunskap, känna till ch reagera på varningssignaler ch tidiga tecken, tid, intresse, rutiner, enkäter/skattningar(?) Några internetsidr www1.psykiatristd.se Kriskmpetens veta hur man stöttar människr vid trauma, srg ch livskris Stöd till de sm behöver det från chef, mentr, företagshälsvård, psykiatri Förstå ch stötta de med kmplicerad persnlighet Rehabiliteringsinsatser för drabbade kntakt med chef ch arbetsplats, ADA, företagshälsvård Psykiatrins svårigheter - varför får man ingen hjälp? Enrma ch ökande behv ch förväntningar. Resursbrist, inte idelgi, är största prblemet idag. Resursbristen leder till str tidsåtgång för priritering av resurserna, tär på persnalen ch bryter ned patienterna. Bristande medverkan från många patienter, särskilt de svårast sjuka. Många behandlingar har halvdan effekt. Inte ens när vi har resurserna ch gör allt rätt lyckas vi alltid hjälpa våra patienter må bra. 21 Lathund för samtal med den sm inte verkar må bra eller redan blivit sjukskriven Dialg, likvärdighet, äkthet, intresse ch respekt. Förmedla att du vill hjälpa. Förmedla vad du ser, fråga m du uppfattat rätt. Bekräfta, begripliggör, nrmalisera. Be MA berätta mer m hur hen mår. Fråga hur illabefinnandet påverkar funktins- ch arbetsförmågan. Vad går inte alls, vad är svårt? Försök precisera arbetshindret. Vad skulle hända m MA ändå försökte göra detta? Har hen prövat? Fråga m MA har någn tanke m varför hen mår dåligt. Har det hänt någt? Hur har MA det i sitt liv privat? Upplever MA att någt på arbetsplatsen bidrar till symtmen? Om arbetsplatsen upplevs bidra: vad skulle vi behöva ändra här? Kan vi göra någt sm skulle göra det möjligt för dig att börja arbeta igen? 24 2

3 Lathund för samtal med den sm inte verkar må bra eller redan blivit sjukskriven Oavsett rsaken: hur kan vi stötta dig härifrån? Är du säker på m du ska prata eller fråga m någt, säg det. Fråga m den andre vill att du tar upp det. Uppmuntra delaktighet, fråga ch föreslå, undvik maktspråk. Uppmuntra eget ansvarstagande; låt den andre äga sin prblematik. Vad skulle du själv kunna göra för att må bättre eller återgå i arbete? Har MA sökt prfessinell hjälp? Var, vad, bedömning/diagns, insats? Tar hen del av föreslagna insatser? Kntakt med försäkringskassan? Efter kartläggningen, försök kmma fram till en plan, tillsammans med MA så att hen kan förväntas medverka. 25 Hur kan man minska risken för att samtalet ska gå snett eller försämra medarbetarens tillstånd? Orn att ställa till det är befgad, den sm mår dåligt är känsligare än andra för mtgångar, kritik ch lyckliga frmuleringar. Men ett hyfsat samtal leder nästan alltid till att den andre mår bättre ett tag. Låt den andre visa vägen. Liten risk att skada m du varsamt följer samtalets utveckling ch den andres reaktiner. Var uppmärksam på dina egna känslr ch reaktiner. Dina ch medarbetarens känslr ch reaktiner är främsta vägvisaren i samtalet. Din medarbetare kan lära dig det mesta du behöver, m du bara lyssnar uppmärksamt. Om du är rlig för att göra medarbetaren illa säg det, ch be att hen säger till m du säger någt sm inte känns bra. Fråga här ch var m samtalet känns kay. Viktigast är att du bryr dig, vill väl ch visar det. Tillräckligt med tid, gda kunskaper ch gtt mdöme underlättar. 26 Narcissistens tragik Att vara arbetsgivare är sm att driva ett växthus. När allt är en rättighet känner man ingen glädje eller tacksamhet för det man får Med bara rkidéer. Det går inte att göra några insättningar! 27 Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid. Vad menas med att Kalle är besvärlig?

4 Vad menas med att Kalle är besvärlig? Integritet ch samarbete Integritet Knflikt Samarbete Individ Grupp/samhälle Han gör inte sm jag vill?! Originalitet Smärta Knfrmitet Signal/symtm Vad kstar det att vara med här? Vilken psitin du intar avgör vilken srts prblem du kmmer att ha i ditt liv. Hur mycket behöver jag anpassa mig, hur mycket våld måste jag göra på mig själv ch mina värderingar, för att få vara med? Integritet Samarbete Utanförskap, önskad, älskad, ensam Överanpassad, utnyttjad, slutkörd, utbränd Antiaggressiv, rädd för att uttrycka ilska ch andra negativa känslr. Dålig självkänsla. Överdriven benägenhet att utveckla skuldkänslr. Överdrivet engagemang. Jag vill Jag vill inte Jag tycker inte m Jag vill hellre Jag föredrar att Jag hinner inte Stressrelaterade utmattningstillstånd några behandlingserfarenheter. Per Rsenqvist, Läkartidningen nr 48,

5 Allt människr ber m är att få lv att bidra. Det brde inte vara för mycket begärt. Ingebright Steen Jensen, Ona Fyr Har ni sådana här hs er? Hur gör ni då, hur hanterar ni dem? Skjuter upp arbetsuppgifter. Mtsätter sig uppgifter sm han eller hn inte vill utföra. Arbetar ineffektivt med sådana uppgifter. Klagar resnligt på krav. Glömmer åtaganden ch skyldigheter. Trr sig göra ett mycket bättre jbb än vad andra anser. Tar inte emt förslag från andra på ett knstruktivt sätt. Gör inte sin del av jbbet. Kritiserar chefer på ett skäligt ch mtiverat sätt. Sm synes starka narcissistiska ch antisciala drag! Michael Rangne Antiscial Aspergers syndrm Vad händer vid psykisk sjukdm ch persnlighetsrelaterad prblematik? Depressin Vill inte Kan inte ADHD Brderline Integritet Samarbete Mani Scial fbi Narcissism Osjälvständig persnlighetsstörning Paranid p-störning Fbisk p-störning 44 Rättshaverism Vill persnen inte, eller kan hn inte? Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Har persnen alltid varit besvärlig, eller är det någt nytt? Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? 46 5

6 Tvångssyndrm Skärpa sig? Självdisciplin? Disciplineras? Mtivatin? Pedaggik? Cachning? Mentr/handledare? Tvångstankar = återkmmande påträngande tankar, fantasier ch impulser. Handlar fta m r för att själv göra fel, skada andra, vara en dålig människa. Det kan gälla att smutsa ned sig, drabbas av smitta, tvivel m att ha utfört rutinhandlingar krrekt eller r för att man överträtt sciala nrmer. För att hantera den ångest sm dessa tankar väcker uppstår tvångshandlingar, neutralisering : Rituella handlingar såsm handtvätt ch kntrll av lås ch elapparater. Mentala ritualer såsm återkmmande ramsr eller räkning. Om man hindras från dessa ökar rn. 48 Alltid tvångstankar, vanligen tvångshandlingar. 49 Vi kan SKAPA besvärliga människr Några anledningar till att en människa är besvärlig 1. I vårt huvud 2. Med vårt beteende 3. Genm vår rganisatin 1. Du själv 2. Relatinen/interaktinen 3. Situatinen 4. Livet 5. Sjukdm 6. Persnligheten/karaktären 7. Taskiga kartr ch rimliga förväntningar 8. Svårigheter att balansera knflikten mellan integritet ch samarbete 9. Brister i uppfstran? Några anledningar till att en människa är besvärlig Några anledningar till att en människa är besvärlig Du själv uppfattar inte den andre krrekt prjektiner av egna prblem ch misshagliga persnlighetsdrag rimliga förväntningar du bemöter den andre på ett så trevligt sätt att denne svarar med samma mynt du har själv med ditt beteende lärt persnen att vara på detta vis mt dig 2. Relatinen/interaktinen Bristande relatinsfärdigheter sm leder till missuppfattningar, besvikelse ch antipati. 3. Situatinen Stress, knkurrens, i systemet inbyggda ch frånkmliga knflikter, rättvisr Sjukdm Krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke) Missbruk, berende, abstinens Psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm ) Neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning) 5. Persnligheten/karaktären Persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl) Kverulansparania, rättshaverism 6. Livet - livskris/utvecklingskris/trauma 7. Taskiga kartr, rimliga förväntningar ch integritetsprblem Uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt Orimliga förväntningar på livet ch andra människr. Bristande balans mellan integritet ch samarbete. 8. Brister i uppfstran (persnen är helt enkelt hyfsad ch trevlig)? 6

7 Dåliga kartr Stress Hög sårbarhet Dåligt ledarskap Svårigheter hitta bra balans mellan samarbete ch integritet Orimliga förväntningar Integritetsknflikter Bristande arbetsglädje Händelse Vem bestämmer över mina känslr? Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Känsla Beteende/handling styrd av känslan Hur jag FÖRHÅLLER mig till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Diskutera Underbart måndag igen! 61 7

8 Vår hjärna har ett prblem Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvr ch fragment. Stryn den kkar ihp låter så fin, men är den SANN? Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Visinen, förväntningarna - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara Exempel: 17-årig flicka med ADHD ch lätta AS-drag Krnlgiskt 17 år Mentalt 12 år 17 år 12 år Överkrav, stress, relatinsprblem, frustratin Lagm krav, bättre relatin Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut 66 Vill jag hjälpa eller påverka måste jag vanligen arbeta här! Världen Den andres bild av världen Kartan Terrängen Världen sm den andre vill att den ska se ut Kränkningen ligger här Visinen 67 8

9 Dysfunktinella autmatiska tankar ch tlkningar Hur ser VÅRA kartr ut? Jbbiga människr möjlig utgångspunkt? Villkrliga antaganden Grundantaganden Den andre gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? Prblemen förstärker varandra Besvärlig typ? Där står ju ett stackars ledset ch övergivet barn ch bönar m bekräftelse! Ofta persnlighets relaterat Dåliga kartr Orimliga förväntningar Stress Ännu sämre kartr Svårt finna bra balans mellan integritet ch samarbete Tilltagande besvärlighet, samarbetssvårigheter 78 Vad är kärlek? 1. Hjälp dem åtgärda faktiska prblem ch missförhållanden. 2. Hjälp dem nyansera sina kartr 3. Hjälp dem till rimliga ch realistiska förväntningar 4. Hjälp dem hitta en lagm avvägning mellan samarbete ch integritet 5. Hjälp dem se fördelarna för dem själva med att samarbeta m rimliga saker på ett bra sätt 6. Hjälp dem att ta hand m sin egen integritet Man kan inte ändra en annan människa Terrängen Kartan Integritet Samarbete Visinen

10 Den besvärlige har fta ingen aning m vad han håller på med Riktig kärlek! Medvetet Förmedvetet Man kan inte ändra en annan människa Men man kan erbjuda den andre den självinsikt sm kan få denne att själv vilja ändra sig. Undermedvetet SNACKA med besvärligt flk Snacka mer ch ÄNNU mer. Jag har minsann redan pratat med hnm, ch inte hjälpte det! Lyssna, spegla, fråga m du förstått. Påvisa ch ifrågasätt taskiga kartr ch rimliga förväntningar. Lyssna, ifrågasätt, säg vad du själv tycker ch vill, ge dig inte JOBBA litet! Hört det förut? Målet Mtivatin är grunden Hjälp den andre hitta ett varför - ett eget varför - för de önskade förändringarna. Den andre ska inte bara göra någt Han ska vilja göra det han gör! 86 10

11 Andel av de anställda Ge råd? Går att få att få rdning på! I dn t really have advice för peple,except ne thing: dn t take any advice. Grad av besvärlighet brist på vilja ch/eller förmåga Werner Erhard, Relatinships making them wrk. Råd till rådgivare Fega inte ur - ett gtt råd kan betyda mycket för patienten! Skaffa dig en invitatin. Var ett bllplank. Har den andre någt eget förslag? Skilj på råd ch gda råd. Km med ett erbjudande. Fatta inte beslut åt den andre. Ta inte över ansvaret. Råd för krisstödsarbete, mdifierade från Terapins gåva av Irvin D Yalm Michael Rangne 95 Skilj på råd ch gda råd Det är ingen match mellan er Ett gtt råd ges utifrån gd kännedm m just den rådet gäller, anpassat till just denna persns behv ch sätt att vara. framförs på ett sätt sm gör intryck. framförs en gång. överlämnas till den andre sm en möjlighet att överväga - inte sm ett krav Michael Rangne 96 11

12 Ta inte över ansvaret srtera det Patientens ansvar Läkarens ansvar Någn annans ansvar Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid. 215 Hur jag vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid srg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: 216 Att vara anhörig eller hjälpare Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör Michael Rangne Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Trligen är inget av allt detta ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget. 12

13 Situatinen i ett nötskal Prblemet med prjektiner 232 Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Det ansvar jag inte tar hamnar hs den andre sm skuld. Själv lär jag mig inget ch utvecklas inte. Nästa patient riskerar därför att råka lika illa ut Michael Rangne 233 Inse att det INTE handlar m: Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm! Man kan därför inte göra rätt eller fel. Man kan endast utföra experiment sm når eller inte uppnår sitt syfte. Varje samtal är ett nytt experiment, en ny möjlighet att bli skickligare, en ny chans att lära någt av den människa man har framför sig Bemötande first things first! Frskning visar att Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet Att möta människr

14 Det viktigaste Vilka verktyg har vi? Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn 242 I stället för metder ch tekniker Möt den andre på ett existentiellt plan Odla en relatin att bygga på Kntakt, samtal ch dialg Km från kärlek ch välvilja, bry dig på riktigt Respekt, ta på allvar Var äkta ch autentisk, spela inte en rll Likvärdighet ch medkännande det kunde lika gärna varit jag själv Närvar, följ vad sm händer Ena örat mt innehållet ch det andra mt prcessen Lyssna nga på dina egna känslr ch reaktiner Var medveten m den andres reaktiner Red ut ch gå vidare när det går snett Ge ärlig återkppling, skapa trygghet 244 Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? 245 Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga Patientens kntaktförmåga Vad menas med terapeutisk allians? Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Några rsaker Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt. 246 Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. 14

15 Alla människr hatar att ta rder N invlvement, n cmittment Vi vill varken ha beröm eller metder Vi vill ha äkta kntakt ch närande relatiner 250 Hur skulle det kännas för den andre m han upplever att han har betydelse för ss, att han ger även ss någt värdefullt för vår egen del? Alla människr har behv, alla vill någt Identifiera ch tillfredsställ människrs behv Om att skapa en allians en början Önskan eller behv? Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. Vad den andre vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad medarbetaren behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över medarbetaren eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv 15

16 The deepest hunger f the human sul is t be understd. Stephen R Cvey Empati i praktisk handling Psykterapi Vad behöver denna människa just nu? Hur kan jag hjälpa henne med det? Supprtive Handlar m att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper ch persnlighetsdrag ch resurser sm hn/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Recnstructive Histrien ch klagan är k ch kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra någt hs sig själv m det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, ch fta tankarna 263 För att hamna i rätt utgångsläge Lathund för fungerande kmmunikatin Har du prövat med att försöka???? TYCKA OM din patient?!!!!! Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap

17 Det emtinella bankkntt = det förtrende ch den trygghet sm har byggts upp i förhållandet 269 Vilken är valutan, dvs vad är det vi ska sätta in? Vänlighet Omtanke Omsrg Respekt Ärlighet Hålla mina löften Att ge den andre vad han behöver ch att hjälpa hnm att se att det är det han får! Lyssna förutsättningslöst ch verkligen försöka förstå Acceptans Uppskattning av persnen ch dennes åsikter Och en hel del annat Jesper Juuls böcker m vad kärlek egentligen innebär rekmmenderas varmt. Hur älskar jag en människa så att denne känner det ch har nytta av kärleken? Varje prblem i relatinen är en möjlighet! En möjlighet att bygga upp det emtinella bankkntt i denna relatin. Vi försöker lösa prblemet ch förbättra vår relatin samtidigt. Vi hjälper patienten ch dlar vår relatin. Vilken srts ledarskap utövar du? Vana 5 ch praktivitet Transaktinellt Fkus på överenskmmelsen ch utfallet. Samma utgångsläge vid nästa förhandling. Transfrmerande/förvandlande Påverkar den andra persnen ch er relatin. Bygger upp ett förtrendekapital ch relatinen. Nytt ch förbättrat utgångsläge vid varje ny förhandling. Varför vänta tills någn kmmer med prblem? Använd din kmpetens inm vana 5 till att förebygga prblem. Var med dina närmaste på tu man hand, dela deras liv, lyssna på dem, förstå dem, hör vilka prblem ch svårigheter de har, lär från dem, ge dem luft, fyll på bankkntt. Se livet genm varandras ögn. Investera i dina medmänniskr! 17

18 Vilka insättningar kan du göra på dessa kntn? Skriv en insättning du skulle kunna göra hs var ch en. Andras aggressin Min partner? Min fru? Mina barn? Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Mina vänner? Mina medarbetare? Min chef? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? 283 Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga människr är ännu viktigare här! Tips för att hantera människr i röd zn Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta den andres känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig människr! Rädda människr slåss för livet, kränkta slåss för hedern. Håll dig själv lugn, höj inte rösten. Var närvarande, uppfatta vad sm händer. Ta ansvar för klimatet. Vänlighet ch mjukt tnfall. Lgik, vädjan till det vuxna i den andre ch humr fungerar vanligen inte. Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme. Km från rätt plats: Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl. Förmedla empati, att du ser hans smärta. Begripliggör ch nrmalisera. Be den andre m råd. 285 Arga, missnöjda ch htfulla människr 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa den andre med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 286 Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid

19 Vilken prfil har krisen? Överdeterminerad krisreaktin Själv drabbad Allvarligt ht mt livet Multipla trauman Långdraget förlpp Många drabbade Människrs ndska Skuld Skam Bevittnat andras trauma Ej fruktat för sitt liv Enstaka Krtvarigt Den enda drabbade Naturens nyck Ingen egen skuld Ingen skam Reaktinen blir starkare än förväntat p g a vad den drabbade har med sig i bagaget sedan tidigare. Din första uppgift i den akuta situatinen Vi vill instinktivt ta brt den andres smärta. Men det kan vi inte. Försök istället hjälpa den andre att stå ut. Att hjälpa någn i kris Vilken betydelse har det inträffade för den drabbade? Frågan han ställer sig är: hur blir det nu? Det är verkligheten ch framtiden sm är prblemen vid en kris! Samt Världen Kartan Framtiden Varför just jag? Förlust Inte huvudprblemet här. Men måste ritas m. Kas, i spillrr 19

20 Din andra uppgift: Acceptans, utveckling, ökad tålighet Händelse Hjälpa den drabbade att dra RÄTT slutsatser av det sm hänt! Vad är det allra värsta med det sm hänt? Vad betyder det sm hänt för dig? Vad tänker du m det sm hänt för framtiden? Hur ser du på dig själv, andra människr, framtiden nu? Går det att leva vidare trts allt sm hänt? Hur blir ditt liv framöver, trr du? Vanlig krisreaktin Depressin, PTSD, suicidalitet, ångest, missbruk Kmplicerad krisreaktin, Maladaptiv stressreaktin Funktinsnedsättning Psyklgiska sviter (tillitsbrist, islering, hjälplöshet) Ökad sårbarhet för nya påfrestningar Symtmen överlappar Din tredje uppgift Följ krisens förlpp Nedstämdhet Pessimism Skuldkänslr Likgiltighet Ångest Or Sömnstörning Kncentratinsprblem Återupplevande Undvikande Vaksamhet Överspändhet Grad av psykiska reaktiner Tid Depressin (förlust) PTSD (trauma) Händelse Undvik tillfälliga lättnader Den sm är i kris kan behöva prfessinell hjälp vid Alkhl ch psykfarmaka Mat Arbete ch träning Shpping Sex Ilska Ihållande sömnstörning Stark ångest dagtid Psyktiska reaktiner Depressin Självmrdsrisk Påtagligt hämmad eller försenad reaktin Överdeterminerad reaktin pga tidigare svårt trauma eller aktuell persnlighetsstörning

21 Prestatin Att hjälpa någn i kris, medellång versin 1. Gör inte ingenting. 2. Var medmänniska. 3. Var inte rädd för att prata. 4. Observans på den andres reaktiner hjälper dig att göra rätt. 5. Rekrytera flcken. 6. Försök inte ta brt känslrna eller avbryta reaktinen. 7. Hjälp den drabbade att uthärda. 8. Hjälp att ta in ch förstå vad sm hänt. 9. Hjälp att landa på fötterna; dra rimliga slutsatser ch rita rätt kartr. 10. Rädda självkänslan. 11. Hjälp till en fungerande vardag. 12. Följ genm krisen, watchful eye. 13. Var bservant på tecken till uthärdligt lidande, psykisk sjukdm, destruktivt leverne. Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid. 323 Stresstimuli/stressbelastning (specifikt, kgnitinen avgör i viss mån)? Stressupplevelse (subjektivt, filtrerat genm individens cping-förmåga )? Stressreaktin? Stressbeteende? Stressrelaterad hälsa? Terrängen - världen sm den faktiskt ser ut Kartan - vår bild av världen Visinen - världen sm vi vill att den ska se ut, hur det skulle kunna vara Stressr i vid bemärkelse = skillnaden mellan hur jag uppfattar att det är ch hur jag vill att det ska vara. I medicinsk mening är stress rganismens reaktin på påfrestningar Negativ stress 1. Var vänder persnens prestatinskurva? 2. Hur bred är kmfrtznen? När de upplevda kraven överstiger de upplevda resurserna. En känsla av att ha bristande kntrll över en situatin I sammanhang där individen upplever en brist på scialt stöd från mgivningen. Trötthet Utmattning Stress är därför någt individuellt, där min värdering av situatinen är avgörande för min upplevelse ch reaktin på denna. Tack till Kristfer Zetterqvist! 331 Kmfrtzn Ohälsa Belastning/stress 21

22 Mer m utmattning Om den inte kan förutses Okntrllerbar Ingen möjlighet till utlpp för stressen Krnisk, d v s ingen återhämtning Dåligt scialt stöd Intensiteten ch stimulimängden i dagens samhälle någt nytt, även m vi alltid arbetat mycket. Belastningen på hjärnan är prblemet. Vi följer inte naturens rytm längre. Vi lånar energi av ss själva för att rka med. Symtmen kmmer ch går, många hankar sig fram med ett nödrp. Ratinaliserar brt allt annat i livet än jbbet för att klara sig. När bra igen kvarstår en begränsning av stresståligheten ch ökad sårbarhet. Kan inte längre svara på stress med att lägga in en högre växel. Saknar reservenergi, luras inte. Vid belastning ser man att de är sjuka. 341 Hur reagerar du själv på stress? Hur blir vi av för mycket stress? Krppsligt: Tankar: Känslr: Beteende: Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårigheter Aggressiva Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär 347 Sömnrubbningar Insmningssvårigheter, för tidigt uppvaknande, strt sömnbehv, trött trts mycket sömn Rigiditet ch tunnelseende Missnöje Känslpåverkan Olust, ångest, nedstämdhet Interpersnellt Irriterad, sur, arg, missnöjd, tycker sämre m, knflikter Energiprblem Överaktivering, trötthet, allt tar emt Brist på humr ch empati Stress Ilska Kgnitiva symtm Minne, kncentratin, handlingskraft Krppsliga besvär Värk, trötthet, yrsel, illamående Ht ch våld

23 1. Jag känner mig tidspressad 2. Jag rör mig snabbt sm m jag hade bråttm 3. Jag tycker mycket illa m att stå i kö 4. Jag blir irriterad på andra bilister 5. Jag går på högt varv ch driver på mig själv 6. Jag blir lätt tålig på människr sm gör saker ch ting långsamt 7. Jag tävlar med mig själv ch andra 8. Jag gör två eller flera saker samtidigt 9. Jag känner mig irriterad eller upprörd inmbrds 10. Jag pratar frt ch med starkt eftertryck 11. Jag kmmer på mig själv med att skynda mig även när jag egentligen har gtt m tid 12. Jag blir irriterad på människr sm är fumliga eller slarviga 13. Jag äter frt ch är den sm är färdig först 14. När jag talar med andra vill jag gärna få sista rdet ch övertyga de andra m att jag har rätt 15. Jag får utbrtt av ilska ch irritatin 16. När jag talar med andra tänker jag på annat än det vi talar m 17. Jag har svårt att göra ingenting 18. Jag faller andra i talet 19. Jag blir irriterad över de fel sm andra begår 20. Flk i min mgivning säger åt mig att varva ner ch ta det lugnare Persnlighet ch stress I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex när hn känner sig pressad av auktriteter eller upplever sitt självbestämmande htat förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende. 359 Stresströskeln Str skillnad mellan lika persners förmåga att hantera stress på ett knstruktivt vis. Vi har alla vår persnliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kntrll. De kgnitiva förvrängningarna ökar då kraftigt, ch krppen slår m till de autmatiska försvarssystemen fight r flight eller play dead. Prblemlösning Övertala, söka medkänsla, avvakta, väcka skuldkänslr, gnälla, spela mdig, visa förakt Kamp-/flyktprgram Gaspådrag - sympatiska nervsystemet Spela död -prgram Brms - parasympatiska nervsystemet Vilken del av hjärnan är för tillfället inkpplad? Necrtex, grön zn: Intellekt, empati, humr, vädja, be, resnera Röd ch grön zn Låg stress Nya hjärnan handlägger Känslr ch tankar står till vår tjänst Måttlig stress Avtagande intellekt, tankeförmåga, humr, distans, sinne för prprtiner Vuxen chimpansnivå Hög stress Dm ch vi; utdefiniering ch indefiniering Tankarnas kntrll över känslrna nu helt brta Limbiska systemet, röd zn : Känslr, drifter, självkänsla, religin, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken! 362 Tack till Lennart Lindén, UGIL knsult, för pedaggiken!

24 Stresströskeln varierar med mständigheterna! Vilka är dina svaga punkter? För att i görligaste mån behålla kntrllen över dina tankar, känslr ch handlingar är det viktigt att du minimerar dina sårbarhetsfaktrer. Sårbarhetsfaktrer sänker stresströskeln Hunger Ilska (anger) Ensam (lnely) HALT Trött (tired) Sömnbrist Smärta ch värk Drger Förluster Förändrad livssituatin Knflikter Två allvarliga frmer av stress 1. Akut stress sm överstiger människans förmåga att hantera påfrestningen ch någrlunda snabbt återvinna sin balans (t ex PTSD). 2. Krnisk stress sm kan leda till skadr när den inte medger tillräcklig återhämtning (t ex utmattninggssyndrm). Långtidseffekterna av långvarig stress är annrlunda än effekterna av akut/krtvarig stress Typ av stress Akut ch livshtande Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med persnlig förlust/kränkning Akut persnlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inm vårdande yrke, med förmåga att ge gd vård/hjälp Typ av hälsa Akut stressyndrm (duratin mindre än en månad) Psttraumatiskt stressyndrm (> än en månad) Stressreaktin (lindrig) Maladaptiv stressreaktin (måttlig) Utmattningssyndrm (svår) Smatisk sjukdm, t ex hjärtsjukdm Utmattningsdepressin Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktin Reaktiv depressin Utbrändhet, burnut Ev. wrnut (vid mindre prestatinsbaserad självkänsla) 368 Stressrelaterad psykisk hälsa (ICD 10) 1. Anpassningsstörning (F43.2) 2. Akut stressyndrm (F43.0) 3. Psttraumatiskt stressyndrm (F43.1) 4. Utmattningssyndrm (F43.8) Anpassningsstörning (F43.2) Oönskad förändring i ens livssituatin, t ex förlust av relatin, misslyckanden, sjukdm, svår kränkning. Livskris sm drabbar en känslig människa eller träffar en öm punkt. I nrmalfallet srg eller krisreaktin utan sjukdmsvalör. Ibland nedstämdhet, r eller beteendeförändringar sm är mer uttalade eller långvariga än förväntat men ändå inte uppfyller kriterierna för depressin eller annan diagns, kallas då anpassningsstörning. Gd prgns. Förståelse ch rådgivning vanligen tillräckligt. Suicidrisk behöver uteslutas. Läkartidningen nr Läkartidningen nr

25 Utbrändhet (Z73.0) Cynism Martyrskap Byråkrati Sjukdm Utmattning, utbrändhet eller depressin Symtmtriad: 1. Känslmässig utmattning. 2. Avståndstagande från arbetet (cyniskt, distanserande förhållningssätt). 3. Minskad effektivitet i arbetet (-> påverkad självbild). Kan mätas med Maslach burnut inventry eller Oldenburg burnut inventry. Ev inte alltid arbetsrelaterad (Hallsten). Kan handla m att persnen misslyckats med sina viktigaste rllfunktiner. Prestatinsbaserad självkänsla ökar risken, liksm svaga cpingförmågr. Om utbrändheten är en reaktin på ett långvarigt stresstillstånd kan den leda till utmattningssyndrm. Särskilt hög emtinell utmattning ökar risken. Tack till Maria Larssn! 372 Läkartidningen nr Utbrändhet (Z73.0) Arbetspsyklgiskt begrepp, ingen sjukdm. Förrsakas liksm utmattningssyndrmet av överbelastning. Psyklgisk reaktin på frustratin i arbetet tillräckliga resurser, övermäktig belastning eller frånvar av stöd. En reaktin på arbetet hs engagerade individer inm klientarbetet (Maslach 1981). Drabbar alltså engagerade människr sm prfessinellt hjälper eller arbetar med andra människr. Efter en lång tids hårt arbete ch upprepade misslyckanden att hjälpa tappar persnen efter hand sitt engagemang, utför arbetet mekaniskt ch utan glädje. Ett tillstånd av fysisk, emtinell ch mental utmattning sm rsakas av långvarig expnering för emtinellt krävande situatiner (Pines 1983) Är en riskfaktr för att utveckla utmattningssyndrm. Severe burnut eller clinical burnut = utmattningssyndrm. Emtinell utmattning gemensam för båda tillstånden. A. Symtm minst 2 v, stress minst 6 mån B. Brist på psykisk energi el. uthållighet dminerar C. Minst 4 av följande varje dag minst 2 v Kncentratins- eller minnesstörning Kan ej hantera krav / göra saker under tidspress Emtinell labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig krppslig svaghet eller uttröttbarhet Smatiska symtm - muskelvärk, yrsel, hjärtklappning, magprblem, ljudkänslighet etc D. Fyller ej kriterierna för eg. depressin, dystymi eller GAD ( i så fall endast tilläggsdiagns) Läkartidningen nr Utmattningssyndrm är en bilgisk prcess Hrmnell störd sömn, diabetes, sköldkörtel Appts / regeneratin överkänslighet, trötthet, utmattning Hippcampus kgnitiva prblem Autnma nervsystemet vegetativa symtm Smatmtriska nervsystemet neurmuskulära symtm Neurhrmnell balans ångest, depressin, smärta, känsllabilitet Utmattningssyndrm (F43.8) Långvarig men ej livshtande stress utan möjlighet till återhämtning. Arbetet vanligaste krniska bakgrundsfaktrn. Krt sömn (>6 tim) viktigaste prediktrn för UMS hs unga, i övrigt friska individer. Överväldigande fysisk ch psykisk trötthet. Orlig sömn sm inte ger återhämtning. Kgnitiva prblem. Ökad stresskänslighet, överretlighet. Vanligen inte någt distanserat eller cyniskt förhållningssätt till sitt arbete. Ofta kmbinerat med depressin. Kan sannlikt förebyggas, t ex med gruppsamtal ch åtgärder på arbetsplatsen. Persner i riskznen kan identifieras med KEDS (Karlinska Exhaustin Disrder Scale). 381 Läkartidningen nr

26 Utmattningssyndrm en balansmdell Underliggande sårbarhet Gener Tidiga livshändelser Senare livshändelser Aktuell stress/ påfrestningar Fysilgisk reaktin Friskfaktrer Återhämtning Sömn Fysisk träning Kst Scialt stöd Tlkning/upplevelse Cping Kntrll KASAM Persnlighet Självkänsla Utmattningsdepressin Utmattningssyndrm Orsakas av långvarig överbelastning på arbetet Ofta även belastning privat Utmattningssymtm Fysisk trötthet Psykisk trötthet Kgnitiva symtm Störd sömn Labilitet, irritabilitet Krppsliga symtm Går ibland akut in i väggen Långvarig stress Ofta utlösande förlust eller persnlig kränkning Utmattningssymtm Tydligare depressiva symtm Nedstämdhet Självanklagelser, skuldkänslr Dyster framtidssyn Aptitförlust Döds- ch självmrdstankar 384 Utmattning Anpassning 386 Högutbildade, överbelastad hjärna. Ljala, engagerade ch hårt arbetande höga krav på sig själv perfektinism strt kntrllbehv Ofta hög belastning även hemma. Förnekar ch kämpar envist emt krppens ch själens varningssignaler. Ratinaliserar brt allt annat i livet än jbbet. Upptäcker att de brunnit förgäves. Bygger sin självkänsla på förmågan att prestera gda arbetsresultat! Michael Rangne en övervikt av unga till medelålders kvinnr, ambitiösa, välbegåvade ch framgångsrika, sm under en längre tid envist förnekat ch kämpat emt krppens ch själens varningssignaler innan de brutit samman. Lars Tauvn, Läkartidningen nr Lästips m stress Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid

27 Skenet bedrar? Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psyks Är i kris Har prblem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hypthyres 392 Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra 1. Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin 397 Några vägar till diagns - psykiatrisk undersökning Symtm Anamnes från patienten Uppgifter från närstående Psykiskt status Intervjufrmulär ch skattningsinstrument Syndrm Sjukdm Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdm eller persnlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jbbet 2. Kan inte berätta Ingen sjukdmsinsikt Förstår inte sina persnlighetssvårigheter, trr att det är fel på andra eller att han har haft tur 3. Många tillstånd har inga säkra symtm sm alltid syns när man är sjuk 4. Sjuk i skv, frisk vid intervjun 5. Många tillstånd visar sig ffa vid stress ch mtgångar 6. Intervjuaren kan för lite m psykisk sjukdm Vet inte vad han ska fråga m ch titta efter Förstår inte vad han ser

28 Tråkigt men sant Om vår verklighetsuppfattning Många sm lider av psykisk hälsa kan lura även en erfaren psykiatriker m de vill det. i frisk fas finns inget att bservera i beteendet i sjuk fas går vissa symtm att dölja, andra inte Smliga sm lider av psykisk hälsa blir inte rätt förstådda ch diagnsticerade av läkare trts att de beskriver sina svårigheter efter bästa förmåga. Att ställa en krrekt diagns kräver vanligen gd förmåga att skapa kntakt med patienten gda kunskaper m psykiatri mycket tid åtskilliga möten skattningsinstrument intervjuer med anhöriga Hela beflkningen Neurs Psyks 403 Diagns? Några av de vanligaste tillstånden Jästsvampinfektin? Hypkndri? Tvångssyndrm? Smatiseringssyndrm? Vanföreställningssyndrm? Schizfreni? Depressin! Stressrelaterat kris, anpassningsstörning, utmattningssyndrm Depressin ch dystymi Biplär sjukdm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Narcissism Psykpati Brderline ADHD Aspergers syndrm Scial ångest Paniksyndrm Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Psttraumatiskt stressyndrm Störningar avseende ätande ch vikt Depressin ADHD DAMP Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Ätstörning UNS AN BN Obesitas Hets Tics Tvångssyndrm Störda ätbeteenden Ppulatinen

29 Frisk eller sjukt? En helt vanlig dag på Serafen 415 Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning? 415 Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. En helt vanlig dag på Serafen Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv Nya sjukdmar? Spelberende Utbrändhet Trötthetssyndrm Utmattningssyndrm Fibrmyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck 421 Knsekvenser av att inte bli återställd 1. Kunskap 2. Prfessinell behandling Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Slappna av Gemenskap Mening Humr Alkhl 4. Effektivt tänkande Kst Kärlek Jbbet

30 Sex gyllene regler för gd psykisk hälsa Akut inläggning 1. Sv: Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt 2. Knyt band: Till familj, vänner, medmänniskr 3. Mtinera: Gärna 3 x 30 min/vecka 4. Ät: Sunda kstvanr 5. Frtsätt lära: Behåll nyfikenheten, testa nya saker 6. Ge: Tid, kärlek, uppmärksamhet 7. KASAM: Sök meningsfullhet, begriplighet ch hanterbarhet (eget tillägg) Självmrdsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psyktiska inslag sm gör att patienten inte tänker ch handlar ratinellt. Intxikatin, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrfal scial situatin, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situatin, svår hpplöshet, nattsvart (självmrdsrisken är sannlikt hög även m patienten förnekar det). Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselves in the 21st century, Stress- ch sårbarhetsmdell Bi-psyk-sci-kulturell mdell Grad av sårbarhet Stress ch sårbarhet Sårbarhet Bilgi Psyklgi Hög x Stress Scialt Kultur x x Psykisk hälsa Låg Låg Hög Grad av påfrestning Här klarar sig nästan alla Att leva är en påfrestning Sårbarhet Sårbarhet Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! x x x Blir sjuka bara av att leva Klarar sig, så länge livet inte blir värre x x x Påfrestning Påfrestning Fantastiska mständigheter 435 Att leva ett vanligt liv!

31 När påfrestningarna ökar När påfrestningarna ökar ännu mer Sårbarhet Sårbarhet Alla dessa blir nu sjuka x x Ännu fler blir nu sjuka x x Klarar sig, än så länge x Påfrestning Only the strng survives x Påfrestning Vanligt liv + dum chef 437 Vanligt liv + dum chef + dum fru 438 Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men frdrar fta anpassning Depressin x x Biplär sjukdm x x Scial fbi x x Tvångssyndrm x x Generaliserat ångestsyndrm x Paniksyndrm x x Psttraumatiskt stressyndrm x x Specifik fbi x Ätstörning x x Schizfreni xx x Vanföreställningssyndrm x x Missbruk ch berende x xx ADHD x x x Autistisk störning x x Svag begåvning x x Ofta bekymmer Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men frdrar fta anpassning Utbrändhet x x x Utmattningssyndrm x x x Utmattningsdepressin x x x Paranida persnlighetsdrag Kverulansparanja Schizida drag x x Schiztypa drag x x Histriniska drag x x Instabila drag ( brderline ) x xx Narcissistiska drag Antisciala drag Passivt aggressiva drag Fbiska drag x x Osjälvständiga drag x x Tvångsmässiga drag x x Ofta bekymmer xxx xxxx xxx xxx xx Hur identifierar jag tillstånden? Hur identifierar jag tillstånden? Observatiner Uppgifter från den berörde Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Observatiner Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Ätstörning Schizfreni Ev mager eller överviktig. Ibland tecken på annan psykisk hälsa. Vanligen udda eller svag emtinell kntakt, egna idéer, frånvarande, ibland tankestörningar ch märkliga vanföreställningar. Knstig i kntakten. Inte sannlikt Inte sannlikt. Saknar vanligen sjukdmsinsikt. Trligt, m lett till prblem Högst sannlikt Depressin Biplär sjukdm Ev nedstämd, nedstämd, pessimistisk, svarta glasögn betr både förr, nu ch framåt. Smittar. Ev nedstämd, eller upprymd ch distanslös. Ofta scial ch trevlig i frisk fas. Ibland Ibland Trligt Mkt trligt Vanföreställ ningssyndr m Kverulanspar ania Missbruk ch berende ADHD Vanföreställningar m sådant sm principiellt skulle kunna inträffa. Övertygad m att det stämmer, kan försöka övertyga dig. Vanligen nrmal kntakt i övrigt. Prjicering på andra. Fel, rättvisr, kränkningar, missförhållanden, missnöje med fta många instanser. Berättar ev m förätter. Vid svårare tillstånd ibland rödbrusig, nedgången, kgnitiv nedsättning, flack eller inadekvat kntakt. Ofta syns inget i nykter ch icke abstinent fas. Narkmaner kan ha stickmärken men klär över dessa. Ev strukturerad i samtalet, svårt lyssna, pratar på, medelbar i kntakten, intensiv, svårt fkusera, hppar från tuva till tuva, distanslös. Ibland syns inget. Inte sannlikt. Saknar vanligen sjukdmsinsikt. Endast indirekt, enligt föregående klumn. Pratar m andra. Osannlikt Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Högst sannlikt Högst sannlikt, särskilt m varit indragen i föreställningarna Mkt trligt vid allvarligare tillstånd Trligt Scial fbi Osäker i kntakten, blyg, Ovanligt Mkt trligt tillagsinställd, övertrevlig Tvångssyndrm Ev mständlig i kntakten, måste Ovanligt Trligt säga allt, nervöst intryck, ritualer Generaliserat Ev rligt intryck, många frågr ch Ovanligt Trligt ångestsyndrm farhågr, vill veta att hamnar rätt Paniksyndrm Möjligen rligt ch säkert Ibland Trligt intryck, men märks vanligen inte Psttraumatiskt Ibland tecken till att inte må bra, Ibland Trligt stressyndrm rlig, nedstämd, svårt fkusera, tunn ch reserverad kntakt, tillitsbrist Specifik fbi Märks inte Sällan Tveksamt Autistisk störning Se separat bild. Ibland sm vid ADHD. Ibland udda ch knstig i kntakten. Bristande ömsesidighet ch turtagning i samtalet, kör sin stil. Lyssnar ev dåligt, pratar hellre själv. Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Mycket trligt Svag begåvning Ibland svårt att förstå mer astrakta resnemang ch att hänga med. Knkret framtning. Kan ha svårt att förstå humr. Ibland indirekt, m de svårigheter han upplevt. Ibland sekundär psykisk hälsa. Trligt 31

32 Hur identifierar jag tillstånden? Hur identifierar jag tillstånden? Utbrändhet Utmattningssyn drm Utmattningsdep ressin Paranida drag ch kverulansparan ia Schizida drag Schiztypa drag Observatiner Ev uppgifter m tidigare svårigheter, rimliga krav, integritetsknflikter, förstående arbetsplatser, att ha kmmit i kläm, trötthet, bitterhet ch negativism Ev uppgifter enl van, samt m trötthet, sömnsvårigheter, krppsliga bekymmer Ev sm van, + nedstämdhet, svartsyn, resignatin. Pratar m förätter, andras vilja ch elakhet, missförstådd ch försmådd, tillitsbrist. Fel på allt ch alla. Ibland garderad ch reserverad. Sällan öppen ch glad kntakt. Svag känslmässig kntakt, udda, flack, självtillräcklig, verkar inte riktigt engagerad i samtalet, verkar inte behöva andra. Ofta ensam ch enstöring. Kan te sig ungefär sm vid autisitiska tillstånd. Kan både se, låta ch tänka märkligt. Udda ideer, tankeflykt, astrlgi, klärvyance sv. Ofta ckså flack kntakt enl van. Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Enligt rutan till vänster. Ger vanligen ingen direkt infrmatin m att ha varit utbränd eller ss. Sm van Sm van Nej. Saknar insikt m prblematiken ch sin del i det hela. Men många indirekta uppgifter enligt rutan till vänster. Knappast. Upplever inte sin läggning sm ett prblem. Nej. Men ev indirekta uppgifter. Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Trligt Trligt Trligt Mycket sannlikt Trligt. Udda, enstöring, inte bra på eller intresserad av samarbete. Trligt. Udda, knstiga idéer, svår. Histriniska drag Instabila drag ( brderline ) Narcissistiska drag Antisciala drag Observatiner Uppmärksamhetssökande, dramatisk, förförisk, inadekvat intim, för nära i kntakten, saknar grund för sina översvallande mdömen, gränslös, självupptagen. Självförhävande, överdrivet självförtrende. Men flack i den djupare kntakten, mer beteende än äkta känsla. Kan vara labil i humör ch kntakt, växla snabbt, reagera kraftigt på vad du säger. Många är varma ch charmiga, andra kan vara flacka i den känslmässiga kntakten ch svåra att nå. En del ungefär sm vid ADHD (se det tillståndet). Ibland intensiv ch tröttande. Ibland märks ingenting i kntakten. Mest intresserad av sig själv. Självupptagen ch självförhävande. På ytan överdrivet självförtrende. Nedvärderar andra. Söker bekräftelse. Se separat bild. Sm van, samt mer uttalat förakt för andra, fkuserad på egna intressen. Bryr sig inte m mral, rättvisa, regler, nrmer. Kan ibland visa detta öppet, men många kan vara charmiga ch trevliga i kntakten. Se separat bild. Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Nej. Har ingen insikt m hur hn uppfattas. Ger ibland en del uppgifter m sina svårigheter, ibland inte. Nej. Saknar insikt. Endast indirekta ledtrådar. NEJ Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Högst sannlikt Högst sannlikt Högst sannlikt JA Hur identifierar jag tillstånden? Observatiner Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Förslag till agenda Fbiska drag Osjälvständiga drag Tvångsmässiga drag Inte säkert att någt märks under intervjun. Osäker, rädd att inte duga ch räcka till. Låg självkänsla ch lågt självförtrende. Ofta pessimistiskt lagd, depressiv framtning, ser det mesta från den negativa sidan. Orsbenägen. Inte säkert att någt märks under intervjun. Svag självkänsla ch självförtrende. Söker försäkringar m att få stöd ch hjälp, att inte få för mycket ansvar, att inte bli dumpad med för svåra uppgifter. Söker bekräftelse även för uppenbart lysande insatser. Inte säkert att någt märks under intervjun. Perfektinism, överdriven nggrannhet, kan inte avgöra vad sm är tillräckligt bra, svårt att välja, svra ch priritera. Kan vara bra i lagm mått på vissa psitiner, men vanligen ett betydande hinder för effektivt arbete. Ofta rigid i tanke ch handling, måste ha det på sitt sätt. Kan framkmma en hel del, har fta viss insikt i sina svårigheter. Men kan dölja dem hn m vill det. Sm van Saknar vanligen insikt. Kan ev berätta m förstående ch tacksamma chefer, slarviga medarbetare, är själv den enda sm arbetar tillräckligt nggrant, får inte den uppskattning hn förtjänar. Högst sannlikt. Osäker, men klarar mer än hn trr. Behöver mycket stöd ch uppmuntran. Kan prestera väl i rätt miljö. Ofta genererat viss trötthet hs överrdnade, besvärande uppmärksamhets- ch stödbehövande, kan ej arbeta tillräckligt självständigt. Mycket trligt. Ofta svår medarbetare i längden. Men m man lyckats hitta uppgifter sm drar nytta av persnens nggrannhet kan det ha fungerat bra. 1. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 2. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 3. Ett par användbara instrument för att värdera symtmintensiteten. 4. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna, inklusive stressrelaterad hälsa. 5. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 6. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? 7. Hur stöttar jag en människa i kris? 8. Vad kan chefen/rganisatinen göra för att stötta den i riskznen? 9. Hur kan vi hjälpa den sm är sjuk? 10. Vad göra vid sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid. 455 Screeningfrågr för depressin ch ångestsjukdmar Har Du under de senaste två veckrna känt Dig ledsen ch nere? Har Du under de senaste två veckrna tappat intresset för Dina dagliga sysslr? Att göra brt sig eller verka dum, hör det till Dina värsta rädslr? Undviker Du aktiviteter eller andra sammanhang m Du riskerar att hamna i centrum för uppmärksamheten? Är Din rädsla att göra brt Dig så str att Du undviker att prata med andra eller delta i sciala aktiviteter? Tvättar Du Dig mycket fastän Du egentligen är ren, eller har det varit så tidigare? Kntrllerar Du upprepat spisen eller att Du har låst dörren, eller har det varit så tidigare? Måste Du göra saker m ch m igen för att uppnå känslan av att det är precis rätt? Orar Du Dig nödigt mycket för bagateller? Är Du ständigt rlig? Är Du krppsligt spänd nästan varje dag? Har Du upplevt avgränsade perider, från sekunder till minuter, av överväldigande panik eller rädsla ch sm åtföljdes av hjärtklappning, andnöd eller yrsel? Finns det någn speciell plats, sak eller situatin sm ger Dig ångest, ch sm Du därför helst undviker? Har Du varit med m någn svår ch behaglig händelse, sm frtfarande stör Dig eller påverkar Ditt liv? Förslag till skattningsinstrument för mdömesgill chef vid Försäkringskassan Screening: Depressin: Ångest ch depressin: Scial ångest: Pstraumatisk stress: Stress: ADHD: Alkhl: DSM 5 screening (17 frågr) Frågr m hur du mår PHQ-9 ch MADRS-S HAD ch CPRS-S-A Scial Phbia Anxiety Scale PCL-S Karlinska Exhaustin Scale Vardagslivets stress ASRS-VI.I AUDIT

33 Förslag till skattningsinstrument för mdömesgill chef vid Försäkringskassan Tillstånd Instrument Var Screening Screening DSM 5 screening (17 frågr) Frågr m hur du mår 20hur%20du%20m%C3%A5r.pdf Depressin PHQ-9 Depressin MADRS-S Sjalvskattning.pdf Ångest ch depressin Ångest ch depressin Scial ångest Psttraumatisk stress Stress /utmattning Stress HAD CPRS-S-A Scial Phbia Anxiety Scale PCL-S Karlinska Exhaustin Scale Vardagslivets stress S)%2C%20Hspital%20Anxiety%20and%20Depressin%20Scale.pdf rm/lsas-sr.pdf rm/pcl-s.pdf ADHD ASRS-V1.1 RS_ADHD_Symtm%20Checklista_ pdf 468 Alkhl AUDIT S 1. S 2. S 3. T 1. T 2. T 3. G 1. G 2. G 3. Pa 1. A/Sp 1. P 1. D 1. D 2. Su 1. B 1. Ä 1. M 1. Ja Nej Vet ej Att göra brt sig eller verka dum, hör det till Dina värsta rädslr? Undviker Du aktiviteter eller andra sammanhang m Du riskerar att hamna i centrum för uppmärksamheten? Är Din rädsla att göra brt Dig så str att Du undviker att prata med andra eller delta i sciala aktiviteter? Tvättar Du Dig mycket fastän Du egentligen är ren, eller har det varit så tidigare? Kntrllerar Du upprepat spisen eller att Du har låst dörren, eller har det varit så tidigare? Måste Du göra saker m ch m igen för att uppnå känslan av att det är precis rätt? Orar Du Dig nödigt mycket för bagateller? Är Du ständigt rlig? Är Du krppsligt spänd nästan varje dag? Har Du upplevt avgränsade perider, från sekunder till minuter, av överväldigande panik eller rädsla ch sm åtföljdes av hjärtklappning, andnöd eller yrsel? Finns det någn speciell plats, sak eller situatin sm ger Dig ångest, ch sm Du därför helst undviker? Har Du varit med m någn svår ch behaglig händelse, sm frtfarande stör Dig eller påverkar Ditt liv? Har Du under de senaste två veckrna känt Dig ledsen ch nere? Har Du under de senaste två veckrna tappat intresset för Dina dagliga sysslr? Har Du under de senaste två veckrna haft tankar på självmrd sm en möjlig utväg? Har det under det senaste året hänt att Du eller någn annan tyckt att Du dricker mer alkhl än vad sm kanske är lämpligt? Tycker Du att Du har så mycket tankar kring mat ch Ditt ätande att det ibland kan kännas jbbigt för Dig? Har Du någn gång haft en perid m minst två dagar då Du känt Dig så bra eller uppåt att till mds att andra tyckt att Du inte varit Dig själv, eller att Du varit så uppskruvad eller energisk att Du kmmit i svårigheter på någt sätt? Frågr m ditt välbefinnande Frågr m Ditt välbefinnande (psykiatrin) Det är vanligt att våra patienter har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. För att minska risken för att missa viktiga besvär sm kanske plågar Dig - med risk för att Du inte får bästa möjliga behandling - ber vi Dig att fylla detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Frågr m Ditt välbefinnande (vårdcentral) Det är vanligt att människr sm besöker vårdcentralen har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. Vanligen handlar det m ångest ch nedstämdhet. För att lättare upptäcka m Du är en av många sm är drabbad av dessa mycket vanliga besvär ber vi Dig att fylla i detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Namn: Datum: Tack för Din medverkan! Frågr m Ditt välbefinnande (vårdcentral) Det är vanligt att människr sm besöker vårdcentralen har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. Vanligen handlar det m ångest ch nedstämdhet. För att lättare upptäcka m Du är en av många sm är drabbad av dessa mycket vanliga besvär ber vi Dig att fylla i detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Nyckel till frågrna (ja-svar) S 1 3 Misstänk scial fbi T 1 3 tvångssyndrm G 1-2 generaliserat ångestsyndrm Pa 1 paniksyndrm (med / utan agrafbi) A/Sp 1 agrafbi (med / utanpaniksyndrm), specifik fbi eller scial fbi P 1 maladaptiv stressreaktin, akut stressreaktin eller psttraumatiskt stressyndrm D 1 2 depressin / dystymi Su 1 suicidrisk. Diskutera mgående med läkare! B 1 alkhlprblem Ä 1 ätstörning M1 hypmani/mani/biplär sjukdm HAD (eller HADS) The Hspital Anxiety and Depressin Scale Saghäst

34 HAD: Tlkning av resultatet Depressin ch ångest 1-7 nrmalt (gäller endera delskalan) 8-10 gränsfall trligen ångest eller depressin PHQ-9 Patient Health Questinnaire-9 Depressin 8-10 mild depressin (gäller depressinsskalan)11-14 måttlig depressin svår depressin Ångest (gäller ångestskalan) 8-10 mild ångest måttlig ångest svår ångest DEPRESSIONSENKÄT (PHQ-9) Detta frågefrmulär är viktigt för att kunna ge dig bästa möjliga hälsvård. Dina svar kmmer att underlätta förståelsen för prblem sm du kan ha. Namn:.. Persnnummer:. Datum: 1. Under de senaste 2 veckrna, hur fta har du besvärats av någt av följande prblem. Inte Flera Mer än hälften Nästan alls dagar av dagarna varje dag a) Lite intresse eller glädje i att göra saker b) känt dig nedstämd, deprimerad eller känt att framtiden ser hpplös ut.. c) prblem att smna eller att du vaknat i förtid, eller svit för mycket d) känt dig trött eller energilös.. e) dålig aptit eller att du ätit för mycket. f) dålig självkänsla - eller att du känt dig misslyckad eller att du svikit dig själv eller din familj. g) svårigheter att kncentrera dig, till exempel när du läst tidningen eller sett på TV.... h) att du rört dig eller talat så långsamt att andra nterat det? Eller mtsatsen att du varit så nervös eller rastlös att du rört dig mer än vanligt.. i) tankar att det skulle vara bättre m du var död eller att du skulle skada dig på någt sätt.. 2. Om du kryssat för att du haft någt av dessa prblem, hur stra svårigheter har dessa prblem förrsakat dig på arbetet, eller för att ta hand m sysslr hemma, eller i kntakten med andra människr? Inga svårigheter Vissa svårigheter Stra svårigheter Extrema svårigheter PHQ-9 urval av frågr 1. Under de senaste 2 veckrna, hur fta har du besvärats av någt av följande prblem. Inte Flera Mer än Nästan alls dagar hälften av varje dag dagarna a. Lite intresse eller glädje i att göra saker b. känt dig nedstämd, deprimerad eller känt att framtiden ser hpplös ut.. c. prblem att smna eller att du vaknat i förtid, eller svit för mycket.. d. känt dig trött eller energilös... sv Om du kryssat för att du haft någt av dessa prblem, hur stra svårigheter har dessa prblem förrsakat dig på arbetet, eller för att ta hand m sysslr hemma, eller i kntakten med andra människr? Inga Vissa Stra Extrema svårigheter svårigheter svårigheter svårigheter Tlkning av PHQ-9 - diagnstik Egentlig depressin antyds föreligga: 1. m 5 eller fler av de 9 frågrna besvarats med minst mer än hälften av dagarna ch 2. m minst en av frågrna a. eller b. är psitiva, det vill säga besvarade med minst mer än hälften av dagarna. Annat depressivt syndrm antyds föreligga: 1. m 2-4 av de 9 frågrna besvarats med minst mer än hälften av dagarna ch 2. m minst en av frågrna a. eller b. är psitiva, det vill säga besvarade men minst mer än hälften av dagarna. Tanken är att läkaren utifrån självskattningen genm intervju bekräftar diagnsen ch då beaktar andra förhållanden i anamnesen (diagnsstöd). Instruktiner hur man tlkar PHQ-9 Str studie med 6000 patienter (Krenke, Spitzer et al, 2001): 10 p eller mer -> 88 % sensitivitet ch 88 % specificitet för egentlig depressin 5-9 p = mild depressin p = mderate depressin p = mderately severe depressin p = severe depressin

35 Tlkning av PHQ-9 - behandlingsbehv Liebwitz scial anxiety scale Guide för tlkning av scre på PHQ-9 4 Tyder på att patienten inte behöver depressinsbehandling Läkaren bedömer utifrån klinisk undersökning m behvet av behandling utifrån funktinspåverkan ch duratinen patientens symtm. 15 Tyder på behv av depressinsbehandling med antidepressiva, psykterapi eller en kmbinatin av behandlingar. Bra instrument, men man måste veta hur man använder den GAD, depressin, OCD etc kan ckså ge höga päng päng nrmalt för patientgruppen Mer än 60 päng trligen generaliserad frm av scial fbi Jag känner mig tidspressad 2. Jag rör mig snabbt sm m jag hade bråttm 3. Jag tycker mycket illa m att stå i kö 4. Jag blir irriterad på andra bilister 5. Jag går på högt varv ch driver på mig själv 6. Jag blir lätt tålig på människr sm gör saker ch ting långsamt 7. Jag tävlar med mig själv ch andra 8. Jag gör två eller flera saker samtidigt 9. Jag känner mig irriterad eller upprörd inmbrds 10. Jag pratar frt ch med starkt eftertryck 11. Jag kmmer på mig själv med att skynda mig även när jag egentligen har gtt m tid 12. Jag blir irriterad på människr sm är fumliga eller slarviga 13. Jag äter frt ch är den sm är färdig först 14. När jag talar med andra vill jag gärna få sista rdet ch övertyga de andra m att jag har rätt 15. Jag får utbrtt av ilska ch irritatin 16. När jag talar med andra tänker jag på annat än det vi talar m 17. Jag har svårt att göra ingenting 18. Jag faller andra i talet 19. Jag blir irriterad över de fel sm andra begår 20. Flk i min mgivning säger åt mig att varva ner ch ta det lugnare Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid. 486 Hur märker man att någn är deprimerad? Nedstämd Likgiltig Pessimistiskt tänkande Meningslöshets- ch hpplöshetskänslr Grinig Krt stubin Orkeslös Nedsatt mtrik ch mimik Långsamt tankeförlpp Idéfattig i tanke ch tal

36 Hur blir man av att ha en depressin? Kriterier för egentlig depressin Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött ch allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven ch självförsjunken. Svår att få kntakt med. Självupptagen, krävande ch anklagande. Okncentrerad. Trött ch företagsam. Skäms ch tycker att det vre bäst för alla att man inte fanns eller försvann. Svårt att ta emt hjälp. Minst fem av följande, minst två veckr: Nedstämdhet eller irritabilitet Anhedni förmåga att känna glädje Aptitstörning/viktförändring (alternativt utebliven för åldern nrmal viktuppgång) Sömnstörning Psykmtrisk störning Energilöshet Känslr av värdelöshet eller skuld Svårighet med kncentratin, tänkande, beslut Tankar på död, dödsönskan, tankar ch planer på självmrd Svårigheter ch risker Fler svårigheter vid depressin ch ångest Patienter med depressin Kncentratinsprblem Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Avvisande Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda Skäms ch känner sig sm en belastning Kan vara taggiga, griniga, aggressiva ch trevliga Har vanligen negativa vårderfarenheter i bagaget Kan bli suicidala sm följd av sitt tillstånd, ch vid negativa vårdupplevelser! Vi kan inte bjektivt registrera hur en annan människa mår utan att samtidigt påverka detta mående på någt vis. Vår bedömningsprcess är en del av behandlingen. Manlig depressin Att förstå depressin Sänkt stresstlerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskntrll Antiscialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt m sitt hjälpbehv Mer sällan kntakt med sjukvården Sämre cmpliance beträffande lika behandlingsstrategier Depressin påverkar de flesta av människans funktiner tänkande känslliv viljeförmåga varseblivning ch tlkning av verkligheten självbild energinivå sömn aptit

37 Biplärt syndrm Detta tillstånd kmbinerar depressiva ch hypmana/maniska episder. Mani är depressinens mtsats. Den kliniska bilden präglas av eufri / irritabilitet / expansivitet förhöjd energinivå ökad självkänsla snabbhet i tal ch tanke ökad kreativitet mdömeslöshet nedsatt sömnbehv ökad libid Patientens handlingar är fta mdömeslösa ch patienten kan senare bittert få ångra vad han ställt till med. Hur behandlas depressin idag? Psykterapi Stödterapi Kgnitiv /beteende/terapi Psykdynamiskt rienterad terapi (Interpersnell terapi) Psykfarmaka Antidepressiva m fl ECT elektrknvulsiv behandling Ljus Fysisk aktivitet Målsättning med behandlingen 1. Kunskap 2. Prfessinell behandling skall vara fullständigt tillfrisknande! frihet från depressinssymtm 3. Egenvård (= ett klkt liv) återvunnen arbetsförmåga återvunnen scial funktin Lära m Aktivering Mtin Kst 521 Detta mål kan uppnås för det stra flertalet patienter m tillgängliga behandlingsmöjligheter utnyttjas knsekvent (SBU) Slappna av Gemenskap Mening Humr Alkhl 4. Effektivt tänkande Kärlek Jbbet 52 2 Depressinsbehandling (SBU) Sammanfattande mdell för depressinsbehandling ECT Gd effekt psykterapi placeb läkemedel??? (ej prövat) Alltid: Vanligen: Läkarbedömning, stödjande samtalskntakt Antidepressiv medicinering Därtill: Åtgärder riktade mt prblem ch utlösande / vidmakthållande faktrer Dålig effekt Ibland: Psykterapi Lätt depressin Måttlig depressin Djup depressin Tack till Marie Åsberg, KS

38 Undanröj - m möjligt - eventuella utlösande ch bidragande faktrer Psykterapi vid depressin Smatisk sjukdm Missbruk Läkemedel Psyksciala prblem Arbete Relatiner Ensamhet Knflikter Eknmi Oavsett terapityp uppnås framgång först m patienterna återupptar aktiviteter sm var nrmala eller lustfyllda före depressinen. Mest stöd för effekt finns för beteendeterapi, kgnitiv terapi eller en kmbinatin av dessa. SBU Vad fungerar verkligen? Att hjälpa en deprimerad förhållningssätt ch praktiska förslag 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna Liten lathund Ta rdinerad medicin Sköt kntakterna med vården Lär dig så mycket sm möjligt m depressin Var uppmärksam på tecken på försämring Lev klkt undvik situatiner sm kan göra Dig sårbar för nya depressiner håll rytmen stressa lagm slarva inte med sömnen var försiktig med alkhl rör på Dig gör saker Du tycker m umgås med människr Du mår bra av Tänk på hur Du tänker 531 Mina sårbarhetsfaktrer saker jag mår sämre av eller riskerar bli sjuk av igen Identifiera allt du kmmer på Stress Ensamhet Människr Knflikter Situatiner Händelser Livsstil Dygnsrytm Arbetsmiljön Alkhl/drger Undvik/åtgärda dem 38

39 Uppmärksamhet på återkmst av tidiga sjukdmstecken, tidiga varningstecken Uppmuntra patienten till egenvård (= ett klkt liv) Mina tidigare depressiner har börjat med följande symtm: Om jag eller mina anhöriga märker någt av dessa symtm ska vi vidtaga följande åtgärder: 1. (Kntakta min läkare) 2. (Ta kntakt med ) 3. ( ) Lära m Kst Kärlek Aktivering Alkhl Mening Mtin Gemenskap Slappna av Humr Jbbet Stötta på rätt sätt Uppmuntra din anhöriges kntakt med sjukvården Följ gärna med vid besöken Hjälp henne att memrera det sm sägs vid besöket Hjälp henne att följa rdinatinerna Hjälp henne att fullfölja ev psykterapi Om din anhörige försämras se till att behandlaren snabbt infrmeras Det allra viktigaste du kan göra själv är att ta emt ch fullfölja föreslagen, vetenskapligt dkumenterad, behandling Psykterapi Antidepressiva läkemedel Elbehandling Stötta på rätt sätt Stötta på rätt sätt Det gäller att hitta rätt balans mellan kraven på den drabbade ch dennes faktiska förmåga För låga krav innebär att din anhörige inte får ptimal hjälp att använda sin egen förmåga att arbeta sig ur depressinen. För höga krav medför att din anhörige känner sig missförstådd ch kan även medföra att hn försämras i sin depressin pga upplevelsen av övermäktiga krav. Stödet bör i mångt ch mycket vara ett stöd till aktivitet i lagm mfattning Gå upp ur sängen Äta ch dricka Duscha Handla Ta en daglig prmenad Gå till arbetet m din anhörige klarar det

40 Ökad risk! Stötta på rätt sätt Stötta på rätt sätt Väl avvägd praktisk hjälp kan vara en lisa Handla Laga mat Diska Hämta barn på dagis Se till att viktiga saker blir mhändertagna Hyra ch övriga räkningar Kntakter med försäkringskassan Kntakter med arbetsgivaren Kntakter med arbetsplatsen Kntakter med sjukvården Se till att din anhörige avvaktar med stra ch viktiga beslut. Prata med din anhöriges barn ch andra närstående persner, ch hjälp även dem till den förståelse ch kunskap sm Du själv har skaffat Dig Några saker patienten helst bör undvika Om patienten har självmrdstankar se till att han får snar/medelbar läkarbedömning Stra ch viktiga beslut. Påtagliga förändringar. Flytta Byta arbete Starta skilsmässprcesser Stra eknmiska transaktiner. Långa ch dyra resr. Större sällskap. Gräl ch hårda argument. Krav på att rycka upp sig. Att ge upp. Suicidförsök Suicidplaner/ suicidavsikter/ suicidmeddelanden Suicidönskan Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet Vad du kan göra själv - handling Varför blir jag inte bra? Planera ditt dagliga schema. Gärna lista med dagliga aktiviteter. Ta itu med svårare uppgifter genm att skriva ned de lika delmmenten ch genmför sedan ett steg i taget. Skriv ned vad Du faktiskt gjrt ch klarat av. Slarvar med medicinen? Illa! Dåligt fungerande kntakt med vården? Rätta till eller byt! Dricker? Sluta! Svåra levnadsvillkr, hållbart leverne? Åtgärda, sök stöd! Ständiga knflikter? Knepig läggning? Psykterapi? Annan diagns, t ex biplär sjd eller Ta upp till diskussin ADHD? med läkaren. Fler diagnser samtidigt? Ta upp till diskussin med läkaren. Svårbehandlad depressin? Pängtera att du inte är fullt återställd ännu!

41 Varje psykiatrisk patient skall betraktas sm en ptentiell självmrdsrisk innan undersökning ch bedömning skett! 550 Våga fråga Självmrdsrisk vid depressin Var inte rädd för att fråga m dödsönskan ch självmrdstankar! Patienten vill ftast skna ss från att höra så gör det möjligt för patienten att svara ärligt! De flesta med depressin har suicidtankar ch ökad suicidrisk Utgå från att en deprimerad patient är suicidbenägen tills han/hn övertygat dig m att så inte är fallet Fråga alltid! Patienten sm suicidhtar är kanske suicidal! En patient med självmrdsrisk skall betraktas sm ett akutfall av samma dignitet sm kirurgins akuta buk ch medicinens hjärtpatient, ch är alltså i behv av akut mhändertagande!

42 Ökad risk Hn är bara ensam Att vara ensam är inte så bara. Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. 90% av alla suicid har sin bakgrund i depressin, alkhlism, stress eller krisreaktiner Ta ensamheten på allvar ch försök hjälpa patienten med den En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar frånkmligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! Några varningssignaler för hög suicidrisk Högt på suicidala stegen Suicidförsök Suicidplaner/suicidavsikter/suicidmeddelanden Suicidtankar Dödsönskan Hpplöshetskänsla Nedstämdhet Några varningssignaler för hög suicidrisk Tidigare suicidförsök Suicid i släkten Dålig kntakt under samtalet (möjliggör adekvat bedömning) Svår ångest Svår nedstämdhet Tung hpplöshetskänsla ch förtvivlan (även m dödsönskan/suicidtankar negeras) Sömnstörning Islering Berusning Skam- ch skuldkänslr Berusning Oavledbart ältande Svårt smatiserande 560 En patient med självmrdstankar behöver krisinterventin Självmrd är patientens lösning på ett lösligt prblem. Hjälp hnm finna en bättre lösning (eller att acceptera att prblemet inte är ett prblem utan ett villkr han måste lära sig leva med)

43 Det suicidala rummet Hjälp patienten ut! Oöverlagt trts känd bakgrund Når inte andra Vill leva, men inte så här kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Svartsyn ch tunnelseende Driver handlandet, påskyndar 562 Prbleminventering, ge struktur Invlvera närstående, var tillgänglig Ta över ansvar, hjälp patienten se skälen för att leva kas hpplöshet islering ångest ambivalens Tack till B Runesn för bilden! Vikariera sm hpp, aktualisera tidigare krislösning Omsrg, medmänsklighet, läkemedel 563 Diagnstik Om primärt ångestsyndrm, differentiera vidare: Hur tar sig ångesten uttryck? När kmmer ångesten? Vad utlöser ångesten, vilka situatiner är svåra? Vad tänker patienten när han har ångest? 568 Hur vanligt är ångeststörning? Punktprevalens 1. Scial fbi 2-19 % 13 % 2. GAD / GÅS 2-4 % 4-8 % 3. Tvångssyndrm 1-2% 2 % 4. Paniksyndrm 3-6 % 5. Agrafbi 3 % 1-8% Livstidsprevalens 6. PTSS 3-6 % (infödda svenskar) 13 % (utlandsfödda i Sv) 7. Specifik fbi 4-7 % % 1-5 6,7 % (PART) 20 % % (SBU) Kvinnr 25-30% (SBU) Män 13-20% (SBU) Svåra besvär av ängslan, r eller ångest (Fhi ) 4 % (män) 7 % (kvinnr) Ångestsyndrm, primärvård 15-30% 569 Kan man se att patienten har ångest? Ibland: Spänd Stel Kncentratinssvårigheter Rastlös, uppskruvad, på helspänn Psykmtrisk r Irritabel Skakningar Svettningar

44 Svårigheter ch risker Behandlingsfördröjningen illa ty Patienter med depressin Uppgivna Trötta Fårdiga Ger nedsatt kntakt Trr inte att någn bryr sig Svårt ta emt hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda Drabbar unga i känslig ålder. Ångesttillstånden är uttalat krniska. Ger försämrad livskvalitet. Sciala knsekvenser (ensamhet, förtidspensin, eknmi). Hög risk för smatiska ch psykiatriska kmplikatiner samt missbruk. Ökad knsumtin av smatisk vård. Överdödlighet. Ökad självmrdsrisk (paniksyndrm: 7-8 ggr ökad risk) Stra kstnader för samhället. 577 Scial fbi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sciala interaktins- ch prestatinssituatiner. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtm på ångest. Kan ha stark förväntansångest långt i förväg. Vid expnering stark ångest vilket kan ta sig uttryck i panikattacker, rdnad, stamning, svettning sv. Situatinerna undviks alternativt uthärdas under stark ångest. Funktinsstörningar avseende arbete, sciala aktiviteter ch relatiner Symtm vid scial fbi Några vanliga svåra situatiner Rädd för att stamma, tappa tråden, sätta i halsen, säga någt lämpligt, spilla ut kaffet Bltta tanken på bjudning, måltid på restaurang, grupparbete -> panikkänsla, hjärtklappning, svettning, svaghetskänsla, rlig mage. Svårt ringa känd persn/myndighet, gå på psten, äta inför andra sv. Uppfattas sm blyg, säker, inåtvänd, blir ev mbbad i sklan. Muntligt framträdande Dans Grupparbete Äta med andra Kurs Persnalfest Ftgrafering Kassakö Badstrand

45 Specifik fbi En av de vanligaste psykiska störningarna. Uttalad, bestående ch irratinell rädsla för särskild företeelse, aktivitet eller situatin (t ex djur, slutna rum, mörker, höjder, flygplan, bld, sprutr, tandläkare) sm man därför försöker undvika. Individen är medveten m att rädslan är överdriven. Expnering leder till ångest. Undvikande beteende vanligt. Vissa fbier kan vara mycket funktinsinskränkande. Evlutinsbilgiskt perspektiv frestande överlevnadsvärde. Vanligen finns dck samband med påvisbar händelse, betingning. Behandlas med KBT med gradvis ökande expnering. 590 Generaliserat ångestsyndrm Orealistisk ch överdriven ångest ch r kring många teman, samt svårigheter att kntrllera rn. Spänd vaksamhet i frm av sömnstörning, svårigheter att slappna av ch irritabilitet är vanligt. Ofta kmbinerat med krppsliga symptm. T ex muskelvärk, rlig mage, skakighet, trötthet, lufthunger, hjärtklappning, svettningar, muntrrhet, yrsel, urinträngningar, sväljningssvårigheter. 592 Panikattack en fruktansvärd upplevelse Intensiv ångest sm snabbt stegras till en kulmen ch så småningm ebbar ut Helt överväldigande Kraftiga sympaticussymtm Jag håller på att dö Jag håller på att förlra förståndet Delfenmen i många psykiatriska syndrm Minst fyra av följande: andningspåverkan, kvävningskänslr bröstsmärtr hjärtklappning eller bultande hjärta svindel, stadighetskänsla illamående skakningar, frssa svettning dmningar eller stickningar verklighetskänslr rädsla för att dö, bli tkig eller tappa kntrllen 594 Bryt de nda cirklarna! Panikattacker Or för nya attacker, förväntansr Undvikande av platser/situatiner, agrafbi 595 I vilken situatin utlöses attackerna? Den sm är i kris kan behöva prfessinell hjälp vid Paniksyndrm - neutrala situatiner. Scial fbi - fruktade sciala situatiner. Specifik fbi - specifik fruktad situatin. Tvångssyndrm - vid expsitin för situatin sm tvångssyndrmet gäller. T ex smuts vid renlighetstvång. PTSD - stimuli sm påminner m stressrn/traumat. Missbruk - ffa abstinens, ev rus. Depressin när den allmänna ångesten är sm värst, fta på mrgnen. (GAD - fluktuerande ångest. Ej attackvis) Ihållande sömnstörning Stark ångest dagtid Psyktiska reaktiner Depressin Självmrdsrisk Påtagligt hämmad eller försenad reaktin Överdeterminerad reaktin pga tidigare svårt trauma eller aktuell persnlighetsstörning

46 Psttraumatiskt stressyndrm Utsatt för exceptinellt htfull/katastrfal situatin (död, allvarlig sjukdm, ht, våldtäkt, incest, naturkatastrf, trtyr, gisslan, kncentratinsläger, bmbning) ch reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet ch skräck. Psttraumatiskt stressyndrm Den traumatiska händelsen återupplevs i frm av plågsamma tankar / minnesbilder, mardrömmar eller flashbacks. Påminnelse m traumat leder till intensivt behag. Undviker därför allt sm påminner m traumat. Bestående tecken på överspändhet i frm av t ex. sömnsvårigheter, vredesutbrtt, kncentratinssvårigheter, överdriven vaksamhet, lättskrämdhet. Generell känslmässig avtrubbning vanligt - nedsatt vitalitet, nedsatt intresse, känsla av likgiltighet ch främlingskap inför andra människr, begränsade affekter, avsaknad av framtidstr Psttraumatiskt stressyndrm Hur vanligt är det? Andra vanliga yttringar är Fbiskt beteende ch psyklgisk insnävning Negativa självbilder skyddslöshet, skuld, förmåga Störningar i emtinell anknytning Tillbakadragande från relatiner Rubbat förtrende till medmänniskr ch sciala spelregler % efter starka traumatiska händelser. Livstidsförekmst 3-6 %. Flyktingar i Sverige %. Ibland krniskt slutstadium med lika inslag av agrafbi, specifika fbier, depressin, missbruk, scial islering, känsla av meningslöshet ch likgiltighet inför relatiner. 605 Studie av 148 asylsökande i Sverige från Mellanöstern, Latinamerika, Afrika, Balkan, Östeurpa ch Asien: 117 PTSD - 79%! - varav 67 haft s-tankar/s-försök 24 annan psykisk sjukdm 7 psykiskt friska Marcell Ferrada-Nli Akut stressreaktin ch PTSD Akut stressreaktin KBT PTSD I första hand traumafkuserad KBT med expnering I andra hand EMDR I tredje hand SSRI Förslag till behandlingstrappa vid masstrauma Alla: Stöd (vänner, familj, lkala myndigheter ch frivilligrganisatiner) Okntrllerbara symtm trts stöd: Traumafkuserad kgnitiv beteendeterapi Debriefing ska inte användas efter traumatiska händelser för att förebygga PTSD! Debriefing kan förvärra tillståndet ch rekmmenderas ej vid masstrauma!

47 Flygrädsla kan vara uttryck för: Testfråga: Vad är flygrädsla? Specifik fbi (vanligast) Scial ångest Panikångestsyndrm med agrafbi GAD Tvångssyndrm PTSS Existentiellt; adekvat ch ratinell rädsla? Psyks Definitin Tillstånd med allvarligt störd realitetsvärdering Symtm Vanföreställningar Hallucinatiner Förvirring Desrganiserat tal eller beteende 617 Vad är en vanföreställning? Vanföreställningssyndrm En föreställning sm Är uppenbart felaktig ch rimlig Är krrigerbar Inte kan förstås utifrån persnens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå 619 Vanföreställningar (rimliga ch icke krrigerbara föreställningar) Icke bisarra - gäller sådant sm är principiellt tänkbart Avsaknad av schizfrena symtm Bisarra vanföreställningar Uttalade hallucinatiner Negativa symtm Funktinsnedsättning, utöver vad sm betingas av själva vanföreställningen

48 Typer av vanföreställningssyndrm Påverkad av grannen Förföljelseparania Kverulansparania Svartsjukeparania Hänsyftningsparania Dysmrfparania Megalmani (strhetsvansinne) Ertmani Ansgnsi Pseudgraviditet Parasitsparania Sjukdmsparania En gift kvinna i 70-årsåldern inkmmer till psykiatriska akutmttagningen. Tidigare frisk. Sedan ett drygt halvår sämre aptit, dålig kncentratin, r, rastlöshet ch dålig sömn. Trr att grannen vanför påverkar henne med hjälp av ett fläktsystem sm surrar avbrutet. Han riktar fläkten mt patienten vilket ibland ger henne smärtr i krppen. Hn anser även att grannen brrar i hennes glv för att jävlas med henne. P g a denna påverkan har patienten inte kunnat sva i sin säng, flyttar runt i lägenheten för att kmma undan ch har även försökt fly sin lägenhet. I status nteras sänkt sinnesstämning, tankeinnehåll av depressiv valör, nedsatt mimik. Föreställningar m att grannen påverkar henne så att hn har svårt att sitta still A. Karaktäristiska symptm 1) Vanföreställningar 2) Hallucinatiner 3) Desrganiserat tal (t ex uppluckrade assciatiner, splittring) 4) Påtagligt desrganiserat eller katatnt beteende 5) Negativa symptm, dvs affektiv avflackning, utarmat tankeliv eller viljelöshet 625 Exekutiva förmågr Vilka förmågr behöver vi för att klara livet i det mderna samhället? Arbetsminne. Organisering av tankar. Planeringsförmåga. Prblemlösning. Mental flexibilitet. Förmåga att skifta från en föreställning till en annan. Impulskntrll. Särskiljande av affekt. Kncentratin Reglera uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Impulskntrll Gå från A till B Planera Organisera Genmföra Förstå andras inre liv, empati Ömsesidigt samspel, scial interaktin Kmmunicera Förmedla sympati

49 Perceptinsstörningar ch svårigheter med exekutiva funktiner ch kgnitiner Funktinsnedsättning? Svårt att planera, rganisera, srtera Svårt att srtera sinnesintryck, klara av sinnesstimulans Svårt att kmma ihåg Svårt att hantera nya situatiner Svårt att klara av frustratiner Svårt att klara av självklarheter Annrlunda upplevelse av tid Svårt att hitta Stresskänslig I en miljö sm inte tar hänsyn till persnens funktinsnedsättning/förmåga blir denne funktinsnedsatt. Detta leder till str stress sm ger symptm ch beteendestörningar. Utvecklingsstörning / mental retardatin Generellt nedsatta funktiner/förmågr. IQ <70. Diagns genm neurpsyklgisk testning. Annan behandlingsstrategi/bemötande delvis. Patienter med ADHD har sm grupp 15 enheter lägre IQ än nrmala Hyperaktivitetssyndrm (AD/HD) Ouppmärksamhet Hyperaktivitet Impulsivitet DAMP DAMP- Deficit in Attentin, Mtr and Perceptin = ADHD + svårigheter med mtrik ch perceptin Stressade av det vardagliga livets undvikliga krav i vårt samhälle. Symtmen skall leda till funktinsinskränkning / hinder i det vardagliga fungerandet i flera lika situatiner ch miljöer. Dessa patienters livsbana präglas av allt vad deras ADHD ställer till med (förlust av arbeten, studiemisslyckanden, dåliga relatiner). Frustrerade över sina svårigheter, självkritiska, usel självkänsla. Andra vanliga symtm vid ADHD / DAMP Dyslexi Autistiska drag hs hälften med svår DAMP Klumpighet Auditiv perceptinsstörning Bristfällig tidsuppfattning Planeringssvårigheter Autmatiseringsprblem, t.ex. utföra inlärda rörelsemönster Man ska inte kunna kmpensera sin ADHD med andra faktrer, t ex hög intelligens. 49

50 Att förstå en människa med ADHD Symtm på ADHD Symtm på övriga tillstånd, dvs samsjuklighet + Funktinsinskränkning av ADHD Funktinsinskränkning av samsjukligheten + Psyklgiska knsekvenser Sciala knsekvenser Vi behöver se ch förstå summan av lidande, funktinsinskränkningar ch knsekvenser! ADHD hs vuxna - kvarvarande prblem / symtm Svårigheter att hantera små ch förväntade vardagsbekymmer ch stressrer; Blir förvirrade, störda eller irriterade ch brister i prblemlösningsförmågan Brister i skötsel av arbete/hem eller sm förälder Labila. Krta spntana eller reaktiva depressiva episder - ibland växlande med uppvarvning. Temperamentsfulla - övergående utbrtt Relatinsprblem Sömnprblem Fråga: vad ska man behandla? Målsättning med behandlingen Svar: funktinsnedsättningen! Diagns Förståelse Undvika sciala ch psykiatriska pålagringar Rädda självkänslan Anpassning av miljön Fungerande scial situatin Lindra vissa symtm CS kncentratin, uppmärksamhet, rganisatinsförmåga, humörstabilitet, självkänsla, minskad risk för missbruk Autistiska symtm Wings triad Aspergers syndrm Kmmunikativ störning Scial funktinsinskränkning Begränsade intressen, bristande förmåga till fantasi, udda lekbeteenden Förstår inte ömsesidig scial kmmunikatin eller sciala regler Nästintill förmögen att luras eller manipulera Lillgammal, lilla prfessrn Högtravande språk Enfrmig språkmeldi eller t.ex. gäll röst Kan prata alldeles för mycket; gåpåig Stelt krppsspråk; använder inte gester nrmalt Mimik sm inte passar tillfället eller utslätad mimik Klumpig i mtriken Mbbas fta i sklan 50

51 Aspergers syndrm (frts) När kan man misstänka att en persn har AS? Saknar gd förmåga till inkännande (men kan ha gd förmåga till medkännande) Rigid i tanken - förstår inte metafrer eller humr Behv att införa vissa rutiner även andra ska anpassa sig Pedantiskt knkret tankemönster (m andra) Odlar vissa intressen till det extrema mre rute than meaning Ser fta barnslig ut sm vuxen Märkligt klädd, kstymer Har fta svårt att känna igen ansikten Yttre/beteende: Ofta rutinbundenhet. Beteendet kan ibland inge misstanke m svårt tvångssyndrm, psykssjukdm eller utvecklingsstörning. Frmell kntakt: Mer eller mindre tydliga avvikelser i kmmunikatin ch scialt samspel. En del är tysta ch tillbakadragna, i sällsynta fall mutistiska, andra är mycket verbala. Mnlg kan föredras framför dialg. Bristfällig icke-verbal kmmunikatin är vanlig, inkluderade avvikande användning ch timing av exempelvis ögnkntakt, gester ch ansiktsuttryck. Språkbruk ch röstläge kan ibland vara mntnt, repetitivt ch steretypt. Samtalen utgår fta från patientens egna intressen. Nyanser i språket ch abstrakta resnemang kan vara svåra att förstå för patienten. Uttryck ch liknelser kan tlkas knkret, bkstavligt. Ibland finns andra språkavvikelser, såsm eklali eller att tala högt för sig själv. När kan man misstänka att en persn har AS? Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Emtinell kntakt: Kan ibland vara reserverad, avståndstagande eller påträngande, distanslös. Varierande grad av svårigheter att tlka emtinella stimuli kan finnas, liksm svårigheter med inlevelseförmågan i andras tankar, känslr ch avsikter. Psykmtrik: Steretypt, repetitivt rörelsemönster kan förekmma liksm hämmad, agiterad eller på annat sätt avvikande mimik ch mtrik. Affekter: Kan ibland uttryckas mindre tydligt. Tankeförlpp/kgnitin: Ofta avvikande, tendens att fkusera mer på detaljer än på helheten. Svårigheter att manipulera ch integrera abstrakt infrmatin, särskilt sådant sm rör scialt samspel. Särskilda dmäner kan finnas med exceptinell kgnitiv kapacitet. Psykstecken: Ibland auditiva, visuella eller sensriska perceptinsstörningar, men ej regelrätta hallucinatiner eller vanföreställningar. Scialt färgblind ( Pippi på kafferep ) Låg intuitiv scial förståelse Läser av dåligt (psykpater läser av bra) Svårt se andras behv, men bryr sig Rak kmmunikatin - säger rakt ut det vi menar Saknar farstu, tar in andra till köksbrdet direkt Umgänge krävande ch tröttande, behöver vara ensam ibland Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Specialintressen Förmåga till djup kncentratin Repetitivt beteende, lve f sameness, enkanalighet (skilj mt tvång) Stark integritet, principfast Bryr sig inte m grupptryck, vill inte göra m sig Går inte i flck utan rakt fram Gillar inte kallprat Ärlig, uthållig, ljal Ofta gtt hjärta, generös, trfast Ser varken upp till eller ner på andra -> kunderna gillar dem, men inte chefen Behv vara för sig själv, hitta sina egna tankar Språkliga egenheter (högverbal, missuppfattar metafrer, uppfattar rden bkstavligt) Svårt med förändringar, svårt att ändra sig, svårt byta riktning Svårt byta tankespår, sm ett lkmtiv Svag central cherens (tar in detalj efter detalj, lägger sedan ihp pusslet) Tar längre tid lära in färdigheter 51

52 Aspergers syndrm enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Annrlunda perceptin ( kniv i örat ) Blir lätt sensriskt överbelastad -> irritatin ch utbrtt Ögnkntakt fta jbbigt (mer närvarande när tittar brt) Ser fta munnen först (det är ju den man pratar med) Speglar inte alltid andras ansiktsuttryck (mer nllställda ansikten) Stel mimik -> andra trr att man inget känner Håll det du lvat Håll avtalade tider Döm inte -> persnen slipper försvara sig Röran berr på förmåga, inte slarv (sakligt prblem, inte mraliskt) Vid knflikter ch prblem: förklara vad sm hände, hjälp till att reda ut det Sparsamt med gruppsamvar (mkt tröttande) Låt slippa strukturerad gruppsamvar Förklara alla synliga regler Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Hjälp vid AS enligt Gunnel Nrrö Ge en funktin att fylla på arbetsplatsen Ge instruktiner före start Ge en tydlig arbetsbeskrivning, skrivna instruktiner ch knkret, verbal feedback (missar all tydlig/uttalad feedback) Specifika ch entydiga instruktiner (vad ch hur) Binära ch linjära instruktiner (behåll/kasta, arkiv/åtgärd) Var tydlig ch explicit. Säg vad du menar ch mena vad du säger Ge infrmatin visuellt, skriftligt ch i bild Låt göra en sak i taget Begränsa arbetsytan ch antalet alternativ (lägg ett lakan över röran i lägenheten) Försök förstå innan du försöker få persnen att ändra någt (blir annars dressyr ) Ge mycket tid för eventuella förändringar (sm en pråm, behöver tid att flytta på pickupen ) Utvecklingssamtal: feedback efteråt (dvs alldeles för sent), blir bara ledsen. Ge feedback direkt istället ( Nu gjrde du så här, nästa gång vill jag att du istället gör så här ) Belöningar ska kmma mgående, vara tydliga ch gälla någt persnen själv är nöjd med En cach nyckeln till framgång på arbetet Vid prblematiskt beteende Enskilt beteende eller uttryck för underliggande persnlighet? Många kan se ch be m hjälp med ett beteende utan att se mönstret av underliggande dysfunktinella persnlighetsdrag. Vad är ett realistiskt mål, dvs vilken nivå ska vi lägga interventinen på? Börja utifrån ch inåt, eller tvärtm?

53 Persnlighet ch persnlighetsstörning Persnlighetsstörning i DSM-IV 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter ch yttre beteenden sm skiljer sig från vad sm förväntas i persnens kulturkrets, ch sm finns redan i tnår eller ung vuxenålder. 2. Kmmer till uttryck inm kgnitiner, affektivitet, mellanmänskligt samspel ch impulskntrll. 3. Och sm leder till lidande eller nedsatt funktin. Kluster A: Udda, excentriska persnligheter - paranid, schizid, schiztyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila persnligheter - antiscial, brderline, narcissistisk, histrinisk p-störning. Kluster C: Ängsliga ch undvikande persnligheter - fbisk, självständig, tvångsmässig p-störning. Hur vet jag m patienten har en persnlighetsstörning? Att möta en patient med persnlighetsstörning Tänk tanken tidigt Skilj på state ch trait Det känns fta i kntakten, väcker starka känslr, anspänning Svårigheter i behandlingen kan försvåra den terapeutiska alliansen ch samarbetet, svårt passa tider, svårförståeliga reaktiner ch handlingar Patienten verkar ha en prblematisk relatin till många andra människr Missnöje, klagar på allt ch alla, besviken, bitter, avvisad Sciala funktinssvårigheter arbete, studier, relatiner Anamnes från patient, anhörig, persnal Barndmsanamnes Scial utredning Patienten uppfattar sig vanligen sm nrmal det är de andra det är fel på. Patienten bär fta med sig dåliga erfarenheter av att relatera till andra människr, ch förväntar sig att mötet med dig kmmer att bli likartat. Patienten förväntar sig vanligen att ingen hjälp finns att få, ch är fta misstänksam, reserverad eller avvisande mt andra människr, även de sm vill hjälpa. Samtidigt är patienten fta väldigt känslig för inbillade eller verkliga avvisanden ch separatiner ch känner sig fta lätt övergiven. Patientens reaktiner på dessa ch andra starka känslr kan lätt bli allvarliga ch resultera i t ex självskadehandlingar eller avbrytande av kntakten. 689 Paranid persnlighetsstörning Kverulansparania - kartr ch förväntningar Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne. Misstänker partner för att vara trgen. Upplever angrepp mt sig från andra. Uppfylld av tvivel på vänners ljalitet. Vågar inte visa andra förtrende. Tlkar in kränkning i skyldiga yttranden. Kan inte släppa, ältar gamla förrätter. Bemöt med respekt Väsentligen en paranid persnlighetsprblematik sm nu hängt upp sig på någn särskild persn eller situatin. Upplever angrepp mt sig från andra, tlkar in kränkning i skyldiga yttranden. En nyckelupplevelse sm upplevs sm en kränkning sätter igång prcessen. Kan vara en reell rättvisa eller ett bakslag sm han själv framprvcerat. När han väl börjat klaga kan han inte balansera den upplevda förrätten mt allt annat viktigt i livet, kränkningen tar överhanden. Det är sättet att argumentera sm avgör m en reaktin/klagare ska betraktas sm paranisk

54 Rättshaveristens persnlighetsstruktur Behandlingen är vansklig Persnligheten präglas av aggressiv självhävdelse, parad med misstr mt auktriteter ch samhällets administratin. Håller på sin rätt, överklagar från instans till instans. Varje avslag göder misstrn ch kverulansen. Gd men smal intelligens, gd förmåga att uttrycka sig. I btten låg självkänsla ch känsla av maktlöshet sm föder agg ch bitterhet. Kverulansen kan ses sm ett försvar mt dessa känslr. Den basala misstrn kmmer att gälla även läkaren, vården ch behandlaren. Den sm inte är för är emt! Behandlingsmtivatin saknas nästan alltid. Möjligen kan man få persnen att reflektera litet över vem han vill ska ha makten över hans tankar ch handlingar Ibland tvångsintagning m han uppfattas farlig. Neurleptikaeffekten högst säker. Förebyggande kan vara att andra tar hänsyn till smligas ökade känslighet för förmenta kränkningar B: Narcissistisk persnlighetsstörning Mer m narcissism Ett genmgående mönster av grandisitet, behv av att bli beundrad ch brist på empati Grandis känsla av att vara betydelsefull Fantasier m begränsad framgång ch makt Trr sig vara speciell ch förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar m särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrgant ch högdragen Låt henne sitta kvar på trnen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges. 698 Det finns både en sund ch en sjuklig narcissism Fåfänga, självbelåtenhet ch inbilskhet Upptagen av utseende, makt ch framgång Vill bli uppmärksammad ch beundrad Berende av beundran, andras gillande är det enda sm får dem att må bra Använder andra människr sm en spegel för att läsa av sitt eget värde, ch ens självkänsla styrs av det man tycker sig se Mer m narcissism Mer m narcissism Klarar inte kritik, ser den sm ett angrepp ch sm bristande ljalitet Kritik eller avsaknad på beundran kan framkalla starka negativa känslr ch beteenden En aggressivt laddad narcissist kan bli ilsken ch farlig vid kritik eller mtgångar Framhäver sig själva med sitt utseende, sina ägdelar ch sina förmenta talanger Trr sig ibland vara intellektuellt överlägsen Oförmögen ch villig att bry sig m andra. Allt kretsar kring dem själva. Liksm vid psykpati så finns inte andra människr, dessa är bara en förlängning av dem själva Andra persner är huvudsakligen instrument för att uppnå beundran ch makt Arrganta Tar gärna kmmandt, styr ch ställer Förväntar sig perfektin från alla Vanliga regler gäller inte dem, de kan tillåta sig mer än andra Deras skrytsamma sätt kan fta ses sm ett slags kmpensatin för bristande självkänsla ch självförtrende En del blir Casanvr i sin jakt på bekräftelse

55 Narcissistens tragik När allt är en rättighet känner man ingen glädje eller tacksamhet för det man får Det går inte att göra några insättningar! Terräng, kartr ch visiner vid narcissim Terräng, persnen: Helt vanlig människa Trligen svag självkänsla sm kmpenseras Terräng, andra: Lika mycket värda Inte intresserade av att ge särbehandling Visiner: Förtjänar särbehandling, special treatment Karta, persnen: Förmer, inte vem sm helst Viktigare än andra Vanliga regler gäller inte mig Karta, andra: Inte lika värdefulla sm jag själv 703 Psykdynamisk mdell Narcissim ch psykpati Överjaget Överjaget Jaget Omvärldens krav Jaget Omvärldens krav Detet Detet B: Brderline persnlighetsstörning Känslr sm fungerar Instabilitet gällande affekter, självbild ch relatiner, samt impulsivitet 1. Skräckslagen inför separatiner 2. Idealiserar ch nedvärderar 3. Störning i identitet ch självbild 4. Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) 5. Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) 6. Affektiv labilitet 7. Krnisk tmhetskänsla 8. Aggressivitetsprblem (inadekvat/intensiv vrede, temperamentsutbrtt, slagsmål) 9. Krtvariga gränspsyktiska episder Bli inte arg eller prvcerad 714 Ett sunt känslliv kännetecknas av känslr ch affekter sm, utifrån situatinen ch den kulturella kntexten, är rimliga ch adekvata samt lagm lättväckta, starka ch långvariga. Till detta kmmer en förmåga att uppfatta ch tlka sina känslr samt kunna dra slutsatser av dessa (sammanfattas ibland sm självkännedm), ch att kunna reglera ch uttrycka känslrna på ett funktinellt sätt. 55

56 Mer m brderline Mer m brderline Instabila Stra ch snabba humörsvängningar Instabil ch snabbt växlande självbild (värdelös -> fantastisk) Svartvitt tänkande Idealisering ch nedvärdering Impulsiva Ibland explsiva Skapar fta kas mkring sig Kriser vanliga Har svårt att lita både på sig själva ch andra vilket gör relatiner mycket besvärliga ch instabila. Skrämda av separatiner men beter sig så att de fta blir avvisade Blir lätt uttråkade Tmhetskänsla Deras persnliga gränser har fta ignrerats eller trampats på. Oftare än andra varit utsatta för incest, våld eller känslmässig försummelse sm barn. Strt lidande (jfr psykpater ch narcissister) Varför skada sig själv? Psykpaten i ett nötskal: Lindra spänning ch ångest Hejda skenande tankar Känna fysisk smärta i st f psykisk Få en känsla av behärskning ch kntrll Bestraffa sig själv, få utlpp för självhat Rena sig Visa upp sitt lidande Få utlpp för vrede Förhöja eller slippa ifrån sexuella känslr Känna spänning, få en kick Häva känslr av tmhet ch avstängdhet, återfå kntakten med verkligheten De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar m att tillfredsställa egna behv på andra människrs bekstnad Cre features B: Antiscial persnlighetsstörning, psykpat 738 Grandis Manipulativ Kylig brist på medkänsla Hal, pålitlig charm Före 15 års ålder aggressivt beteende mt människr ch djur skadegörelse bedrägligt beteende allvarliga nrm- ch regelbrtt Efter 18 års ålder svårt anpassa sig till nrmer, upprepat brttslig bedrägligt beteende impulsiv eller förmögen planera ständigt ansvarslös saknar ånger Var tydlig Låt dig inte duperas 56

57 Hares psykpatichecklista, HPC: 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandis 3. Behv av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patlgiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger ch skuldkänslr 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkntrll Prmiskuöst sexuellt beteende 12. Tidiga beteendeprblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många krtvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdmsbrttslighet 19. Överträdelse av villkrad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet Två aspekter av psykpati 1.Persnlighetsstruktur/karaktär 744 Brist på skuld- ch skamkänslr Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati Ser ingen anledning bry sig m andras behv 2. Beteende När andras känslr ch behv är vidkmmande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje ch nytta av Att man även har bristande impulskntrll ch förmåga att förutse ch bry sig m knsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre Några tankar m att bemöta en psykpat C: Fbisk persnlighetsstörning Kunskap m tillståndet dessa människr finns! Kunskap m skillnaden mellan charmig yta ch skrupellöst inre Känner du igen tillståndet hs någn så klarar du dig vanligen från allvarlig skada Utgå från att infrmatinen du får är felaktig/förvriden Utgå från att persnen försöker manipulera dig Terapeutisk allians uppstår sent, m alls, i terapiförlppet Tr inte att du kan ändra persnens persnlighet Om du lyckas ändra beteendet en smula tr inte att det är för din skull eller för att persnen ändrat sig på djupet Psykpater använder andra sm ett sätt att nå sina egna mål vad försöker persnen just nu få av dig? Undvik dem m alls möjligt Scial hämning, känslr av tillräcklighet ch överkänslighet för kritik Upptagen av rädsla för att bli illa mtyckt eller avvisad i sciala situatiner Undviker kntakt m ej säker på att bli mtyckt Känner sig lätt förlöjligad Undviker aktiviteter där man kan bli kritiserad eller avvisad Hämmad i nya sciala situatiner p g a känslr av tillräcklighet Låg självkänsla, mindervärdeskänslr Ser sig sm scialt duglig ch underlägsen C: Tvångsmässig persnlighetsstörning C: Osjälvständig persnlighetsstörning Upptagen av rdning, perfektinism ch kntrll Upptagen av detaljer Svårt genmföra uppgifter Fixerad vid arbete i st f fritid ch vänner Oflexibel i värderingar Kan inte göra sig av med skräp Ovillig att delegera Snål mt sig själv ch andra Stelbent ch envis Berende, behv av att bli mhändertagen, klängig Svårt ta vardagliga beslut Vill att andra ska ta ansvar i hennes liv Svårt uttrycka avvikande åsikt Vågar inte ta initiativ Mån m att vara till lags Obekväm ch hjälplös på egen hand Söker genast en ny relatin när en upphör Orimligt upptagen av rädsla för övergivenhet Ge patienten tid ch tålamd Tänk på att patienten vill vara till lags mt dig 57

58 Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan medarbetaren förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid. 749 Lästips m stress, stresshantering ch ett bra liv Stephen Cvey The 7 habits f highly effective peple Aleksander Kjaerulf Happy hur is 9 t 5 Ingebright Steen Jensen Ona Fyr för dig sm vill lyckas med andra Lisa Wade Så lyckas du sm medarbetare. Få ett bättre liv på jbbet Christer Olssn Vart är du på väg ch vill du dit? Jesper Juul Här är jag. Vem är du? Livet i familjen Kay Pllack Att växa genm möten Att välja glädje Jan Carlzn Riv pyramiderna Grdn Livingstn Tretti tuffa sanningar innan det är för sent Warberg/Larssn Rik på riktigt. En värdefull vardag är möjlig! Lästips m stress, stresshantering ch ett bra liv Lasse Berg Gryning över Kalahari. Hur människan blev människa Skymningssång i Kalahari. Hur människan bytte tillvar Martin Buber Människans väg Mihaly Csikszentmihalyi Flw, ledarskap ch arbetsglädje Anders Engquist Om knsten att samtala Daniel Gleman Känslans intelligens Rbert M. Saplsky Varför zebrr inte får magsår Peter Währbrg Stress ch den nya hälsan Aleksander Perski Ur balans Duktighetsfällan Tmas Danielssn Vad vre livet utan stress? Sctt M. Peck Den smala vägen Owe Wikström Långsamhetens lv eller vådan av att åka mped genm Luvren Lin Yutang Knsten att njuta av livet Vad kan arbetstagaren själv göra för att mtverka skadlig stress ch psykisk hälsa? Vad gör du m det börjar blinka rött på din bils instrumentbräda? Krppens larmsignaler: vår första åtgärd är att försöka få tyst på dem! Men att jag mår sm jag mår berr på någt. Vi btar symtmen med någt sm ger mer symtm eller nya prblem. Thailand ett par veckr lär inte heller åtgärda din taskiga självkänsla (eller vad det nu handlar m). För att veta var våra gränser går måste vi känna efter, ch lyssna på våra inre signaler även de svaga. 58

59 Budskapet Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism Reagera på varningssignalerna: Trötthet sm inte går över efter en nrmal natt- eller helgvila Sömnstörning Olustkänslr inför dagen Emtinell labilitet Irritabilitet Knflikter Oförmåga att släppa behagliga tankar I ökad mfattning tänka på arbetet ch ta det med sig hem Glömska Kncentratinssvårigheter Men lita inte på att du kmmer att känna dig trött sm en tidig varningssignal! Stark mtivatin kan dränka känslan tills sammanbrttet är ett faktum. Tack till Maria Larssn! 763 Läkartidningen nr Sluta med snarast: Sluta med på litet sikt: Fråga först varför du gör så mt dig själv! 772? Faktiskt möjligt, t ex eknmiskt berende av jbbet/chefspsten eller vad det nu gäller? Svag självkänsla, bekräftelsebehv? Ond cirkel för stressade för att rka ta itu med vår stress? Mår för dåligt, jbbigt att ta itu med någnting alls i livet? Begränsad förmåga till självdisciplin, den vi har går åt på jbbet? Det rliga kmmer utöver, sker till priset av stress eftersm det inte ryms inm den vanliga tiden? Jag vill intae dumpa min stress på andra genm att priritera eller delegera?

60 Dålig självkänsla? Jag är viktig ch värd att ha det bra! 1. Lev med integritet visa vem du är ch låt dina djupaste värderingar styra ditt liv 2. Umgås med människr sm visar att de tycker m dig sm du är, att du är värdefull för dem ch att du berikar deras liv 792 Många saknar av lika skäl förmåga att sätta gränser Öva! Säg vad du tycker ch vill. Ja respektive nej. För detta krävs gd självkänsla. Jag vet vem jag är, jag vet vad jag vill ch inte vill, jag är värd att respekteras ch lyssnas till, mina behv är legitima ch viktiga. Stress ch kntrll Stress är att inte ha kntrll över situatinen. Vill jag minska stressen måste jag ta kntrll. Lcus f cntrl : kan jag påverka ch hantera det sm inträffar i mitt liv, eller är jag bara ett hjälplöst rö för vinden? Inlärd hjälplöshet mycket stressande. Ju bättre cpingförmåga man har dest högre krav kan man klara utan att reagera med stress. Att ta kntrllen: Ändra det sm går Justera dysfunktinella kartr Rimliga ambitiner Se det beslutsutrymme ch de handlingsmöjligheter sm faktiskt finns Skaffa stöd Lathund i stresshantering V Ä L J (själv)!!! Annars väljer någn annan åt dig! Snack - du måste nästan ingenting! Du väljer det (men det kan vara svårt att inse detta)

61 Mina relatiner Jag själv Jbbet Kntrll över livet är jättebra för välbefinnandet men att TRO att man har kntrll över det man inte råder över är inte lika bra. Michael Rangne Här? Det mesta sm handlar m ANDRA människr ch deras beteenden Eller här? Knsekvenserna av mina val ch handlingar Mitt förflutna ch mina tidigare misstag Mig själv - välja, ta ansvar ch förändra Mina vanr Vässa sågen Mina känslr Mina kartr Min karaktär Hur jag är mt andra Ge löften till mig själv ch andra Det är stressande att ägna sig åt sådant man inte kan påverka! Skaffa kntrll över det sm går OCH Med glatt hjärta acceptera det jag inte kan kntrllera Välja mitt liv 826 Michael Rangne Händelse De flesta kmplexa mänskliga prblem är lösbara. Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Känsla Finns det någt annat sätt att se på det här? Saker händer hela tiden. Hur jag FÖRHÅLLER MIG till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Förväntan på ett smärtfritt liv skapar prblem ch ytterligare lidande. Beteende/handling styrd av känslan 837 Vad VILL JAG GÖRA MED MITT LIV, trts mitt lidande ch mina prblem?

62 Du kan inte välja rätt väg m du inte FÖRSTÅR! Hw can I enjy this persn, situatin, place, challange? Vilka valmöjligheter har jag just nu? Mår inte bra/ har prblem Ändra situatinen/världen Ändra vår önskan/ visin/förväntan Ändra tanken/bilden/tlkningen av situatinen/det inträffade Allt jag trr/tycker måste göras behöver i realiteten inte utföras Kartan Terrängen Visinen Faktiskt för mycket sm verkligen MÅSTE göras här -> kör på ch tar slut, säger ifrån eller låter bli -> säger ifrån, accepterar att inte göra jbbet perfekt ch en missnöjd chef/fru m nödvändigt 845 Händelse Sök prfessinell hjälp m du kör fast! Kgnitiva scheman ch grundantaganden Autmatisk (ev dysfunktinell) tlkning/tanke Negativ sinnesstämning Kgnitiva förvrängningar 846 Sömn ch hälsa Mat? Dryck? Sömn? Vila? Fritid? Nöjen? Mtin? Stress? Michael Rangne Behandla sömnprblematiken [ ] Om man hamnar i stressrelaterade sömnprblem ch inte kmmer ur det eller får behandling kan man inte bli bättre. Aleksander Perski 62

63 Budskapet Sömn ch hälsa Mycket stark samvariatin mellan stress ch sömnstörning Lösningen på stress ch tidsbrist är INTE att sva mindre! Planera in sömn i agendan Ju mer aktivitet, dest mer vila behövs. Viktigaste vilan är sömn, sm högpresteraren emellertid plägar skära ner för att hinna med. Därtill uppstår negativa spiraler där sömnens kvalitet försämras av stressen ch därför inte fungerar vederkvickande längre Även aktiviteter kan fungera sm återhämtning, OM de känns rliga ch kravlösa, ch sker helt frivilligt ch utan press Aktiviteter där man inte trivs eller känner sig accepterad sm den man är ger INTE återhämtning Naturen har en starkt stressreducerande effekt Fysisk aktivitet värdefull, men bör ske på arbetstid Både sömnens längd ch dess kvalitet viktigt ur hälssynpunkt. Bådadera försämras vid stress. Mycket talar för att det är den störda återhämtningen snarare än stressen i sig sm genererar prblemen. Störd/tillräcklig sömn ger funktinsnedsättningar (t ex kncentratinssvårigheter ch försämrat minne) sm står i prprtin till sömnbristen. Samband mellan störd/tillräcklig sömn ch hälsprblem (t ex insulinresistens, diabetes, fetma, metablt syndrm, utmattningssyndrm, depressin, hjärtsjukdm). Sömnstörning reducerar anablismen, förändrar crtislregleringen ch immunförsvaret. Stressade persner har högre andel micrarusal. Krt sömn (>6 tim) viktigaste prediktrn för UMS hs unga, i övrigt friska individer. Läkartidningen nr Läkartidningen nr Lyssna på dina inre signaler. Bry dig m dig själv ch hur du mår. Umgås mycket med människr sm du tycker m, ch sm bryr sig m dig. Lägg inte alla ägg i samma krg. Slarva inte med sömnen. Rör på dig. Ta pauser ch låt hjärnan vila ibland. Slappna av ch ha litet kul! Du kan slarva ch missköta dig litet grand då ch då, men försök inte göra dygd av nödvändigheten eller livsstil av undantaget! Ett gtt liv, minikursen: vad får mig att må bra? Bra saker Dåliga saker Bra människr Dåliga människr Upplever kraven högre än de är. Upplever vår förmåga att hantera kraven sm lägre än den är. Skiljer inte på bråttm ch viktigt. Jämförelsehelvetet - låter andra vara nrmen ch jämför ss med dem. Additinsstress vi försöker nå upp till summan av alla våra bekantas gda egenskaper ch prestatiner. The impster syndrme. Överkmpenserar för att mtverka våra svaga sidr. Dålig självkänsla underlättar allt detta! 63

64 Förnöjsamhet. Ifrågasätt kraven vems är de egentligen? Själv välja våra värderingar ch leva efter dem. Lära ss priritera, ch schemalägga våra pririteringar. Gör en Sluta göra-lista. Vi har ingen aning m hur andra mår ch har det bakm fasaden, så varför jämföra ss med dem? Vi kan mer än vi trr m vi försöker! Skriva dagbk ch reflektera över vår tillvar. 1. Åtgärda vår svaga självkänsla ch inte symtmen på den! 2. VÄLJA - tankar, känslr, handlingar ch vårt liv! 1. Allt vi vill lyckas med även att skapa ett lyckligare liv - frdrar mtivatin, ansträngning ch engagemang. 2. Lev medvetet, lev med frågan. Du är värdefull ch livet handlar m någt viktigt. 3. Avsätt minst en halvtimme - fast tid - var vecka till dig själv; hur du mår ch hur du använder din tid. 4. Läs någt litet var dag. 5. För en dagbk över tankar ch persnliga åtaganden. Skriv från båda hållen. 6. Sträva efter väl valda, självöverensstämmande mål. 7. Gör vanr ch rutiner av det sm är viktigt. 8. Hämta stöd hs andra. 9. Skaffa en bra mentr eller förtrgen. 864 Från ffer till styrman. En ds hälssam psyklgisk anarki. Pausa mellan varven. Balans i livet. Odla flera intressen. Scial gemenskap dla dina relatiner. Skratta, ch priritera livets glädjeämnen. Fysisk aktivitet. Krppskntakt ch sex. Träna aktiv avspänning. Kunskap ch intresse för prblemet. Inse att det finns ändligt med infrmatin men begränsad hjärnkapacitet. Inse att det finns ändligt att göra men begränsad tid. Människan måste bara två saker välja ch dö. Tyck m dig själv. Från ffer till styrman. En ds hälssam psyklgisk anarki Behandling av utmattningssyndrm Vill du lyckas med karriären ch trivas på jbbet? 1. Back t basics! Lära sig leva ett nrmalt liv igen Sömn Mtin Mat Vila, pauser Variatin Fritid Familj Struktur Regelbundenhet 2. Scialt stöd 3. Samtalsbehandling 4. Avspänningsmetder 5. Arbetsinriktad rehabilitering 6. Läkemedel Slutsats: sluta inte leva ett nrmalt liv för att du inte hinner, för förr eller sedan kmmer du att bli tvungen att lära dig leva igen! 1. Välj chef inte jbb eller branch En bra chef lyfter, utvecklar, inspirerar, ger näring. Ett tydligt ledarskap är den största stressfaktrn. En dålig chef är vanligaste anledningen till att man säger upp sig, håller dig tillbaka ch kan t m göra dig sjuk. 2. Välj en företagskultur sm stämmer med dina värderingar. 3. Hitta ett jbb sm känns kul, sm du brinner för. 4. Gör saker du är bra på. 5. Var äkta, var dig själv. 6. Planera inte för mycket. Testa, ta chansen när den dyker upp. 7. Ta en paus i livet då ch då ch reflektera över m du är där du vill vara. 867 Kairs Future 64

65 Skydda dig själv Upplevelse av mening med det sm sker. Känsla av att du ger någt, uppleva att du gör skillnad för någn annan, utan egen vinning. Få ut någt för egen del, låt dig berikas. Fkusera på det psitiva, på glädjen, på det sm faktiskt sker inte det sm ännu inte skett. Tacksamhet för det sm sker ch det du får. Rimliga krav på dig själv det krävs två för en tang. Acceptans - behandla det sm går ch lär dig leva med resten (båda parter). Stötta varandra i arbetsgruppen. Regelbundna möten i gruppen m stress ch hur ni har det, gärna ledda av utbildad samtalsledare. Stöd utanför arbetet. Ha ett liv Michael Rangne 871 Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? Att uppleva glädje ch mening. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Att göra gtt, ge någt till en annan människa Att lära mig någt m den andre ch m mig själv. Jag har någt att lära av varje människa jag möter. 872 Visa mig själv att jag duger Visa chefen att jag duger Visa mamma att jag duger Få beröm Stärka min självkänsla Har inget annat för mig Ingen aning Varför går jag till jbbet? Mening Inre tillfredsställ else Varför inte? Pengar Försörja min familj Kall, bidra till en bättre värld Materiell tillfredsställ else Karriär Rligt 874 Michael Rangne Jag kan inte vara på jbbet åtta timmar m dagen utan att ha kul. eller Arbete är en möjlighet till glädje, mening, lycka, utveckling, närande relatiner ch ett bra liv möda ch slit kan t m göra ss lyckliga!? Så jag ska se till att det inte blir så!

66 Att förändra sitt liv är nästan möjligt. Möjligen kan någt av detta fungera: Frälsning. Nästan dö (lycka, cancer). Fatta ett beslut, på allvar, på förbaskad gd grund, påminn dig m mtivet ch beslutet var dag, förkunna det för andra, be alla m hjälp. Försök inte klara det själv, i smyg! Du förändras smygande ch utan att du märker det. Du är bara en skugga av vad du kan vara. Du använder bara en liten del av din ptential. Du sprider inte energi ch glädje till människr mkring dig varken på jbbet eller privat. 881 Michael Rangne Min arbetsplats: Arbetsuppgifterna i sig? 2. Kunderna? 3. Arbetskamraterna? 4. Ledningen? 5. Flw, delaktighet i ett arbete där allt fungerar ptimalt? 6. Prfessinell stlthet, behärska ch utföra någt riktigt väl? 7. Mening, göra gtt för andra? 8. Humr? 9. Kmmunikatin? 10. Delaktighet? Mycket stress handlar egentligen m vantrivsel på jbbet. Då hjälper det inte att jbba mindre - du måste istället ÄNDRA på någt! 883 Och en hel del stress på jbbet handlar egentligen m förmåga att priritera. Räkna inte med att chefen, samhället eller din fru gör det åt dig! Bara du själv kan välja ditt liv. Bristande överensstämmelse med de förväntningar man själv har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. Vilka av dessa prblem har ni hs er?

67 Svårighetsgrad / krav Lägg dig i flwkanalen ch begär chefens hjälp m det behövs Ångest ch ängslan Självförverkligande Uppskattning Uttråkning Trygghet Gemenskap ch tillgivenhet Krppsliga behv Skicklighetsnivå / kmpetens / kntrll 889 Lev med integegritet! Bestäm vad sm är mest värdefullt hs dig ch kmprmissa inte brt det. Michael Rangne Michael Rangne 891 Vi måste själva må bra ch känna självrespekt för att ha någt att ge andra För detta krävs att vi lever ch arbetar i enlighet med våra egna värderingar ch övertygelser. Därför blir det svårt för ss att må bra i en rganisatin vars värderingar ch människsyn vi inte delar. Du ch din chef är inte med i lika lag - ni sitter i samma båt!

68 Hitta ett jbb du tycker m. Gör det bra. Och gå hem. Privata relatiner Make/maka Far/mr Sn/dtter Vän Jbbet Yrkesman Kllega Michael Rangne 897 Jag själv Fritid Fysisk hälsa Psykisk hälsa Michael Rangne Få jbbet gjrt. 2. Få jbbet gjrt i tid. 3. Få jbbet gjrt i tid med ett leende. 4. Känn dig själv. 5. Förstå dig på andra. 6. Stötta din chef. 7. Se den stra bilden. 8. Tänk själv. 9. Var ljal. 10. Skaffa dig tjckare hud. 11. Var klk. 12. Ha ett liv. Michael Rangne Se vad rganisatinen behöver Satsa på samarbete. Försök se saker ur andras synvinkel även din chefs. Vad behöver de av dig? Begär klara besked från din chef m vilka förväntningar han har på dig. Begär regelbunden, spntan återkppling vad gör du bra, vad kan du göra bättre ch HUR? OCH till dina egna behv! Du är på jbbet en str del av ditt liv. Se till att få ut mer än lönen för alla timmarna. Mening ch glädje! Du är en prduktinsresurs. Utveckla dig själv ch ditt kunnande kntinuerligt. Insikten att livet är mycket mer än arbetet kan göra dig till en bättre medarbetare. Ansvaret för allt detta ligger på dig själv. Michael Rangne 901 Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan rganisatinen förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid. 920 Företagets medvetna satsning på medarbetarnas trivsel avgör vilka medarbetare man lyckas attrahera ch behålla

69 Bad jbs kill peple 1. Försök kmma på några saker sm du själv skulle kunna göra för att ha det rligare på din arbetsplats, dvs saker sm du själv kan påverka. 2. Vad kan vi tillsammans göra för att trivas bättre på jbbet? 3. Vilka nödvändiga förändringar kan bara ske med ledningens hjälp? Undersökning: 821 vuxna, 20 års tid, arbetsdag 8,8 timmar. Resultat: De sm upplevde dålig stämning ch dålig uppbackning löpte 2,4 gånger så hög risk att dö än de sm inte gjrde det. Michael Rangne Sharn Tker 923 Är arbetsglädje ö h t möjlig i ett tillräckligt dåligt system eller med en tillräckligt dålig chef? 925 Hur är din arbetsplats? Skadlig? Ofarlig? Stress Hälssam? Hälsfrämjande? Hälsskapande? Integritetsknflikter Dåligt ledarskap Bristande arbetsglädje

70 Att välja rätt chef kan lägga åtskilliga friska år till ditt liv! Statistiskt sett lämnar din medarbetare inte företaget. Han lämnar dig. Michael Rangne Shit has a tendency t run dwnhill Vid sidan av bra arbetskamrater brukar en bra chef framföras sm abslut viktigast när det gäller att frma den gda arbetsplatsen. Samtidigt finns en utbredd kritik mt dagens chefer. Det gör ledarens förmåga till att skapa välmående på en arbetsplats till en av de stra framtidsutmaningarna. 930 Tmas Müllern, Den karismatiska chefen (SvD kt 2011) 931 Chefsutveckling sm preventin? Tillfällen för lärande ch utveckling av den egna rllen Kurser, mentrer eller cachning Dialg- eller backstagegrupper Gemensamt för de metder sm utvärderats i van nämnda studier är att fkus ligger på verkliga prblem ch dilemman sm de deltagande presenterar samt att metderna är manualbaserade. Med tanke på den relativt entydiga bilden av vilka chefsbeteenden sm bidrar till bättre hälsa bland persnalen finns det dck all anledning att se chefsurval, framför allt brtgallring av dem med negativa ledarbeteenden, sm en preventiv åtgärd. Ledarskapet påverkar medarbetarens hälsa Ledarskap sm är förknippat med gd hälsa hs medarbetare: Ger medel så att man kan genmföra arbetet (infrmatin, mandat ch tydlighet) Uppmuntrar att man deltar i utvecklingen av arbetsplatsen Ger stöd Inspirerar Visar integritet (rättvisa) Integrerar medarbetarna så att man kan arbeta bra tillsammans Ledarskap sm är förknippat med dålig hälsa hs medarbetarna: Auktritärt beteende Tvingar sin åsikt på andra Agerar äkta Ovänligt Drar sig undan Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36,

71 Utmärks av mer utvecklat arbete avseende Ledarskap Kmpetensförsörjning Kmmunikatin Delaktighet Hälsa ch sjukfrånvar Har en tydlig ledarskapsfilsfi där både sciala ch yrkesspecifika kunskaper betnas. Har ett bättre utvecklat rganisatriskt stöd till ledarna. Satsar i högre grad på internrekrytering av ledarna. Vad kan chefen ch rganisatinen göra för att mtverka skadlig stress ch psykisk hälsa? Vad utmärker en bra arbetsplats? Hälsa ch framtid, Magnus Svartengren, KI, redvisat på i juni 2009 av Jhan Larssn ch Stig Vinberg Nöjda medarbetare bryr sig m resultatet. Hjälp dina medarbetare med detta! Unhappy peple dn t give a damn. Vad kan arbetstagaren själv göra för att mtverka skadlig stress ch psykisk hälsa? Happy emplyees vastly utperfrm unhappy nes. Michael Rangne Varför har den stressrelaterade hälsan ökat? Varför har den stressrelaterade hälsan ökat? Arbetsöverbelastning vanligaste rsaken, men den samlade livsbelastningen är av betydelse. Sällan bara prblem på jbbet. Ratinaliseringar ch neddragningar på arbetsplatserna trligaste förklaringen. Empiriskt stöd för att strleken på persnalnedragningen i de svenska landstingen i början av 1990-talet var kpplad till antalet långtidssjukskrivna för psykisk hälsa fem år senare. Upprepade mrganisatiner, ändrade rller ch sciala strukturer mm spelar trligen ckså rll. Samhällsförändringar på 1990-talet? Persnalneddragningar på arbetsplatserna Ökade effektivitetskrav Längre arbetstider Större ansvar för individen att själv avgränsa sitt arbete Reducerade trygghetssystem Otrygghet i arbetet Ökad arbetslöshet Kan det vara så att arbetstrivseln ch arbetsglädjen sm berr av flera av de van nämnda betingelserna är den avgörande faktrn (min fråga)? Läkartidningen nr Läkartidningen nr

72 Vad kan rganisatinen göra för att förebygga hälsa? 1. Det uppdrivna samhällstempt. Mycket litet tid för reflektin eller att smita undan en stund. 2. Upplösning av existerande grupper. Vi får vår bekräftelse ch känslmässiga näring från andra, ch dessa är inte självklart utbytbara. 3. Otydligt ledarskap ch suddiga arbetsbeskrivningar, i kmbinatin med krav på höga prestatiner. 4. Individrelaterade faktrer sm t ex bristfällig självkänsla, svårigheter att säga nej ch sätta gränser, existentiella faktrer, meningslösa eller möjliga arbetsuppgifter. 5. Kulturellt betingat förnekande av känslrs avgörande betydelse. Vi befinner ss ständigt i någt slags känsltillstånd, ch detta är drivkraften för allt liv. Lars Tauvn, Läkartidningen nr Det finns många hundra förslag bara i detta bildmaterial (men mycket färre saker man kan göra när någn redan blivit sjuk). Man kan möjligt kmma ihåg dem alla. Högsta ledningen måste medverka genm att ge gda förutsättningar för att skapa en bra arbetsplats. Man behöver krt ch gtt skapa en arbetsplats där nrmalt flk kan trivas, känna glädje ch mening sv. Vilket man bara kan göra m man vet vad människr verkligen behöver. Vilket i sin tur förutsätter chefer sm kan, vill ch har mandat för detta. Utbilda, stötta ch ge dem utrymme för att ta väl hand m sin persnal. Förutsättningarna på smliga arbetsplatser möjliggör effektivt arbetstrivsel ch kmmer därför undvikligen att alstra höga nivåer av hälsa. 947 Inflytande Stöd uppifrån Återkppling Chefers behv Svenska chefer får tillräckligt stöd -> förmår inte ge tillräckligt stöd. Chefers arbetsvillkr Höga krav ch lite stöd. Knstant förändringstryck ch strukturmvandling Platta rganisatiner Målstyrning Fria arbetstider. Hög arbetsbörda ch hög arbetsintensitet. Ständigt mentalt sysselsatt med jbbet, tar det med hem, kan inte kppla av. Brist på återhämtning. Fkus på arbetsuppgifterna, hinner inte lyfta blicken, blir islerad från medarbetarna. Ensamhet, ej stöd på samma nivå. Sömnsvårigheter (32 %). Trötthet (30 %). Bristande arbetslust (12 %). SACO, 2000 SACO, 2000 Vad kan chefen göra för att förebygga hälsa? Vad kan chefen göra för att förebygga hälsa? Du behöver besluta dig för att dina medarbetare ska må bra, veta hur det går till, förmedla föresatsen till medarbetarna, se till att du har mandat ch förutsättningar uppifrån samt följa hur dina medarbetare mår. Viktigast: mnitrera frtlöpande samtliga dina medarbetare! Du måste helt enkelt veta hur de mår. Metd: gda samtal, sm bttnar i din medmänsklighet ch din kmpetens gällande hur man hjälper människr att må bra. Det är inte så svårt de allra flesta medarbetare kan mycket väl beskriva vad de behöver, ch de flesta har ckså rimliga krav. Om du inte tycker att denna bit är genuint rlig ch stimulerande, eller m du tycker att det inte är ditt jbb att hålla på med detta har du hamnat på fel pst. Gör redan när medarbetaren börjar klart att du är angelägen m att hen ska må bra ch att du vill bli kntaktad så snart hen inte gör det. Förklara gärna att det är din både viktigaste ch mest meningsfulla arbetsuppgift. Men lita inte på att alla förmår signalera, utan träffa regelbundet ch bligatriskt samtliga. Stress ch arbetstrivsel ska alltid vara ett fkusmråde vid medarbetarsamtalen. Infrmella möten kan naturligtvis ckså användas för att få en bild av hur persnen mår. Ha stress ch arbetstrivsel sm en fast punkt på APT. När individuella behv framkmmer, gör någt. När brister på arbetsplatsen framkmmer, åtgärda dem

73 Arbetsglädje ett annat rd för energi ch effektivitet Fråga vilket chefskap hen behöver! Varför är inte arbetsglädje en fast punkt på dagrdningen? Tack till Christer Olssn Varje ledare värd namnet vet hur deras medarbetare mår. Detta är ledarens främsta ansvar, ch det ska inte behövas en massa tårtbitsdiagram från persnalavdelningen för att visa det du bör redan veta hur de mår utifrån dina dagliga kntakter med dem. Utveckla människr. Lyfta fram ny talang, nya perspektiv ch andras kmpetens. Leda laget. Sätta företagets behv före sina egna. Genmföra förändringar. 956 Det centrala i chefsskapet är att skapa tillit ch det bygger man genm att vara rättvis, pålitlig ch förutsägbar mt sina medarbetare. Chefers sätt att leda har betydelse för medarbetarnas välmående Hälsfrämjande ledarskap tycks handla m Tydlighet vad gäller uppdraget i strt, rller ch uppgifter för den enskilde medarbetaren Samtidigt sm man behöver visa mtanke ch vara lyhörd (Jämför barnuppfstran : Barn behöver två saker värme ch gränser) Christer Sandahl Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36,

74 Medarbetarna vid en great place t wrk Litar på människrna de arbetar för. Är stlta över vad de gör. Trivs med människrna de arbetar tillsammans med. Tillit mellan ledare ch medarbetare är det sm betyder mest. Företag sm uppfattas sm a great place t wrk : Fkuserar på ch arbetar med företagskulturen, även i sämre tider. Medarbetarna är viktiga. Stra investeringar i persnalen. Fkus på att attrahera de bästa medarbetarna. Inser att nöjda medarbetare ger nöjda kunder. Kmmunicerar även de svåra frågrna. Tar ett samhällsansvar. Invlverar medarbetarna i beslutsfattandet. Infrmerar medarbetarna. Satsar på friskvård. Skapa en arbetsplats där människr trivs! Behven varierar, men så gtt sm alla vill: Ha rligt. Uppleva närande relatiner. Bli sedda ch bekräftade både sm människr ch för det de åstadkmmer. Uppleva mening med sitt arbete. Lära sig ch utvecklas. Välj dina värderingar ch lev dem. Stå för dem i alla riktningar. Det är inte fel att vara prfessinell, men det är viktigare att vara medmänniska. Inget slår en människa sm bryr sig på riktigt. Man kan inte leda människr sm man inte respekterar ch tycker m så se till att hitta det bästa hs varje medarbetare. Du har inga anställda du har bara människr sm väljer att låna ut sin tid så länge de får sina egna behv tillgdsedda. Inse, acceptera ch uppmuntra att de anställda har ett privatliv Några slutsatser för egen del Lagspelare Kan kavla upp ärmarna när det behövs Raka rör ch schyssta puckar Förmåga till perspektiv ch humr Vill jbba hs ss En lyckad anställning handlar m att matcha arbetsgivarens ch arbetstagarens förväntningar. En människa sm inte trivs med jbbet ch med livet i strt kmmer inte att prestera sitt bästa. Vill man hjälpa medarbetarna till gda prestatiner måste man utgå från grundläggande mänskliga behv ch underlätta för medarbetarna att tillgdse dessa även på arbetsplatsen. Ledarskap är inte en teknik eller en metd. Snarare är det en syn på livet, ett förhållningssätt ch en relatin till andra. För att vara en bra ledare måste man bry sig m sina medarbetare, ch visa att man vill dem väl. Dessutm underlättar det avsevärt m man tycker m sina medarbetare, åtminstne för det allra mesta. Man kan inte förvänta sig perfekta medarbetare eftersm det inte finns perfekta människr. Man får gilla det sm går ch acceptera resten. Uppgiften: att göra så gtt det går, inte att nå ett visst resultat

75 Arbetsgivarnas handlingsmöjligheter utifrån mdellerna 1. Persn-Envirnment Fit Omsrgsfull rekrytering ch insklning 2. Krav/kntrllmdellen Rimliga krav Tillräckligt antal medarbetare Infrmatin m vad sm händer Delaktig i beslutsprcesserna Kunskapsutveckling Tydliga mål ch ramar 3. Krav/kntrll/stödmdellen Människr, inte bara medarbetare Gemensam målsättning 4. Ansträngnings/belöningsmdellen Rättvisa (lön, befrdran) Bekräftelse, sedd ch uppskattad Scial status Ökad självkänsla 5. KASAM Mening Begriplighet Hanterbarhet 6. Maslach ch Leitner Rimlig arbetsbelastning Gd kntrll över arbetssituatinen Adekvat belöning Bra arbetsgemenskap Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete Medveten rekrytering ger tre gånger lägre sjukfrånvar Dessa företag har tydligare strategier för ledarskapet ch tar i större utsträckning till vara persnalens idéer m hur rganisatinen kan förbättras. För dem är det självklart att medarbetarna är delaktiga i det kntinuerliga förbättringsarbetet. Magnus Svartengren, prfessr vid KI Studie vid SLL s Centrum för flkhälsa ch Karlinska Institutet Medveten rekrytering ger tre gånger lägre sjukfrånvar Rekryterar cheferna internt. Karriärvägarna är tydligare. Genmtänkta strategier för att få persnal sm passar in i rganisatinen. Värderar ledaregenskaper sm scial kmpetens. Satsar på att få duktiga medarbetare. Att trivas i gruppen ch acceptera ch dela företagets värderingar är minst lika viktigt sm rätt kmpetens. Kmpetensutvecklingen styrs inte bara av verksamhetens behv utan ses även sm persnlig utveckling. Studie vid SLL s Centrum för flkhälsa ch Karlinska Institutet Medveten rekrytering ger tre gånger lägre sjukfrånvar Psitiv inställning till öppna diskussiner. Förmåga ta emt kritik från persnalen. Oftare direktkntakt med persnalen (går runt, eller frekvent telefnkntakt) -> närhet till persnalen ch bättre inblick i vad sm händer. Planerar verksamheten långsiktigt ch drar nytta av tidigare erfarenheter. Studie vid SLL s Centrum för flkhälsa ch Karlinska Institutet Företag med få sjukskrivna 1. Tydliga strukturer. Inm dessa kan medarbetarna röra sig fritt. 2. Satsar på ledarskapet. Stöd till ledarna, rekryterar ledare sm kan arbeta i grupp, delaktighet. 3. Gd kmmunikatin. Ledaren psitiv, vågar stå för sin åsikt men kan lyssna på andra, löser sakknflikter. 4. Intresse för medarbetarna ch hur de har det. Samt att chefen har högst 15 underställda. Hur chefen kan förebygga psykisk hälsa 1. Utveckla en värdegrund där alla behandlas med respekt ch värdighet. 2. Ledarskap där alla känner sig delaktiga i beslutsprcessen. 3. Alla ska ha kntrll över sin arbetssituatin ch sina arbetsuppgifter. 4. Alla ska ha rätt kvalifikatiner för sina arbetsuppgifter. 5. Medarbetarnas arbetsbörda ska vara hanterbar. 6. Flexibla arbetstider för att underlätta jämvikt mellan familjeliv ch arbetsliv. 7. Gd fysisk arbetsmiljö. 8. Utveckla en kultur där öppen ch ärlig kmmunikatin uppmuntras, ch där stöd ch ömsesidig tillit är nrmen. Från Hjärnkll 75

76 Friska företag är bättre på att: Friska företag är bättre på att: Se till att företagets värderingar är välkända för alla. Planera verksamheten långsiktigt, baserat på tidigare erfarenheter ch på företagets histria. Medvetet arbete kring ledarskapet Vara tydliga med vilket ansvar ledarna har, vad sm krävs ch förväntas av dem. Värdera scial kmpetens, utöver förmågan att prducera, vid rekrytering av ledare. Rekrytera ledare ch medarbetare internt ch ha tydliga karriärvägar inm företaget. Rekrytera persnal efter var de passar in ch inte enbart efter kmpetens. Se till att de anställda känner till sina befgenheter ch begränsningar. Studie vid SLL s Centrum för flkhälsa ch Karlinska Institutet Se medarbetaren sm en resurs, att inte låta kmpetensutvecklingen styras enbart efter verksamhetens behv utan att den även ses sm en utveckling för den anställda. Få medarbetarna delaktiga i förändringsarbetet ch att ta tillvara deras idéer. Värdesätta infrmella infrmatinsvägar ch ha direkt kntakt med medarbetarna för att få veta vad sm händer i rganisatinen. Vara öppna för diskussin ch kritik ch ha en psitiv attityd till att lösa prblem. Ha strategier ch plicies för sjukfrånvarn ch att vara insatta i hur många sm är krttids- respektive långtidssjukskrivna ch varför. Studie vid SLL s Centrum för flkhälsa ch Karlinska Institutet En psitiv arbetsmiljö (studie av arbetsplats med mkt gd arbetsmiljö) 1. Adekvata resurser ch begriplig struktur 2. Gemensam upplevelse av meningsfullhet 3. Tillit ch delat ansvar i arbetsgruppen 4. Pålitliga, rättvisa, förutsägbara, engagerade ch mtänksamma chefer Upplever att den gemensamma visinen förverkligas i det dagliga arbetet. Stlt över att göra ett bra arbete. Tillräcklig kntrll över sin arbetssituatin. Arbetet belönande i sig självt, upplevs meningsfullt ch viktigt. Stresshantering på arbetsplatsen Långsiktigt arbete, tar aldrig slut. Stresshantering på både rganisatrisk ch individuell nivå. Arbeta utifrån mål ch värderingar. Delaktighet ch arenr för möten. Infrmatins-APT ch diskussins-apt. Skapa tid för reflektin. Kntrll ch autnmi. Lev sm du lär. Hjälp medarbetarna känna igen stress hs sig själva ch varandra. Hjälp medarbetarna hitta trivseln i vardagen. Hur är vi med varandra här? Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Stresshantering på arbetsplatsen Skapa tid för återhämtning. Klla att persnen kan kppla av på fritiden (annars illa stressad). Hjälp medarbetaren ha det bra ch få näring även privat. Mtverka ensamhetsupplevelse privat ch på jbbet. Hjälp medarbetaren se att man själv kan reglera sitt inre tillstånd. Hjälp medarbetaren till mer realistiska tankar ch tlkningar. Vilka hjärnbanr väljer jag att skapa just nu? Vid svår stress: se till att medarbetaren får prfessinell hjälp. Men stress är sällan ett individprblem. Psykterapi + åter till samma kntext -> återfaller fta. Lagm antal medarbetare/chef (högst 15). 1. Rimlig arbetsbelastning 2. Gd kntrll över arbetssituatinen 3. Adekvat belöning 4. Bra arbetsgemenskap 5. Klara riktlinjer för befrdran, rättvisa 6. Inga värdeknflikter, meningsfullt arbete Maslach ch Leiter

77 Autnmi Kunna styra sin tid Kunna reglera arbetsmängden Kunna styra arbetsuppgifterna Gärna få utlpp för självförverkligande / högre behv sm kreativitet ch att uttrycka sig själv ch sin persnlighet Hur leder stress på arbetet till sjuklighet? Krav/kntrll/stödmdellen: Spänt arbete (höga krav + litet beslutsutrymme) rsak till ca 10 % av alla hjärtinfarkter Ont i rygg/nacke/skuldrr: höga psykiska krav, litet belutsutrymme, dåligt scialt stöd ökar risken. Kmbinatinen av både fysiska ch psyksciala påfrestningar i arbetet ger kraftig överrisk för ländryggsvärk hs arbetande kvinnr. På arbetsplatsen förefaller det sm att gda persnliga relatiner ch en känsla av gemenskap mellan medarbetarna förebygger utbrändhet. Behövs även bra stöd utanför arbetsplatsen. Mentr säkert bra för många Vad skapar friska företag? Känt sig utfrusen, inte välkmmen i gruppen -> förebådar sjukskrivning! Hur är vi mt varandra här hs ss? Fryser inte ut medarbetare, ch ser m det händer. Psitive regards. Utgår från varandras gda uppsåt, förmedlar att vi vill varandra väl. Vänlighet ch välvilja

78 Företagets kultur ch medarbetarnas behv Sedd, hörd, bekräftad, uppskattad Individ, inte utbytbar Behövd Ansvar, initiativtagande, arbetsglädje mm är resultat av kulturen Organisatinen behöver skapa en kultur sm uppmuntrar detta Osjälviska ch rättvisa ledare sm ser till verksamhetens bästa Tydliga ch kända principer för fördelning av arbetsuppgifter, förmåner, befrdran, lön Medarbetarna har möjlighet att framföra sina synpunkter Medarbetarna känner sig behandlade med mtanke ch respekt Tack till Christer Olssn 1020 Eknmisk Scial Status Erkännande Möjligheter Även i jämförelse med andra En annan riskfaktr är att man uppfattar sig sämre ställd / belönad än andra medarbetare En medarbetare sm känner sig depraverad eller kränkt bidrar sällan till en bra stämning på arbetsplatsen Centralt att skapa en känsla hs de anställda av att arbetsplatsen är rättvis i alla avseenden Till detta kan lämpligen fgas Salutgent ledarskap ch KASAM Mening Aarn Antnvskys begrepp KASAM. För att vi ska må bra behöver vi en Känsla Av SAMmanhang: Begriplighet Meningsfullhet Hanterbarhet (Aarn Antnvsky, Hälsans mysterium) Begriplighet Hanterbarhet Mening: Mtivatin, varför är vi här, vilket är det övergripande syftet? Begriplighet: Hur fungerar det här, vad gör vi, vilken är min rll? Hanterbarhet: Jag har den kmpetens, de resurser, den tid ch det stöd jag behöver. Släpa sten eller bygga katedral?

79 Omrganisera? 1. Fråga först: Är detta MENINGSFULLT? 2. Om inte låt bli. 3. OM meningsfullt : DIALOG m vad, varför ch hur. Förklara meningen för medarbetarna Gör det begripligt ch hanterbart för dem. Ledarens överrdnade ansvar är att hjälpa alla medarbetare bli katedralbyggare ch inte stenhuggare. Michael Rangne Visa mig själv att jag duger Visa chefen att jag duger Visa mamma att jag duger Få beröm Stärka min självkänsla Har inget annat för mig Ingen aning Varför inte? Det vill säga: vad driver just denna medarbetare? Pengar Försörja min familj Mening Inre tillfredsställ else Kall, bidra till en bättre värld är bland annat ett resultat av icke uppfyllda förväntningar. Skapa rimliga förväntningar på vad arbetet innebär. Materiell tillfredsställ else Karriär Rligt Vill jag hjälpa eller påverka måste jag arbeta här! Världen Kartan Arbetsgivaren måste förstå vad sm driver varje enskild medarbetare ch försöka tillgdse dessa behv. Visinen Ju större överensstämmelse mellan arbetstagarens ch arbetsplatsens värderingar ch förväntningar, dest bättre mår medarbetaren ch dest bättre jbb utför hn/han

80 Hur kan man få människr att engagera sig? Tänk dig en arbetsplats där alla ger järnet inm just det mråde de helst vill ägna sig åt ch är allra bäst på! Så vad behöver just denna medarbetare för att må bra ch prestera på tppen av sin förmåga? Sitt ner med varje medarbetare ch fråga vad han är allra bäst på vad han allra helst skulle vilja göra mer av på arbetet vad han behöver från arbetsplatsen ch chefen för att prestera på tpp Undersök sedan vilka möjligheter det kan finnas ch återkppla till medarbetaren. Nya medarbetare måste köpa rganisatinens kultur, mål ch visiner innan de tillåts stiga mbrd. Vilka vi är, vad vi gör, vad vi står för, vad du kan vänta dig av ss ch vad vi förväntar ss av dig. OM det låter sm rätt skuta för dig är du välkmmen mbrd! Utbilda ch träna msrgsfullt alla nya ch gamla medarbetare m rganisatinens mål ch visiner, vad vi egentligen menar med dem, varför vi har dem Relatiner ch närhet? Vänner, föräldrar, barn, fru? Intressen, hbbies? Självkänsla, stlthet, integritet? Persnlig utveckling? Ohälsa, stressrelaterade sjukdmar? Relatiner ch närhet Utlpp för mina intressen Mening Glädje Självkänsla, stlthet, integritet Persnlig utveckling Hälsa Vi måste få lika mycket sm vi ger på arbetet, vi måste få påfyllning! Självförverkligande En anställd är en investering sm måste vårdas ömt. Trygghetsbehv Uppskattning Gemenskapsch tillgivenhetsbehv Krppsliga behv Michael Rangne

81 Vad kännetecknar företag ch medarbetare sm lyckas, sm når sina mål ch sm har vansinnigt rligt på vägen? Men innan du kmmer så långt måste du inse någt smärtsamt: i de flesta företag ch rganisatiner är jbbet trligt tråkigt. Ingebrigt Steen Jensen, Ona Fyr Michael Rangne 1050 Michael Rangne En anställning = TVÅ kntrakt! 1. Det uttalade 2. Det underförstådda Bristande överensstämmelse med de förväntningar man själv har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten Vilka av dessa prblem har ni hs er? 1054 När det inte är rligt. Vid bristande återhämtning. Vid förmåga att kppla brt de känslmässiga påfrestningarna på fritiden. När arbetet kräver att man förställer sig. Vid bristande överensstämmelse mellan arbetstagarens ch arbetsplatsens förväntningar. När uppgifterna kmmer i knflikt med ens persnliga integritet. Vid en knflikt där arbetsplatsens/ledningens krav för tillfället synes förenliga med medarbetarens bästa hur väljer jag då att göra, var har jag min ultimata ljalitet? Med andra rd pririterar jag medarbetarens eller rganisatinens behv när det bränner till? Michael Rangne

82 Svårighetsgrad / krav Att vara chef kan allvarligt skada din persnlighet Ingen ärlig feedback Satsa på självkännedm 1. Hur gör du idag för att skaffa dig en bild av hur du ch dina insatser uppfattas av medarbetarna? Inga likvärdig relatiner Alla vill ha någt från dig 2. Hur gör du för att skaffa dig pålitlig infrmatin m det egentliga tillståndet i din rganisatin? Vem kan man lita på? 3. Vill du ändra på någt framöver? Hur? Göder din eventuella narcissism ch självgdhet Hjälp dina medarbetare arbeta i flw Hur känns det att vara i flw? Ångest ch ängslan Uttråkning 1. Målsättningarna är tydliga. 2. Feedbacken är medelbar. 3. Balans mellan möjlighet ch skicklighet. 4. Kncentratinen fördjupas. 5. Nuet är det sm betyder någt. 6. Kntrll är inget prblem. 7. Känslan av tid är förlrad. 8. Förlust av egt. Skicklighetsnivå / kmpetens / kntrll Csikszentmihalyi 1066 Skapa en rganisatin sm stödjer medarbetarnas möjligheter att hitta en bra balans mellan egna ch rganisatinens behv Och hjälp dem hitta balansen mellan sin persnliga integritet ch behvet av samarbete! Integritet Knflikt Samarbete Integritet Knflikt Samarbete Individ Grupp/samhälle Smärta Originalitet Smärta Knfrmitet Signal/symtm Signal/symtm

83 Var har du din medarbetare? Samarbetar han för mycket eller för lite? Samarbetar han på ett sätt sm är bra eller dåligt för hnm? Privata relatiner Make, far, sn, vän Jbbet Yrkesman, kllega Integritet Samarbete Medarbetarens psitin är avgörande för chefens insatser! 1074 Fritid ch hälsa Fysisk ch psykisk hälsa Michael Rangne 1075 Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid. Arbete ch risk för hälsa, sammanfattning 1. Det finns anledning att anta att en arbetssituatin sm man finner meningsfull ch sm innebär ett tydligt uppdrag minskar risken för hälsa. 2. Hur arbetet utfrmas är en fråga för ledningen, sm ckså kan vara en utsatt psitin. Sm chef eller arbetsledare kan man behöva stöd inte bara i svåra persnalärenden i samband med sjukskrivning utan ckså för att hantera den kmplexa chefsrllen över huvud taget. 3. Hur chefer utövar sitt ledarskap har sannlikt större betydelse för medarbetarnas hälsa än vad tidigare frskning visat ch är därmed ytterligare en viktig arbetsmiljöfaktr. 4. I ett heltäckande system för interventiner på arbetsplatsen bör man även se till att den högsta ledningen är invlverad ch, inte minst, att den får ta del av systematiska utvärderingar sm innefattar såväl hälsaspekter sm eknmiska investeringskalkyler. 5. Arbetsmiljö- ch hälsenkäter har använts med framgång för att identifiera ch ge stöd till persner sm befinner sig i riskznen för stressrelaterad hälsa. 6. I samband med sjukskrivning finns det frskningsstöd för att göra tidiga insatser. De bör innefatta såväl behandling (gärna i grupp) sm åtgärder på arbetsplatsen för att underlätta återgången till arbetet Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Några saker man kan göra för att öka medarbetarnas hälsa ch öka chansen att de kmmer tillbaka vid sjukskrivning 1. Beakta Maslachs slutsatser, krav-kntrll-stödmdellen samt ansträngnings/belöningsmdellen. 2. Rekrytera chefer medvetet. 3. Lär upp cheferna inm hälsfrämjande ledarbeteenden ch arbetsförhållanden. 4. Reflekterande kllegiala samtalsgrupper med strukturerat arbetssätt. 5. Arbetsmiljö- ch hälsenkäter, t ex AHA-metdiken. Riktade insatser sm engagerar de anställda genm feedback ch individuellt anpassade förslag ger störst kstnadseffektivitet. Erbjud de i riskznen feedback ch adekvata hjälpinsatser (FHV, kurser). Förutsätter chefernas engagemang ch medverkan. 6. Emplyee assistance prgram. 7. Chefen håller kntakten med ch engagerar sig i de sm är sjukskrivna. 8. Gruppterapi för sjukskrivna (evidensbaserat ch kstnadseffektivt). 9. Adekvata förändringar i den sjukskrivnes arbetssituatin. 10. Gradvis arbetsåtergång. Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Sex gyllene regler för gd psykisk hälsa 1. Sv: Gda sömnvanr, 6-9 timmar/natt 2. Knyt band: Till familj, vänner, medmänniskr 3. Mtinera: Gärna 3 x 30 min/vecka 4. Ät: Sunda kstvanr 5. Frtsätt lära: Behåll nyfikenheten, testa nya saker 6. Ge: Tid, kärlek, uppmärksamhet 7. KASAM: Sök meningsfullhet, begriplighet ch hanterbarhet (eget tillägg) Ref: Mental capital and wellbeing: making the mst f urselves in the 21st century,

84 Kan jag sm chef identifiera anställda med risk för utmattning? Några stressvarningar Individen själv saknar fta sjukdmsinsikt ch stupar på sin pst. Någnting har ändrat sig, den anställde är inte sm vanligt. Negativa känslr, irritabilitet, knflikter. Brist på glädje ch spntanitet. Trött efter ledighet. Trött på mrgnen trts flera nätters tillräcklig sömn. Slutar bry sig m vad sm händer, eller reagerar på ett sätt sm inte är en likt. Speciella krppsignaler (magen,hjärtat, huvudvärk). Irritabel över småsaker. Irritabel på sina medmänniskr, tycker inte lika mycket m dem längre Jag känner mig tidspressad 2. Jag rör mig snabbt sm m jag hade bråttm 3. Jag tycker mycket illa m att stå i kö 4. Jag blir irriterad på andra bilister 5. Jag går på högt varv ch driver på mig själv 6. Jag blir lätt tålig på människr sm gör saker ch ting långsamt 7. Jag tävlar med mig själv ch andra 8. Jag gör två eller flera saker samtidigt 9. Jag känner mig irriterad eller upprörd inmbrds 10. Jag pratar frt ch med starkt eftertryck 11. Jag kmmer på mig själv med att skynda mig även när jag egentligen har gtt m tid 12. Jag blir irriterad på människr sm är fumliga eller slarviga 13. Jag äter frt ch är den sm är färdig först 14. När jag talar med andra vill jag gärna få sista rdet ch övertyga de andra m att jag har rätt 15. Jag får utbrtt av ilska ch irritatin 16. När jag talar med andra tänker jag på annat än det vi talar m 17. Jag har svårt att göra ingenting 18. Jag faller andra i talet 19. Jag blir irriterad över de fel sm andra begår 20. Flk i min mgivning säger åt mig att varva ner ch ta det lugnare Man kan inte planera rganisatinen från skrivbrdet ch utifrån rent eknmiska kalkyler. Människr behöver grupptillhörighet, kntinuitet ch känslmässig påfyllnad för att fungera väl. En psitiv terapeutisk grupperfarenhet verkar vara bästa sättet att kurera en människa sm dränerats på samhörighetskänsla ch friska känslr. Lars Tauvn, Läkartidningen nr Hur str marginal har persnen? Några frågr: Är detta en persn sm ö h t kan må bra? Finns det förutsättningar för just denna persn att må bra hs ss? Summan av stressnivå ch sårbarhet Sjuk Mer än så här så blir persnen sjuk! Går det ö h t att må bra hs ss? Frisk Tid

85 Här kan man utan risk ställa krav Här går det ng ckså bra Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Mer än så här så blir persnen sjuk! Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Lenas sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk! Kalles sårbarhet Tid Tid Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Hur gör man sm chef här? Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk! Summan av stressnivå ch sårbarhet Inget utrymme för tillkmmande påfrestningar redan sjuk av att leva! Linas sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk! Tid Tid Sköra människrs liv ser fta ut så här Fråga MA vilken hjälp hen vill ha, ch hjälp hen med det Summan av stressnivå ch sårbarhet Sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk! Fråga medarbetaren hur du bäst hjälper henne! Stöd den sm mår dåligt att göra sådant hn tycker m ch mår bra av prmenad fika prata träffa någn vän i vars sällskap hn brukar må bra Tid

86 Hjälp MA göra saker hen mår bra av Hjälp MA återta förlrad mark i tid Bra saker Dåliga saker Bra människr Dåliga människr 1. Back t basics! Lära sig leva ett nrmalt liv igen Sömn Mtin Mat Vila, pauser Variatin Fritid Familj Struktur Regelbundenhet 2. Scialt stöd 3. Samtalsbehandling 4. Avspänningsmetder 5. Arbetsinriktad rehabilitering 6. Läkemedel Slutsats: sluta inte leva ett nrmalt liv för att du inte hinner, för förr eller sedan kmmer du att bli tvungen att lära dig leva igen! 1111 Hjälp MA hitta balansen mellan sin persnliga integritet ch arbetets krav på anpassning. Dvs begär bara rimliga saker. Undersök m det brustit här, ch åtgärda i så fall Integritet Knflikt Samarbete Skapa en rganisatin sm stödjer medarbetarnas möjligheter att hitta en bra balans mellan egna ch rganisatinens behv Individ Originalitet Smärta Grupp/samhälle Knfrmitet Integritet Knflikt Samarbete Smärta Signal/symtm 1112 Signal/symtm Sanera arbetsplatsen i tid, innan fler stryker med Gå igenm vad sm ev. fallerat, ch åtgärda Bristande överensstämmelse med de förväntningar man själv har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. När det inte är rligt. Vid bristande återhämtning. Vid förmåga att kppla brt de känslmässiga påfrestningarna på fritiden. När arbetet kräver att man förställer sig. Vid bristande överensstämmelse mellan arbetstagarens ch arbetsplatsens förväntningar. När uppgifterna kmmer i knflikt med ens persnliga integritet

87 Svårighetsgrad / krav Gör det möjligt för MA att arbeta i flw (sänk kraven) Hjälp din MA få ihp sitt liv Ångest ch ängslan Privata relatiner Make, far, sn, vän Jbbet Yrkesman, kllega Uttråkning Skicklighetsnivå / kmpetens / kntrll Fritid ch hälsa Fysisk ch psykisk hälsa Michael Rangne 1117 Hjälp MA tillgdse sina viktigaste behv även på jbbet Se detta avsnitt i depressinsavsnittet! Mycket är allmänt applicerbart. Gemenskapsch tillgivenhetsbehv Självförverkligande Trygghetsbehv Uppskattning Att hjälpa en deprimerad förhållningssätt ch praktiska förslag Krppsliga behv 1118 Stötta MA i att ta emt adekvat vård Stötta MA i att ta emt adekvat vård Uppmuntra medarbetarens kntakt med sjukvården Följ gärna med vid besöken Hjälp henne att memrera det sm sägs vid besöket Hjälp henne att följa rdinatinerna Hjälp henne att fullfölja ev psykterapi Om din medarbetare försämras se till att behandlaren snabbt infrmeras Det allra viktigaste medarbetaren kan göra själv är att ta emt ch fullfölja föreslagen, vetenskapligt dkumenterad, behandling. Psykterapi Antidepressiva läkemedel Elbehandling

88 Stötta MA i att ta hand m sin sjukdm Stötta MA i att leva klkt 1122 Ta rdinerad medicin Sköt kntakterna med vården Lär dig så mycket sm möjligt m depressin Var uppmärksam på tecken på försämring Lev klkt Undvik situatiner sm kan göra dig sårbar för nya depressiner Håll rytmen Stressa lagm Slarva inte med sömnen Var försiktig med alkhl Rör på dig Gör saker du tycker m Umgås med människr du mår bra av Tänk på hur du tänker 1126 Lära m Kst Kärlek Humr Aktivering Alkhl Mening Jbbet Mtin Gemenskap Slappna av Stötta MA i att göra det viktigaste rätt Stötta MA i att ifrågasätta förvrängda tankar 1. Lära sig att kritiskt granska ch ifrågasätta de mörka tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter sm skingrar tankarna. Lära sig känna igen sina negativa tankar. Reagera på ch ifrågasätta tankarna. Krrigera dem ( svara på tankarna ) ch ersätta dem med mer realistiska/adekvata tlkningar ch tankar Hjälp MA att anstränga sig lagm mycket Hjälp MA välja brt Det gäller att hitta rätt balans mellan kraven på den drabbade ch dennes faktiska förmåga För låga krav innebär att din medarbetare inte får ptimal hjälp att använda sin egen förmåga att arbeta sig ur sitt tillstånd. För höga krav medför att din medarbetare känner sig missförstådd ch kan även medföra att hn försämras i sitt tillstånd pga upplevelsen av övermäktiga krav. Sluta med snarast: Sluta med på litet sikt:

89 Stötta MA till lagm aktivitet Stötta MA i att aktivera sig Stödet bör i mångt ch mycket vara ett stöd till aktivitet i lagm mfattning Gå upp ur sängen Äta ch dricka Duscha Handla Ta en daglig prmenad Gå till arbetet m din medarbetare klarar det Planera ditt dagliga schema. Gärna lista med dagliga aktiviteter. Ta itu med svårare uppgifter genm att skriva ned de lika delmmenten ch genmför sedan ett steg i taget. Skriv ned vad du faktiskt gjrt ch klarat av Det är inte fel att hjälpa till praktiskt. De flesta regredierar inte av medmänsklighet ch stöd! Väl avvägd praktisk hjälp kan vara en lisa Handla Laga mat Diska Hämta barn på dagis Se till att viktiga saker blir mhändertagna Hyra ch övriga räkningar Kntakter med försäkringskassan Kntakter med arbetsgivaren Kntakter med arbetsplatsen Kntakter med sjukvården Försök se till att MA inte gör någt hen senare kmmer att få ångra Se till att din medarbetare avvaktar med stra ch viktiga beslut. Prata med din medarbetares barn ch andra närstående persner, ch hjälp även dem till den förståelse ch kunskap sm du själv har skaffat dig Några saker MA helst bör undvika Stötta MA i att undvika sårbarhetsfaktrer Mina sårbarhetsfaktrer saker jag mår sämre av eller riskerar bli sjuk av igen Stra ch viktiga beslut. Påtagliga förändringar. Flytta Byta arbete Starta skilsmässprcesser Stra eknmiska transaktiner. Långa ch dyra resr. Större sällskap. Gräl ch hårda argument. Krav på att rycka upp sig. Att ge upp. Identifiera allt du kmmer på Stress Ensamhet Människr Knflikter Situatiner Händelser Livsstil Dygnsrytm Arbetsmiljön Alkhl/drger Undvik/åtgärda dem

90 Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning i mån av tid Snar kntakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkntakt är ineffektivt. 4. Krismhändertagande, ta hand m ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituatinen ut i detalj? Stressrer? Cpingmekanismer? Stressrelaterade utmattningstillstånd några behandlingserfarenheter. Per Rsenqvist, Läkartidningen nr 48, Lära ut effektiva cpingstrategier Våga säga nej. Sätta gränser. Vara tydlig. Lära sig känna igen tidiga tecken på utmattning/stress. Lära sig bry sig m sina signaler. 7. Spara energi. 8. Gruppbehandling. 9. Medicinering. 10. Livsstil vila, prmenader, frisk luft, avslappning, lugn, egen tid. 11. Arbetsmiljö. 12. Sjukskrivning ch arbetsträning. Stressrelaterade utmattningstillstånd några behandlingserfarenheter. Per Rsenqvist, Läkartidningen nr 48, 2001 Några saker man kan göra för att öka medarbetarnas hälsa ch öka chansen att de kmmer tillbaka vid sjukskrivning 1. Beakta Maslachs slutsatser, krav-kntrll-stödmdellen samt ansträngnings/belöningsmdellen. 2. Rekrytera chefer medvetet. 3. Lär upp cheferna inm hälsfrämjande ledarbeteenden ch arbetsförhållanden. 4. Reflekterande kllegiala samtalsgrupper med strukturerat arbetssätt. 5. Arbetsmiljö- ch hälsenkäter, t ex AHA-metdiken. Riktade insatser sm engagerar de anställda genm feedback ch individuellt anpassade förslag ger störst kstnadseffektivitet. Erbjud de i riskznen feedback ch adekvata hjälpinsatser (FHV, kurser). Förutsätter chefernas engagemang ch medverkan. 6. Emplyee assistance prgram. 7. Chefen håller kntakten med ch engagerar sig i de sm är sjukskrivna. 8. Gruppterapi för sjukskrivna (evidensbaserat ch kstnadseffektivt). 9. Adekvata förändringar i den sjukskrivnes arbetssituatin. 10. Gradvis arbetsåtergång. Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Stressreduktin ch arbetsåtergång - vad fungerar? 1. Individuell stresshantering 2. Kllegiala samtalsgrupper 3. Arbetsledarutbildning 4. ArbetsplatsDialg för Arbetsåtergång (ADA): en metd för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning ArbetsplatsDialg för Arbetsåtergång, ADA 1. Syftet att underlätta arbetsåtergång vid stressrelaterad ss genm att i tidigt skede intervenera på arbetsplatsen. 2. Tidigt inleda dialg mellan den sjukskrivne ch arbetsplatsen (närmaste arbetsledare). 3. Avser att rätta till balansen (mellan t ex krav ch kntrll) sm antas ha rsakat hälsan. 4. Söker lösningar, sm ibland kan invlvera såväl arbetsplatsen sm individen Vilka förändringar tycker den sjukskrivne skulle behövas för att kunna återgå i arbete? Därefter intervjuas arbetsledaren på samma tema. Två teammedlemmar träffar nu arbetsledaren ch patienten tillsammans på arbetsplatsen för att stimulera till en dialg m hur man nu skulle gå vidare för att underlätta arbetsåtergång. Överenskmmelse m förändringar på krt ch längre sikt. 5. Halv studiedag m arbetsrelaterad stress ch hantering av denna. 6. Enkät LUCIE -> metden kan användas preventivt. Arbetsplatsen fkus för interventiner vid utbrändhet, Läkartidningen nr 36,

91 Att tänka på vid patienter med UMS Behandlingsmöjligheter vid utmattningssyndrm Ofta skam- ch skuldkänslr. Avgörande att patienten känner att han hanteras seriöst ch tas på allvar. Närmaste chef ch arbetskamrat är nyckelpersner. Bemötandet på arbetsplatsen mycket viktigt. Hjälp att hitta rätt/lagm arbetsuppgifter. Realistisk förväntan på prduktivitet första tiden, börja litet ch lagm. Gärna arbetsträning. Finns företagshälsvård? Allmänt mhändertagande, diagns, förklaring, infrmatin. Utlösande faktrer identifieras. En åtgärdsplan läggs upp tillsammans med patienten, arbetsgivare ch ev Försäkringskassan. Rådgivning rörande egenvård sömn, kst, vila, träning. Gruppbehandling ch/eller individuell kntakt. Stresshanteringsträning baserat på kgnitiv beteendeterapi (eller annan mdell). Sjukgymnastik, avspänningsträning. Behandlingsstrategi vid utmattningssyndrm Behandlingsupplägg vid utmattningssyndrm 1. Back t basics! Lära sig leva ett nrmalt liv igen Sömn Mtin Mat Vila, pauser Variatin Fritid Familj Struktur Regelbundenhet 2. Scialt stöd 3. Samtalsbehandling 4. Avspänningsmetder 5. Arbetsinriktad rehabilitering 6. Läkemedel Slutsats: sluta inte leva ett nrmalt liv för att du inte hinner, för förr eller sedan kmmer du att bli tvungen att lära dig leva igen. 1. Utlösande faktrer identifieras. 2. En åtgärdsplan läggs upp tillsammans med patienten snarast. 3. Rådgivning rörande egenvård Regelbunden fysisk aktivitet, mat- ch sömnvanr. 4. Fkuserad psykterapi, med fördel i grupp. 5. Antidepressiv medicin kan prövas, särskilt vid framträdande affektiva symtm Behandlingsupplägg vid utmattningssyndrm 6. Patienter med depressin eller dystymi behandlas enligt sedvanliga principer. 7. Avspänningsträning, sömnträning, stresshantering ch fysisk träning. 8. Arbetsinriktad rehabilitering. 9. Sjukskrivning, individuellt anpassad, vanl. krt tid Om arbetssituatinen är gynnsam: gärna deltidssjukskrivning eller arbetsträning Om återgång till arbetsplatsen synes lämplig: istället rehabilitering med sikte på byte av arbetsuppgifter / arbetsplats 10. En väl fungerande företagshälsvård är värdefullt 1153 Behandling vid UMS: Minska belastningen ch öka resurserna 1. Primärt mhändertagande (tid, lyssna, förtrende, infrmatin) 2. Uteslut psykiatrisk samsjuklighet 3. Sjukskrivning vanligen 4. Back t basics (återerövra ett nrmalt liv) Struktur ch regelbundenhet Sömn (ev sömnskla, kgnitiv inriktning) Fysisk aktivitet Vänner Fritid 5. Samtalsbehandling (hur hamnat här, varför inte lyssnat på sina egna signaler?) 6. Läkemedel vid behv 7. Avspänningsmetder (ev sjukgymnast) 8. Arbetslivsinriktad rehabilitering Successiv arbetsåtergång, vid rätt tidpunkt i prcessen (ej för tidigt) Realistisk diskussin med patienten m vad han klarar ch inte klarar Initialt ev bara praktiska uppgifter Arbetsträning 91

92 Varför är det svårt att arbeta vid UMS? Sjukskrivning vid UMS? 1. Stresskänslig Fungerar fta väl under lugna förhållanden, men vid belastning framträder förmågan. Kan inte lägga in en högre växel vid ökade krav. 2. Svåra kgnitiva störningar, nedsatt arbetsminne, nedsatt exekutiv funktin Svårt förstå kmplexa situatiner ch finna adekvata handlingssätt. 3. Energibrist, uttröttbar redan vid låg belastning Förlamande trötthet. Kan inte sva, inte vila, inte återhämta sig. Arbetsförmågan uppenbart nedsatt i förhållande till det aktuella arbetets krav. Uttalade kgnitiva störningar (-> arbetsträning i enklare arbete). Psyksciala faktrer i arbetet har spelat str rll för insjuknandet. Inget stöd för att sjukskrivningslängden är kpplat till utslagning/förtidspensin vid stressrelaterade psykiska tillstånd. Passiv ss utan kppling till aktiva behandlings- / rehabliteringsåtgärder med klara mål är av nd. Vid skadr i CNS (minne, kgnitin) kan förväntas mer långdraget förlpp. Slutsats: individuell bedömning; det berr på! Arbetslivsinriktad rehabilitering Regelbundna aktiviteter såsm fysisk träning, stödsamtal, avslappningsövningar e dyl under den initiala sjukskrivningen Planeringsmöten i rättan tid. Successiv arbetsåtergång med ökande deltidsfriskskrivning. Arbetsuppgifter med ökande kmplexitet. Kntaktpersn på arbetsplatsen. Yrkesinriktad rehabilitering. Rehabilitering vid utmattningstillstånd Saknas entydig vetenskaplig evidensbas att bygga behandlingsrekmmendatiner på. Behandlingen bör vara multimdal ch innefatta flera typer av interventin. R-prgram sm invlverar arbetsplatsen har bättre effekt. Kllegiala samtalsgrupper, fysisk aktivitet ch förbättrad sömn rekmmenderas allmänt. Vilken frm av stress (duratin, akut eller krnisk, långvarig överbelastning utan återhämtning, påfrestningens karaktär, kränkning/förlust, allvarligt ht mt liv eller integritet) spelar rll för behandlingsupplägget vid stressrelaterad hälsa. Scialstyrelsen 2003 Läkartidningen nr Rehabilitering vid utmattningstillstånd Saknas entydig vetenskaplig evidensbas att bygga behandlingsrekmmendatiner på. Behandlingen bör vara multimdal ch innefatta flera typer av interventin. R-prgram sm invlverar arbetsplatsen har bättre effekt. Kllegiala samtalsgrupper, fysisk aktivitet ch förbättrad sömn rekmmenderas allmänt. Vilken frm av stress (duratin, akut eller krnisk, långvarig överbelastning utan återhämtning, påfrestningens karaktär, kränkning/förlust, allvarligt ht mt liv eller integritet) spelar rll för behandlingsupplägget. Rehabiliteringsrådet föreslår avvaktan med rehabilitering ch förrdar istället råd m stressreduktin ch livsstilsförändring initialt, för att sedan sätta in samtalsbehandling, gärna i grupp, sm bör vara fkuserad mt arbetsplatsen. Samtalsbehandlingen kan vara KBTinriktad eller ha en psykdynamisk bas. Behandling ch rehabilitering av utmattningssyndrm Infrmatin m livsstilsförändringar. Stressreduktin. Kravlös vila. Gda sömnvanr. Balans mellan vila ch aktivitet. Fysisk aktivitet. OBS: dessa förslag bygger på klinisk erfarenhet, då vetenskaplig evidens vid UMS saknas. Påfallande få studier visar någn effekt över huvud taget av den utprövade rehabiliteringen. Läkartidningen nr Läkartidningen nr

93 Behandling ch rehabilitering av utmattningssyndrm OBS: dessa förslag bygger på klinisk erfarenhet, då vetenskaplig evidens vid UMS saknas! Påfallande få studier visar någn effekt över huvud taget av den utprövade rehabiliteringen. MEN: Studier visar att när arbetsplatsen invlveras får man bättre resultat vad gäller arbetsåtergång KBT given av arbetslivsexperter ökade arbetsåtergången (vilket inte gäller för vanlig KBT) Arbetsplatsdialg för arbetsåtergång (ADA). Insatser enligt den svenska statliga rehabiliteringsgarantin (10 sessiner KBT) ger ej ökad arbetsåtergång -> rehabilitering ska sättas in inm två månaders sjukfrånvar, men först när sjukfrånvar uppstått ch endast genmföras av enheter med specialistkmpetens inm arbetslivsinriktad rehabilitering. Behandling ch rehabilitering av utmattningssyndrm, slutsats Multimdal ch multiprfessinell Enbart KBT räcker inte för arbetsåtergång Stressreduktin Råd m ch hjälp med livsstilsförändringar Stressreduktin Kravlös vila Gda sömnvanr Balans mellan vila ch aktivitet Fysisk aktivitet Arbetsplatsen ska vara invlverad Gruppsamtal Läkartidningen nr Läkartidningen nr Syftet med de reflekterande kllegiala grupperna Diskussinsteman Ge tid ch möjlighet till reflektin ch diskussin tillsammans med kllegr med fkus på stress ch med utgångspunkt i sin egen situatin ch sina egna erfarenheter. Ge möjlighet till utbyte av erfarenheter mellan kllegr från lika arbetsplatser. Ge möjlighet till att både få ge ch få ta emt stöd från kllegr. Ge möjlighet att genm att arbeta med individuella förändringsmål kunna finna nya cpingstrategier för de situatiner sm upplevs stressande. Deltagarna skulle ge förslag på rganisatriska förändringar sm skulle kunna bidra till att minska stressen i arbete. Inre ch yttre krav ch hur man kan hantera dem Maktlöshet Gränsdragning Balans mellan arbete ch fritid Knflikter på arbetet Stressrer ch psitiva faktrer i arbetet Vad sm ger individen kraft Gruppsamtal på arbetsplatsen kan mtverka utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Gruppsamtal på arbetsplatsen kan mtverka utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Hur skulle enligt din mening arbetsrelaterad stress/utbrändhet kunna förebyggas? Krav ch resurser Tid, rk ch arbetsr Reflektin ch eftertanke Feedback Arbetsledning Kamratskap ch arbetsglädje Gruppsamtal på arbetsplatsen kan mtverka utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Hur skulle enligt din mening arbetsrelaterad stress/utbrändhet kunna förebyggas? Krav ch resurser: Mål ch resurser måste stämma överens vi sm arbetar bland patienterna får ta emt missnöjet från allmänheten när resurserna inte räcker till. Synliggöra ch våga prata med varandra m våra inre ch yttre krav. Tid, rk ch arbetsr: Lugn ch arbetsr utan ständiga förändringar. Rekrytera fler yngre till vården, åldern tar ut sin rätt, jag rkar inte med alla nya krav ch förändringar längre. Reflektin ch eftertanke: Kllegiala grupper, stödgrupper för samtal ch tid för eftertanke. Vi i vården ser så mycket lidande, tragiska saker sm vi bär med ss. Feedback: Måste få höra att vi gör ett bra arbete, inte bara att vi kstar så mycket pengar. Lyssna på mig ch ta mig på allvar när jag säger att det är för mycket arbete. Varje individ måste bli sedd utifrån den man är, känslan av att vara behövd. Arbetsledning: Ständig dialg chef medarbetare m arbetets utveckling, ch ha ett öppet ch tillåtande arbetsklimat. Diskutera vad sm är realistiskt att rka med. Långsiktiga, knsekventa förändringsstrategier persnalen måste hinna följa med. Kamratskap ch arbetsglädje: Arbetsgemenskapen måste kmma tillbaka öka gruppkänslan på arbetsplatsen. Vara bservant på hur våra arbetskamrater mår ch känna igen tecken på utbrändhet. Gruppsamtal på arbetsplatsen kan mtverka utbrändhet, Läkartidningen nr 36,

94 Resultat Bättre upplevd hälsa. Lägre upplevd utmattning. Mindre stress, stress-symtm, ilska ch r. Utvecklingsmöjligheterna ch delaktigheten i arbetet hade ökat i högre grad. Ökat upplevt scialt stöd i arbetet. Gruppsamtal på arbetsplatsen kan mtverka utbrändhet, Läkartidningen nr 36, 2011 Förslag till agenda 1. Besvärlighet, integritet ch kartr. 2. Samtalsknst hur talar jag med den sm inte mår bra? Finns det några risker? Olämpliga frågr? 3. Hur stöttar jag en människa i kris? 4. De vanligaste stresstillstånden. Hur märker jag att medarbetaren är stressad? 5. Hur identifierar man psykisk hälsa? Vilka är de tidiga tecknen? 6. Ett par instrument för att värdera symtmintensiteten. 7. En översikt över de vanligaste psykiska störningarna. 8. Hur kan man förebygga skadlig stress ch psykisk hälsa? 9. Insatser tidigt i förlppet - vad kan rganisatinen göra för att hjälpa den sm mår dåligt att vända utvecklingen? 10. Vad göra vid etablerad sjukdm ch sjukskrivning rehabilitering, andra insatser, vad fungerar, hur ska vi tänka? 11. Valfri fördjupning Tack för ss Michael Rangne (skrev ch berättade) ch Vernica Rangne (ritade) Februari