Åtgärdsprogram för Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(42)
Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(42)
Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av tre av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(42)
Sammanfattning I åtgärdsområdena Furusundsleden, Bergshamraån, Bergshamraviken, Penningbyån och Edsviken finns 26 ytvattenförekomster varav bara fyra uppnår god status. Övergödning och fysisk påverkan de dominerande miljöproblemen. Problem med övergödning förekommer främst i kustvattenförekomsterna och i Penningbyån med dess sjöar. Även sjön Infjärden som periodvis drabbas av saltvatteninträngning har övergödningsproblem. Jordbruk, enskilda avlopp och dagvatten är de viktigaste påverkanskällorna. status förväntas uppnås om samtliga föreslagna åtgärder genomförs. För Bergshamraviken är läget mer svårbedömt eftersom internbelastning skulle kunna utgöra en betydande del av fosforbelastningen. Fortsatt utredningsarbete krävs för att kunna avgöra vilka åtgärder som behövs. För övriga kustbassänger krävs, på grund av den stora påverkan från omgivande havsbassänger, att Sverige genomför sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan. Vattenförekomsten Tärnan har för höga halter av polybromerade difenyletrar (PBDE). Tre av områdets 15 grundvattenförekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021, främst på grund av höga halter av klorid. Orsak till höga kloridvärden behöver undersökas för att föreslå lämplig åtgärd. Risk finns för saltvatteninträngning. För att följa miljökvalitetsnormerna i Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Åkermark strukturkalkas samt våtmarker, anpassade skyddszoner och tvåstegsdiken anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruksmark. Norrtälje, Vallentuna och Österåker behöver bedriva nödvändig tillsyn, länsstyrelsen i Stockholms län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, Norrtälje och Österåker tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar, Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, Norrtälje och Österåker i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät minskar och Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. För miljöproblemet miljögifter: Vallentuna, Norrtälje, Värmdö och Österåker kommun bedriva nödvändig tillsyn så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar och att miljökvalitetsnormer följs. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Stockholm bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 19 vandringshinder. Hav- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Vidare behöver 4(42)
Riksantikvarieämbetet och Hav- och vattenmyndigheten utveckla riktlinjer och vägledning kring hur värdering och prioritering av bevarandevärda kulturmiljöer som påverkar vattenförekomster ska göras. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs utmed strandzoner i sjöar och vattendrag på en plats. Otillräcklig dricksvattenskydd: Norrtälje och Österåker se över de vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft eftersom de kan vara i behov av revidering. 5(42)
Åtgärdsprogram för Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av åtgärdsområdet... 7 1.1 Status och miljöproblem... 10 1.2 Miljökvalitetsnormer... 15 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 18 2.1 Övergödning... 18 2.2 Försurning... 23 2.3 Miljögifter... 23 2.4 Främmande arter... 25 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 26 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 34 3.1 Näringsämnen... 34 3.2 Miljögifter... 34 3.3 Klorid... 34 3.4 Förändrade grundvattennivåer... 34 3.5 Övriga miljöproblem... 34 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 35 4.1 Nulägesbeskrivning... 35 4.2 Åtgärder... 35 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 36 5.1 Natura 2000-områden... 36 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet... 36 5.3 Nitratkänsliga områden... 36 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 37 6(42)
1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga behandlar tre åtgärdsområden: Furusundsleden, Bergshamraån och Bergshamraviken samt Penningbyån och Edsviken (figur 1). I hela området finns 26 ytvattenförekomster fördelade på 6 sjöar, 8 vattendrag och 12 kustvattenförekomster samt 15 grundvattenförekomster (figur 2). I området finns också 75 sjöar och 67 vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. Markanvändningen i det över 750 km 2 stora området domineras av skog (74 procent av landytan) följt av jordbruk (13 procent), tätort (6 procent) och öppen mark (5 procent). Öppet vatten utgör 230 km 2. Området är relativt glesbefolkat. 13 000 personer är folkbokförda i området, vilket är 25 personer per kvadratmeter landyta. Befolkningen ökar dock kraftigt sommartid och andelen åretruntboende i fritidshus har ökat under en längre tid. Detta kan medföra stor belastning på sjöar, vattendrag och kuststräckor. Fyra kommuner finns i området: Norrtälje, Vallentuna, Värmdö och Österåker. 7(42)
Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 8(42)
Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(42)
1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Av områdets 26 ytvattenförekomster uppnår bara fyra god status (figur 3). Övergödning är det dominerande miljöproblemet i kustvattenförekomsterna och Penningbyåns vattenförekomster. Inom Bergshamraån och delar av Loån står hydromorfologisk påverkan för den mest betydande påverkan. Jämfört med andra vattendrag i regionen transporterar Loån, Bergshamraån och Penningbyån relativt lite näring till kustvattnen. 10(42)
Figur 3. Ekologisk status i ytvatten. Kemisk status På grund av kvicksilver så uppnår ingen vattenförekomst god kemisk status. I en vattenförekomst är statusen sämre än god även på grund av för höga halter av polybromerade difenyletrar (PBDE) (figur 4). 11(42)
Figur 4. Kemisk status i ytvatten. 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Samtliga grundvattenförekomster har god kemisk status. Av de totalt 15 förekomster som finns inom åtgärdsområdet riskerar tre förekomster att inte nå god kemisk status till 2021, huvudsakligen på grund av potentiellt påverkanstryck, klorid och sulfat (figur 5). 12(42)
Figur 5. Grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk status 2021. Kvantitativ status och risk Kvantitativ status är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom åtgärdsområdet, men med den direkta närheten till Östersjön och höga kloridvärden går det inte att utesluta kvalitativa problem. 13(42)
1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdena Bergshamraån och Bergshamraviken, Furusundsleden och Penningbyån och Edsviken finns 7 vattenförekomster som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Alla åtgärdsområdena i denna bilaga omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdena Bergshamraån och Bergshamraviken, Furusundsleden och Penningbyån och Edsviken finns inga badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) avser kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Inga vattenförekomster i åtgärdsområdena Bergshamraån och Bergshamraviken, Furusundsleden och Penningbyån och Edsviken ingår i fiskvattendirektivet. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I urvalet av Natura 2000-områden är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3). Tabell 1 listar de 6 Natura 2000 områdena som ingår i åtgärdsområdena Bergshamraån och Bergshamraviken, Furusundsleden och Penningbyån och Edsviken med respektive utpekade vattenrelaterade naturtyp/art. Syftet med samtliga områden är att uppnå gynnsam bevarandestatus för ingående naturtyper och arter. 14(42)
Tabell 1. Natura 2000 områden i åtgärdsområdena Bergshamraån och Bergshamraviken, Furusundsleden och Penningbyån och Edsviken Vatten som ingår i Natura 2000 (EUID) Vatten som ingår i Natura 2000 (Namn) Natura 2000 området (EUID) Natura 2000 området (NAMN) Akvatiska naturtyp och arter, samt fåglar enligt fågeldirektivet SE594100-185690 Ålandsfjärden sek SE0110141 Furusundsfjärden Rev (1170) namn SE593750-184900 Yxlaområdet SE0110041 Ängsö Laguer (1150), Rev (1170) SE594100-185690/ SE594350-190530 Ålandsfjärden sek namn/ Kapellskärsområdet SE0110113 Riddersholm Rev (1170) Ingen vfk. SE0110278 Storlaven Dystrofa sjöar och småvatten (3160) SE593750-184900 Yxlaområdet SE0110284 Söderfladen Laguer (1150) SE660656-164842 Loån (mellan Tärnan och Viren) 1.2 Miljökvalitetsnormer SE0110133 Trehörningsskogen Ingen utpekad vattenrelaterad naturtyp. Utpekade arter: Bivråk, bred gulbrämad dykare, citronfläckad kärrtrollslända, järpe, spillkråka, tjäder Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormer för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten handlar det om kemisk och ekologisk status och för grundvatten om kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten Miljökvalitetsnormer för ekologisk status i ytvatten och tidsundantag framgår av tabell 2. 15(42)
Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Lindalssundet SE592547-182720 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Västra Saxarfjärden SE592650-182815 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Östra Saxarfjärden SE592790-183000 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Norrfjärden sek namn SE593300-183600 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Bergshamraviken SE593750-183962 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Yxlaområdet SE593750-184900 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Ålandsfjärden sek namn SE594100-185690 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Långfjärden SE594260-185580 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Kapellskärs hamnområde SE594340-190448 potential 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Kapellskärsområdet SE594350-190530 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Åkeröfjärden SE594384-185542 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Loån (mellan Viren och Losjön) SE660884-165506 status 2021 Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Loån (mellan Largen och Losjön) SE660998-165539 status 2015 Largen SE661084-165433 status 2015 Bergshamraån SE661561-165123 status 2021 Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Viren SE661966-164781 status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Penningbyån SE662104-166221 status 2021 Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Länna Kyrksjö SE662114-166021 status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Edsviken SE662116-166449 status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) 16(42)
Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Penningbyånuppströms Länna Kyrksjö SE662270-165043 status 2015 Infjärden SE662959-167628 status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Vattendrag fr Infjärden SE662964-167626 status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Kemisk status Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. PBDE utgör ett så kallat persistent, bioackumulerande och toxiskt ämne (PBT-ämnen) vilket medför att dess nedbrytning i miljön sker väldigt långsamt. Huvuddelen av belastningen av PBDE är av diffus karaktär. Detta sammantaget motiverar ett allmänt tidsundantag 2027 för PBDE för nå god kemisk status (tabell 3). Tabell 3. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status 2015 ID Vattenförekomst Tärnan SE660688-164478 Miljökvalitets -norm God kemisk status 2015 Undantag Ämne År Motivering Sänkt krav Tidsundantag Hg PBDE Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne 1.2.2 Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status 2015. 1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden Fyra vattenförekomster har kompletterande krav för skyddande områden enligt gynnsam bevarandestatus via Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, och, för några vattenförekomster, även Fågeldirektivet (79/409/EEG). Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel 5.3. 17(42)
2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. I sjöar och vattendrag är det vanligen för mycket fosfor som är den största orsaken till miljöproblemet övergödning. Detta beror på att fosfor oftast är det ämne det råder störst brist på och som därför styr tillväxten av växtplankton och påväxtalger. Övergödning bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Halten av kväve har dock visat sig vara av betydelse för primärproduktionen i många sjöar under framförallt högsommaren. För rotade vattenväxter är dessutom tillgången på kväve av större betydelse än fosfor. Även om kvävehalten inte är begränsande för algerna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, eftersom till exempel cyanobakterier gynnas av låga kvävehalter. Förutom halterna av fosfor och kväve kan vissa biologiska kvalitetsfaktorer användas för att bedöma om ett vatten har övergödningsproblem. Växter visar en direkt respons på ökad mängd fosfor och kväve i vattnet. I sjöar görs därför en bedömning av makrofyter och växtplankton och i vattendrag bedöms kiselalger. Förändringar i växtsammansättningen kan i sin tur påverka djursamhället. Övergödningsproblem kan därför även bedömas genom att undersöka bottenfauna och fisksamhället. Effekterna av övergödning är på många sätt likartad i sjö och hav men i kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta eftersom både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning. 2.1.1 Tillstånd Problem med övergödning förekommer främst i kustvattenförekomsterna och i Penningbyån med dess sjöar (figur 6). Även sjön Infjärden som periodvis drabbas av saltvatteninträngning har övergödningsproblem. Tillståndet i Bergshamraviken och Länna Kyrksjö bedöms som särskilt anmärkningsvärt. Det är sannolikt att läckage från Bergshamravikens sediment är en betydande källa till näringsämnen. Jämfört med andra vattendrag i regionen är Loån, Bergshamraån och Penningbyån näringsfattigare och mindre påverkade av övergödning. Loån och Berghamraån har god status med avseende på näringsämnen. Underlaget för att bedöma tillståndet med avseende på näringsämnen bedöms vara gott. 18(42)
Figur 6. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 2.1.2 Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela områdets inlandsvatten behöver fosfortillförseln till vatten minska med 270 kg (figur 7), vilket motsvarar 12 procent av den totala belastningen. Det är i Penningbyån och Infärdens avrinningsområden som belastningen av fosfor behöver minskas. För kustvatten har förbättringsbehovet endast beräknats för Bergshamraviken. Fosforbelastningen från land behöver minska med 44 procent vilket motsvarar 380 kg och 19(42)
kvävebelastningen med 35 procent vilket motsvarar 12 000 kg. Hänsyn har då inte tagits till eventuell internbelastning. Landbelastningen motsvarar dock bara en tiondel av den totala belastningen. Därför krävs också att Sverige genomför sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Figur 7. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 20(42)
2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 8 är fosfortillförsel från jordbruket den dominerande källan i området. En annan betydande påverkanskälla är enskilda avlopp. Påverkan av dagvatten kan lokalt vara av betydelse trots att det totalt sett är en relativt sett liten källa. 1% 9% 13% 13% 5% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt 59% Figur 8. Källfördelning av fosfor för området. 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Föreslagna åtgärder Föreslagna åtgärder beräknas kunna minska belastningen av fosfor till området med 2500 kg per år. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp, reningsverk, dagvattenåtgärder samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. Åtgärder på jordbruksmark beräknas kunna minska belastningen av fosfor med drygt 500 kg i Furusundsledens åtgärdsområde, 300 kg i Bergshamraån och Bergshamravikens åtgärdsområde samt drygt 300 kg i Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområde. De åtgärder som beräknas kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är fosfordammar och andra våtmarker (550 kg), strukturkalkning (200 kg) anpassade skyddszoner (130 kg) och tvåstegsdiken (100 kg). Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning om de totala kostnaderna ska minimeras. Strukturkalkning är en både effektiv och billig åtgärd på lerhaltiga jordar. Den förbättrar åkermarkens struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. 21(42)
Tvåstegsdiken utgörs av en mittfåra som omges av terrasser på högre nivå. Vid normala flöden går vattnet nere i fåran och vid högre flöden stiger vattnet upp på terrasserna. Transporten av suspenderat material, fosfor och kväve minskar längs ett tvåstegsdike jämfört med ett konventionellt dike. Samtidigt minskar underhållskostnaderna och risken för översvämningar. Det finns över 6000 enskilda avlopp i hela området. Om de som idag inte uppfyller kraven för normal skyddsnivå åtgärdas så att kraven nås kan belastningen av fosfor till avrinningsområdet minska med 700 kg. Om kraven för hög skyddsnivå uppnås kan belastningen minska med ytterligare 300 kg. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. I området finns också 21 mindre reningsverk och 2 större (över 2000 pe). Om de installerar effektivare rening (ner till 0,3 mg/l) kan belastningen av fosfor minska med drygt 100 kg per år. Vid prioritering av vilka avlopp och reningsverks som ska åtgärdas måste hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. I de delar av området som är tätt bebyggda med bostäder eller industriområden är dagvattenåtgärder viktiga för att minska belastningen av fosfor, kväve och miljögifter. Dagvattenåtgärder beräknas kunna reducera fosforbelastningen med 130 kg per år i hela området. Det är främst invid Västra Saxarfjärden den största potentialen finns. Beräkningen är baserad på dagvattendammar med en sammanlagd areal av 4 ha och med en uppskattad effekt av 31 kg/ha och år. Andra typer av dagvattenåtgärder kan i många fall vara lämpligare än dagvattendammar, t.ex. vid brist på passande mark. Dagvattendammar ska ses som ett exempel på en effektiv åtgärd. Andra lämpliga dagvattenåtgärder kan vara infiltrationsmagasin, artificiell våtmark, biofilter, dagvattenbrunn, permeabel vägbeläggning eller svackdiken. För att nå denna effekt måste allt dagvatten passera en reningsanläggning. I tätbebyggda områden kan det vara svårt att hitta mark som lämpar sig för dagvattendammar. Lika viktigt är därför att förhindra uppkomsten av dagvatten genom att minska andelen hårgjord yta och att inte bebygga de grönområden som finns kvar i närheten av sjöar och vattendrag. Det finns uppskattingsvis över 800 hästar i hela området, relativt jämnt fördelade över området med en viss koncentration till södra delen av området. Under vissa omständigheter kan hästhållning generera ett stort läckage av närsalter och kraftig erosion. Tillsyn av hästgårdar kan därför vara en effektiv åtgärd för att minska erosion och närsalttransport till sjöar och vattendrag. Om dessa åtgärder genomförs beräknas samtliga inlandsvatten nå god ekologisk status. För Bergshamraviken är läget mer svårbedömt eftersom internbelastning skulle kunna utgöra en betydande del av fosforbelastningen. För att avgöra vilka åtgärder som krävs för nå god ekologisk status krävs fortsatt utredningsarbete. Om internbelastning visar sig vara avgörande kan viken restaureras till exempel fällning av fosfor i sedimenten. För att eventuella restaureringsåtgärder ska ha avsedd effekt måste först den externa belastningen minska genom de här föreslagna, eller likvärdiga, åtgärder. Den beräknade åtgärdspotentialen för Bergshamravikens närområde är lägre än det uppskattade betinget från landbaserade fosforkällor. Därför krävs även åtgärder i hela Bergshamraåns avrinningsområde, trots att Bergshamraån har god ekologisk status. För övriga kustbassänger krävs, på grund av den stora påverkan från omgivande havsbassänger, också att Sverige genomför sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan. 22(42)
Tabell 4. Åtgärder för att nå status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. För information om enskilda vattenförekomster, se beskrivning i texten eller VISS 3 Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning 1 500 Hektar 190 0 0 Öka dosering av P- fällningskemikalier Anpassade skyddszoner på åkermark 1,2 Ton 4 1 200 300 8,7 Hektar 140 88 000 630 Våtmark - fosfordamm 4,3 Hektar 330 210 000 640 Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel 95 160 000 1 600 Skyddszoner, 0-2 meter 14 Hektar 7,8 28 000 3 600 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk 0,25 Ton 200 910 000 4 500 Dagvattendamm 4,2 Hektar 130 750 000 5 800 Tvåstegsdiken 14 000 Meter 98 630 000 6 400 Kalkfilterdiken 570 Hektar 51 350 000 6 900 Skyddszoner, 2-6 meter 27 Hektar 5,2 55 000 11 000 Våtmark för näringsretention 280 Hektar 230 4 500 000 20 000 Installera efterfällning av fosfor 0,19 Ton 6 220 000 37 000 Fritidshus EA åtgärdat från IG till kommunalt VA 450 Antal 82 4 400 000 54 000 SUMMA 1 600 12 000 000 Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 2.2 Försurning 2.2.1 Tillstånd Sura och försurade vatten förekommer inte i området. Avrinnande vatten håller mycket hög buffertkapacitet mätt som alkalinitet. 2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver. Detta beror på att det, i direktiv 2013/39/EU, angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota utifrån en nationell 3 http://www.viss.lansstyrelsen.se/ 23(42)
analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver undantas så uppnås inte god kemisk status i vattenförekomsten Tärnan, se Figur 3. Denna bedömning baseras på haltmätningar av PBDE i fisk från år 2009-2010 (1 samlingsprov/18 fiskar) Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS (http://www.viss.lansstyrelsen.se/). I dagsläget finns det oklarheter i vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status i området. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas. 2.3.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad i uppmätt halt och dess differens till fastslagit gränsvärde/föreslaget gränsvärde för expertbedömning/klassgräns. Se Tabell 5 för förbättringsbehov (exklusive kvicksilver) för respektive vattenförekomst för att uppnå god status. Tabell 5. Förbättringsbehovet för respektive parameter, exkl. kvicksilver, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde (vv = våtvikt) Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/ klassgräns Matris Förbättringsbehov Tärnan SE660688-164478 PBDE 0,0829 µg/kg vv 0,0085 µg/kg vv 1 Biota 0,074 µg/kg vv 1 1) Gränsvärde för tillåten halt i fiskmuskel. 2.3.3 Källor till påverkan Förhöjda halter av miljögifter i miljön, både organiska och oorganiska, är i huvudsak ett resultat av antropogen påverkan. Orsaken kan vara långväga diffus spridning eller en lokal spridning från punktkällor. Ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden, kan även leda till förhöjda halter. Det är internationella luftnedfall som är den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga. Inom åtgärdsområdet återfinns diffusa källor som dagvattenutsläpp, förorenade sediment och förorenade områden, men även punktkällor som industrier och hamnverksamhet. Förorenade områden med riskklass 1 och 2 är troliga påverkanskällor (tabell 6). Mer information om arbetet med förorenade områden finns på www.lansstyrelsen.se/stockholm/fororenade-omraden. Vidare påverkansanalyser med avseende på miljögiftsbelastning från dagvatten, miljöfarliga verksamheter och förorenad mark/sediment bör utföras för att mer precist kvantifiera eventuella påverkan på vattenförekomsternas vattenkvalitet. 24(42)
Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Betydande potentiell påverkanskälla Ytterligare potentiell Påverkanskälla (RK=riskklass) Tärnan SE660688-164478 PBDE Diffusa EBH-objekt 1 ; 1 st RK 3, Okänt antal C- och U-verksamheter 1) Uttag från Länsstyrelsens EBH-stöd 2014-09-01. Databasen innehåller information om hur EBH-objekt (EBH är en förkortning av efterbehandling). EBH-objektens status kan förändras med tid. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som t.ex. kommuner och generalläkaren. Databasen innehåller främst uppgifter om nedlagda verksamheter. 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Inga noterade. Föreslagna åtgärder Föreslagna fysiska åtgärder är utsläppsreduktion av miljögifter och rening av dagvatten (tabell 7). För att minska belastningen av närsalter föreslås dagvattendammar motsvarande 4 ha i området (se kap 2.1.4). Dagvattenåtgärder är även viktiga för att minska belastningen av miljögifter. De bör därför planeras för kostnadseffektiv reducering av både övergödande ämnen och miljögifter. Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god status för miljögifter Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Åtgärd Kostnad (kr/år) Tärnan SE660688-164478 PBDE Utsläppsreduktion av miljögifter - 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. I Stockholms läns sjöar och vattendrag finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräfta, vandrarmussla samt smalbladig och vanlig vattenpest är vanligt förekommande arter i länet och som ofta bildar täta bestånd där de förekommer. Signalkräftan är allmänt spridd i länet och flodkräfta återfinns numera endast i litet antal vatten. Vandrarmusslan förekommer framförallt i kalcium- och magnesiumrika vatten i Mälaren samt i Märstaån, Oxundaån och Broströmmens avrinningsområde. Vanlig vattenpest och smalbladig vattenpest förekommer i 57 respektive 30 av länets 60 sjöar som är större än 1 km 2. I våra kustvatten är havsborstmasken Marenzelleria och nyzeeländsk tusensnäcka allmänna. Fisken svartmunnad smörbult är påträffad vid Muskö och är sannolikt på frammarsch i Svealands kustvatten. Ett stort antal främmande arter har påträffats i Östersjön. Många arter har spridits 25(42)
genom utsläpp av barlastvatten från fartyg. Alla arter förekommer dock inte allmänt och endast ett mindre antal arter har troligtvis en betydande påverkan på ekosystemet. Främmande arter som bildar starka populationer påverkar de ekosystemen de förekommer i. Inhemska arter kan t.ex. minska i antal och utbredning och i drastiska fall bli helt utkonkurrerade. Spridningen av signalkräfta har t.ex. varit förödande för den svenska förekomsten av den inhemska flodkräftan. Gräskarp och karp kan om de planteras ut i stort antal fullständigt förändra ett sjöekosystem genom att vattenväxter helt försvinner och ersätts av växtplankton och cyanobakterier. Spridning av sjukdomar kan ha förödande konsekvenser. Det är dock inte alltid självklart att påverkan av främmande arter uppfattas som negativ. T.ex. bidrar sannolikt havsborsmasken Marenzelleria genom sitt grävande levnadssätt till att syresätta bottnar och vandrarmusslan medför genom sin stora filtreringskapacitet till att växtplanktonbiomassan minskar och siktdjupet ökar. De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. För vattenförekomster på kusten har hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte klassats på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. De biologiska kvalitetsfaktorerna i kustzonen är ofta påverkade av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. Inom området har två sjöar och samtliga vattendrag negativ påverkan avseende fysiska förändringar (figur 9). 26(42)
Figur 9. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan är ett miljöproblem. 2.5.1 Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 27(42)
Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. I området finns ett flertal vandringshinder i form av dammar och vägtrummor som utgör vandringshinder för fisk. Statusklassificeringen visar att samtliga vattenförekomster utom sjöarna Viren och Infjärden har sämre än god status, med avseende på konnektivitet (figur 10). När statusen är sämre än god innebär det att mer än en fjärdedel av de fiskarter som förväntas förekomma saknas eller inte kan vandra genom vattenförekomsten. 28(42)
Figur 10. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 4. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 4 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 29(42)
Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt samt vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. Klassificeringarna har utförts av SMHI och baseras på beräkningar av dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar, för perioden 1981-2010. Beräkningarna har utförts med den hydrologiska modellen S-HYPE. Modellberäkningarna fångar årsregleringen i landets större magasin men tar inte hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering. Ytterligare kartläggning behövs för att öka tillförlitlighet verifiera modellresultaten. Data om hur regleringen genomförs i praktiken är en viktig information för en korrekt klassificering. Statusklassificeringarna från SMHI visar att inga sjöar i åtgärdsområdet har sämre än god status avseende hydrologisk regim. God status avseende innebär att flöde och volym avviker mindre än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet inte förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. För vattendrag har Länsstyrelsen gjort en mer djupgående analys där effekten av markavvattningsföretag vägts in. Dessa analyser visar att två vattendrag (Bergshamraån och Loån) har en status som är sämre än god med avseende hydrologisk regim. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. När det gäller att beskriva morfologin i en vattenförekomst används flera beskrivande parametrar. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön, vilket bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, samt information från markavvattningar använts vid bedömningen. De morfologiska parametrarna har sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Statusklassificeringen är genomförd utifrån GIS-analyser. Statusklassningen visar att endast fyra av vattendragen har sämre än god status med avseende på morfologsikt tillstånd (figur 11). Dessa vattendrag är mer eller mindre påverkade av dämning, rätning, rensning och dylikt. Inom området finns ett antal aktiva markavvattningsföretag. Dessa har en skyldighet att underhålla diken osv genom exempelvis rensning, vilket ofta är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk i dessa områden. De flesta vattendragslevande organismer är dock anpassade till de ständiga förändringar i strand- och bottenmiljön som sker i naturliga vattendrag. Den variation som uppstår genom ständig förändring skapar förutsättningar för biologisk mångfald bland såväl insekter som fiskarter. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och biologisk mångfald och till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. 30(42)
Figur 11. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 31(42)
2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för samtliga vattenförekomster bortsett från Viren och Infjärden. Om vandringhindren i vattendragen åtgärdas kommer även statusklassningen i sjöarna bli god (eller högre). Primärt bör konnektivitet mellan kust och första sjö i delavrinningsområdena prioriteras. Flödesförändringar Förbättringsbehov avseende flödesförändringar föreligger för alla vattendrag i området. Morfologiska förändringar Då det endast är vattendrag som har sämre än god status avseende morfologiska förändringar ligger förbättringsbehovet i att åtgärda effekterna av rensning/rätning samt att återställa ekologsikt funktionella kantzoner. 2.5.3 Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Ett flertal vandringshinder skapar konnektivitetsproblem i området. Flödesförändringar Samtliga vattendrag som har sämre än god status är påverkade av markavvattningsföretag. Morfologiska förändringar För vattendragen är det primärt markavvattning som påverkar morfologin och vad gäller sjöarna effekten av aktivt brukad mark och/eller anlagda strukturer i strandzonen. 2.5.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Konnektivitetsförändringar En fisktrappa har anlagts i Loån vid Vira bruk. Trappan fungerar sannolikt enbart för havsöring och ål. Andra arter har dock troligen inget vandringsbehov längre än upp till Losjön varför åtgärden bör anses fullgod. Flödesförändringar Inga åtgärder har genomförts. Morfologiska förändringar Inga åtgärder har genomförts. Föreslagna åtgärder Konnektivitetsförändringar Bergshamraån och Penningbyån bör restaureras med avseende på konnektivitetsförändringar. Primärt bör konnektivitet mellan kusten och första sjön i delavrinningsområdena prioriteras. Därefter bör hinder högre upp i systemen åtgärdas. I Bergshamraån finns ett vandringhinder nära mynningen som inte framgår av figur 10, men som bör åtgärdas först och i Penningbyån behöver man se över framkomligheten vid dammen som reglerar Väsbysjön. Totalt har 19 åtgärder riktade mot konnektivitetsförändringar föreslagits (tabell 8). Flödesförändringar Åtgärder för att förbättra status avseende flödesförändringar innebär restaurering av rensade eller rätade vattendrag. Åtgärder för förbättrad konnektivitet, genomförande av biotopvård och 32(42)
restaurering av ekologisk funktionella kantzoner kommer dock indirekt även att förbättra flödesförhållandena. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. En möjlig åtgärd som föreslås för att få bukt med närområde och svämplan, som är påverkade av mänsklig verksamhet, är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Denna åtgärd har föreslagits på en plats i sammanfattningsområdet (tabell 8). Med kantzoner avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan 15-30 meter. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten m.m. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. Åtgärder behövs även för att reparera skador på vattenmiljön som framförallt rensning/rätning skapat, men detta syns inte i tabell 8 eftersom de inte registrats i VISS. Flera av de kraftigast påverkade vattendragen berörs av aktiva markavvattningsföretag och flera sjöar är sänkta. Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Konnektivitet Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Enhet 19 19 Meter Kostnad (Kr/år) 1 30 Hektar 59 000 SUMMA 20 59 000 33(42)
3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Det finns inga kända problem med näringsämnen i grundvattenförekomsten. 3.2 Miljögifter Det finns inga kända problem med miljögifter i grundvattenförekomsten. 3.3 Klorid 3.3.1 Tillstånd I samtliga tre förekomster som riskerar att inte nå god status till 2021 (SE663141-168171, SE661684-167731 och SE661650-166086) har förhöjda eller höga kloridvärden uppmätts. 3.3.2 Förbättringsbehov 100 mg/l för förekomsten SE661650-166086, för de övriga två grundar sig data på från förra cykeln och verifierande undersökning behövs. 3.3.3 Källor till påverkan Inträngning av salt vatten behöver undersökas. 3.3.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder Undersöka orsak till höga kloridvärden och undersöka om reglering av vattenuttag är nödvändig. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Grundvattenförekomsterna bedöms nå god kvantitativ status även 2021. 3.5 Övriga miljöproblem 3.5.1 Tillstånd I förekomsten SE661650-166086 har förhöjda sulfatvärden uppmätts. 3.5.2 Förbättringsbehov 40 mg/l sulfat i förekomsten SE661650-166086. 3.5.3 Källor till påverkan Eventuellt inträngning av saltvatten eller föroreningskälla. 3.5.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder Utreda behov av reglering av vattenuttag. 34(42)
4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster som ger mer än 10 m 3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. Uppgifterna i tabellen är inte kvalitetsgranskade och kommer att revideras till beslutsversionen med information från kommuner angående antalet allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Norrtälje 9 2 7 Österåker 4 4 Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd 4.2 Åtgärder De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över (tabell 9). Inrätta nya vattenskyddsområden i samråd med berörda kommuner vid behov. 35(42)