STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2012-12-10 Handläggare: Malin Klåvus Tfn 08-508 273 49 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Lugnet etapp III (del av Södra Hammarbyhamnen 1:3) i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen (200 lägenheter, förskola, sopsugsterminal) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Bo Bergman Martin Schröder Sammanfattning Lugnet etapp III ligger i nordöstra Hammarby Sjöstad och gränsar till befintliga bostadskvarter, vägar samt till Nacka kommun. Platsen var ursprungligen tänkt att planeras och bebyggas i ett större sammanhang, på mark som frigörs när Värmdövägen får en ny sträckning inom infrastrukturprojektet Danvikslösen. I samband med Danvikslösen skulle staden bygga en sopsugsterminal för att ta hand om avfall från Henriksdalshamnen och Lugnetområdet. Eftersom Danvikslösen inte är genomfört servas bostäderna idag av en tillfällig sopsugsterminal och staden har ett stort behov av att bygga en permanent sopsugsterminal frikopplad från Danvikslösenprojektet. Stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret ser tillsammans en möjlighet att integrera en ny sopsugsterminal i ett bostadskvarter inom Lugnet etapp III. Innan sommaren markanvisade exploateringsnämnden mark inom det tilltänkta planområdet för sopsugsterminal, 100 lägenheter (hyresrätter) och förskola till AB Stockholmshem samt 100 lägenheter (bostadsrätter) till NCC Boende AB. Detaljplanens syfte är att pröva detta och processen hanteras med normalt förfarande. Projektet befinner sig i ett tidigt skede och arbetet har hittills fokuserat på struktur och möjligheter till samlokalisering av sopsugsterminal och bostäder och förskola. Denna samlokalisering har aldrig tidigare genomförts i Sverige och buller, lukt, vibrationer, trafiksäkerhet och gestaltning behöver studeras vidare. Ett stort arbete kvarstår med hela bebyggelsens utformning vilket är en självklar fråga i det fortsatta arbetet. Platsens förutsättningar gör att många ytterligare frågor behöver Box 8314, 104 20 Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon 08-508 27 300. Fax 08-508 27 170. stadsbyggnadskontoret@stockholm.se www.stockholm.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 2 (8) studeras i arbetet, den största är riskfrågan (transporter av farligt gods på Sicklavägen). Kontoret bedömer att ett så kort avstånd mellan vägkant och bostäder är positivt för stadsbild och effektiv markanvändning och avser att verka för ett skyddsavstånd på 20 m vilket är 5 m kortare än Länsstyrelsens rekommendation. Kontoret bedömer att det är många frågor som behöver studeras vidare, men att dessa kan hanteras i det fortsatta arbetet. Sammanfattningsvis anser kontoret att planområdet har ett bra läge och att nya bostäder med goda boendekvaliteter kan skapas på platsen tillsammans med förskola och sopsugsterminal. Kontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Utlåtande Bakgrund En stor utbyggnadsetapp kvarstår i nordöstra Sjöstan, ej byggda kvarter markeras på översikten nedan med röda gårdar. Dessa kvarter kan genomföras när infrastrukturen byggts om inom ramen för projektet Danvikslösen. Värmdövägen flyttas då och frigör därigenom mark för de kvarvarande kvarteren. I ursprungsplanen skulle Danvikslösen vara genomfört nu och i samband med infrastrukturombyggnaden skulle staden uppföra en permanent sopsugsterminal i berget på norra sidan av Värmdövägen. Sopsugsterminalen skulle ta hand om avfall från hela nordöstra Sjöstan vars delområden Lugnet etapp I och II är inflyttade och Henriksdalshamnen är under färdigställande. Dessa byggnader är idag anslutna till en temporär sopsugsterminal. Beslut om Danvikslösen har försenats och att bygga sopsugsterminalen på den ursprungliga platsen skulle innebära dyra anläggningskostnader och flera provisoriska lösningar under den framtida ombyggnationen. Kostnaderna för detta är så stora att staden verkat för att hitta ett annat läge för sopsugsterminalen, söder om Värmdövägen och frikopplat från Danvikslösen. Översikt över Hammarby Sjöstad, kvarter med röd gård är inte detaljplanelagda eller utbyggda. Planområdet är markerat med gul oval.
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 3 (8) Stadsbyggnadskontoret ser tillsammans med exploateringskontoret en möjlighet att lokalisera sopsugsterminalen integrerat i ett bostadskvarter inom Lugnet etapp III och därmed påbörja den sista utbyggnadsetappen i nordöstra Sjöstan och tillskapa ca 200 lägenheter och även integrera en förskola inom kvarteret. Syfte Huvudsyftet med detaljplaneläggningen är att pröva om en sopsugsterminal kan integreras i ett bostadskvarter på ett sätt som är tillfredställande med hänsyn till trafiksäkerhet, miljö och störningar samt bebyggelsestruktur och gestaltning. Syftet är även att pröva ca 200 nya bostäder med tillhörande funktioner samt fyra avdelningar förskola och förskolegård. Plandata Planområdet omfattar del av fastigheten Södra Hammarbyhamnen 1:3 som ligger i Hammarby Sjöstad i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen. Hela fastigheten ägs av Stockholms stad och området som nu är aktuellt för detaljplaneläggning har blivit markanvisad av exploateringsnämnden, se mer nedan under tidigare ställningstaganden. Tidigare ställningstaganden I gällande översiktsplan Promenadstaden översiktsplan för Stockholm anges Hammarby Sjöstad som ett av Stockholms stadsutvecklingsområden. I texten nämns Danvikslösenprojektet och att den sista stora utbyggnadsetappen mellan Lugnet och Danvikstull påbörjas inom kort. I Hammarby Sjöstad program för detaljplaneläggning från år 1996 anges bostäder och/eller verksamheter för aktuellt planområde. Största delen av planområdet saknar idag detaljplan. Exploateringsnämnden beslutade 2012-05-24 22 att anvisa marken. Den norra delen markanvisades till AB Stockholmshem för sopsugsterminal, förskola och ca 100 lägenheter (hyresrätter) och den södra delen till NCC Boende AB för ca 100 lägenheter (bostadsrätter). Pågående utveckling i närområdet Inga andra detaljplaneärende pågår för tillfället i östra Sjöstan. Dock kommer exploateringskontoret att anlägga Kanalvägsparken längs Kanalvägen, mellan befintlig bebyggelse och Värmdövägen. Parken är temporär och tar hand om det markområde som är beroende av Danvikslösen för att kunna färdigställas för främst bostäder Rakt över Sicklavägen, på fastigheten Sicklaön 346:1 i Nacka kommun, pågår ett detaljplanearbete för att uppföra två nya byggnader för kontor och handel.
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 4 (8) Förutsättningar Ortofoto (över Stockholm stad) och karta (över Nacka kommun) med planområdets ungefärliga utbredning markerat med röd linje. Orange linje visar området som studeras. Planområdet begränsas av befintliga gator och möter bostadskvarter i syd och väst. I norr och öst löper stora vägar där Sicklavägen stiger mot rondellen som tillsammans med Värmdövägen ligger ca 5-6 m över planområdet. På tomten finns idag en tillfällig förskola och bollplan som omlokaliseras inom Sjöstan. Precis norr om den tänkta framtida plangränsen ligger den tillfälliga sopsugsterminalen som hanterar en fraktion. I närheten av planområdet finns bland annat möjligheter till närrekreation i Ekbacken, hållplats för tvärbana och buss, service längs Hammarby Allé, Lugnets Allé och Sickla köpkvarter. Särskilda förutsättningar att ta hänsyn till på platsen är den befintliga bebyggelsens struktur och stråk, det välanvända gång- och cykelstråket som löper mellan Stockholm och Nacka via tunnel under Sicklavägen samt att bebyggelsen skapar Stockholms front mot Nacka. Transporter av farligt gods på Sicklavägen och Värmdövägen är en viktig fråga där Länsstyrelsen rekommenderar minst 25 m mellan vägkant och bostadsbebyggelse. I kvarteret Forsen (söder om Båtbyggargatan) är avståndet ca 21 m. Andra viktiga förutsättningar för projektet är markföroreningar, dåliga geotekniska förhållanden, grundvattennivå, befintliga ledningar i kringliggande gator, eventuell förlängning av tvärbanan till Nacka, trafikbuller samt externt industribuller, lukt och vibrationer från framtida sopsugsterminal. Förslag till ny detaljplan På grund av befintlig sträckning av Sicklavägen och Värmdövägen kan inte hela området mellan Fartygsgatan i norr och Båtbyggargatan i söder bebyggas nu. Dock arbetar kontoret utifrån ett slutresultat när Danvikslösenprojektet är genomfört varför utgångspunkten i den planering som nu genomförs är att en bra helhetslösning ska möjliggöras.
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 5 (8) Bebyggelsestruktur Illustrationsplan över föreslagen struktur. Mörkgrå byggnader ingår i nu aktuell detaljplan, genomskinliga byggnader och gårdar ingår i framtida etapper som är beroende av att Värmdövägen flyttas. Illustrationsplan av ÅWL Arkitekter. Strukturen för den nya bebyggelsen skapar en stadsmässig gata (Vävar Johans gata) som samspelar med intilliggande kvarter och bygger vidare på de informella stråk som är typiska för Sjöstan. Bebyggelsen delas in i tre delar där kvarteren som byggs nu skapar ett storgårdskvarter med kvaliteter i den relativt stora gården i bra väderstreck som ger goda möjligheter till solinstrålning, Gården delas upp i mindre rum som delvis skapas av förskolebyggnaden som går in på gården i en friare form. Volymbild på flygfoto. Genomskinliga kvarter är framtida etapper. Illustration av ÅWL Arkitekter.
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 6 (8) Mot öst och Nacka skapas en lång sammanhållen fasad för att hantera buller och risk. Fasaden knäcks för att bryta upp den och ett gatt skapas ovan sopsugsterminalen som är motsvarande 3 våningar hög. Hur gattet hanteras gestaltningsmässigt, hur en intressant front mot Nacka skapas samt övrig gestaltning och utformning ska studeras i det fortsatta arbetet. Sopsugsterminalen placeras mot den bullriga sidan av kvarteret. Sopbilarna kör in i ena änden av terminalen och ut genom den andra, på så vis undviks backrörelse samt utrymmeskrävande vändmöjligheter inne i terminalen. Trafiksäkerhetsfrågor samt terminalens utformning ska studeras vidare i det fortsatta arbetet. Vy över gården. Illustration av Nyréns Arkitektkontor. Förskolan placeras med entré till både lokal och gård från Vävar Johans gata, kvarterets lugna sida. Förskolan utgörs delvis av en fristående byggnad på gården. Hur förskolegården placeras och integreras på bästa sätt med bostadsgården ska studeras i det fortsatta arbetet. Inom projektet är det endast Båtbyggargatan som har ett relativt högt flöde av människor, i projektets hörn mot denna gata möjliggörs lokaler i bottenvåning för att göra gatan mer levande. Båtbyggargatan med den nya bebyggelsen till höger där det i bottenvåning planeras för publik verksamhet. Illustration av Nyréns Arkitektkontor. Tillgänglighet På grund av närheten till grundvattennivån kan inte garagen förläggas helt under mark vilket medför en höjdskillnad mellan gata och gård på ca 1-1,5 m. Tillgänglighet till gården uppnås med ramper eller att marken sluttas. Samtliga trapphus är genomgående med entré mot både gata och gård.
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 7 (8) Parkering En konflikt mellan genomförandeekonomi och parkeringstal för bilar finns. Marknivån ligger relativt nära grundvattnet vilket innebär att endast en våning garage kan skapas utan att behöva bygga vattentät konstruktion. Utifrån erfarenhet och helhetsöverblick bedömer trafikkontoret att det reella parkeringstalet för bilar är 0,75 i Sjöstan. Utifrån de skisser som redovisats hittills skapas i ett garageplan ca 135 parkeringsplatser vilket för 200 lägenheter ger ett p-tal på 0,67 platser/lgh. Parkeringstalet för cykel är 2,2 platser/lgh där största delen (ca 90 %) förläggs inomhus kopplat till varje trapphus. Konsekvenser av förslaget Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor, främst buller-, risk- och luktfrågor, som har betydelse för projektet kommer att studeras under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Hur projektet hanterar vibrationer från sopsugsterminalen, de geologiska förutsättningarna, markföroreningarna samt dagvatten kommer att redovisas. En barnkonsekvensanalys ska också tas fram. Planprocess och tidplan Detaljplanen hanteras med normalt förfarande. Om stadsbyggnadsnämnden ger kontoret i uppdrag att påbörja planarbetet ser den preliminära tidplanen ut enligt följande: Start-pm 1 kv, 2013 Samråd 3 kv, 2013 Granskning 1 kv, 2014 Antagande 2 kv, 2014 Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Projektarbetet är i ett tidigt skede och har hittills fokuserat på att hitta en struktur för samlokalisering av sopsugsterminal, bostäder och förskola. Den presenterade lösningen har aldrig genomförts i Sverige och behöver studeras vidare utifrån trafiksäkerhetsfrågor och för att minimera störningar (buller, vibrationer, lukt) för kringboende men kontoret bedömer principlösningen som fullt möjlig att genomföra. Exploateringskontoret och byggherren delar den bedömningen. En intressekonflikt har uppkommit när stadsbyggnadskontoret verkat för att bygga bostäder ovan terminalen dels för att skapa fler lägenheter men också för att gestaltningsmässigt få en sammanhållen front mot Sicklavägen och Nacka. Byggherren och exploateringskontoret har dock bedömt det som ekonomiskt orimligt då sopsugsterminalen konstruktionsmässigt måste vara avskiljd från bostäderna. Stadsbyggnadskontoret anser att kraft och kreativitet måste läggas i det fortsatta arbetet för att utreda vad sopsugsterminalens tak bäst kan användas
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 8 (8) för och studera hur det gatt som skapas i fasaden mot Skeppsmäklargatan bäst hanteras. Fasadutformning har inte studerats hittills i processen men gestaltningsfrågorna har en självklar del i det fortsatta arbetet. En annan intressekonflikt som belysts tidigt i arbetet är mellan risksituationen från transporter av farligt gods på Sicklavägen och bostadsbebyggelsen. Kontoret anser att stadsbilden på Sicklavägen och Stockholms möte med Nacka har allt att vinna på ett så kort avstånd som möjligt. Ett kortare avstånd gör även att mer mark förläggs på gårdssidan vilket kontoret bedömer som bättre markutnyttjande. På presenterad illustrationsplan är avståndet ca 20 m. En tidig avstämning med länsstyrelsen har skett för att diskutera möjligheterna till avsteg från de rekommenderade 25 metrarna. För att en sådan lösning ska accepteras krävs bland annat att risknivåerna är acceptabla vilket kontoret bedömer som möjligt att uppnå med tekniska lösningar och avser driva linjen om att hålla minst 20 m till vägkant. Angående parkering för bilar anser kontoret det orimligt att bygga mer än en våning garage men att allt måste göras för att där möjliggöra så många platser som möjligt. Det innebär exempelvis att cykelparkering och förråd måste placeras på annan plats i byggnaderna. Om ett gemensamt garage för de två byggherrarna skapar fler parkeringsplatser anser kontoret att detta ska prioriteras. Diskussion ska även föras mellan staden och byggherrarna hur garanterade bilpoolsplatser kan sänka behovet av bilparkeringsplatser. På exploateringskontoret pågår ett arbete med att uppdatera miljöprogrammet för Hammarby Sjöstad vilket stadsbyggnadskontoret välkomnar och anser att detta projekt ska följa det nya miljöprogrammet. Kontoret ser en möjlighet att i detta projekt arbeta med en väl genomtänkt gestaltning av sopsugsterminalen och fortsätta arbetet med att synliggöra de miljötekniska lösningar som Sjöstan är internationellt välkänt för. Sammanfattningsvis bedömer kontoret att projektet kan skapa ca 200 lägenheter vilket är ett positivt bostadstillskott. Bostäderna skapas i ett bra läge och i ett väderstreck som ger goda möjligheter till ljusa lägenheter och solig gård. Att skapa en sammanhängande gård är en stor boendekvalitet och att integrera en förskola i kvarteret ser kontoret som positivt. Det finns många frågor kvar att studera vidare, särskilt med hänsyn till sopsugsterminalens samlokalisering med bostäder men kontoret bedömer att tillfredställande lösningar kan utarbetas. SLUT