LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket i sin tur leder till att Ex. Py kommer att stiga, Px att falla. E2 E1 U MC X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 I den högra figuren (Y-marknaden) förskjuts efterfråge- och marginalintäktskurva utåt. Monopolisten väljer den nya kvantiteten Y2 där MI2 är lika med MC och höjer priset till. På X-marknaden förskjuts E inåt, vilket ger ett lägre pris och utbjuden kvantitet minskar till X2 längs utbudskurvan. b) Ett maxpris på X = P* gör att efterfrågad kvantitet, utbjuden kvantitet - det uppstår ett efterfrågeöverskott (Xe Xu). Svårt att säkert säga hur detta påverkar Y-marknaden: å ena sidan kommer det ju nu att konsumeras färre X (faktisk konsumtion = Xu), vilket skulle leda till att Ey, å andra sidan har ju faktiskt substitutvaran X blivit billigare. Om det är så att både X och Y fyller ett trängande behov, verkar det rimligt att Ey och Py som i (a) E U MC Xu Xe Y1 Y2 MI2 E1 E2
c) En subvention gör att MC för X-tillverkarna U P, efterfrågad kvantitet för X ökar längs E-kurvan. Även här blir alltså X billigare, men till skillnad från (b) så ökar tillgången och konsumtionen, vilket bör medföra att Ey, Py E2 E1 U MC X2 X1 Y1 Y2 MI1 E2 E1 Fråga 2 (4+3+3 p) a) Lägre världsmarknadspris (Pv) gör det mindre lönsamt att exportera bilar utbjuden kvantitet. Om E i Narnia är oförändrad kommer det lägre priset att ge en ökad efterfrågad kvantitet (inhemsk konsumtion). Exporten (skillnad mellan inhemsk produktion och konsumtion) kommer att minska, från (u1-e1) till (u2-e2) Pv1 Pv2 e1 e2 u2 u1 1 b) När Pv kommer värdet av arbetskraftens marginalprodukt att minska, vilket leder till att E för bilarbetare. Om det råder lönestelhet kommer inte lönen att just3ras nedåt, det uppstår ett utbudsöverskott, s k frivillig arbetslöshet. På sikt kommer troligen reallönen att pressas ned, jämfört med andra yrken, till W2
W1 W2 L2 L3 L1 c) Minskad export innebär minskad efterfrågan på NEK, vilket gär att NEK-kursen (t ex $/NEK) faller.. $/NEK VK1 VK2 NEK2 NEK1
Fråga 3 (5+5 p) a) Köttproduktionen ger upphov till ett extra samhällsekonomiskt värde som Aron inte får betalt för, dvs det förekommer en positiv extern effekt. Dels handlar det om värdet av svampen i sig, dels kan det också gälla rekreationsvärdet för svampplockarna (uttryckt som potentiell betalningsvilja för att få ströva omkring, typ). Aron överväger att plantera gran, antagligen för att han bedömer detta som mera lönsamt/enklare än att ha biffdjur men Aron har inget skäl att väga in den positiva externa effekten i sin bedömning. Man skulle kunna illustrera det som nedan: VÄRDET AV POSE E MCkött P* MBVk + pos ee (MIsoc) MBVkött K1 K* köttproduktion MBV är efterfrågan/marginell betalningsvilja för kött. Till detta kommer värdet av den positiva externa effekten, vilket gör att den samhällsekonomiska marginalintäkten blir MIsoc. Aron vinstmaximerar vid produktionen K1, men den samhällsekonomiskt optimala är K*. Här är flera varianter att illustrera tänkbara.. b) Aron skulle kunna få en subvention per producerad enhet kött = (P*-) och skulle i så fall maximera vinsten vid K*. Man kan ju också tänka sig andra sätt för staten (kommunen) att uppmuntra hans verksamhet (skatteregler osv). Aron skulle kunna ta betalt ( inträde ) från svampplockarna, men dels bryter nog detta mot allemansrätten, dels blir det antagligen ganska kostsamt för Aron (höga transaktionskostnader) för övervakning etc höga exkluderingskostnader. Svampplockarna skulle kunna betala frivilligt till Aron (lägga pengar i en bössa vid grinden), men då finns en uppenbar risk för free riding Fråga 4 (2+5+3 p) a) Man har lägre inflation än omvärlden, en arbetslöshet som är högre än NAIRU situationen skulle kunna beskrivas som nedan. Fylke ligger i punkt A, till höger om den långsiktiga phillipskurvan (PL)
PL 2% B PK2 1% A PK1 5% 12% ARBLÖSH b) Finanspolitik: (sänka skatter, öka off konsumtion) konsumtion aggregerad efterfrågan (AE) produktion, arbetslöshet AE ytterligare prod, arblösh ytterligare. Penningpolitik: Sänk styrräntan bankers utlåning, låneräntor konsumtion/investeringar produktion osv I båda fallen kommer ökad AE att ge högre inflation, en förflyttning längs den kortsiktiga PK1 i figuren ovan, förhoppningsvis till punkt B: NAIRU och omvärldsinflation c) Ökad AE ökad import, osäkert hur landets arbetslöshet påverkas (och extern balans) Ökad inflation ökad efterfrågeinflation, PK kan förskjutas till PK2 Expansiv finanspolitik statligt budgetunderskott ökaad efterfrågan på krediter ränta undanträngning av andra låntagare Fråga 5 (5*2 p) Förklara innebörden av nedanstående begrepp och ge ett exempel: a) Alternativkostnad Värdet av resursernas alternativa användning. I stället för att köpa en bok för 50:- skulle jag kunnat äta en pizza. Värdet för mig att äta en pizza är alternativkostnaden för boken. b) Finansiellt sparande Skillnaden mellan resursförbrukning och tillgångar för ett land = saldot i bytesbalansen
c) Multiplikatoreffekt Den kedjereaktion som en initial förändring av AE ger upphov till: AE produktion Inkomster { AE ytterligare inkomst AE }. Inom {} är m-effekt d) Friktionsarbetslöshet Beror på den tid det tar att hitta ett nytt jobb, den tid det tar för nyutbildade att finna första jobbet. En del av NAIRU. Ex den färdiga civilingenjören som väntar på att bli intervjuad av tre arbetsgivare e) Ränteparitet Anpassning av räntor (även annan kapitalavkastning) till omvärlden: Ränta i Sverige = Ränta i omvärlden + kompensation för skillnader i risk (t ex valutakursförändring)