Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder



Relevanta dokument
Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Kognitivt tillgängliga möten checklista och information


Riksförbundet Attention: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra

Motiverande samtal vid autism och adhd

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?


Tolkhandledning

Att leva i en annorlunda värld

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Sociala berättelser och seriesamtal

Att uttrycka sig begripligt

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

Attentions Ekonomikoll. 1

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

Hålla igång ett samtal

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Presentationsteknik Tips och råd

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

➍ Mötas, lyssna och tala

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog Linnéuniversitetet

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Erik står i mål Lärarmaterial

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Autismspektrumtillstånd

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Om barns och ungas rättigheter

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Vad är afasi? Swedish

Neuropsykiatriska funktionshinder

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Adhd och Autism i vardagen

Motiverande samtal vid autism och adhd. Anna Sjölund

Aspeflo om Autism.

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

Mötesstöd för förbättrad tillgänglighet

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Om autism information för föräldrar

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet.

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Varför gör de inte som jag säger?

Transkript:

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d i a n a. l o r e n z @ k a r o l i n s k a. s e

Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt? (Ashleigh Brilliant)

Autismspektrumtillstånd (AST), huvuddrag Svag centralkoherens (nedsatt förmåga att använda sig av sammanhanget) Begränsningar i mentalisering (nedsatt förmåga att uppfatta / kommunicera kring tankar, känslor, avsikter mm) Begränsningar i exekutiva funktioner (att styra sitt eget beteende mot ett mål) Annorlunda perceptuell känslighet och svårigheter med att integrera sinnesintryck

Uppmärksamhetsstörning (AD(H)D): huvuddrag Begränsningar i viljestyrd uppmärksamhet Impulsivitet/instabilitet i stämningsläge Svårigheter med reglering av aktivitetsnivå

Hur vanligt är det? ADHD: 5% av alla barn i skolåldern 2-3% av alla vuxna AST: 1% av alla barn och unga Marginellt lägre siffra hos vuxna

Överlappning AST / AD(H)D? Utvecklingsrelaterade tillstånd Kan ge liknande svårigheter Kan förekomma samtidigt AST är mer funktionshindrande än ADHD

Kronologisk ålder och mognadsålder Tumregel vid AST hos barn och unga: mognadsåldern (förmågan att klara sig själv i vardagen) ligger på ungefär ½ av den kronologiska åldern Tumregel vid ADHD: mognadsåldern ligger på ungefär 2/3 av den kronologiska åldern Ojämn färdighetsutveckling; många åldrar inom samma person

Vanliga svårigheter innan mötet Ny händelse, avbrott i rutinerna Svårt att beräkna tiden; väntan Främmande plats, hittar inte, frågar inte om vägen Främmande personer Förstår inte syftet, vad som förväntas, vad man kan påverka

Vanliga svårigheter under samtalet Muntlig kommunikation (långsam avkodning av auditivt bjuden information) Kroppsspråk, ögonkontakt Att följa din tankegång Det du säger tolkas bokstavligt Att veta vilken information du behöver Att ge återkoppling, reparera missförstånd Att sätta ord på känslor och tankar Att prata med flera personer samtidigt

Vanliga svårigheter efteråt Stressad, slutkörd Frustrerad, känt sig illa bemött Osäker på vad som egentligen hänt Osäker på vad som ska hända nu Har svårt att genomföra det som har beslutats Har svårt att ta kontakt på nytt

Ibland får vi bara en chans Om jag ska till ett nytt ställe och träffa någon som är ny för mig, och det blir fel första gången, kan jag inte ändra mig. Det går liksom inte att tänka att nästa möte kan bli annorlunda. Jag går bara inte dit igen.

Känsla av sammanhang -- en förutsättning för motivation Det vi vill förmå personen att göra ska kännas: Begripligt (vad vill de? hur ska det gå till?) Hanterbart (kan jag? orkar jag? är jag trygg där? vad kan jag själv bestämma över? finns det en nödutgång?) Meningsfullt (är detta bra för mig och för andra?)

Innan mötet Informera noga (syfte, vilka som ska vara med, tidsomfattning, mötesplats och vägen dit, hur ska vi känna igen varandra?) Viktigt information bör lämnas skriftligt Om möjligt, erbjud personen att ta med sig en förälder eller annan trygg person

Förebygg att kontakten rinner ut i sanden Lämna dina kontaktuppgifter Kontrollera hur personen föredrar att bli kontaktad Skicka testmejl/test-sms Var tillgänglig och lätt att nå Undvik att planera att personen ska genomföra något och själv återkomma Var aktiv om personen uteblir, tolka inte uteblivanden som ett budskap

Fysiska ramar - tid Börja och avsluta i tid Ha gott om tid Ha en klocka synligt placerad i rummet Tydligt avslut, förvarna gärna Nu är det 10 minuter kvar Undvik att ta upp viktiga saker i förbigående eller lägga till en sak till på slutet av samtalet Undvik att ändra tider med kort varsel

Fysiska ramar: plats Där personen känner sig trygg Inför avgörande möten: visa gärna platsen för personen innan Minimera distraktioner Lite större avstånd brukar uppskattas Sitt gärna i vinkel snarare än mittemot varandra Placera gärna ett bord mellan er

Att leda samtalet Ta kommandot Undvik kallprat Klargör anledningen till samtalet Ha dagordning Begränsa antalet ämnen Markera när du byter ämne Om missförstånd uppstår: be om ursäkt och backa Sammanfatta vad ni har kommit fram till, vad som kommer att hända nu, vem som gör vad och hur länge det tar

Komplettera med visuell kommunikation Använd visuella hjälpmedel (papper och penna, whiteboard, dator, tryckmedel, bilder mm) När det är lämpligt, låt personen kommunicera skriftligt Kommunicera gärna via sms och e-post (påminnelser, uppföljning, kompletteringar) Gör anteckningar (dagordning, fattade beslut), ge kopia till personen

Sättet att tala Korta meningar med tydliga pauser Undvik att tala fort Undvik antydningar, linda inte in budskap Sådant som vanligtvis är underförstått kan behöva förklaras Var inte rädd för att vara övertydlig Stäm av kontinuerligt om ni har förstått varandra Abstrakta begrepp (hjälp, konsekvenser, åtgärdsplan, att sköta sig, senare...) behöver konkretiseras

Att lyssna och ställa frågor Lyssna utan att mentalt fylla i Avbryt inte medan personen funderar Använd specifika faktafrågor Fråga om händelseförlopp Undvik breda, abstrakta frågor ( Vill du ha hjälp? ) Fråga inte vad personen vill/kan om det gäller något hon ska göra

När personen ska berätta vad som hänt Ofta bra långtidsminne (särskilt vid AST) Minnet är ofta visuellt, svårt att översätta till ord Minns detaljer bättre än sammanhanget ( ser världen i bitar ) Svårt att avgöra vad som är relevant, tappar tråden Svårt att väga samman många detaljer ( Hände det något speciellt den dagen? Hur har du haft det? ) Kan inte svara på ungefär (antingen exakt svar eller Jag vet inte ) (särskilt vid AST)

Ljuger andra trots att de vet sanningen? Intressant. Jag ljuger bara när jag inte vet.

Personer med AST ljuger sällan. Men de kan... Utelämna avgörande detaljer (förstår inte vikten) Ha missuppfattat Hålla fast vid en detalj därför att de sa fel från början och tror inte det går att ta tillbaka Försöka ge dig det svar de tror du vill ha Ge ett annat svar om du ställer samma fråga en andra gång (i tron att förra svaret underkändes) Låna någon annans ord för att uttrycka en upplevelse de saknar ord för Blåneka (inser inte att sanningen är uppenbar)

Nätverksmöten är jättejobbiga. Jag hänger med i de första saker som sägs men sedan tappar jag greppet helt. Jag hör vad folk frågar, men får inte tag på ett riktigt svar inom mig. Jag svettas och mår illa. Till slut säger jag vad som helst, tackar ja till vad som helst för att få slut på det och få gå hem. Tillbaka i hemmet får jag ångest och skriker och kastar saker. Jag hoppades ju på att få hjälp och nu blev det helt fel igen.

Tips för möten med flera inblandade Är det nödvändigt att personen är med under hela mötet? Förbered personen för mötet i förväg Gå igenom vilka punkter som ska tas upp Utse en stödperson till ungdomen under mötet (inte den som håller i mötet) Följ dagordningen Kräv inte ställningstagande i sittande möte Håll en kort avstämning i enrum direkt efteråt

Lästips www.autismforum.se (klicka på Stöd och insatser ) www.attention-riks.se (en sajt om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lorenz, Diana (2010) Ungdomar med Aspergers syndrom att mötas i samtal. Stockholm: Gothia