Kursutvärdering mom 1 LHM, ht 13.

Kursutvärdering mom 1 LHM, ht 13. Vad har hjälpt mig att uppnå FSR:en Pedagogiska och tydliga genomgångar av teori och begrepp Inspirerande och engagerade lärare som höll intresset uppe och gjorde så att man inte tappade fokus på föreläsningar, som alltid vill hjälpa till. Lärarna hade mycket kunskap som är intressant att lära sig, och enkelt att lära sig det som står i kursplanen. Lärarna uppmuntrar till eget tänkande och personlig utveckling. Trots att vi läst mycket på FEK A kunde lärarna göra det intressant ändå Alla insatser som utvecklade mitt sätt att skriva, och gjort att jag förstår den vetenskapliga metoden bättre Att få använda olika case i lärandet, så att det blir en praktisk kunskap, det blir lättare att minnas. Casen har också inneburit att man har fått träna praktiskt. Speciellt caset om Jonestown var bra för att man fick reflektera över Jim Jones ledarskap och hur han påverkade sina anhängare. Moralövningen och Solbacken var övningar som gav mycket Att vi har jobbat i samma grupp sex veckor, man har lärt sig samarbete och lösa konflikter även om det är drygt för stunden. Att få uppgiften på måndag och seminarium på fredag. Det innebar att man blev effektiv under veckan (även trött) men värt, då man kunde vila upp sig under helgen Bra att vi fick den sista uppgiften tidigare, man fick mera tid på sig Mycket övning med uppsatsen, fått utveckla sitt eget skrivande och jobbat med sina egna brister. Det är bra att få skriva så mycket, då teorin fastnade och fick en förståelse för den Individuell uppgift 2 är mycket lärorik förd en som inte har skrivit så mycket vetenskapligt innan Redovisningen av alla arbeten varje vecka väldigt nyttigt! Muntliga presentationer är väldigt bra för personlig utveckling och ökar viljan att prata inför andra Att på seminarier bli upplysta om andras tankar och hur de har jobbat. Bra diskussioner där alla vågade säga sin sak och alla blev hörda, även det bidrog till en förståelse av teorin Upprepade grupparbeten bra! Inlämningarna där man blev bedömd så man vet hur pass bra man hänger med. Olika undervisningsformer, föreläsningar, filmtittande etc Bra med ständiga grupparbeten... Vad skulle kunna förstärkas, förändras och läggas för att hjälpa mig att uppnå FSR:en... gruppuppgifterna blev påfrestande till slut Mer blandade grupper, jag var väldigt nöjd med min grupp men inte alla och var det 10 långa veckor

Byt grupper oftare Få igång mera diskussioner på seminarierna För lika uppgifter vecka efter vecka. Det blev väldigt tjatigt att varje vecka ha samma upplägg på redovisningarna Tog väldigt lång tid att få tillbaka vissa uppgifter information om när uppgifter ska tillbaka brast. Snabbare feedback på gruppuppgifter så att man kan förbättra sig till nästa arbete. Lite för högt tempo med 1 uppsats i veckan, kunde ha haft 3 4 uppgifter i stället för 6 och gått djupare in på varje ämne Lämna ut grupparbeten tidigare, för att kunna använda mig av feedbacken till uppsatsen i stället för först efteråt, halv virrigt med återlämnande av vissa uppgifter Tydliggöra uppgifterna, ibland är de svåra att förstå Tydligare instruktioner på hur opponeringen skulle gå till. Tidsbegränsa inläggen, finns det en utsatt tid för diskussion och redovisning bör dessa hållas. Ta tid, och när tiden är slut måste diskussionen avbrytas Ev använda en annan uppsatsmall som är tydligare med vad som gäller. Nu när man frågar vilket sätt är rätt kan man få till svar man kan göra lite som man vill, vilket gör att man kan lära sig fel inför C uppsats. Eftersom vi var många grupper så blev det jobbigt att sitta och lyssna på samma redovisningar i 3 4 timmar, kanske dela upp i två storgrupper Ibland kändes det jobbigt att ha gruppövningar mitt i veckan, att ha dem i början av veckan hade varit bättre Det har varit mycket kurslitteratur, och man har bara använt en del Kursen bör fördjupas då den är mycket lik det organisatoriska momentet i FEK A Mer lärarledd undervisning Salsorienteringen på Campus var inte alltid så rolig Förslag på förändringar (om nu kursen skulle ges igen) Att skapa tydligare instruktioner för opponering, med tider för varje grupp. Då är man som student beredd på hur lång tid det tar, och tränar sig att hålla tider när man pratar. Det är toppen inför framtida yrke. En tydligare koppling till kurslitteraturen under föreläsningar och vid grupparbeten. All litteratur är mycket relevant, det är bara det att som student innan man är bevandrad på området inte hittar det man kan ha nytta av Ändra alla mina kursplaner så att ett av FSR:en är att Med det vetenskapliga arbetssättet som modell analysera diffusa och illa strukturerade empiriska problem Det jag inte ska förändra trots att ni har önskemål om det Uppgifterna ska inte struktureras mera det kommer tyvärr bli er uppgift att ta er an och lösa illa strukturerade problem i verkligheten. Mycket få personer kommer att komma till er och säga Här är problemet lös det. Det hårda jobbet är problemanalysen vilket är det egentliga problemet? Jag tycker att ni ska dra öronen åt er om någon kommer och säger enligt citat ovan, för då kan det vara så att det är den personens definition av problemet, och inte det verkliga. Då finns det en stor riska att man klantar till det, och då kan man råka ut för

syndabocksrollen, Ja, men nu förändrade vi verksamheten som hen sa, och se så fel det blev. Det är hens fel!. Så därför tänker jag ändra alla kursplaner som jag är ansvarig för enligt sista punkten ovanstående stycke!

Utvärderingarna för kursen Ledarskap och Hospitality Management moment 2, ht13 Studenterna på kursen Ledarskap och Hospitality Management har haft möjlighet att göra två utvärderingar under moment 2. Formativ utvärdering Den ena var en formativ utvärdering: med andra ord utfördes den under kursens gång, vid ett undervisningstillfälle, och bidrog i sig till studenternas inlärningsprocess. Denna utvärdering fokuserade enbart på moment 2. Studenterna fick i uppgift att i mindre grupper utvärdera kursen genom att tillämpa den teoretiska modellen KASAM. På så vis fick studenterna möjlighet att å ena sidan tillämpa en för kursen central teoretisk modell och å andra sidan fick de använda sig av en välbeprövad modell för utvärdering av en given situation. Modellen KASAM fokuserar på dimensionerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och studenterna fick, om de ville, skatta dessa dimensioner på en organisatorisk nivå, en gruppnivå och en individnivå. Resultaten av värderingen skrevs ner och lämnades in till kursansvarig vid undervisningstillfällets slut. Resultaten sammanställdes av kursansvarig, se nedan. I sammanställningen av den formativa utvärderingen finns främst återkommande kommentarer presenterade. Organisation Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet + Tydliga scheman, + Lagom med tid + Anknytning till uppgifter och exempel.* + Nåbara mål arbetslivet* + Lätt att förstå vad som + Kan relatera kursinnehåll förväntas. -För mycket tid* till egna erfarenheter + Givande föreläsningar Grupp -Otydliga instruktioner -Otillräcklig feedback. + Fungerande nätverk + Bra distribuering av tid. -Fokus på genus - Repetition omotiverande - Enformigt med många seminarium +Bra relationer i klassen* -Dålig kommunikation + Samarbete med olika individer - Fördelning av roller i gruppen Individ -Dålig individuell inläsning* -Dålig på att använda befintliga resurser *Särskilt återkommande -Låg samhörighet i grupperna, skoltrötta grupper.* -Vissa glider bara med i grupparbeten + Haft vision om att utöva gott ledarskap -Inte reflekterat tillräckligt för att bli motiverad

Summativ utvärdering Den andra var en summativ utvärdering som studenterna fick tillgång till via Cambro vid kursens avslutande. Denna utvärdering fokuserade på kursen som helhet (svarsfrekvens 43%, 13/30). Nyckeltal 92 % (12 pers) ansåg att kursen/momentet, i stor eller viss utsträckning, bidragit till att uppfylla de förväntade studieresultaten. 69% (9 pers) ansåg gällande föreläsningar att kvalitet på innehåll och upplägg var mycket eller ganska god. 8% (1 pers) ansåg att den var dålig. Kommentarer som specificerar i vilka avseenden kursen varit dålig är exempelvis: att det varit för mycket fokus på sociala kategoriseringar och genus, samt att moment 2 har brustit i kvalitet gällande innehåll. 54% (7 pers) ansåg gällande seminarier att kvalitet på innehåll och upplägg var mycket eller ganska god. 85% (11 pers) ansåg att feedback från lärarna fungerat mycket eller ganska bra. 85 % (11 pers) ansåg att litteraturen i hög eller viss grad hjälpt dem att uppfylla de förväntade studieresultaten på kursen. 92% (12 pers) ansåg att examinationen i hög eller viss grad var relevant i relation till de förväntade studieresultaten. 61% (8 pers) ansåg att kursen/momentet som helhet varit mycket eller ganska bra. På frågan Hur bedömer du kursens kvalitet som helhet? (1 anger lägsta betyg, 5 anger högsta betyg) har: 8 % (1 pers) gett betyget 1. 15% (2 pers) gett betyget 2. 23% (3 pers) har gett betyget 3. 38% (5 pers) har gett betyget 4. 15% (2 pers) har gett betyget 5. 13 svar, medelvärde = 3.38 Förslag på förändring -Kurstakten bör ökas -Se över repetitiva inslag

Sammanfattning av utvärderingarna 1.Vad som fungerat särskilt bra: * Arbetslivsanknytning i föreläsningarna har ökat meningsfullheten bland studenterna. * Tydlighet i instruktioner, uppgifter och exempel i stort. * Klassklimatet har upplevts som bra, då de flesta känner och umgås med varandra. * Föreläsningar, särskilt under moment 1. 2. Vad som fungerat mindre bra eller brustit * Egen inläsning: studenterna uppger i den formativa utvärderingen att den varit låg. * Grupparbeten: då vissa glider med på andras bekostnad. * Kurstakten: många studenter upplever att de har fått för mycket tid och att takten varit för låg under moment 2. * Repetitiva inslag under moment 2. 3. Vilka förändringar man ser som nödvändiga inför nästa kurstillfälle Kursansvarigs bedömning utifrån sammanställningen ovan och egna erfarenheter: *En stor behållning med moment 2 är den anknytning till arbetslivet som lärarna har kunnat förmedla. Ett tips från en av studenterna var att låta projektarbetet under moment 2 ta mer plats. Det vore ett sätt att ytterligare stärka arbetslivsanknytningen. * Tydligheten i instruktioner och liknande upplevdes i stort som god, men det förekom också andra röster som ansåg att vissa delar var otydliga. Det finns med andra ord anledning att inte bara själv studera instruktioner och liknande nästa gång, utan exempelvis ge Studieguiden till en kollega som inte är involverad i kursen så att denna utifrån ett outsider-perspektiv kan göra en värdering och komma med förslag på eventuella förbättringar. * Vissa av studenterna har läst Företagsekonomi A under utbildningens gång. Under moment 2 Företagets organisation och ledning i denna kurs tycks vissa inslag förekomma som också återkommer i viss form på denna kurs. Om denna kurs ska ges igen föreslår kursansvarig att man snarast bokar in ett möte med lärarna på Företagsekonomi A, moment 2 för att diskutera kursinnehåll. *Kurstakten kan anses vara för låg och vi lärare har använt den tid som har tilldelats oss. Detta är en kritik som framkom mot kursen förra året också, då i ännu högre form. För att öka kurstakten hade kursansvarig inför denna termin skapat fler inslag i kursen, exempelvis en observationsstudie. Detta är emellertid inte tillräckligt.

*Studenternas egna insatser och framförallt grupparbetena måste stärkas. Troligen hade problemet om att vissa glider med i grupparbetena delvis avhjälpts om studenterna hade fått välja sina egna grupper. Detta är emellertid en metod som är problematisk i sig, då vissa studenter kan känna sig och bli exkluderade. Förslag: 1) minska grupparbeten, 2) involvera studenterna i början av kursen och låta dem komma med förslag på hur ett fungerande grupparbete kan och bör struktureras och/eller 3) i början av kursen presentera tydliga riktlinjer för hur samarbetet bör se ut i grupperna, se förslag nedan (det går såklart att presentera nedanstående riktlinjer för studenterna och be om deras respons & förslag): 1. Innan grupparbete påbörjas bör ni bestämma riktlinjer för: - Former för grupparbetet: hur ofta ska ni träffas, när & var etc. - Ansvarsområden: Vilken arbetsdelning ska göras? Ska ni göra allt gemensamt eller indela arbetet i mindre individuella delar? - Kommunikation: hur ska kommunikationen ske mellan olika medlemmar i gruppen? 2. Under grupparbetet bör ni tänka på att: - Upprätthålla överenskomna riktlinjer. - Meddela lärare om det uppstår samarbetssvårigheter i gruppen. Lärare kommer då att sammankalla gruppen till ett möte där ansvarsfördelning diskuteras och eventuellt omarbetas. 3. Efter grupparbetet ska ni: -Lämna in en kort redogörelse för hur arbetsdelningen sett ut i grupparbetet.