Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22
(Naturvårdsverket)
Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil energi Kol i mark Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor
Idisslarnas fodersmältning metan Metan bildas för att ta hand om väte: CO 2 + 8 H CH 4 + 2 H 2 O Metanproduktionen (kg per djur och år) påverkas av: Djurets energibehov Fodrets smältbarhet och sammansättning
Stallgödselhantering metan och lustgas Metan: Bildas i syrefri miljö. Styrs av det organiskt materialet (mängd, nedbrytbarhet) Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner. Styrs av tillgång på kväve och kol Ammoniak indirekta lustgasemissioner Flytgödsel ger mer metan Fastgödsel ger mer lustgas Djupströ ger metan och lustgas
Lustgas från mark Bildas i (nitrifikations-) och denitrifikationsprocessen. Styrs av: Tillgång kväve (nitrat) o Grödupptag och tillförsel av N Tillgång organiskt material Syretillgång (syrebrist, men inte syrefritt) o Tillförsel konsumtion av syre o Markpackning, dränering, struktur Mikroorganismerna i marken
Kol i mark upptag och/eller avgång av koldioxid + Tillförsel av organiskt material: skörderester, gödsel Nedbrytning av organiskt material: jordbearbetning, klimat (syre och vatten) Långsiktigt: odlingshistoria och framtida brukning Mulljordar kan ge mycket höga emissioner av koldioxid och lustgas
Insatsvaror Fossil energi (diesel, olja) Koldioxid från förbränning Mineralgödsel (framför allt kväve) Koldioxid från fossil energi Lustgas (kvävetillverkning) går att reducera med katalysator Importerat foder Emissioner från växtodling Koldioxid från långväga transporter Koldioxid från (direkt eller indirekt) avskogning och förändrad markanvändning
kg koldioxidekvivalenter (kg CO 2 e) - gemensam valuta för växthusgaser kg koldioxidekvivalenter/kg växthusgas Växthusgas IPCC, 2007 IPCC, 1995 IPCC, 2014 Koldioxid 1 1 1 Metan 25 21 28 Lustgas 298 310 265 Referenser: IPCC*s fjärde utvärderingsrapport, 2007, IPCCs andra utvärderingsrapport, 1995, IPCCs femte utvärderingsrapport 2014. Avser klimatpåverkan i ett 100-årsperspektiv. *IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change, På svenska FNs klimatpanel
Hur mycket är ett ton koldioxidekvivalenter? Bensin: Köra 500 mil med bensinbil El: Koka vatten i vattenkokare: 2 miljoner gånger (om vattenkraftsel) eller 9 000 gånger (om kolel) Mat: Producera köttet och mjölken som en medelsvensk äter under ett år Lustgas från drygt 1 ha åker Metan och lustgas från ca 50 m3 svin- eller nötflyt
Miljoner ton CO2e Sveriges nationella utsläpp av växthusgaser 2014 Metan från fodersmältning 60 40 Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Fluorerade växthusgaser Lustgas Metan 20 Koldioxid 0 Transport Uppvärmning Industri Jordbruk, inkl energi Avfall+ Övrigt Totalt El & fjärrvärme Markanv varav jordbruk -20-40 (Naturvårdsverket. 2016. National inventory report Sweden 2016.) Maria Berglund, -60 Hushållningssällskapet Halland
miljoner ton CO 2 e Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990-2015 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 Markanvändning (LULUCF) Övrigt Avfall Jordbruk, inkl energi Industri El & fjärrvärme Uppvärmning Inrikes transporter Totalt: -26% mellan 1990-2015, Jordbruket: -15%
Miljoner ton CO 2 e Växthusgasutsläpp av svensk konsumtion 140 120 100 80 60 40 20 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Livsmedel - Utsläpp i andra länder Livsmedel - Utsläpp i Sverige Boende Transporter Kläder, Skor Övrigt Offentlig konsumtion och investeringar Totalt: -26% mellan 1990-2015, Jordbruket: -15%
Animalieproduktionens växthusgasutsläpp globalt - Livestock s long shadow : 18% av globala växthusgasutsläpp N fertilizer production 3 2,5 on farm fossil fuel processing transport cultivated soils, tillage + liming desertification of pasture 10 9 ton CO2ekv 2 1,5 1 0,5 indirect manure emission manure application/deposition leguminous feed cropping indirect fertilizer emission N fertilizer application manure management enteric fermentation 0 CH4 N2O CO2 (Steinfeld, H. m.fl. 2006. Livestock's long shadow. FAO) deforestation
Animalieproduktionens växthusgasutsläpp globalt - totalt (FAO, 2013. Tackling climate change through livestock)
Växtodlingens klimatpåverkan
CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O N 2 O CO 2 Insatsvaror och inköpta tjänster NO 3-, NH 3 Växtodling Försålda varor
Diesel NPK Eldningsolja Bekämpningsmedel Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner Ton CO 2 e Växtodlingsgård - 278 ha: höstvete, maltkorn, höstraps, sockerbetor, konservärter 400 300 Metan Lustgas Koldioxid 200 100 0 JOKER-projektet. Felstapeln = om BAT-gödsel (med lustgasrening) istället för traditionell N-tillverkning
kg CO 2 e/kg N Klimatavtryck för kvävegödselmedel 14 12 10 8 6 4 2 0 EU Ryssland USA Kina EU EU Ryssland Ammoniumnitrat Urea Kalksalpeter (Brentrup et al, 2016. LCA Food)
Kg CO2e Vikten av att spara kväve 9 8 7 6 5 4 Lustgas 3 2 Metan Koldioxid 1 0 Utvinning, raffinaderi I traktorn I marken Gödselindustrin Gödselindustrin I marken, 1 l diesel 1 kg kväve (EU, AN) 1 kg kväve (Ryssland, AN)
kg CO 2 e/hektar Växtodlingsgården - utsläpp per hektar 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 övrigt diesel direkt lustgas från mark prod. N Sockerbetor Höstvete Maltkorn Höstraps Konservärt Kvävet är centralt för växtodlingens klimatavtryck: Produktion av NPK samt lustgas från mark Grödor som kräver stora insatser av N men även av diesel har högt klimatavtryck per HEKTAR
kg CO 2 e/kg produkt Växtodlingsgården - utsläpp per kg gröda 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 övrigt diesel direkt lustgas från mark produktion av kvävegödsel Sockerbetor (10 kg) Höstvete Maltkorn Höstraps Konservärt Avkastningen central för klimatavtrycket per kg gröda. Fördel att kunna fördela utsläppen på många ton Rapsen må ligga högt, men den är ju bra i växtföljden så den kan göra att andra grödor faller bättre ut än om rapsen inte varit med
Djurhållningens klimatpåverkan
CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 NH 3 Insatsvaror och inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3-, NH 3 N 2 O N 2 O CO 2
Mjölk- och växtodlingsgård 260 mjölkkor + 640 ha åker Grisgård Smågris+slaktgris, växtodling Energianvändning Marken (lustgas) Produktion av mineralgödsel Lagring av stallgödsel (metan och lustgas) Produktion av inköpt foder Djurens fodersmältning (metan)
Metan från djurens fodersmältning Djurslag (kg metan/ djur och år) (ton CO 2 e/ djur och år) Mjölkko 120-140 3-3,5 Am-/diko 90-100 2,2-2,5 Övrigt nöt ca 50 1,3 Får 8 0,2 Häst 10-20 0,3-0,6 Gris 1,5 0,04
kg CO 2 e/kg TS foder Klimatpåverkan av 1 kg TS grovfoder som konsumeras av mjölkko - inklusive flöden av biogent kol 1,5 1 0,5 0-0,5 odling av foder kons fodersmältning stallgödsel Totalt -1-1,5-2 utsläpp vid odling metan koldioxid Den grå negativa stapeln motsvarar kol som exporterats som mjölk och som netto binds in i marken
Att göra
I. Förbättrad produktivitet och effektivitet II. III. Tre kategorier av åtgärder Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokus på KVÄVE, energi och foder Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N-gödsel och förnybar energi, och undvik klimatbovar som soja från avskogad mark Mer energieffektiv teknik Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt Genomgripande systemändringar Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein Produktion av bioenergi
Växthusgasutsläpp från växtodling - vad påverkar klimatavtrycket per kg gröda? Ton per hektar + jämn och hög skördenivå i förhållande till insatser, litet spill Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl, Mineralgödsel producerad med låga utsläpp Energi och transporter (generellt mindre del) Undantag energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och långa transport (t ex soja) Kol i mark (effekten osäker) Mulljordar Även iluc (indirect land use change)
Växthusgasutsläpp från djurhållningen - vad påverkar klimatavtrycket per kg produkt? Produktionen + Bra tillväxt, friska djur, små kassationer Foder (speciellt gris och fågel) + Effektivt foderutnyttjande + Fodermedel med låga utsläpp (t ex lokalt proteinfoder, bra grovfoder) (Nöt) Metan från vommen + Hög smältbarhet på fodret, avel (preparat, fett) + Hög mjölkavkastning Energianvändning i stall (speciellt gris- och fågel, och om uppvärmning)
Produktionsnyckeltal = Klimatnyckeltal Växtodling kg N/ton höstvete, korn, raps, etc. (förslag kg N mineralgödsel resp kg N organisk gödsel ) liter diesel per ha respektive per ton Djurhållningen Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) speciellt fokus på proteinet (soja) Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder) Vid avvikelser: Relevant med mått på hälsa & produktion (kg levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga, % dödlighet) Du kan ge samma råd som inom annan (miljö)rådgivning!
Allt är så osäkert! Handlar även om stor naturlig variation! Fokus på rätt riktning och att minska risken för växthusgasutsläpp Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgödsel, NH 3 -förlust i stall, lager och från mark, P-utlakning/ha Vädret