LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP400, Specialpedagogik - lärares och organisationers lärande, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Teachers Competence and Organizational Development, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2012-06-14 att gälla från och med 2012-09-01. Utbildningsområde: Undervisning 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2. Inplacering Kursen ingår som obligatorisk kurs i Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng. Huvudområde Utbildningsvetenskap med inriktning mot specialpedagogik Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten antagits till Specialpedagogiska programmet samt med godkänt resultat genomgått SPP200 Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15 högskolepoäng, eller har motsvarande kunskaper. 4. Innehåll I kursen behandlas makt-, organisations- och kommunikationsteorier samt samverkansprocesser. Särskilt belyses utvecklingsarbete och samtal som pedagogiska redskap för att kunna möta behoven hos alla barn, unga och vuxna. Kursen behandlar perspektiv och teorier som är relevanta för att kunna genomföra analyser av verksamhetskulturer. Med sådana analyser som utgångspunkt planeras ett specialpedagogiskt förändringsarbete/ utvecklingsarbete där betingelser för utveckling av inkluderande pedagogiska verksamheter fokuseras. Teorier som ligger till grund för att med fördjupad förmåga kunna verka som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor behandlas också. I kursen praktiseras vidare olika sätt att initiera och leda samtal av vägledande och rådgivande karaktär. I relation till ovan beskrivna
2/ 3 områden belyses även förändringsbenägenhet och motstånd samt uppföljning och utvärdering. Reflektion om mandat- och legitimitetsfrågor i den egna rollen som samtalspartner och som ledare för pedagogiskt utvecklingsarbete behandlas också i kursen. Etiska aspekter relaterade till regler, förhållningssätt och dilemman är viktiga inslag genom hela kursen. Genomförande I kursen ingår föreläsningar, seminarier, handledning samt empiriska fältstudier. De senare innebär att initiera och leda samtal med en grupp lärare samt kartlägga/analysera verksamhetskulturen. Resultaten presenteras i den högskoleförlagda delen av utbildningen. De olika innehållsliga områdena i kursen sammanlänkas och problematiseras efterhand som de behandlas i kursen. Kursinnehållet diskuteras och bearbetas på olika sätt i mindre arbetsgrupper. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna - kritiskt och systematiskt integrera empiri och teorier i en analys av en verksamhetskultur samt argumentera för teoretiskt och empiriskt grundade slutsatser - med utgångspunkt i analysen av verksamhetskulturen självständigt planera ett utvecklingsarbete med målet att möta behoven hos alla barn/elever - praktiskt tillämpa teorier med avseende på kommunikation och samtal - initiera och leda samtal av vägledande och rådgivande karaktär i pedagogiska frågor - genomföra etiska överväganden i funktionen som kvalificerad samtalspartner - självständigt genomföra uppföljning och utvärdering av pedagogiskt arbete med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever - med självkännedom reflektera över mandat- och legitimitetsfrågor i rollen som samtalspartner och som ledare för pedagogiskt utvecklingsarbete. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Former för bedömning relateras till innehållet och kursens uppläggning. Nedanstående moment utgör grund för examination och är därför obligatoriska. Litteraturseminarium som behandlar forskning kring skolutveckling Fyra fältanknutna kvalificerade samtal ska genomföras. I anslutning till dessa ska muntliga presentationer genomföras och skriftliga reflektionsdokument lämnas in i relation till funktionen som kvalificerad samtalspartner. Gruppexamination med individuella reflektionsdokument om mandat och legitimitet. Individuell skriftlig examinationsuppgift gällande skolutveckling Vid bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsat till fem.
3/ 3 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G). I separat bilaga finns bedömningskriterier. 9. Kursvärdering Kursvärdering i relation till kursens mål och innehåll sker kontinuerligt i kursen samt i form av en individuell skriftlig enkät vid kursens slut. Sammanställningen av denna återkopplas till studentgruppen via Göteborgs universitets lärplattform och ligger till grund för planering av påföljande kurstillfälle. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Nätbaserad information och kommunikation används.
LITTERATURLISTA SPP400 Gäller fr.o.m. Ht-12 SPP400, Specialpedagogik - lärares och organisationers lärande, 15 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. (s. 179-339). Lund: Studentlitteratur. (160 s.) Blossing, Ulf (2008). Kompetens för samspelande skolor - Om skolorganisationer och skolförbättring. Lund: Studentlitteratur. (160 s.) Foucault, Michel (1987/2003). Övervakning och straff. Fängelsets födelse. (s. i-xvii, 9-105, 295-310). Lund: Arkiv. (128 s.) Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur. (150 s.) Kroksmark, Tomas & Åberg, Karin (red.) (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Kap 3, 5 och 8. Lund: Studentlitteratur. (50 s.) Lendahls Rosendahl, Birgit & Rönnerman, Karin (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(1), s. 35-51. Sök nätupplaga <http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/tin.html> (17 s.) Scherp, Hans-Åke. (2009). Att leda lärprocesser. (Andra utgåvan). Karlstad: Karlstad University Press. Beställs genom e-post: forlag@kau.se (118 s.) Svedberg, Lars (2007). Gruppsykologi. Kap. 19-23. Lund: Studentlitteratur. (168 s.) Referenslitteratur Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red.) (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus, nr. 15. (s.15-136) Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber Distribution. Sök nätupplaga <http://www.skolverket.se/> 122 s. Normell, Margareta (2002). Pedagog i förändrad tid - om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur. (138 s.)
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (206 s.)