Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden
Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen, högskolorna, arbetsgivarna och samhället i stort kan vara motiverande och inspirera till vidare kompetensutveckling kan öka samarbetet mellan arbetsplatserna och utbildningsorganisationerna kan främja jämlikheten i samhället Studerandekåren är alltmer heterogen och kräver mera individuelisering i studieprocesserna Hör centralt ihop med främjandet av det livslånga lärandet och utbildningens internationalisering
Kompetensbaserat tänkande syns Bolognaprocessen och samarbetet inom EU friare rörlighet för arbetskraft och studerande mellan länder europeiska och nationella referensramar för examina (EQF, NQF) definierandet av kunskapsmål (learning outcomes) på olika nivåer Internationell utvärdering av lärandet (AHELO, Assessment of Higher Education Learning Outcomes, OECD) Validering av realkompetens kunskap uppstår inte endast i formell utbildning utan även i arbetslivet, i föreningsarbetet, i praktiskt taget all mänsklig verksamhet
Situationen i Finland före 2006 Högskolorna hade inte enhetliga praxis Valideringen fungerade ganska bra från andra läroanstalter inom samma sektorn och från utländska högskolor till Finland Mellan sektorerna (forskningsuniversitet och yrkeshögskolor) fanns problem Erkännandet av annat än formellt lärande nytt för högskolorna Individuella studieplaner ett bra verktyg ett dokument där den studerande lägger upp både målsättningar och tidtabell för sina studier görs i allmänhet upp i början av studierna i samarbete med egenläraren eller tutorn är flexibel i processen kan tidigare studier eller erfarenhetsbaserad inlärning fås synligt
Utveckling i Finland 2006: Undervisningsministeriets arbetsgrupp valideringsprinciper 2007-2009: Projekt för universitet och yrkeshögskolor samt projekt av Finlands universitetsrektorers råd och Rådet för yrkeshögskolornas rektorer spridning av rekommendationer och åtgärdsförslag utveckling av processer vid högskolorna 2009-2013: ESF-projektet Validering vid högskolorna seminarieserier om realkompetens som en tankemodell i högskolerundervisningen, individualiserade studier, metoder för validering, examinationsformer, samarbete mellan högskolorna och arbetslivet osv. målgruppen lärare, handledare, men också stödpersonal vid högskolorna
Principer för validering Själva kunskapen är viktig, inte var och hur den införskaffats Målsättningen är att synliggöra riktig kunnande, som kan styrkas med faktiska bevis (på ett sätt som högskolan tydligt definierat) Sökanden är (i Finland) kompetent att ansöka om studieplats vid en högskola ifall högskolan konstaterar att han/hon har tillräckliga kunskaper och färdigheter för studier Studeranden har rätt att få sitt kunnande erkänt, då han/hon redan innehar färdigheter som motsvarar studieplanen målsättningar Valideringen inleds på studerandes initiativ Kunskap kan uppstå i formellt, inofficiellt eller vardagslärande Högskolorna bär ansvaret för kvaliteten av examina
Kvalitet Evalueringen av studerandes kunnande: kvaliteten av lärandet Valideringen där kunskapen registreras som en studieprestation: kvaliteten av processerna studerande kan med hjälp av individuell studieplan presentera studier och kunskap som avlagts på annat håll dessa utvärderas av högskolans representanter högskolan erbjuder stöd vid utvärdering och under ansökningsprocessen: processen är en dialog mellan den studerande och högskolan utmaningen för högskolorna består i att skapa fungerande tillvägagångssätt för evaluering och validering av kunskap och koppla dessa till kvalitetsarbetet inom undervisningen kriterierna för utvärdering bör vara trovärdiga och transparenta utvärderingen bör stöda både inlärning och verkligt kunnande
Öppna frågor Hur hittar vi ett gemensamt språk i valideringen? Hur kan vi implementera policyn och metoder? Kan man förena praxis på olika nivåer: högskolenivån/läroanstaltens nivå nationella nivån internationella nivån? Står det i strid med autonomin av högskolorna? Hur kan de nationella och europeiska referensramar hjälpa? Hur kontrollerar vi kvaliteten, att kompetensen motsvarar studiernas lärandemål är inte föråldrad nivån är rätt och tillräckliga?
Samarbete i framtiden Hur kan vi samarbeta nordiskt (kring valideringsteman)? Hur kan vi dra nytta av Nordplus-programmets möjligheter? Hurdana nordiska nätverk skulle vara nyttiga? Hur kan vi tillsammans jobba för jämlika studiemöjligheter? Hur kan vi inspirera till vidare kompetensutveckling? Hur kan vi förstärka forskningens roll i utvecklingsarbetet? Hur kan vi utöka delaktighet i det mångkulturella Norden? Hur kan vi tillsammans jobba för ett tolerant och fortsatt öppet samhälle och stöda varandra i vårdediskussionen?