Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

Relevanta dokument
Helsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors

AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

Plan för rätt fart i Piteå

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Trafiksäkerhetsutveckling

DEN GODA GRÖNA STADEN

Beredningsmaterial till Nylandsplanen 2050: STRUKTURPLAN FÖR NYLAND, UTKAST PLANKARTA OCH BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER. Framlagt

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

MED I VARDAGEN. NTM-centralen i Egentliga Finland

Drömmarnas Borgå 2030

Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering. - cykel och bil

Helsingfors planerar 2009:13. Busholmen. En ny marin del av innerstaden

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Datum Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister

Parkeringsstrategi 1(5)

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

antagandeförslag TRAFIKPLAN FÖR ESKILSTUNA KOMMUN HANDLINGSPLAN KORT VERSION

Drömmarnas Borgå 2030

Värderingar Vision Etiska principer

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Portinfra Göteborg Utdrag ur trafikstrategin. Mycket på många ställen samtidigt

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar oktober 2014

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

RAPPORT FRÅN ETT:

Satsa på kollektivtrafiken

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

trafikplan vid arrangemang

Remissvar avseende Framkomlighetsprogram Trafikverkets inriktning för hur Storstockholms primära vägnät används på bästa sätt (TRV 2014/24179)

SL:s strategiska karta

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Nylands förbund landskapets utvecklare - Skärgården i landskapsplanen

Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har

STATSRÅDETS BESLUT OM REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN. Utfärdat efter anslag i Helsingfors den 13 november 2008

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

Presentation av alternativen i enkäten

Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun

Dagliga leveranser. Staden under byggtiden - information om pågående aktiviteter och uppdrag

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Olli Sulin åbo den mest intressanta staden vid norra ÖstersjÖn

Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss.

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

Trafikpolitik i nordiska stadsregionerna - POLISE

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter.

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Kollektivtrafikens roll för lokalsamhället

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005


Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Mobility management i byggskedet. En vägledning till vad, varför och hur

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll

Programmet Hemstaden Helsingfors 2012

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Vanda stads miljöpolitik

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

MÅLUPPFYLLELSE Värdering av två alternativa trafiklösningar för Linköpings stadskärna

KUUMA-johtokunta Liite 38c. Helsingforsregionens MAL 2019-plan

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Framkomlighetsstrateg i för Stockholm 2030

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige Sida 1 / 1

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

Transkript:

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

2 Trafiken i en växande stad

Helsingfors växer, trafiken ökar Helsingfors och Helsingforsregionen växer kraftigt. Man har uppskattat att folkmängden i Helsingfors kommer att öka till 860 000 invånare fram till år 2020 och folkmängden i hela regionen till två miljoner. Nya invånare och arbetsplatser innebär ökad trafik som belastar hela regionen, men särskilt Helsingfors innerstad där trafiken redan nu stockas. Samtidigt ställer förbättrandet av den internationella konkurrenskraften och bekämpandet av klimatförändringen allt striktare krav på trafiksystemet och stadsstrukturen. Staden ska på samma gång vara fungerande, eko-effektiv och trivsam. När staden blir tätare ökar transportbehovet men däremot växer inte utrymmet som är tillgängligt för trafik. En tät stadsstruktur kräver således ett effektivt trafiksystem som kan transportera så många människor och så mycket gods som möjligt på en så liten yta som möjligt. För att trafiken i den växande staden ska fortsätta att fungera måste allt fler resor göras med effektiva transportformer som sparar utrymme till fots, på cykel och med kollektivtrafik. För att trafiken ska fortsätta att fungera måste allt fler resor göras med transportformer som sparar utrymme. Trafiken i en växande stad 3

Vilken typ av trafiksystem vill man uppnå? Helsingfors har som mål att förtäta stadsstrukturen till trivsamma och mångsidiga stadscentrum och förena dem med varandra genom välfungerande kollektivtrafik. Genom att främja hållbara transportmetoder strävar man efter en trivsam omgivning, god tillgänglighet och smidig trafik samt efter att minska miljökonsekvenserna. Även ett framgångsrikt näringsliv behöver ett fungerande trafiksystem. Målen för trafiksystemet har utarbetats utifrån dessa mål för stadsstrukturen. De fördelas under tre teman: Med målen för en smidig vardag strävar man efter att säkerställa trafiksystemets funktionalitet och enkel framkomlighet för invånarna. Med målen för livskraft strävar man efter att förbättra förutsättningarna för näringsliv och stadens attraktivitet och på så sätt öka stadens konkurrenskraft. Med målen för resurseffektivitet siktar man på ett effektivt utnyttjande av utrymme, pengar och naturresurser. 4 Trafiksystemets mål är en smidig vardag, en konkurrenskraftig stad och ett effektivt utnyttjande av resurser. Trafiken i en växande stad

Smidig vardag n På vardagsresor ska framkomligheten med hållbara färdmedel kunna konkurrera med framkomligheten inom biltrafik. n Restiderna kan förutses för alla färdmedel. n Val inom trafikplaneringen måste minska de olägenheter som trafiksystemet orsakar invånarna. Livskraft n Man säkerställer att arbetskraften sammanförs med arbetsplatserna samt konsumenterna med handeln. n Trivsamma gatuområden skapar förutsättningar för ett livligt stadsliv och en urban affärsverksamhet. n Godstrafiken effektiveras och distributionskostnaderna minskas i samarbete med näringslivet. Resurseffektivitet n Planeringen av trafiksystemet styrs av ett effektivt utnyttjande av resurser och stadens funktionsmässiga behov. n Trafikens tillväxt styrs mot hållbara färdmedel. Trafiken i en växande stad 5

Hur når vi målen? Riktlinjerna för trafikplaneringen har utarbetats utifrån trafiksystemets mål och dessa indelas i fyra teman. Den allmänna principen för planeringen är att först tillgodose fotgängarnas behov. Efter fotgängarna är det cyklisternas, kollektivtrafikens, näringslivets transporters och personbilstrafikens tur. 6 Funktionalitet n Användningen av trafiksystemet effektiveras genom trafikstyrning och databaserad styrning. Transportutbudet främjas som en service. n Man ser till att godstrafiken har bra tillgång till terminaler och att trafikförbindelserna mellan terminalerna är goda. n Prissättningen av trafiken utvecklas i en sådan riktning att efterfrågan och utbud balanseras. n Hastigheterna sänks för att minska störningskänsligheten och trafikbullret samt för att förbättra trafiksäkerheten. Centrumområden n Stadscentrumen planeras enligt människans skala: stadsrummet planeras som en helhet och man tar hänsyn till gångtrafikens kontinuitet, stimulans, tillgänglighet och säkerhet. n För centrumområdenas gatunät anordnas cykelförhållanden enligt bästa praxis. Trafiken i en växande stad

Fotgängarna först. n Fordonstrafikens mängd, hastighet och parkering dimensioneras enligt den omgivande staden så att centrumen blir attraktivare. n Stadsdistributionen effektiveras i samarbete med näringslivet, bland annat genom att förverkliga ett datasystem som stöder styrningen av distributionen, genom att säkerställa lämpliga lastningsplatser och genom att justera verksamhetstider och materielens kvalitet. Stomförbindelser mellan centren n Stomlinjerna i kollektivtrafiken görs till en tydlig och smidig helhet, med vilken man kan garantera transport som är oberoende av trafikstockningar. Omstigningarna planeras som en helhet. n De centrala omstigningsplatserna inom kollektivtrafiken planeras användarorienterat och deras tillgänglighet i förhållande till alla färdmedel förbättras. n Ett nätverk av stomförbindelser förverkligas för cykeltrafiken. n Trafiknätet utvecklas så att en förtätning av staden stöds. Planeringspraxis n Utvärderingen av projekten utvecklas så att man beaktar markanvändningskonsekvenserna och stadens funktionella behov. n Man utarbetar och upprätthåller ett långsiktigt åtgärdsprogram som är realistisk vad gäller finansieringen. n Planering av trafiksystemet och beslutsfattande som gäller det bygger på strategiska mål och på en bedömning av de ekonomiska möjligheterna att genomföra dem. n Genom region- och myndighetssamarbete skapar man bättre chanser för ett förverkligande av de gemensamma målen. Trafiken i en växande stad 7

Framkomlighetsprogrammet Målen och riktlinjerna för Helsingfors trafiksystem har fastställts i Helsingfors framkomlighetsprogram. Det ger riktlinjer för Helsingfors trafikpolitik och säkerställer att stadens utvecklingsmål även styr trafikplaneringen. Stadsstyrelsen godkände framkomlighetsprogrammet år 2015. 8 Trafiken i en växande stad

Framkomlighetsprogrammet styr Helsingfors trafikpolitik. Trafiken i en växande stad 9

Mera information Alla pågående planläggningsprojekt och de handlingar som rör dem finns på Helsingfors stads karttjänst på adressen http://kartta.hel.fi. Du kan också beställa planvakten till din e-post ett meddelande om de planer och trafikplaner som läggs fram till påseende. Den avgiftsfria servicen kan beställas på adressen www.hel.fi/suunnitelmavahti. Följ oss i sociala medier /helsinkisuunnittelee /ksvhelsinki /helsinkisuunnittelee Om publikationen Serie och nummer Helsinki suunnittelee 2016:1 ISSN 0787-9075 Texter Stadsplaneringskontoret Grafisk design Kokoro & Moi Layout Tovia Design Tryckeri Painotalo Plus Digital Bilder 3D Render (s. 1) Jussi Hellsten (s. 5, 9) 10 Trafiken i en växande stad

Trafiken i en växande stad 11

Besöksadress Folkskolegatan 3 00100 HELSINGFORS Postadress PB 2100 00099 HELSINGFORS STAD Växel 09 310 1673 www.hel.fi/ksv