M0038M Differentialkalkyl, Lekt 7, H15

Relevanta dokument
M0038M Differentialkalkyl, Lekt 4, H15

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 16, H15

Kan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.

4 Fler deriveringsregler

20 Gamla tentamensuppgifter

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 17, H15

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 10, H15

Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER

Sekant och tangent Om man drar en rät linje genom två punkter på en kurva får man en sekant. (Den gröna linjen i figuren).

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 14, H15

KOKBOKEN. Håkan Strömberg KTH STH

SF1625 Envariabelanalys

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

Sidor i boken KB 6, 66

Mälardalens högskola Akademin för undervisning, kultur och kommunikation

LMA222a. Fredrik Lindgren. 17 februari 2014

y y 1 = k(x x 1 ) f(x) = 3 x

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

Gränsvärden. Joakim Östlund Patrik Lindegrén Pontus Nyrén 4 december 2003

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I

2 Derivator. 2.1 Dagens Teori. Figur 2.1: I figuren ser vi grafen till funktionen. f(x) = x

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2

13 Potensfunktioner. Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

Tentamen IX1304 Matematik, Analys , lösningsidéer

Kapitel 7. Kontinuitet. 7.1 Definitioner

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 15, H15

Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner.

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 4 juni 2008 Tid:

Modul 1 Mål och Sammanfattning

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Föreläsning 7. SF1625 Envariabelanalys. Hans Thunberg, 13 november 2018

Lösningsförslag v1.1. Högskolan i Skövde (SK) Svensk version Tentamen i matematik

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

Uppgift 1. Bestäm definitionsmängder för följande funktioner 2. lim

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel

Matematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator

MA2001 Envariabelanalys 6 hp Mikael Hindgren Tisdagen den 9 januari Skrivtid:

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter Ö , Ö1.25, Ö1.55, Ö1.59

f (x) = 8x 3 3x Men hur är det när exponenterna inte är heltal eller är negativ, som till exempel g(x) = x h (x) = n x n 1

Tentamen i Envariabelanalys 2

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Moment 8.51 Viktiga exempel , 8.34 Övningsuppgifter 8.72, 8.73

SF1625 Envariabelanalys

A1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 8, H15

ASYMPTOT. Horisontal (lodrät) Vertikal (vågrät) Sned och Hål

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Träningsprov funktioner

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XII. Föreläsning XII. Mikael P. Sundqvist

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf.

Gamla tentemensuppgifter

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

Planering för kurs C i Matematik

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Avsnitt 4, introduktion.

polynomfunktioner potensfunktioner exponentialfunktioner

Övning log, algebra, potenser med mera

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

vux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Envariabel SF1625: Föreläsning 11 1 / 13

III. Analys av rationella funktioner

Checklista för funktionsundersökning

Teori och teori idag, som igår är det praktik som gäller! 1 (Bokens nr 3216) Figur 1:

INGA HJÄLPMEDEL. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga och tydliga motiveringar. f(x) = arctan x.

Tisdag v. 2. Speglingar, translationer och skalningar

Tips : Vertikala asymptoter kan finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetspunkter.

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Upphämtningskurs i matematik

När vi blickar tillbaka på föregående del av kursen påminns vi av en del moment som man aldrig får tappa bort. x 2 x 1 +2 = 1. x 1

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

MA2047 Algebra och diskret matematik

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

Ekvationer & Funktioner Ekvationer

10x 3 4x 2 + x. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter. y = x 1 x + 1

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

3 Deriveringsregler. Vi ska nu bestämma derivatan för dessa fyra funktioner med hjälp av derivatans definition

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

TENTAMEN 8 jan 2013 Tid: Kurs: Matematik 1 HF1901 (6H2901) 7.5p Lärare:Armin Halilovic

Lösningsförslag. Högskolan i Skövde (JS, SK) Svensk version Tentamen i matematik

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

EXISTENS AV EN UNIK LÖSNING TILL FÖRSTAORDNINGENS BEGYNNELSEVÄRDESPROBLEM

med angivande av definitionsmängd, asymptoter och lokala extrempunkter. x 2 e x =

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

Fler uppgifter på andragradsfunktioner

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Ingen ny teori denna dag. Istället koncentrerar vi oss på att lösa två tränings-ks:ar.

Exponentialfunktioner och logaritmer

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

Förberedelser inför lektion 1 (första övningen läsvecka 1) Lektion 1 (första övningen läsvecka 1)

6. Samband mellan derivata och monotonitet

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.3

Transkript:

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 7, H15 Staffan Lundberg Luleå Tekniska Universitet Staffan Lundberg M0038M H15 1/ 21

Tentamen M0038M Tentamensdatum 2015-10-28 Sista anmälningsdag 2015-10-08 Tentamensanmälan via Mitt LTU Staffan Lundberg M0038M H15 2/ 21

Exponentialfunktioner Användningen av Internet växer exponentiellt, skriver IT-företagen i ett remissvar till Näringsdepartementet. Vad betyder det? Man vill peka på något som förändras växer eller avtar procentuellt, dvs. med en viss bestämd procentsats per år. Staffan Lundberg M0038M H15 3/ 21

Exempel Mängden usållsavfall i Sverige uppgick år 2002 till 467 kg per invånare. Man förväntar sig en ökning med 4 procent per år för de närmaste åren. Avfallsmängden y kan beskrivas med en exponentialfunktion: y = 467 1, 04 x, där x är tiden i år. Anmärkning Talet 1,04 i y = 467 1, 04 x kallas tillväxtfaktor. Förstår du varför funktionen ser ut som den gör? Staffan Lundberg M0038M H15 4/ 21

Exempel För radioaktivt sönderfall gäller för ett visst preparat funktionen N(t) = N 0 0, 88 t, där N(t) är antalet kärnor vid tiden t (år) oc N 0 är antalet kärnor vid t = 0. Tillväxtfaktorn är i detta fall mindre än 1. Vad innebär detta för grafens utseende? Staffan Lundberg M0038M H15 5/ 21

Sammanfattning En godtycklig exponentialfunktion skrivs y(x) = a b x, där b > 0. Grafen skär y-axeln i punkten (0, a) men skär aldrig x-axeln. Om b > 1 är grafen konvext växande. Om 0 < b < 1 är grafen konvext avtagande. Vad kan du säga om fallet b = 1? Staffan Lundberg M0038M H15 6/ 21

Exponentialfunktioner, forts 50 I ovanstående figur ser vi grafen till funktionen f (x) = 50 0, 6 x (som utgör en modell för t. ex. radioaktivt sönderfall). Vi ställer oss frågan: Vad änder med grafen för stora x-värden? 40 30 20 10 0 2 4 6 8 10 Vi ser att grafen alltmer närmar sig x-axeln, utan att elt sammanfalla eller skära den. Den vågräta axeln utgör en s.k. vågrät asymptot. Staffan Lundberg M0038M H15 7/ 21

Definition Linjen y = k är vågrät asymptot till kurvan y = f (x), om f (x) k, då x eller x. Avståndet mellan kurva oc asymptot går mot noll för stora x -värden. Vi kommer att syssla med asymptoter längre fram. Staffan Lundberg M0038M H15 8/ 21

Vi ar ittills studerat exponentialfunktioner av typen f (x) = a b x. Vi ar ställt krav att talet b skall vara större än noll. Låt oss emellertid börja med en intressant iakttagelse. Betrakta exponentialfunktionen f (x) = b x, b > 0, b 1. Låt oss, för små värden på talet, studera ändringskvoten f (x + ) f (x) = bx+ b x regel = = bx b b x = b x b 1. Staffan Lundberg M0038M H15 9/ 21

Tabell Hur uppför sig kvoten b 1 2,6 1 2,75 1 för små -värden? 3 1 0,1 1,0026 1,0645 1,1612 0,01 0,9601 1,0167 1,1047 0,001 0,9560 1,0121 1,0992 0,0001 0,9556 1,0116 1,0987 Staffan Lundberg M0038M H15 10/ 21

Vad änder då blir mindre oc mindre? En viktig iakttagelse är, att för ett b-värde någonstans mellan 2,6 oc 2,75 tycks kvoten b 1 allt mer närma sig värdet 1. Konsekvens: För ett b-värde någonstans mellan 2,6 oc 2,75, betyder det att ändringskvoten, för små -värden, kan skrivas f (x + ) f (x) = bx+ b x 1 b x. Staffan Lundberg M0038M H15 11/ 21

Definition Detta intressanta faktum, att ändringskvoten tycks närma sig exponentialfunktionen, gäller för ett speciellt b-värde, som man kallar e. 2, 7183... utgör grund till den s.k. naturliga exponentialfunktionen: En godtycklig exponentialfunktion f (x) = a b x, med basen b, kan uttryckas som den naturliga exponentialfunktionen: f (x) = a e kx, där b = e k, för något tal k. Minnesregel k > 0 f (x) tillväxer, k < 0 f (x) avtar. Staffan Lundberg M0038M H15 12/ 21

Kuriosa e 2.7182818284 5904523536 0287471352 6624977572 4709369995... Kallas också Eulers tal. Ca 1727 började Euler började bokstaven e för att definiera talet. är irrationellt, dvs talet kan ej uttryckas som en kvot där täljaren oc nämnaren är eltal. Euler bevisade att talet e ar en oändlig decimalutveckling. Gällande världsrekord i antal decimaler: 10 12 decimaler, beräkningstid 224 timmar, juli 2010. Dator Intel Core i7 980X @ 3.33 GHz. Staffan Lundberg M0038M H15 13/ 21

Exponentialfunktioner Räkneregler I definitionen av en exponentialfunktion, befann sig den oberoende variabeln i exponenten, medan basen var fixerad. Nu gör vi det omvända, så att basen blir den oberoende variabeln, medan exponenten fixeras. Funktionen y = x p, där p är en reell konstant, kallas en potensfunktion. Definitionsmängden är åtminstone 0 < x <, men kan (för vissa val av p) expanderas. Staffan Lundberg M0038M H15 14/ 21

Räkneregler Egenskaper Självklart spelar exponenten en viktig roll när det gäller att bestämma egenskaperna os en potensfunktion. Om p är ett eltal (t.ex. p = 2) eller vissa rationella tal (t.ex. p = 1/3), så är y = x p definierad också för x < 0, ibland för x = 0. Om p = 2, ur ser definitionsmängden ut för detta p-värde? Låt oss analysera några grafer. Staffan Lundberg M0038M H15 15/ 21

Egenskaper, forts Exponentialfunktioner Räkneregler I vidstående figur är graferna till de tre potensfunktionerna y = x 2, y = x π samt y = x 1/3 avbildade. Definitionsmängderna varierar som vi nyss nämnde. Anm Funktionen x π är definierad för 0 x <. Staffan Lundberg M0038M H15 16/ 21

Räkneregler Potenslagarna För potensfunktioner gäller följande räkneregler, potenslagarna: x 0 = 1 x p = 1 x p x p x q = x p+q (x p ) q = x pq x 1/p = p x Staffan Lundberg M0038M H15 17/ 21

Anmärkning Exponentialfunktioner Räkneregler Antag att x = 3, p = 2. Vi betraktar talet 3 0,5. Enligt en räkneregel gäller 3 0,5 3 0,5 = 3 0,5+0,5 = 3. Detta kan alternativt skrivas (3 0,5 ) 2 = 3. Det enda positiva tal som ar egenskapen att dess kvadrat är lika med 3 är (kvadrat-)roten ur 3. Således 3 1/2 = 3. Staffan Lundberg M0038M H15 18/ 21

Räkneregler Exempel Förenkla 3 x 6 x 1 (x 2 ) 2/3 Lös ekvationen (x 1/3 + 2)(x 1/3 2) = 12, x 0. Staffan Lundberg M0038M H15 19/ 21

Räkneregler Sammanfattning Potensfunktionen y = x p, där p R är definierad för åtminstone x > 0, ar, för vissa val av p, ela tallinjen som definitionsmängd, är växande om p > 0, är avtagande om p < 0, går genom punkten (1, 1). Staffan Lundberg M0038M H15 20/ 21

Avslutande exempel Exponentialfunktioner Räkneregler Radien os en sfär är proportionell mot kubikroten ur dess volym. Om en sfär med radien 18.2 cm ar volymen 25.2 liter, bestäm radien os den sfär vars volym är 30 liter. Svar: r 19.3 cm. Staffan Lundberg M0038M H15 21/ 21