Kursbeskrivning Att möta barn och unga i svåra livssituationer

1 (15) Kursbeskrivning Att möta barn och unga i svåra livssituationer 15 hp, grundläggande nivå, helfart Kurskod: UB202B och UB202F Våren 20/1-21/3 2014 Kursansvarig Ingrid Lagerlöf ingrid.lagerlof@buv.su.se Kursadministratör Lorana Kuruzovic lorana.kuruzovic@buv.su.se 08-1207 6246 Lärare Jaana Zaino jaana.zaino@buv.su.se Examinator Kerstin Strander kerstin.strander@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Frescati Hagväg 24 & 16B www.buv.su.se

2 (15) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursplanen innehåller bland annat lärandemål, innehåll och litteratur. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i läroplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB202B eller UB202F. Kursstart och föreläsning 22 januari 2014 kl 12.00 i sal BUV103, Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Frescati Hagväg 20 Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen genom webbregistrering. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna göra detta. Webbregistreringen är öppen mellan 2014-01-14 och 2014-01-19. Bevaka datum noga eftersom vi därefter kommer att börja förberedelserna för reservantagning. Logga in på http://mitt.su.se/. Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB202F för fristående och UB202B för program) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna Delkurs 1 Perspektiv på barns och ungas livsvillkor, 7,5 hp - redogöra för samt tillämpa centrala begrepp, teorier och perspektiv på barn och ungdomar i svåra livssituationer, - känna igen riskfaktorer och skyddande faktorer i barns och ungdomars vardag samt kunna identifiera och kartlägga några av dessa, - redogöra för och ge exempel på professionella förhållningssätt i praxisnära situationer samt - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna.

3 (15) Delkurs 2 Förhållningssätt och bemötande av barn och unga, 7,5 hp - enskilt eller i samarbete med studiekamrat genomföra ett fältarbete, - redogöra för och diskutera väsentliga synsätt och arbetssätt i en verksamhet/verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna. Kursens uppläggning Kursen är uppdelad i två delkurser om vardera 7,5 poäng. Delkurs 1; Perspektiv på barns och ungas livsvillkor går under perioden 20 januari 19 februari. Därefter följer delkurs 2; Förhållningssätt och bemötande av barn och unga mellan 20 februari 21 mars. Undervisningen genomförs med föreläsningar, seminarier och arbete i studiegrupper. I delkurs 2 utförs även ett fältarbete. Läsanvisningar framgår av nedanstående veckoplanering. Kursdeltagarna indelas i seminariegrupper som i sin tur bildar studentarbetsgrupper. I studentarbetsgrupper ges tillfälle att bedriva gemensamma litteraturstudier, förbereda gruppövningar, diskutera erfarenheter under kursen samt stödja varandra på olika sätt. Studentarbetsgrupper ansvarar också för vissa arbetsuppgifter vid seminarier. Frågor eller oklarheter förs vidare till seminarielärare och påverkar därmed även seminariernas innehåll och uppläggning. Kursdeltagare väljer själv vilket referenssystem (t ex APA, Harvard eller Oxford) som ska användas i examinationsuppgifter. För manual beträffande APA-systemet, se Mondo. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Examination äger rum för varje delkurs. För delkurs 1 genomförs gruppredovisningar och individuell reflektionsuppgift (EXA 1), samt en skriftlig individuell inlämningsuppgift (EX 2). Delkurs 2 examineras genom en skriftlig rapport (EX 3) och muntlig redovisning (EX 4) av ett fältarbete. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan/mondo (se ovan). Kursstart äger rum 22 januari 2014 kl 12.00-15.00 i sal BUV103, Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Frescati Hagväg 20. Därefter seminarium kl 13.00-15.00.

4 (15) Litteratur Information om litteratur finns i kursplanen på kurshemsidan. Innehåll Delkurs 1: Perspektiv på barns och ungas livsvillkor, 7,5 hp Delkursen pågår den 20 januari 19 februari Delkursansvarig: Ingrid Lagerlöf. Delkursens examinator: Kerstin Strander Delkursen innefattar praxisnära föreläsningar, seminarier och gruppövningar samt genomförande av en individuell examinationsuppgift. I det följande anges föreläsningar, seminarier samt aktuell kurslitteratur för varje vecka. Vecka 4 Föreläsare: Ingrid Lagerlöf Att möta barn och unga i svåra livssituationer Föreläsare: Lilianne Eninger Om anknytning och utveckling - ett viktigt perspektiv på barn och ungdomar i svåra livssituationer. Obs! Föreläsningen äger rum på Psykologiska institutionen i Frescati hage (samma område som BUV, men högst på kullen). Sal: U31 Litteratur: Benjaminsson, C. (2008). Barn och emotionell utsatthet. I J. Brodin (Red.), Barn i utsatta livssituationer (ss. 107-131). Stockholm: Gleerups. Broberg, M., Hagström, B,. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. Obs! Den här boken är för lärarprogrammet Brodin, J. (2008). Barn av sin tid. I J. Brodin (Red.), Barn i utsatta livssituationer (ss. 23-47). Stockholm: Gleerups. Brodin, J. (2008). Barn med funktionsnedsättningar. I J. Brodin (Red.), Barn i utsatta livssituationer (ss.79-106). Stockholm: Gleerups. Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer (särskilt kap 5 o 6). Lund: Studentlitteratur. Obs! Den här boken är för fristående kurs. Strander, K. (2008). Goda pedagogiska miljöer fristad och utmaning. I J. Brodin (Red.), Barn i utsatta livssituationer (ss. 47-77). Stockholm: Gleerups. Seminarium: Litteraturstudier och fallbeskrivningar Vecka 5 Föreläsare: Jaana Zaino Affektteori om känslornas betydelse Föreläsare:

5 (15) Barnfattigdom Föreläsare: Jaana Zaino Systemteori

6 (15) Litteratur:. Andersson, I. (2000). Att förstå bråkiga barn, ett systemteoretiskt synsätt. LOCUS, 3, 18-29. Brodin, M. & Hylander, I. (2002). Självkänsla att förstå sig själv och andra. Stockholm: Liber. Nordahl, T., Sörlie, M-A., Manger, T., & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar Teoretiska och praktiska implikationer (kapitel 1-4, särskilt kap 1, 3, 4). Stockholm: Liber. Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia. Strander, K. (2008). Goda pedagogiska miljöer fristad och utmaning. I J. Brodin (Red.), Barn i utsatta livssituationer (ss. 47-77). Stockholm: Gleerups. Seminarium: Litteraturstudier och fallbeskrivningar (film). Vecka 6 Föreläsare: Guhn Godani Om traumatiserade barn Föreläsare: Britta Alin-Åkerman Möte med sårbara ungdomar med risk för självskadande beteende Litteratur: Dyregrov, A. (2010). Barn och trauma. Lund: Studentlitteratur. Alin-Åkerman, B. (2008). Psykisk ohälsa och risk för självmordshandlingar bland ungdomar. I J. Brodin (Red.), Barn i utsatta livssituationer (ss. 133-170). Stockholm: Gleerups. Rekommenderad valfri litteratur: Godani, G. (2004). Till en pedagog från en psykolog Seminarium EXA 1: Gruppuppgift: Varje SA läser och bearbetar tilldelade artiklar (se mondo). Artiklarna presenteras vid seminariet. Sammanfatta och lyft fram det som ni finner mest väsentligt! Där det kan vara lämpligt ska ni koppla er framställning till system-, affekt- och anknytningsteorin utöver själva traumateorin. I vissa av artiklarna framträder barn och ungas egna röster men om detta saknas sök då en egen artikel (t ex i DN eller t ex tidningen Förskolan respektive Skolporten: barn, trauma) som berättar om konkreta händelser. Formulera också en diskussionsfråga till de övriga som lyssnar. Individuell uppgift: En individuell reflektionsuppgift som innebär att skriftligen sammanfatta och reflektera kring de artiklar som tilldelats SA. Diskutera/reflektera kring artikeln/artiklarna och koppla något av ditt resonemang till anknytning, känslouttryck och/eller samverkan mellan olika parter för att förebygga eller hantera svårigheter. Skriv en A-4 sida och avsluta med två frågeställningar som du själv har formulerat. Lämnas till seminarieläraren samma dag som seminariet. Reflektionsuppgiften ska vara utskriven på papper. Under seminariet: Varje SA-grupp får kort presentera sin artikel samt ställa "sin diskussionsfråga " till de övriga. Varje grupp har ca 20 min till sitt förfogande. Använd gärna whiteboardtavla, bilder eller annat i samband med presentationen.

7 (15) Vecka 7 Föreläsare: Ann-Christin Cederborg Att intervjua/samtala med barn och unga Litteratur: Barnombudsmannen (2004). Samtala med barn och unga. www.bo.se. Bengtsson, H., & Svensson, K. (2011). Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem (7 uppl.). Stockholm: Liber. Avsnitt om anmälningsskyldighet. Kan lämnas för inläsning under delkurs 2. Cederborg, A-C. (2008). Utredningsintervjuer med barn i utsatta livssituationer. I J. Cromdal, A. Sparrman, A-C. Evaldsson, & V. Adelswärd. Den väsentliga vardagen. Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild (ss. 311-328). Stockholm; Carlsson Förlag. Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J., & Lamb, M. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, 1355-1361. Cederborg, A-C., Gumpert, C. H., & Larsson Abbad, G. (2009). Att intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Seminarium: Förbered och fundera på lämpliga frågeformuleringar och hur man gör sammanfattningar i ett samtal på seminariet arbetar vi med parvisa rollspel i en samtalssituation! Information angående planering och genomförande av fältarbete samt seminarier under delkurs 2 Respektive grupp som önskar handledning av fältarbete bokar handledningstid med Jaana Zaino (v. 41, ej obligatoriskt). Vecka 8 Onsdag 19 februari är sista datum för inlämning av examinationsuppgift delkurs 1. Därefter sker planering av fältarbete, se även information på Mondo. Maila plan för fältarbete senast fredag 21 februari till jaana.zaino@buv.su.se. Planen ska innehålla kort beskrivning av området för fältarbetet, syfte, beskrivning av hur fältarbetet ska genomföras (bifoga t ex förslag på intervjufrågor) samt litteraturlista. För de som önskar handledning inför fältarbete finns möjlighet att boka handledningsmöte, aktuella datum för respektive grupp, se schema. Handledning kan också ske via mail. Delkurs 2: Förhållningssätt och bemötande av barn och unga, 7,5 hp Delkursen pågår den 20 februari 21 mars Delkursansvarig: Ingrid Lagerlöf. Delkursens examinator: Kerstin Strander Inom denna delkurs genomförs ett fältarbete. Studenten väljer själv litteratur om ca 600 sidor inför det valda fältarbetet. Fältarbetet genomförs i regel som grupparbete om två studenter.

8 (15) Parallellt med fältarbetet innefattar delkursen även föreläsningar och seminarieuppgifter med båda individuella och gruppvisa presentationer. För utförligare informationsmaterial om delkurs 2, se Mondo. Plan för fältarbete ska inlämnas senast fredag 21 februari till jaana.zaino@buv.su.se. Planen ska innehålla kort beskrivning av området för fältarbetet, syfte, beskrivning av hur fältarbetet ska genomföras (bifoga t ex förslag på intervjufrågor) samt litteraturlista. Vecka 9 Möjlighet till handledningstillfälle inför fältarbete, se schema för respektive grupp. Ej Handledning kan också ske via mail. (Handledning ej obligatoriskt). Vecka 10 Föreläsare: Lilianne Eninger Om ADHD Obs! Föreläsningen äger rum på Psykologiska institutionen i Frescati hage (samma område som BUV, men högst på kullen). Sal: U31 Föreläsare: Jessika Arvik Maskrosbarn Jessika Arvik arbetar inom den ideella föreningen Maskrosbarn. Föreläsningen ska ses som ett exempel på ett inifrånperspektiv, dvs. hur verksamheten har växt fram utifrån barns och ungdomars egen kraft och initiativ. Jessika berättar också om de arbetssätt som utvecklats inom föreningen Maskrosbarn. Litteratur: Nordahl, T., Sörlie, M-A., Manger, T., & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar Teoretiska och praktiska implikationer (kapitel 5-8; ss. 233-235). Stockholm: Liber. Bengtsson, H., & Svensson, K. (2011). Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem (7 uppl.). Stockholm: Liber. Avsnitt om anmälningsskyldighet. Ljusberg, A-L. (2008). Barn som far illa och anmälningsplikt. I J. Brodin (Red.), Barn i utsatta livssituationer (ss. 171-187). Malmö: Gleerups. Seminarium Gruppuppgift: Varje SA tilldelas en vinjett/scenario (se Mondo) som är en rolluppgift. Alla ska läsa hela den ovanstående angivna litteraturen och därutöver särskilt förbereda en gruppuppgift utifrån tilldelat litteraturavsnitt. Varje student läser först själv det kapitel/de litteraturhänvisningarna som ditt SA blivit tilldelat. Planera sedan gemensamt i gruppen hur ni skall presentera uppgiften (t ex rollspel, powerpoint, overhead osv). Tid för presentation är ca 20 minuter. Reservera gärna några minuter för diskussion med övriga studenter/(mötesdeltagare). Se Mondo för mer instruktioner.

9 (15) Vecka 11 Föreläsare: Ulrika Winerdal Barn och brott Föreläsare: Kerstin Alm Att inte förstå fast man har intelligens för det. Om Aspergers syndrom ett kognitivt funktionshinder. Litteratur: Se litteraturlista med artiklar på Mondo. Seminarium Seminariet indelas i diskussionsgrupper med syfte till fördjupning inom ett särskilt ämne. Individuell uppgift: Välj en artikel/artiklar/litteratur enligt särskild bilaga (se Mondo) och presentera vid seminariet. Kom överens och välj olika artiklar inom SA. Formulera en diskussionsfråga utifrån din artikel. Komplettera också din presentation med en artikel från dagspressen t ex där en person intervjuas om det ämne som du behandlar (sök på webben t ex via DN eller SvD, jmf idagsidan). Istället för angivna litteraturförslag kan du (i samråd med din lärare) göra ett eget alternativt val av artiklar/kapitel/uppsatser inom angivna teman. Varje student redogör även skriftligt för sin artikel och formulerar en diskussionsfråga (ca en A4-sida som inlämnas senast samma dag som seminariet). Se även Mondo för utförligare instruktioner. Vecka 12 Seminarium Muntlig presentation av fältarbeten. En heldag för respektive seminariegrupp. Examination delkurs 1 Examinationen av delkurs 1 sker i form av redovisning av grupparbete vid seminarium och individuell reflektionsuppgift (EXA1) samt en individuell skrivning (EXA2). För EXA1 gäller: Gruppuppgift: Varje SA läser och bearbetar tilldelade artiklar (se mondo). Artiklarna presenteras vid seminarium. Sammanfatta och lyft fram det som ni finner mest väsentligt! Där det kan vara lämpligt ska ni koppla er framställning till system-, affekt- och anknytningsteorin utöver själva traumateorin. I vissa av artiklarna framträder barn och ungas egna röster men om detta saknas sök då en egen artikel (t ex i DN eller t ex tidningen Förskolan respektive Skolporten: barn, trauma) som berättar om konkreta händelser. Formulera också en diskussionsfråga till de övriga som lyssnar. Individuell uppgift: En individuell reflektionsuppgift som innebär att skriftligen sammanfatta och reflektera kring de artiklar som tilldelats SA. Diskutera/reflektera kring artikeln/artiklarna och koppla något av ditt resonemang till anknytning, känslouttryck och/eller samverkan mellan olika parter för att förebygga eller hantera svårigheter. Skriv en A-4 sida och avsluta

10 (15) med två frågeställningar som du själv har formulerat. Lämnas till seminarieläraren samma dag som seminariet. Reflektionsuppgiften ska vara utskriven på papper. För EXA2 gäller: Börja med att formulera en fallbeskrivning som bygger på en praxisnära situation som du själv har upplevt eller varit i nära kontakt med. Beskriv gärna en situation med ett händelseförlopp. Beskrivningen bör omfatta ½-1 sida. Ta del av litteratur, föreläsningar/seminarier och välj sedan ut de teorier/perspektiv/begrepp som du kan använda för att problematisera och analysera din fallbeskrivning. Visa att du förstår teoriernas/perspektivens/begreppens innebörd och hur dessa kan belysa den situation du beskriver. Diskutera också det professionella förhållningssättet i den situation som du beskriver. Hur hanteras situationen av de vuxna? Vad sker i situationen och hur skulle situationen kunna hanteras på ett annat sätt? Skriv ett individuellt arbete på minst 3 och högst 5 A4 sidor (Times 12, 1,5 radavstånd) exklusive förstasida, fallbeskrivning och litteraturförteckning. Referera till minst fyra böcker från den obligatoriska kurslitteraturen under delkurs 1. Detta är minimum, använd gärna även övrig obligatorisk litteratur som du finner lämplig. Du kan välja vilket referenssystem (t ex APA, Harvard eller Oxford) som du vill använda. Det är dock viktigt att du är konsekvent och följer ett och samma referenssystem i texten. En guide för APAmanualen finns på Mondo. Om du hellre vill använda notsystem går det också bra. Hemskrivningen inlämnas senast onsdag 2 oktober. Hemskrivningen ska vara utskriven och lämnas till Jaana Zaino, i postfack vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Examination delkurs 2 Examinationen av delkurs 2 sker i form av skriftlig (EXA3) och muntlig (EXA4) rapportering av genomfört fältarbete. Examinationsuppgiften innebär att ge en a) litteraturbakgrund till det valda ämnesområdet samt att b) identifiera och beskriva väsentliga delar i den verksamhet där fältarbetet genomförs. c) verksamhetens arbetssätt och professionella förhållningssätt ska analyseras och diskuteras. Återkoppla till den valda litteraturen och eventuella delar som du finner relevant från delkurs 1. d) Resultat och analysdelen skall omfatta minst halva uppsatsen (se Mondo för utförligare beskrivning om utformning av rapporten). Uppsatsen ska omfatta högst 6 A4-sidor exklusive förstasida, litteraturlista och eventuella bilagor (Times 12, samt 1,5 radavstånd). Redovisa inidivuellt och kortfattat (½-1 A4sida) hur arbetet fördelats i grupparbetet. Rapporten inlämnas senast fredag 21 mars. Rapporten ska vara utskriven och lämnas till Jaana Zaino, i postfack vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

11 (15) Resultatet av fältarbetet presenteras även muntligt i seminariegruppen. Tänk igenom och planera hur ni vill framföra presentationen t ex rollspel, powerpoint, bilder från fältstudiebesöket, dikter, musik osv. Tänk på att lyfta fram några väsentliga aspekter av det som framkommit av er studie (ingen exakt genomgång av hela skriftliga rapporten). Gör presentationen informationsrik och stimulerande för åhörarna. Några allmänna råd inför skrivandet av examinationsuppgifterna. Det är viktigt att skriva sakligt (undvika talspråk) och att skilja på egna och andras tankar (andra författare eller forskare). Ge tydliga referenser. Skriv för någon som inte är lika insatt som du men som vill veta varifrån dina reflektioner och teorier kommer. Långa referat och/eller citat bör inte förekomma. Ta hänsyn till a) läsaren att texten är begriplig och lätt att följa b) disposition och textens uppbyggnad dvs klara rubriker och noggranna formuleringar c) vad som efterfrågas i instruktioner till examinationsuppgiften läs även betygskriterierna. Ett reflekterande tänkesätt bör genomsyra skrivandet. Undvik generaliseringar dvs. svepande åsikter där allt dras över en kam. Ge tydliga exempel på vad som menas när du lyfter fram egna eller andras synpunkter/argument. Bedömningen tar hänsyn till hur väl du utnyttjar kurslitteraturen för att belysa dina resonemang. Beskriv och diskutera gärna utifrån flera synvinklar och aspekter. Dina resonemang vinner på att vara utförliga i sin huvudtanke eller viktiga poäng. Det är ett plus om du gör egna reflektioner och värderingar av litteraturen och kan argumentera för dina ståndpunkter. Det är även viktigt att sidantalet och radavståndet hålls. Var också noga med korrekt referenshantering. Plagiering är inte tillåtet. Eftersom det är mycket litteratur bör i denna inlämningsuppgift kapitlet/sidan anges inom parentes, även när det inte rör sig om direkta citat. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination lämnas till seminarieläraren senast den 10 januari 2014. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig/kursadministratör-

12 (15) Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygskriterier delkurs 1 EXA1 Grupparbete G. Godkänd. Studenten presenterar förberedda grupparbeten och diskuterar dessa under seminarium. Studenten inlämnar individuell skriftlig reflektionsuppgift. U. Underkänd. Studenten har inte genomfört gruppuppgifterna respektive individuell reflektionsuppgift. EXA2 Individuell skrivning A. Utmärkt. Kan föra en kritisk diskussion som kombinerar begrepp/perspektiv och teorier, samt tydligt motivera deras konsekvenser för det professionella förhållningssättet i en praxisnära situation. Kan också peka ut begränsningar antingen genom exemplifieringar eller alternativa teorier. Argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till litteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen genereras. Skriftlig klarhet, formalia utan anmärkning. B. Mycket bra. Kan kombinera och jämföra begrepp/perspektiv och teorier, samt diskutera och motivera deras konsekvenser för det professionella förhållningssättet i en praxisnära situation. Argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till kurslitteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen i viss mån genereras. Skriftlig klarhet, formalia utan anmärkning. C. Bra. Kan applicera begrepp/perspektiv och teorier samt diskutera och motivera deras konsekvenser för det professionella förhållningssättet i en praxisnära situation. Kopplar i viss mån ihop olika teorier och tankegångar utifrån litteraturen. Skriftlig klarhet, formalia utan brister.

13 (15) D. Tillfredsställande. Kan redogöra för begrepp/perspektiv och teorier med egna ord, samt beskriva och motivera deras konsekvenser för det professionella förhållningssättet i en praxisnära situation. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan brister. E. Tillräckligt. Kan redogöra för begrepp/perspektiv och teorier samt beskriva deras betydelse för det professionella förhållningssättet i en praxisnära situation. Texten är språkligt godtagbar och formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt. Insatsen uppvisar en eller flera brister vad gäller presentationen av centrala begrepp och teorier, deras konsekvenser för det professionella förhållningssättet eller i kopplingen till en praxisnära situation och/eller är inte godtagbart skriven. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Insatsen bedöms som ej godtagbar på ett eller flera områden. Måste göras om. Texten uppvisar en eller flera brister vad gäller presentationen av centrala begrepp och teorier, deras konsekvenser för det professionella förhållningssättet eller i kopplingen till en praxisnära situation och/eller är inte godtagbart skriven. Betygskriterier delkurs 2 EXA3. Fältstudie A Utmärkt. Kan identifiera och självständigt diskutera väsentliga synsätt och förhållningssätt i en verksamhet/verksamhetsfält som berör barn och ungdomar. Kan också resonera om verksamheten/verksamhetsfältet utifrån litteraturen och dess begrepp/teorier/perspektiv. Texten har en tydlig disposition, skriftlig klarhet samt en konsekvent tillämpning av ett vedertaget referenssystem. B Mycket bra: Kan belysa och tydligt diskutera väsentliga synsätt och förhållningssätt i en verksamhet/verksamhetsfält som berör barn och ungdomar. Kan också koppla verksamheten/verksamhetsfältet med väl motiverade referenser till litteraturen och dess begrepp/teorier/perspektiv. Texten är väl disponerad, har skriftlig klarhet och följer ett vedertaget referenssystem. C Bra: Kan belysa och diskutera väsentliga synsätt och arbetssätt i en verksamhet/verksamhetsfält som berör barn och ungdomar. Refererar relevant och konsekvent till litteraturen och dess begrepp/teorier/perspektiv. Texten är strukturerad, välskriven och följer ett vedertaget referenssystem. D Tillfredsställande: Kan belysa och redogöra för väsentliga synsätt och/eller arbetssätt i en verksamhet/verksamhetsfält som berör barn och ungdomar. Refererar till litteraturen enligt ett vedertaget referenssystem. Texten är språkligt godtagbar och formalia utan större brister. E Tillräckligt: Kan beskriva väsentliga synsätt och/eller arbetssätt i en verksamhet/verksamhetsfält som berör barn och ungdomar. Refererar till litteraturen enligt ett vedertaget referenssystem. Texten är språkligt godtagbar och formalia utan större brister. Fx Otillräcklig: Texten uppvisar en eller flera brister vad gäller presentationen av en verksamhet/verksamhetsfält, koppling till litteraturen och/eller texten är inte godtagbart skriven. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt.

14 (15) F Helt otillräcklig: Studenten har inte gjort uppgiften eller insatsen bedöms som ej godtagbar på ett eller flera områden. Uppgiften uppvisar en eller flera brister vad gäller presentation av verksamhet/verksamhetsfält, samt koppling till litteratur och/eller bristande textbehandling. Uppgiften måste göras om. EXA4. Presentation av fältstudie G. Godkänd. Studenten presenterar och diskuterar en genomförd fältstudie vid ett seminarium. U. Underkänd. Studentens presentation av fältstudien är helt otillräcklig eller studenten har inte genomfört uppgiften. Betyg på hel kurs För att få slutbetyg i kursen krävs lägst betyget E respektive G på delkursernas examinationer samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betyget på delkurs 1 är utgångspunkt för betyg på hel kurs, men ett högre eller lägre betyg på delkurs 2 kan höja eller sänka betyget ett steg. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar om du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se Studentinflytande & Studentkår Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se.

15 (15) Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen med dig kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. (Förslagsvis skriva så?) Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se