Markvetenskap MV0152, 40051.0809 10 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund B Kursledare = Jan Eriksson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2009-05-25-2009-06-05 Antal svar 10 Studentantal 11 Svarsfrekvens 90 % Obligatoriska standardfrågor 1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Medel: 31,0 Median: 31-40 0-10: 0 11-20: 2 21-30: 1 31-40: 6 41-50: 1 >50: 0 2. Vad anser du om dina förkunskaper inför kursen? Medel: 2,7 Median: 3 2: 3 3: 7 4: 0 3. Hur har informationen/administrationen i samband med kursen fungerat?
Medel: 4,0 Median: 4 2: 0 3: 3 4: 4 5: 3 4. Jag anser att helhetsintrycket av kursen är mycket gott Medel: 3,5 Median: 4 2: 1 3: 3 4: 6 5. Jag anser att kursens svårighetsgrad har varit Medel: 3,4 Median: 3 2: 0 3: 6 4: 4 6. Jag anser att kursen har behandlat alla lärandemål som anges i kursplanen. Om Du markerar (1), (2), (3), eller (4) ange vilket/vilka lärandemål som blivit otillräckligt behandlade. Medel: 4,6 Median: 5 2: 1 3: 0 4: 1 5: 8 Kommentarer
Kursansvarigs kommentarer Denna kurs gavs för första gången. Den samläses med en större sedan tidigare etablerad kurs (MV0153). Detta är ett svårhanterligt kursformat. Genomsnittsbetyget på helhetsintrycket av kursen var 3,5 vilket jag tolkar som godkänt, men det är klart sämre än omdömet för den parallella kursen. De moment som fick bäst betyg var Wiklander-boken, markkemiföreläsningarna, markfysikövningarna, fältdagen på Vipängen och profilsammanställningen. Intressant är att inget enskilt kursmoment fick sämre betyg än kursen som helhet. En sak som inte fungerade så bra verkar dels vara att schemat upplevdes som lite sönderhackat och någon tyckte också att det var förvirrande att markkemi och markfysik gick parallellt. De schematekniska problemen beror delvis på att schemat lite för mycket styrts av andra kurser på institutionen. Nästa år ökar dock frihetsgraden pga en konkurrerande kurs flyttats till annan tidsperiod. Parallell läsning av kursens olika delmoment är dock fortfarande schematekniskt nödvändigt. Generellt var det också svårt att veta vad som gällde den egna kursen och vad som gällde MV0153. En annan sak som många hade synpunkter på var omfattningen av kursens markbiologidel. Fler moment som fanns med i MV0153 borde ingå, speciellt med tanke på att de som går MV0152 uttryckligen är biologer. Många tyckte det var jobbigt att redovisa markbiologiövningen tillsammans med MV0153, när man inte haft laborationer utan bara räknat på färdiga data. Kanske mer på den muntliga kursvärderingen än på den skriftliga framkom att många tyckte det hade varit bättre att läsa hela kursen (dvs. MV053). Det fanns dock olika meningar om hur detta kunde åstadkommas. Någon förslog att den parallella Naturvårdskursen kunde bli sommarkurs. Någon tycke att man kunde minska på biogeofysiken i kursen innan. Jag tolkar kommentarerna till kursen som att de flesta av de enskilda delarna egentligen fungerade ganska bra, men att vi måste få till helheten bättre. Detta handlar om bättre schema, att ta in mer markbiologi (vilket innebär minskning av de andra delarna), att göra Vipängenjordarna till kursjordar redan från början (nu var de bara med på slutet). Lärarna på kursen måste också göras mer medvetna om att det handlar om två kurser i en så att inser att de två studentgrupperna har kommit olika långt i förståelse och att man har lite olika intresseområden. Om det går att åstadkomma att kommande biologstudenter skulle hunna läsa MV053 istället är oklart, men möjligheten bör nog övervägas. Vi på mark gläder oss över att de flesta kursdeltagarna verkade vilja ha haft mer mark och såg det som något som de som biologer har nytta av och som kan vara en bonus gentemot biologer från andra universitet. Studentrepresentantens kommentarer --OBLIGATORISKA FRÅGOR-- Fråga 3: Kursens informationsflöde och administration. Medelvärde 4. Genomgående var responsen att den stora kursen MV0153 krockat med denna och det var därför svårt att veta vad som gällde den här kursen och inte den andra. Denna förvirring gällde såväl studenter som föreläsare. Fråga 4: Helhetsintrycket av kursen. Medelvärde 3,5. För lite biologi (2 kommentarer); ofullständig och bristfällig (4 kommentarer). Fråga 5: Svårighetsgrad. Medelvärde 3,4. "Svårighetsgrad lagom men otydligt definierad" - kursen kändes svårare än nödvändigt då det var svårt att veta vad som väntades av oss pga MV0153. En kommentar som återkom genom hela utvärderingen var att biologitentan var för svår, svårighetsgraden var inte anpassad till föreläsningarna (minst 3 kommentarer). Fråga 6: Om kursen har behandlat alla läromål. Medelvärde 4,6. Det som enligt kommentarerna saknades var en djupare förståelse av
ämnet, samt tydligare genomgång av växtsamhällenas koppling till marken. --EGNA FRÅGOR-- Fråga 7: Kurslitteratur, Wiklander. Medelvärde 4,7. Bra, begriplig, mycket bra komplement. Fråga 8: Kurslitteratur, Grip och Rodhe. Medelvärde 4,2. Lättläst och bra litteratur, användes dock ej i samma utsträckning som t.ex. Wiklander. Fråga 9: Kurslitteratur, lab.komp. (markkemi). Medelvärde 3,5. Rörig, labbar svårföljda. Fråga 11: Kurslitteratur, Markfysikens grunder. Medelvärde 3,7. Användes lite. Motsvarande information gick ofta att hitta i antingen Wiklander eller Grip och Rodhe fast i mer lättbegriplig form, vilket kan förklara varför den inte användes i samma utträckning. Fråga 12: Hur mycket kunskapsinhämtande som baserades på litteraturen. 57,7%. Föreläsningarna var vägledande till vad man kunde fördjupa sig i i litteraturen, men gav i sig inte en djupare förståelse. Övningarna var bra för djupare förståelse. Fråga 13: Föreläsning, Markvattendynamik I/II. Medelvärde 3,7. Bitvis svårt att hänga med, ibland för mycket fördjupning. Härledning av formler onödigt djupt för denna kurs som inte har mycket fördjupning i övrigt. Fråga 14: Föreläsning, Markluft. Medelvärde 3,9. Ok. Ibland information som inte kändes nödvändig. Fråga 15: Föreläsning, Prim. mineral/vittringsprodukter/adsorption etc. Medelvärde 4,6. Bra föreläsningar som var lätta att hänga med i (bra upplagt, organiserat). Ibland lite väl mycket detaljer. Generellt mycket uppskattade föreläsningar. Fråga 16: Föreläsning, N-omsättning i mark. Medelvärde 3,4. Flera kommenterade att föreläsningen var för mycket riktad mot åkermark, vilket inte känns relevant för oss biologi-studenter. C/N-kvot togs inte upp på föreläsningen och togs därför inte upp överhuvudtaget i MV0152, men var ändå med på tentan. Därför ställde flera den frågan, varför skriver föreläsarna själv inte tentafrågorna? Fråga 17: Föreläsning, Skogsmark. Medelvärde 3,6. För låg svårighetsgrad (3 kommentarer). Uppskattat med skog som exempel, bra med variation från åker. Fråga 18: Laboration/övning, vattenhaltsjämvikt och rörelse i mark. Medelvärde 4,4. Bra för helhetsförståelsen. Fråga 19: Laboration/övning, bindningskaraktäristika etc. Medelvärde 4,4. Bra för helhetsförståelsen och gjorde det lättare att läsa och rita diagram/kurvor. Dock svårt att greppa allt.
Fråga 20: Laboration/övning, räknestuga. Medelvärde 4,5. Räknestugor är viktiga moment att ha med. Fråga 21: Laboration/övning, ph-bestämning/katjonbyteskapacitet. Medelvärde 3,9. Kommentarerna var väldigt splittrade här. Vissa ansåg att övningen var svårförståelig då mer grund behövts innan (vilket gjorde att övningen mest bara blev värden utan förståelse), andra ansåg att det var en bra övning för ökad förståelse. Gällande katjonbyteskapaciteten håller jag med de sistnämnda, de övriga momenten med de förstnämnda. För mig blir dock en sådan här räkning svårmotiverad om man inte räknar på så mycket annat i övrigt, eftersom det är så ont om tid i kursen. Ur den synvinkeln anser jag att tiden istället kan spenderas på mer biologi. Fråga 22: Laboration/övning, kolomsättning i mark. Medelvärde 3,9. Viktig övning men hade behövt mer information som grund. Dumt att MV0152 skulle redovisa för gruppen i MV0153. Ett förslag är istället att MV0152 bara redovisar för varandra men får sedan närvara på MV0153's redovisning för att ta del av den informationen också. Det är viktigt att tänka på att det ofta blir så att man inte lyssnar lika noggrannt när man själv väntar på att få redovisa, därför kan detta förslag vara en god idé. Fråga 23: Övning, Vipängen. Medelvärde 4,6. En uppskattad övning, men en stor andel ansåg att jordarna man fick på Vipängen skulle ha varit kursjordar från början. Nuvarande upplägget med att starta med en kursjord och sedan få en helt ny mot slutet av kursen som man skulle fördjupa sig i anser inte jag höll överhuvudtaget, eftersom det mest ledde till förvirring. Har man Vipängens jordar som kursjordar från början innebär det att man kan få en ny förståelse för sin kursjord, samt att informationen lättare fastnar, om man tillslut får se den jord man arbetat med i naturen. Fråga 24: Sammanställning Vipängen. Medelvärde 4,2. Bra, men lite tid. Återigen genomgående kommentar: Ha dessa jordar från början! Fråga 25: Förbättringar av kursen till nästa år. Kontakta support: it-stod@slu.se - 018-67 6600