FOKUSÖRESUND. Orimligt svårt att hantera öresundsmedarbetare

FOKUSÖRESUND N R 4 S E P T E M B E R 2 0 0 7 N Y T T O M Ö R E S U N D S R E G I O N E N Nio av tio beslutsfattare tror att regionen kan hävda sig i Europa 90 procent av beslutsfattarna tror på regionen som ett europeiskt kraftcentrum. Det framgår av en undersökning som Øresundsbron har gjort. Men framgången är inte gratis: Barriärerna hämmar tillväxten och vår internationella konkurrensförmåga och därför får vi aldrig sluta trycka på för att nå lösningar, säger Hans Skov Christensen, vd i Dansk Industri. Sid 4 5 LEDARE Brustna illusioner i Öresundsregionen Sid 2 Utländska investeringar: 77 procent till Köpenhamn Sid 6 Svenskt högmod går före samarbete med Danmark 4.400 svenskar har fått jobb i Danmark i år Copenhagen Capacitys nyligen avgångne vd O. Rolf Larssen vill inte att Stockholm ska använda varumärket The Capital of Scandinavia. Sid 7 Sveriges tillväxt högre tack vare mer arbetskraft Ökning av BNP 5 Procent 4 3 2 Vanessa Ahrebom, Fabbe Faizai, Miriam Röstberg Omari, Pauline Fridh och Hanna Svensson, fem av de 22 svenskar som jobbar i klädbutiken Zara i Ørestad. Hittills i år har 4.400 svenskar fått jobb i Danmark. Sid 8 9 1 0 2000 01 02 03 04 05 06 07 08 2009 Sverige Danmark Öresundsministrarna talar ut om integrationen Sveriges och Danmarks öresundsministrar är överens om att det måste bli enklare för pendlarna över Öresund. Men Danmarks Bendt Bendtsen betonar att målet inte är full harmonisering. Sveriges Cristina Husmarck-Pehrsson lovar att satsa hårt på att riva gränshinder när Sverige blir ordförande i Nordiska Ministerrådet nästa år. Sid 3 och 13 Orimligt svårt att hantera öresundsmedarbetare Det är mycket, mycket resurskrävande att säkerställa att medarbetare kan arbeta tryggt och lagligt på båda sidor om Öresund, säger Peter Rasmussen, personalchef på Danisco Sugar i Köpenhamn som under senare år flyttat över en stor del av den administrativa personalen från det svenska huvudkontoret i Arlöv till Köpenhamn. Sid 10 11 Sid 12 Mötesforum ska sälja regionen internationellt Sid 14 Samarbete ger resultat inom turistnäringen Sid 15

Brustna illusioner i Öresundsregionen Abonnera på fler nyheter om Öresundsregionen Øresundsbron ger också ut nyhetsbrevet Ø-mail med nyheter om Öresundsregionen. Ø-mail kommer ut ett par gånger i månaden via e-post. Du kan abonnera på Ø-mail via vår hemsida eller genom att skicka e-post till redaktionen@oresundsbron.com Redaktion: Thomas Hedberg (redaktör) Jacob Vestergaard Anna Holm Magnus Jando Britt Andresen Karsten Längerich Gitte Tage Stoustrup Detta och tidigare nyhetsbrev kan även läsas på www.oresundsbron.com ISSN: 1600-972X Øresundsbro Konsortiet Box 42 78 203 14 Malmö Tel. 040 676 60 00 Fax 040 676 65 80 redaktionen@oresundsbron.com Design: BGRAPHIC Tryck: KLS Grafisk Hus, Köpenhamn Tryckt upplaga: cirka 13.000 ex Internet: cirka 5.000 abonnenter Ansvarig utgivare: Caroline Ullman-Hammer Ännu ett offentligt, gemensamt öresundsprojekt Det er den nationellt dikterade dagordningen läggs ner i höst: En samlad organisation för som driver öresundssamarbetet: Var kan vi få marknadsföring och branding av Öresundsregionen, Øresund Network, upphör efter av de två öresundsministrarnas inlägg i detta en fördel? Det framgår klart och tydligt nästan åtta års verksamhet. nummer av Fokus Öresund. Samarbete över Öresund är bra när antingen Sverige eller Tidigare har en rad samarbeten i Öresund Danmark ser att de kan få ut någonting av det. lagts ned eller bara upphört att existera när anslagen från Interreg-medlen löpt ut. Øresunddirekt, som verkligen bevisat sitt existenssionerna om ett gemensamt öresundsprojekt, Och det är väl gott och väl att inse att illuberättigande, överlevde i sista minuten för byggt på hopp och visioner, kan skrotas efter att Danmark behöver svensk arbetskraft. de första sju åren av regionens livstid. Det är bara den gemenskap som gynnar Danmark Øresund Science Region och plattformarna och Sverige som kan nå framgång, och det under denna kämpar nu för livet medan endast om intressena verkligen sammanfaller. Øresundsuniversitetet fortfarande hålls flytande. Det är två av de riktigt stora framgångarna i öresundssamarbetet, som mot det gäller arbetsmarknaden, så där händer det För närvarande är intressena ömsesidiga när sunt förnuft har kampen om överlevnad som någonting. Det gäller inte på skatteområdet, en del av vardagen. där händer alltså ingenting. Intressena är inte heller synkroniserade på marknadsföringsområdet. Där händer inget eller så händer det Men det är svårt, mycket svårt, att hitta en förpliktigande intressegemenskap mellan danska mindre än hittills. Och så här kan vi fortsätta och svenska politiker och offentliga myndigheter och dito kassakistor. De nationella och nadskrafter och egenintresse utan något till- att konstatera att det är gamla välkända mark- lokala dagordningarna är för dominerande: skott av visioner som bestämmer utvecklingen. Där politikernas röster finns, där finns också myndigheternas fokus och därmed viljan och 1+1 är fortfarande bara 2 i Öresundsregionen. förmågan att satsa. Och det finns som bekant Men det går ju väldigt bra trots allt eller hur? inga röster tvärs över Öresund. Jacob Vestergaard marknadsdirektör, Øresundsbron Revirtänkande bromsar samarbete Det är svårt att hitta någon makthavare dra åt samma håll om det ska lyckas. Men det i Öresundsregionen som inte talar sig varm för går inte ens att komma överens om vilket samarbete mellan Danmark och Sverige. Men varumärke som ska användas. 75 procent när det kommer till kritan dyker revirtänkandet av svenskarna vill ha The Øresund Region, upp som gubben ur lådan. som faktiskt redan är det accepterade varumärket. Men hälften av danskarna vill ha Stockholm har i sin internationella marknadsföring valt att kalla sig The Capital of Scandi- Copenhagen Region. Och inom turistsamarbet- The Copenhagen-Malmo Region eller The navia, vilket blockerar samarbetet med et IMO har det blivit Copenhagen/Øresund. Danmark som med viss rätt hävdar att Skandinavien inte har någon huvudstad. Samarbete kräver lite mer än att hitta minsta gemensamma nämnare. Det kräver att man I undersökningen om Öresundsregionens kompromissar lite med egenintresset. möjligheter att hävda sig i Europa är alla överens om att svenskar och danskar måste Thomas Hedberg, redaktör thh@oresundsbron.com 2 / F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7

Danmarks öresundsminister: Vår målsättning är inte full harmonisering Öresundsregionen har utvecklat sig till att bli en mycket attraktiv region och har ett gott utgångsläge för att bli en motor i den globala konkurrensen mellan storstäder och regioner. Men det finns fortfarande en gräns mellan två nationer i Öresund. Vår målsättning är inte full harmonisering och därför kan vi inte ta bort alla gränshinder. Det anser Danmarks minister för öresundssamarbetet økonomi- og erhvervsminister Bendt Bendtsen (K). Av Nils Francke, foto Miklos Szabo Utvecklingen har varit speciellt positiv de senaste åren. Faktum är att integrationen just nu ökar med rekordfart. Från maj 2006 till maj 2007 har antalet pendlare över bron ökat med cirka 33 procent det säger något om den utveckling som pågår, säger Bendt Bendtsen. Får utvecklingen sköta sig själv eller finns det en överordnad plan? Vi optimerar naturligtvis samarbetet över Öresund löpande med utgångspunkt från en gemensam vision vi har. Det finns fortfarande några kanter som ska slipas av under förutsättning att det kan ske i statlig regi. Men så måste det vara när det handlar om två olika länder med var sin lagstiftning. Det är till exempel inte regeringens bord att bestämma taxorna för tågtrafiken över Øresundsbron. Det ska dock inte råda något tvivel om att regeringen lägger stor vikt vid att både arbetsmarknads- och skattereglerna ska fungera så smidigt som möjligt. Ska marknadsföringen av regionen fokusera på hemmamarknaden eller ska den vara internationell? När vi ska attrahera investeringar, arbetskraft och turister tror jag det är viktigt att vi tar med kompetensen i hela Öresundsregionen. Det finns en stor potential i att locka ytterligare utländska investeringar till regionen och samtidigt ska vi inte blunda för den aktivitet som redan finns. Sakerna hänger ju samman i den globala ekonomin. Vi kan bara marknadsföra regionen internationellt om den i sig själv utgör en dynamisk region med konkurrenskraftiga tillväxtförutsättningar. Vad kan göras för att danskt näringsliv i högre grad ska utnyttja möjligheterna i regionen? Danskt näringsliv har redan fått upp ögonen för möjligheterna i det dansk-svenska samarbetet. Under de senaste åren har samhandeln mellan Danmark och Sverige ökat kraftigt och danska företag utnyttjar i hög grad svensk arbetskraft. Vi ska fortsätta den informationsinsats som redan finns och vi ska hela tiden arbeta med att ta bort de hinder som kan finnas. Ta till exempel SkatØresund där man har samlat expertisen på de skatteförhållanden som gäller för pendlarna i regionen. På det sättet kan man bättre ge råd till medborgarna i regionen om de villkor som gäller när man arbetar på den andra sidan av sundet Regeringen har också i samarbete med Region Hovedstaden beslutat att fortsätta med informationstjänsten Øresunddirekt så att företag och arbetstagare har tillgång till den nödvändiga informationen om till exempel att arbeta och starta företag på andra sidan sundet. Är samordningen tillräcklig av förutsättningarna för integrationen över Öresund? Det är klart att så länge det inte är tal om full harmonisering mellan de två länderna vilket inte heller är målsättningen är det inte möjligt att en gång för alla ta bort alla barriärer för integration och samarbete i regionen. Men vi samarbetar som sagt nära med den svenska regeringen om att anpassa lagstiftningen i de två länderna till varandra. Jag vet bland annat att Beskæftigelsesministeriet och Skatteministeriet har en nära kontakt med sina svenska kolleger. Danmarks öresundsminister Bendt Bendtsen betonar att arbetsmarknads- och skattereglerna ska fungera så smidigt som möjligt, men det är inte tal om full harmonisering. F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7 / 3

90 procent tror på regionen som europeiskt kraftcentrum 90 procent av beslutsfattarna tror på regionen som ett europeiskt kraftcentrum. Men det kommer inte av sig själv. Nyckelorden för framgång är bättre infrastruktur samt internationell specialisering och marknadsföring. Och inte minst samarbete över sundet. Det framgår av en intervjuundersökning som Øresundsbron har gjort. Av Thomas Hedberg Fakta om undersökningen Undersökningen har utförts av Øresundsbrons analysavdelning i samarbete med analysinstitutet Synovate. Elektroniska frågeformulär skickades till 1.166 personer som har inflytande på utvecklingen i Öresundsregionen. 265 personer (23 procent) svarade. 144 av de svarande arbetar i Köpenhamnsområdet, medan 88 arbetar i Skåne. De övriga 33 arbetar i den övriga delen av regionen eller utanför regionen. Cirka 70 procent av de svarande har ledningsansvar eller är folkvalda, medan övriga är specialister, journalister eller har liknande funktion. En fullständig rapport om undersökningen kan läsas på Øresundsbrons hemsida www.oresundsbron.com/analyse Hur ska Öresundsregionens internationella status gå från retorik till realitet? Det var utgångspunkten när Øresundsbrons analysavdelning frågade 265 politiker, företagsledare, ämbetsmän, forskare, journalister och andra intressenter om deras inställning till Öresundsregionens framtid. Både i Danmark och Sverige svarar omkring 90 procent att möjligheterna är goda för att regionen i framtiden ska blir ett europeiskt kraftcentrum. Mycket få, bara 6 procent, har motsatt uppfattning. Men vägen till internationell framgång är lång och kräver enligt undersökningen främst förbättrad infrastruktur, stärkt internationell specialisering inom kärnkompetenserna och stärkt internationell marknadsföring. Så långt är enigheten stor över sundet. Men när man kommer längre ner på listan över förbättringsområden går meningarna isär. Många danskar framhåller bättre tillgång på arbetskraft och lägre skatter, medan svenskarna tycker det har mindre betydelse. Mer forskningspengar, fler internationella arrangemang och högre utbildningsnivå nämns också som viktiga verktyg för att lyfta regionen till ett ledande kraftcentrum i Europa. 100 procent av svenskarna betonar en gemensam satsning, men danskarna är lite mer återhållsamma. Men enigheten är stor (60 procent) om att kampen mot de administrativa gränshindren är det viktigaste området för gemensamma insatser över sundet. Därefter kommer integrerad arbetsmarknadspolitik och planering av infrastruktur. 80 procent anser att den regionala integrationen går för långsamt. Oenighet om varumärket Men när det kommer till praktisk handling är det svårt med samarbete. 75 procent av svenskarna tycker att The Øresund Region är det bästa varumärket för internationell marknadsföring. Bland danskarna är det bara 25 procent som ställer sig bakom detta, medan 30 procent vill ha The Copenhagen- Malmo Region. Vilka är det då som drar det tyngsta lasset för att främja den regionala utvecklingen? Enligt undersökningen är det Øresundsbron, regionala och lokala politiker, företag och utbildningsinstitutioner. Bara 30 procent anser att de nationella politikerna spelar en stor roll i sammanhanget. Viktigt att förena krafterna En stor majoritet (90 procent) anser att det är viktigt att förena krafterna på båda sidor om sundet för att nå målet. Nästan 4 / F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7

Hur kan företagen hjälpa till? Vad kan företagen göra för att regionen ska bli ett europeiskt kraftcentrum? Vi ställde frågan till några företrädare för näringslivet. Här är deras svar. När företagen hjälper sig själva hjälper de regionen Henrik Andersson, informations- och analyschef, Sydsvenska Handelskammaren: Det viktigaste sättet för företagen är att utnyttja fördelarna på andra sidan sundet. Integrationen mellan Skåne och Sjælland innebär stora möjligheter. Man kan hitta fler kunder, samarbeta med universiteten och högskolorna samt finna bra leverantörer och arbetskraft. När företagen integrerar så stärks deras konkurrenskraft och man hjälper också till att binda samman Sjælland och Skåne till en gemensam marknad. Öresundsregionen blir Nordens största marknad med en bruttoregionprodukt som tillhör de tio största i Europa. Därmed kommer dels ännu fler företag att söka sig hit, dels befintliga företag att investera i regionen. På så sätt växer marknaden ytterligare, vilket stärker företagen och inte minst ökar invånarnas välstånd. När företagen hjälper sig själva hjälper de Öresundsregionen. Det är en stark logik för att bygga ett europeiskt kraftcentrum. Företagen måste trycka på för att riva gränshinder Ulrika Nilsson, distriktschef, SEB Malmö: Min uppfattning är att goda förutsättningar såsom infrastruktur, tillgänglig arbetskraft med rätt utbildning, miljöer som gynnar innovation, enkel administration och tillmötesgående politiker är villkor för att företag ska etablera sig. När vi väl har företagen på plats är det viktigt att de engagerar sig i den fortsatta utvecklingen. Men det kommer av företagens egenintresse. Ska företagen utvecklas måste regionen utvecklas. Det gäller att få fart på den positiva spiralen av en regions attraktionskraft och företagens tillväxt! De administrativa gränshindren kan vi inte lösa lokalt och därför behövs all möjlig påtryckning. Både organisationer och företag bör engagera sig. Många danska och svenska företag tänker fortfarande på Öresundsregionen som två skilda marknader. Så är det till en del, men vi behöver lära oss bearbeta dem båda. Affärspotentialen är stor! Skillnaderna på arbetsmarknaden ska utnyttjas bättre Hans Skov Christensen, vd, Dansk Industri: I dag jobbpendlar cirka 18.000 danskar och svenskar varje dag över Öresund. Öresundsregionen har dock fortfarande en stor outnyttjad potential. Till exempel är det i dag brist på arbetskraft i Hovedstadsområdet samtidigt som det är många lediga händer i södra Sverige. Dessa skillnader ska bland annat näringslivet utnyttja bättre. Det är avgörande att näringslivet fortsätter att peka på de återstående barriärerna i lagstiftningen. Särskilt på områden som a-kassa, deltidsarbete och pension finns det kvar många barriärer som gör det alltför besvärligt att bo i ett land och arbeta i ett annat. Barriärerna hämmar tillväxten och vår internationella konkurrensförmåga och därför får vi aldrig sluta trycka på för att nå lösningar. Ett av Öresundsregionens starka områden har alltid varit det nära samarbetet mellan universitet och näringsliv i till exempel Øresund Science Region. Det är avgörande att detta samarbete fortsätter och stärks och att det även i fortsättningen styrs av näringsliv och forskare gemensamt. Konstant innovation och nytänkande är grunden för att vi ska kunna klara oss i globaliseringen. F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7 / 5

Utländska investeringar: Försäljning i Köpenhamn och tillverkning i Skåne De utländska företagens investeringar i Öresundsregionen har olika inriktning på den svenska och den danska sidan. I Köpenhamn satsar mer än hälften av företagen på försäljning eller huvudkontor. I Skåne dominerar tillverkning samt logistik och distribution. Av Thomas Hedberg USA gör flest investeringar i både Köpenhamn och Skåne. Det framgår av en färsk analys av de utländska direktinvesteringarna i Öresundregionen under perioden 2004 2006, som har gjorts av Invest in Sweden Agency. Försäljning och huvudkontor är klassiska huvudstadsfunktioner så det är naturligt att de går till Köpenhamn, säger Magnus Runnbeck, som har gjort analysen. Men även Skåne har bra förutsättningar för utländska investeringar. Som nummer två kommer företagstjänster i Köpenhamn och logistik och transport i Skåne. Analysen omfattar inte företagsköp och fusioner utan bara nyetableringar eller expansionsinvesteringar. Typ av verksamhet i Öresundsregionen i procent Skåne Köpenhamn Köpenhamnsområdet fick under perioden 77 procent av de totalt 174 utländska investeringsprojekten i Öresundsregionen. Den danska dominansen har dock minskat något under 2006 då Skåne behöll sitt inflöde av utländska investeringar samtidigt som de minskade något i Köpenhamnsområdet. Jämför man Köpenhamn med hela Danmark och Skåne med hela Sverige hade Köpenhamn en andel på 57 procent och Skåne 11 procent, vilket visar hur dominerande Köpenhamnsområdet är i Danmark. USA är den största utländska investeraren på båda sidor av sundet och särskilt i Köpenhamn. Därefter kommer investeringar från andra europeiska länder. Skåne har till exempel en stor andel från Danmark och Tyskland. IT/elektronik är den bransch som lockar flest utländska investeringar till Öresundsregionen både på den svenska och den danska sidan. 5 5 5 8 13 10 15 Försäljning Tillverkning Huvudkontor Logistik och distribution Varifrån kommer investerarna i procent 15 8 Skåne USA Övriga Storbritannien Tyskland Danmark Japan Sverige 20 19 15 32 7 15 12 15 16 Detaljhandel Forskning och utveckling Företagstjänster Övrigt Köpenhamn 4 4 4 4 7 7 16 12 Kina Nederländerna Schweiz Indien Frankrike Belgien Norge 20 24 33 30 6 / F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7

Högmod i Stockholm försvårar samarbete med Danmark Kai Hammerich, vd för Invest in Sweden Agency, efterlyser ett betydligt större samarbete mellan Sverige och Danmark i Öresundsregionen. Utländska investerare bryr sig inte om landsgränser, menar han. Han får medhåll av Copenhagen Capacitys nyligen avgångne vd O. Rolf Larssen, som lägger skulden på marknadsföringen av Stockholm som Skandinaviens huvudstad. Av Thomas Hedberg och Magnus Jando Det mest konkreta samarbetet mellan Invest in Sweden Agency, som försöker locka utländska investerare till Sverige, och den danska systerorganisationen Invest in Denmark är ett gemensamt program i Indien tillsammans med Finland för att attrahera investeringar till Östersjöregionen. Men Kai Hammerich menar att samarbetet borde kunna omfatta även Öresundsregionen. I både Danmark och Sverige är vi duktiga på IT och Life science. I ställer för att marknadsföra oss var för sig med samma argument vore det bättre att tala om IT i Skandinavien. Utländska investerare bryr sig väldigt lite om nationsgränser. världens största Biotek-mässa i USA, där Sverige, Danmark, Norge och Finland och Medicon Valley deltar tillsammans. The Capital of Scandinavia sätter käppar i hjulet Men han är helt enig med Kai Hammerich om att man kan samarbeta ännu mer inom områden som t ex IT. Enligt Larssen har dock Stockholm visat ringa intresse av att samarbeta med Öresundsregionen kring detta, och det som framförallt sätter käppar i hjulet för ett fördjupat samarbete är att Stockholm marknadsför sig som The Capital of Scandinavia. Kai Hammerich, vd för Invest in Sweden Agency, vill ha mer samarbete med Danmark för att locka investeringar till Öresundsregionen. Det förekommer ett visst samarbete på mässor i USA, men det borde ske mycket mer. Medicon Valley Kai Hammerich menar att ju mer av tillgångar det finns i de olika regionerna - Stockholm, Västra Götaland och Öresundsregionen desto bättre är det. När Invest in Sweden gör ett informationsmaterial om Life Science så finns till exempel Medicon Valley med. Ena gången hamnar investeringen i Sverige och andra gången hamnar den i Danmark, säger han. Copenhagen Capacitys nyligen avgångne vd O. Rolf Larssen framhåller att det ändå finns ett livaktigt samarbete inom till exempel Baltic Sea Region-projektet och nämner också Kai Hammerich tycker inte det är något problem men vi tycker inte att man kan tala om samarbete samtidigt som man utnämner sig själv till Skandinaviens huvudstad, det kan vi inte acceptera. Det finns ingen huvudstad i Skandinavien och vi har mycket besvär med att förklara för till exempel japaner hur det ligger till. Försvinner det irritationsmomentet finns det många möjligheter: Vi skulle absolut kunna prova att göra något inom IT där Öresundsregionen, Kista i Stockholm och kanske Helsingfors marknadsför sig tillsammans som tre starka områden inom IT. Fokus Öresund har också försökt får en intervju med Invest in Denmark, som har valt att avstå på grund av chefsbyte. Internationellt är Skandinavien definitivt ett bättre varumärke än både Sverige och Danmark. Marknadsför vi oss som det kan vi sedan också berätta om vad till exempel Stockholm eller Öresundsregionen kan erbjuda, säger Copenhagen Capacitys nyligen avgångne vd O. Rolf Larssen. F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7 / 7

Personalen på Zara är till stor del unga svenskar. Alla är födda på 1980-talet, och har bara jobbat några månader i affären: Fabbe Faizai, Miriam Röstberg Omari, Vannessa Ahrebom, Hanna Svensson och Pauline Fridh. 4.400 svenskar har fått jobb i Danmark i år I klädbutiken Zara i Field s är nästan hela personalen svensk Antalet svenskar som får jobb i Danmark slår nya rekord. Bara under årets första åtta månader har 4.400 svenskar skrivit på nya danska anställningskontrakt. Det är drygt 800 fler än under hela förra året. En stor svensk-arbetsplats är köpcentret Field s i Örestad. Antal svenskar som har fått jobb i Danmark Jan. Feb. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. 0 200 400 600 800 2005 Källa: SkatØresund. 2006 2007 Av Magnus Jando, foto Stig-Åke Jönsson, MalmöBild Det är lättare att säga hur många danskar om det bara är svenskar som jobbar här, vi är, säger butikschef Vanessa Ahrebom. men butiken arbetar mycket med danska språket och några pratar flytande danska. Hennes svar på frågan hur många svenskar Vanessa Ahrebom ser också fördelar med som jobbar i klädbutiken Zara kommer snabbt att anställa svenskt: och överraskande. Här är tre danskar av totalt 25 anställda resten är svenskar. Högre arbetsmoral Vi vill gärna ha fler danskar men det är Svenskar har högre arbetsmoral, helt klart. nästan bara svenskar som söker. Vi har nog Vi månar mer om våra jobb, jobbar hårt och tio jobbansökningar om dagen och av dem stannar längre, säger hon. är nio svenskar. I samband med att Vanessa Ahrebom blev chef Hon är 23 år och sökte sig själv över sundet i april nyanställdes många. Vid vårt besök för snart två år sedan för att det var svårt betjänas butiken av en dansk och fem att få jobb i Sverige. Efter jobb i Lyngby och på svenskar. Strøget är hon nu inne på sin tredje Zarabutik, på köpcentret Field s där hon avancerat till Hanna Svensson, 20 år, började så sent som butikschef. Det händer att kunder undrar för tre veckor sedan. Hon åkte ner till 8 / F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7

Köpenhamn från Falkenberg och sökte jobb med kompisen Hanna Runevad. Nu är de arbetskamrater på Zara och delar lägenhet i Köpenhamn. Bara en kille Ende killen, Malmöbon Fabbe Faizai, 26 år, ville gärna prova på att jobba i en klädaffär. Han har testat Köpenhamn tidigare, då som telefonförsäljare i Hellerup. Ørestad ligger betydliga närmare. Lönen var ett argument för att söka sig över sundet igen, men Fabbe är också modeintresserad. Faktiskt tyckte jag inte om Zaras herrkläder innan, men den nya kollektionen är mycket bättre, mer skandinaviskt snitt, säger Fabbe, oklanderligt klädd i Zara-kostym. Med bostad nära Svågertorp och jobb i Field s kan man knappast ha närmare till ett utlandsjobb än Pauline Fridh. Bussen in till Malmö centrum tar längre tid. Det är svårare att lära sig danska med så få danska kollegor men hon tycker det är kul med det svenska kompisgänget på jobbet. Pauline gick runt en dag i varuhuset bland de butiker som sökte personal och Zara ringde först. Lönen är bra men hon är medveten om att anställningstryggheten är sämre i Danmark. När man är ny känner man inte till alla regler, men när jag fick mitt cpr-nummer hos SkatØresund så sade de att jag kan åka dit och få hjälp när jag ska deklarera första gången. 16.000 pendlar över Øresundsbron varje dag Av Karsten Längerich I maj 2007 pendlade cirka 16.000 personer över Øresundsbron på vardagarna. Förutom de cirka 1.500 personer som pendlar via Helsingborg Helsingør. På ett år har bropendlingen ökat med mer än 4.000 personer eller 37 procent. Under de första åren efter brons invigning dominerade pendlingen av danskar som flyttade till Sverige. Det är det fortfarande många som gör, eftersom priskillnaderna fortfarande Det finns inga tecken på att denna utveckling inte ska fortsätta under de närmaste åren. Redan under 2007 har Øresundsbron justerat upp trafikprognosen till 18.600 bilar per dygn på grund av den kraftiga ökningen i särskilt pendlingstrafiken. Inom tio år räknar Øresundsbron med 40.000 bilar och 43.000 tågpassagerare per dygn. Det är mer än en fördubbling jämfört med i dag och under rusningstrafiken motsvarar det en tredubbling jämfört med 2006. Ny service för pendlare Øresundsbron har introducerat en ny avdelning på hemsidan med användbar pendlarinformation. Där finns även ett PendlarForum där pendlarna kan diskutera allt från trafik till priser och utbyta idéer och upplevelser eller avtala om samkörning. Øresundsbron lägger sig inte i debatten, men svarar om någon ställer frågor eller önskar bidrag i debatten. är mycket stora. Men särskilt under förra året började många svenskar att söka jobb Läs mer: www.oresundsbron.com i Köpenhamn, vilket har fortsatt under 2007 och ser ut att fortsätta under de närmaste åren på grund av bristen på arbetskraft i Antal pendlare som åker dagligen över Øresundsbron Köpenhamn i kombination med hög arbetslöshet i Malmö-området och stora löneskillnader. 18.000 16.000 Studerande i tåg En stor del av danskarna som har flyttat till Sverige väljer att behålla jobbet i Köpenhamn och pendlar med bil över bron. Det är en mycket större andel av svenskarna som åker med tåg. De danska pendlarna har i regel välavlönade jobb medan de svenska pendlarna har alla typer av jobb, från butiksexpediter och andra anställda i servicebranschen till 14.000 12.000 10.000 8.000 6.000 4.000 2.000 Pendlare med flygbåt Arbetspendlare i tåg Arbetspendlare i bil chefer och andra högutbildade. 0 Nov. 2000 Maj 2001 Nov. 2001 Maj 2002 Nov. 2002 Maj 2003 Nov. 2003 Maj 2004 Nov. 2004 Maj 2005 Nov. 2005 Maj 2006 Nov. 2006 Maj 2007 F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7 / 9

Daniscos personalchef: Öresundsmedarbetare är mycket, mycket resurskrävande Många företag i Öresundsregionen har vad man kan kalla öresundsmedarbetare. De arbetar både i Sverige och i Danmark. Företagen får en bredare kompetens men också merarbete och ökade administrationskostnader. Daniscos personalchef Peter Rasmussen tycker att administrationen av öresundsmedarbetare gränsar till det orimliga. Av Mikael Ringman, teckning Jan Stjernkvist Peter Rasmussen suckar. Han är underdirektör och HR-chef på Danisco Sugar i Köpenhamn som under senare år flyttat över en stor del av den administrativa personalen från det svenska huvudkontoret i Arlöv till Köpenhamn. Det är hans uppgift att se till att svenskarna trivs och känner samma trygghet som tidigare. Några arbetar 100 procent i Danmark, vilket är enkelt att hantera. Som andra gränsgångare skattar de i arbetslandet. Drygt 30 svenska medarbetare delar sin arbetstid mellan Arlöv och Köpenhamn och där börjar det bli besvärligt. När de arbetar i Sverige är Danisco Sugar Sverige arbetsgivare och då gäller svensk skattelagstiftning. I Danmark är Danisco Sugar Danmark arbetsgivare och där gäller dansk skattelagstiftning. Det är mycket, mycket resurskrävande att säkerställa att medarbetare kan arbeta tryggt och lagligt på båda sidor om Öresund. Den enda möjligheten att lösa det här på ett anständigt och lagligt vis är att ge dem delade anställningskontrakt, säger Peter Rasmussen. Split-kontrakt ger orimligt arbete En split-anställd, som benämningen är, får exempelvis 40 procent av sin lön från Danmark och 60 från Sverige. Danisco Sugar utgår från den svenska lönen det danska kontraktet utformas så att medarbetaren får exakt lika många kronor i handen som tidigare. Ingen drabbas ekonomiskt på grund av splitkontrakten. Ingen gör heller någon vinst. 1 0 / F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7

Peter Rasmussen anser att de ansträngningar arbetar danskar och svenskar sida vid sida, Danisco Sugar tvingas göra gränsar till det både på huvudkontoret i Malmö och orimliga. Två personer har det senaste året i Köpenhamn. ägnat minst halva sin arbetstid åt administrationen kring splitkontrakten. Utöver det Man kan nog säga att vi till en början underskattade komplexiteten i frågan. Administra- tillkommer kostnader för två konsultföretag för att lösa det skattetekniska samt två tionen kring alla regler är frustrerande. Idag pensionsmäklare. är det bara en handfull medarbetare som har split-kontrakt, säger Lars Skouboe som ser Ett av konsultföretagen som Danisco Sugar fram emot nästa år då allting blir enklare anlitar är PricewaterhouseCoopers. Mona då samlas hela huvudkontoret i Västra Lauritsen, partner på PricewaterhouseCoopers hamnen i Malmö. i Köpenhamn, säger att det inte finns några genvägar. Reglerna är komplicerade och Niels Mouritzen, ordförande i nätverket DFS, om företagen gör fel, riskerar den enskilde Dansk företagsverksamhet i Sverige, upplever medarbetaren att drabbas av eftertaxering. olikheterna i skattelagstiftningen som en stor integrationsbarriär. Daimler Chrysler har valt Malmö Här har vi äkta öresundsmedborgare, Det hände en anställd på Daimler Chrysler som vill röra sig fritt och arbeta i båda för några år sedan som krävdes på över länderna. Men reglerna är så komplicerade 90.000 kronor i efterskatt, berättar Lars att de lägger hinder i vägen. Tänk om det här Skouboe, personalchef på Daimler Chrysler. kunde hanteras i deklarationen i stället. Att man på sin vanliga deklaration uppger Saken avgjordes i domstol och den anställde hur många dagar under året man har arbetat fick rätt till slut. Daimler Chrysler tillhör i Danmark, och sedan hanteras detta av skattemyndigheten, säger Niels Mouritzen. de företag som verkligen har vinnlagt sig om en öresundsprofil. På samtliga avdelningar Fakta om skatteregler Det borde vara enklare att skatta när man arbetar i två länder I förra numret av Fokus Öresund uttalade sig chefen för pendlarskattekontoret i Köpenhamn, Ernst Larsen, om svårigheten att veta hur man beskattas när man arbetar i två länder. Det blev ett fel i texten och därför publicerar vi nu en korrigerad text: Jag håller helt med om att det borde finnas en tydligare praxis när man arbetar i två länder, säger Ernst Larsen. Den här typen av frågor hanteras dock inte av SkatØresund, utan av utlandsavdelningen. Det är orimligt att skattebetalare i Öresundsregionen inte kan få klara besked om var de ska betala skatt. Det viktigaste för den enskilde medborgaren är att man kan få veta vad som är rätt eller fel. Enligt skatteavtalet från 2003 är man vid över 50 procents arbete i huvudarbetslandet skattepliktig för hela lönen i arbetslandet. Detta mätt över en tremånadersperiod. Lösningen vore enligt Ernst Larsen att man till exempel betalade SINK-skatt eller källskatt i ett land och dokumenterade arbetstiden på andra sidan sundet i deklarationen varje år, istället för som nu, redan efter tre månader. Det är bland annat den problematiken ingen kan förklara. Grundläggande i beskattningsrätten är i vilket land man utför arbetet och var arbetsgivaren hör hemma. En anställd, bosatt i Sverige, kan arbeta upp till 183 dagar i Danmark utan att behöva skatta i Danmark förutsatt att hon arbetar för den svenska arbetsgivaren och denna saknar fast driftställe i Danmark. Arbetar man i stället för en dansk arbetsgivare i Danmark så övergår beskattningsrätten för den tiden till Danmark. Skatt i Danmark blir det även om en anställd i Danmark arbetar ifrån hemmet i Sverige eller är på tillfälliga tjänsteresor i Sverige eller tredje land under förutsättning att minst 50% av arbetet utförs i Danmark under varje tremånadersperiod. Huvudregeln är att en person är socialförsäkrad i arbetslandet. Om man arbetar i två länder är man emellertid försäkrad i bostadslandet. Vid tjänsteresor eller distansarbete från hemmet är det dock möjligt att få dispens så att man kan ha sin socialförsäkring i arbetslandet. Också i det fallet måste man arbeta minst halva arbetstiden i arbetslandet. Reglerna kompliceras ytterligare av att Danmark och Sverige har olika definitioner på begreppet arbetsgivare. F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7 / 1 1

Gott om arbetskraft ger högre tillväxt i Sverige än i Danmark Ett sämre ekonomiskt utgångsläge och ett överskott på arbetskraft. Det är de viktigaste orsakerna till att Sverige under hela detta årtionde kommer att ha högre ekonomisk tillväxt än Danmark. Den danska produktionen väntas öka med 20 procent samtidigt som Sverige kan räkna med 34 procents tillväxt. Av Mia Rasmussen Ökning av BNP 5 4 3 2 1 0 Procent 2000 01 02 03 04 05 06 07 08 2009 Sverige Danmark Källa: OECD Economic Outlook och Finansministeriet Økonomisk redegørelse Arbetslösheten 6 5 4 3 Procent 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Sverige Danmark Källa: Finansministeriet "Økonomisk redegørelse", Konjunkturinstitutet och Det Økonomiske Råd Både Danmark och Sverige befinner sig för tillfället mitt i en högkonjunktur. I Danmark låg den ekonomiska tillväxten under 2006 på 3,2 procent och kommer att falla till 1,8 procent i år. Denna höga tillväxt är betydligt lägre än i tillväxten i Sverige. Här var tillväxten under 2006 på 4,2 procent och väntas ligga mellan 3 och 4 procent under 2007, 2008 och 2009. Under detta årtionde beräknas den ekonomiska tillväxten enligt Det Økonomiske Råd att stiga med i genomsnitt 1,8 procent per år i Danmark, medan Konjunkturinstitutet räknar med en årlig tillväxt med 3 procent i Sverige. Så samtidigt som den danska produktionen blir 20 procent mer värd på tio år så blir den svenska produktionen 34 procent mer värd. Förklaringen är att det finns flera avgörande skillnader mellan den danska och den svenska ekonomin. Sverige på väg återvinna förlorade år Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) är lägre per invånare än den danska. Det beror bland annat på att värdet på den svenska kronan blev kraftigt devalverat i början av 1990-talet och att Sverige från 1988 till 1993 hade en negativ tillväxt. Den svenska ekonomin håller nu på att återvinna sin tidigare styrka, vilket ger ökad tillväxt. Samtidigt ökar sysselsättningen i Sverige under detta årtionde, medan Dannmark praktiskt taget inte har haft någon ökning. Två tredjedelar av produktionsökningen kan förklaras med detta. Den främsta orsaken till ökningen av den svenska sysselsättningen med 400.000 personer är invandring av personer i produktiv ålder, medan minskningen av arbetslösheten har spelat mindre roll. Danmark har haft en långt mindre invandring och den demografiska effekten har varit mer negativ än positiv så den lilla ökningen av sysselsättningen beror främst på minskad arbetslöshet. Danmarks arbetskraftsreserv snart slut Både i Danmark och Sverige har arbetslösheten minskat under de senaste åren och i båda länderna genomför politikerna skatteoch arbetsmarknadsreformer för att möta den ökande efterfrågan på arbetskraft. I Sverige genomfördes under våren en reform som innebar lägre inkomstskatt och stramare regler för A-kassa. I Danmark har arbetslösheten sjunkit till en så låg nivå att arbetskraftsreserven håller på att ta slut. Bristen på arbetskraft är särskilt kritisk i Danmark, säger Karsten Längerich, analytiker på Øresundsbron. - Om invandringen inte ökar eller det på annat sätt kommer arbetskraft till Danmark kommer det att bromsa den ekonomiska tillväxten och därmed välfärden. En mindre del av skillnaden mellan den danska och den svenska ekonomin kan förklaras med större investeringar och högre export i Sverige. Tillväxten i den svenska ekonomin har en bred grund med tillväxt i både export/ investeringar och privat konsumtion. Konjunkturinstitutet spår dock att tillväxten i exporten och investeringarna kommer att avta, medan privatkonsumtionen kommer att fortsätta växa under de närmaste åren. Det Økonomiske Råd förutser att den danska tillväxten kommer att bromsas upp på alla tre områden under resten av årtiondet. 1 2 / F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7

Integrationen ska stärka konkurrenskraften så att fler får arbete Allians för Sverige (de fyra borgerliga partierna) gick till val på att bryta det utanförskap som många upplever. Det är också ett i högsta grad relevant mål för integrationen över Öresund. Gränshinder förs ofta fram som en barriär mot att Öresund skall kunna uppnå sin fulla potential som tillväxtmotor. Det är viktigt att vi tillsammans fortsätter verka för att ta bort gränshinder även om det inte alltid är så lätt. Ofta kan det vara sekelgamla principer för beskattning och tillgång till välfärdstjänster som hamnar i konflikt mellan olika länder. Man får inte glömma bort att även om avståndet i kilometer räknat inte är långt mellan Sverige och Danmark, så är det två länder som trots många likheter ibland har olika syn på staten och dess roll. Därför är det viktigt att vi fortsatt arbetar tillsammans över gränserna för att söka lösningar. En annan faktor är att vi är med i EU. Samma regler skall gälla för hela unionens medborgare som för öresundsbor. Ibland råder rena missuppfattningar om vem som är den skyldige till att ett gränshinder föreligger. Som exempel kan nämnas att anställda i bemanningsföretag inte omfattas av den så kallade montörregeln, vilken innebär att inkomst av enskild tjänst, under vissa förutsättningar, beskattas i arbetsstaten endast om den anställde vistas i arbetsstaten minst 183 dagar under en tolvmånadersperiod. Anställda i svenska bemanningsföretag som hyrs ut till arbete i Danmark beskattas i Danmark redan från första dagen. Ofta får jag frågan varför Sverige inte vill avskaffa denna regel för anställda i bemanningsföretag. Svaret är att vi under ett flertal år har velat ändra denna regel, dock utan att få gehör från övriga nordiska länder. Löpande rapportering av gränshinder De nordiska statsministrarna har på sitt informella möte i juni diskuterat hur de nordiska länderna skall samarbeta för att möta globaliseringens utmaningar. I det ligger att gränshindersarbetet löpande skall avrapporteras till statsministrarna från och med hösten 2007. Nordiska Ministerrådet arbetar kontinuerligt med att kartlägga och verka för att avskaffa gränshinder. Två pådrivare som skall försöka hitta och lösa gränshinder har engagerats. I anslutning till statsbesöket i Danmark undertecknade arbetsmarknadsministrarna Sven Otto Littorin och Claus Hjort Frederiksen vid Öresundstinget den 10 maj en deklaration som syftar till fördjupad integration på arbetsmarknaden. I deklarationen fastställs bland annat att en svensk-dansk arbetsgrupp skall tillsättas för att granska gränshindersproblematiken. Vi hoppas på konkreta resultat 2008 Det svenska ordförandeskapet 2008 i Nordiska Ministerrådet är ett utmärkt tillfälle för att verka för att ta bort gränshinder. Det är regeringens ambition att presentera konkreta resultat på gränshindersområdet under det svenska ordförandeskapet. Inom regeringskansliet har vi satt igång ett arbete med att identifiera gränshinder för att se om de helt kan tas bort eller om man på annat sätt kan motverka deras negativa effekter. Vi för en fortlöpande dialog med våra nordiska grannländer om dessa frågor. För att stärka konkurrenskraften för Öresund är det viktigt att undanröja gränshindren som försvårar vardagen för de som gränspendlar eller som vill arbeta, studera eller av andra skäl bosätta sig i ett annat nordiskt land. Genom att stärka konkurrenskraften kan fler arbetstillfällen skapas, och utanförskapet minska. Det är målsättningen för regeringen när vi vill stärka det nordiska samarbetet. Cristina Husmarck-Pehrsson. Foto Hanne Teleman. Gästskribent Cristina Husmarck- Pehrsson (m) Nordisk samarbetsminister i Sverige. Tidigare gästskribenter Bent Greve, professor vid Institut for Samfund og Globalisering, Roskilde Universitet: Det goda exemplet ska visas om och om igen Fredrik Nilsson, etnolog vid lärarutbildningen, Malmö Högskola: En kanon som utmanar nationalism och inskränkthet skulle gagna regionen Christian Wichmann Matthiessen, professor i geografi vid Geografisk Institut, Köpenhamns Universitet: Regionen förlorar beslutskraft Jerker Swanstein, ordförande (m) i Region Skåne: Samarbete stärker möjligheterna till en flexiblare arbetsmarknad Niels Righolt, dansk kulturhuschef, Dunkers kulturhus i Helsingborg: Den skånska kulturen tjänar på att konkurrera med Köpenhamn Att undanröja gränshinder är en process som sker fortlöpande i samtliga nordiska länder. F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7 / 1 3

Mötesforum ska överta marknadsföringen av regionen Förändringens vindar blåser genom de offentliga marknadsföringsorganisationerna i Öresundsregionen. En del organisationer läggs ner, andra görs om. Forum för Marknadsföring av Öresundsregionen är tänkt att vara den övergripande, strategiska plattform som ska se till att helheten hålls samman. Det blir ett mötesforum som drivs av befintliga organisationer inom marknadsföring på båda sidor sundet och där värdskapet skiftar år från år. Av Kajsa Jacobsson Fakta Följande medlemmar föreslås ingå i Forum för Marknadsföring av Öresundsregionen: Trade and investment AB (arbetsnamn) sorterar under det moderbolag/region Skåne som bildas när Position Skåne läggs ner vid årsskiftet. Event AB (arbetsnamn) sorterar under moderbolaget enligt ovan. Visit Skåne AB (arbetsnamn) sorterar under moderbolaget enligt ovan. Malmö Turism Copenhagen Capacity Wonderful Copenhagen Øresundsbro Konsortiet Øresund Science Region Medicon Valley Alliance 1 4 / F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7 Analyser visar att det behövs mer och bättre information om Öresundsregionen. Därför bildades i februari i år en arbetsgrupp bestående av svenska och danska regionala, kommunala och nationella organisationer och myndigheter. Region Hovedstaden har varit ordförande i processen som lett till förslaget om ett övergripande forum för marknadsföring. Medlemmar i forumet ska ansvara för den gemensamma marknadsföringen av regionen. Tanken är att det ska fungera som ett nätverk där organisationerna kan utväxla idéer och samarbeten kring projekt. Det ska alltså inte vara en självständig organisation med egen finansiering och sekretariat. Större organisationer inom både turism- och näringslivsutveckling är tänkta att ingå i gruppen (se faktaruta). Vilka organisationer som ingår i forumet kan dock komma att växla över tid. Øresund Network läggs ner till årsskiftet. Denna dansk-svenska marknadsföringsorganisation bildades månaderna före öppningen av Øresundsbron år 2000 och den primära uppgiften för organisationen har varit att genom så kallad place branding sprida kännedom om och utveckla varumärket Øresund. Ny modell för marknadsföringen På den svenska sidan sundet har man under våren 2007 arbetat fram en ny modell för marknadsföringen av Skåne inom turismområdet. Position Skåne läggs ner till årsskiftet i sin nuvarande form. Från och med nästa år planerar Region Skåne att bilda ett helägt aktiebolag ett moderbolag som ska samverka med Regional Utveckling i Region Skåne, i synnerhet med Enheten för Näringslivsutveckling. Moderbolagets huvuduppgift blir att äga, leda och samordna tre dotterbolag med olika inriktning och som går under följande arbetsnamn: Trade and Investment AB (internationellt handelsutbyte), Event AB (regionövergripande arbete med evenemang) samt Visit Skåne AB (turism och besöksnäring). Totalt ska Region Skåne avsätta fyra miljoner kronor i aktiekapital till bolagsbildningen av verksamheten. Nivån på övrig finansiering av marknadsföringen av Skåne är ännu ej fastlagd. Sammantaget handlar det om att intensifiera och synkronisera marknadsföringen. Men det är viktigt att notera att beslut kring de olika organisationerna tas först längre fram i höst, kommenterar Monika Yngvesson, utvecklingsdirektör i Region Skåne. Oklart om Øresund Science Region Även Øresund Science Region (ØSR) har varit föremål för utredning under våren 2007. Organisationen har som övergripande mål att bidra till ekonomisk tillväxt i Öresundsregionen. Øresund Science Region är ett samarbete mellan forskning, företag och regionala offentliga beslutande organ. Verksamheten är uppbyggd i form av plattformar med olika inriktning, varav den största och mest kända är Medicon Valley Alliance. Per-Olof Persson, chef för avdelningen för interregionalt samarbete i Region Skåne, ledde en utredningsgrupp som diskuterat ØSRs framtid och som bestod av huvudmän från ØSR: Vi kom inte fram till något gemensamt förslag, utan redovisade några olika alternativ till styrelsen. ØSR kommer dock att fortsätta som en del i Öresundsuniversitetet. Det fortsatta arbetet drivs nu vidare av en ny grupp bestående av de organisationer som har styrelserepresentanter i ØSR.

Abonnera på FOKUS ÖRESUND JA, TACK Jag vill gärna beställa nyhetsbrevet Fokus Öresund Språkversion danska svenska Jag vill få nyhetsbrevet via e-post till denna e-postadress: Frankeras ej. Mottagaren E-post betalar portot Jag vill få det tryckta nyhetsbrevet till nedanstående postadress Jag vill ändra adress/kontaktperson NEJ, TACK Jag vill gärna avbeställa nyhetsbrevet Fokus Öresund Namn Företag Adress Øresundsbro Konsortiet Svarspost Nyhetsbrev 201 045 301 203 10 Malmö Postnr och ort Land Fokus Öresund kan även beställas via e-post med ovanstående uppgifter till redaktionen@oresundsbron.com Samarbete ger resultat inom turismen Av Kajsa Jacobsson Medan de offentliga marknadsföringsorganisationerna på den svenska sidan av Öresundsregionen är satta under lupp så är det ett dansk-svenskt jätteprojekt som rullar på nämligen IMO-projektet. International Marketing of Oresund är nu inne på sin tredje omgång och sedan starten år 2002 fram till projektets utgång år 2009 kommer totalt upp emot 250 miljoner DKK ha satsats på att marknadsföra Öresundsregionen internationellt inom turismområdet. Vi har lärt oss vår läxa från de första åren vill vi synas i dansk-svenska samarbeten så måste vi också höras och finnas på plats, säger Lars Carmén, turistdirektör för Malmö Turism, som bidrar med 2,4 miljoner kronor i denna fas av IMO, inklusive personalkostnader. Det är helt klart värt pengarna ur ett Malmöperspektiv. Vi hade aldrig fått de marknads-, medie- och arrangörskontakterna utan projektet. Han har också insett vikten av att finnas på plats där saker händer och därför sitter en person från Malmö Turism och en från Position Skåne på projektkansliet i Köpenhamn någon dag i veckan tillsammans med övrig personal. Det är nu vi har hittat formerna och det är nu vi skördar resultatet, säger Semmy Rülf, VD för Position Skåne som arbetar med turismen i Skåne. Även han är nöjd med resultatet av projektet. Förutom kansliet i Köpenhamn har vi tillgång till sju VisitDenmark- och SAS-kontor runt om i världen som hjälper till att marknadsföra Skåne och Öresundsregionen. Ole Andersen, marknadsdirektör för den danska turistorganisationen Wonderful Copenhagen, är en av initiativtagarna till projektet där man har valt att kalla Öresundsregionen Copenhagen/Øresund. Utanför regionens gränser känner man inte till varumärket Öresund, därför har vi i samförstånd valt att satsa på Köpenhamn som ju är regionens starkaste varumärke. Men när vi är ute i världen berättar vi om Öresund och det är också därför vi har ett tillägg som är: One destination two countries, säger Ole Andersen. Totalt sett är det faktiskt den svenska sidan som får ut mest. Innan IMO-projektet hade Skåne inte marknadsfört sig alls på marknader som USA, England, Italien, Spanien och Kina. Och resultatet visar att Skåne just nu växer mer än andra delar av Sverige inom turismområdet. Ökningen är till och med större än i Köpenhamn. Fakta Förutom att projektet är delfinansierat med interreg-medel så är SAS en stor bidragsgivare. Övriga är Copenhagen Airport, Spanair, Øresundsbro Konsortiet, Malmö Turism, Position Skåne, VisitDenmark, Wonderful Copenhagen och Avis Biluthyrning. Danska sidan står för ca 80 procent av totalkostnaden och det överensstämmer ungefär med den samlade turisttrafiken som är fördelad ca 80 20 mellan Köpenhamn-Skåne. F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7 / 1 5

Avsändare: Øresundsbro Konsortiet Box 4278 203 14 Malmö Tel. +46 (0) 40 676 60 00 P O S T T I D N I N G B Fler bostäder ett måste för att locka utländska studenter Av Magnus Jando Øresundsuniversitetet (ØU) är bäst i Skandinavien och erbjuder studenterna det bredaste utbildningsutbudet i norra Europa. Det menar sekretariatschefen Bengt Streijffert. Men bristen på studentbostäder är ett stort bekymmer för medlemsuniversiteten i den allt tuffare internationella konkurrensen om de viktiga utländska studenterna. Det är en kamp över hela världen om de duktiga studenterna. Det beror på det enkla faktum att jobben och investeringarna går dit där kompetensen och talangerna finns. Utländska studenter finns i många olika kategorier och det är därför svårt för sekretariatet att säga hur många det är som läser vid något av de 12 universitet och högskolor som samarbetar under paraplyet ØU. Det avgörande för studenterna är dels utbildningsutbudet på engelska, som förstås är en förutsättning, dels tillgången på bostäder. När det gäller utbud på engelska skulle jag bli extremt förbluffad om någon i Skandinavien slår oss, också i jämförelse med Europa tror jag vi ligger bra till. Utbildning på engelska är ett stort problem på sina håll i Centraleuropa och också i stora länder som Tyskland och Frankrike, länder där de egna språken konkurrerar med engelska, säger Bengt Streijffert. Medlemsuniversitetens svaga sida är bristen på bostäder, som förstås också är ett mått på universitetens popularitet. Bostadsbristen är en stor flaskhals som gör att efterfrågan inte kan mötas, och som hämmar ökat utbyte med andra universitet eftersom utbytesstudenter är garanterade bostad. Omsättningen på bostäder är också låg då studenterna bor där hela studietiden. Framförallt måste både kommunerna och universiteten bygga fler bostäder för utländska studenter som kommer en kortare tid. Vi behöver också jobba mer medvetet för att göra det attraktivt att bo här. Bengt Streijffert tror att ØU ligger bra till på de flesta områden och säger att ØU har de mest populära universiteten i Skandinavien med bra betyg i de undersökningar som görs. Vi kan erbjuda utländska studenter det bredaste utbudet i norra Europa. De kan läsa specialkurser vid alla medlemsuniversitet. Detta är nog unikt och en gigantisk konkurrensfördel. Studenterna jämför på internet Universitetens marknadsföringsorgan nummer ett är, enligt Bengt Streijffert, Internet. Studenterna jämför rankinglistor om utbildningsutbud och nivå och tillgång till bostäder, men också saker som prisnivå, allmän stämning, läge, stadens hipphetsfaktor, tolerans ett område där framförallt den danska restriktiva invandringspolitiken drar ner betyget för ØU och det sociala livet (möjligheten att möta en framtida partner är inte oväsentligt). Franska Grenoble är till exempel mycket populärt för skidåkningens skull. 1 6 / F O K U S Ö R E S U N D S E P T E M B E R 2 0 0 7