Väg 2879, gång- och cykelväg, Högaliden-Hjo

VÄGPLAN, GRANSKNINGSHANDLING Väg 2879, gång- och cykelväg, Högaliden-Hjo Hjo kommun, Västra Götalands län Planbeskrivning 2013-12-18 Projektnummer: 130906

Dokumenttitel: Väg 2879, gång- och cykelväg, Högaliden-Hjo Skapat av: Vectura Consulting AB Dokumentdatum: 2013-12-18 Dokumenttyp: Vägplanbeskrivning, Granskningshandling DokumentID: 2C07PB01 Ärendenummer: TRV 2013/54849 Projektnummer: 130906 Version: 1.0 Publiceringsdatum: 2013-12-18 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Marita Karlsson, projektledare, telefon: 010-123 61 39 Uppdragsansvarig: David Roland, uppdragsledare, telefon: 010-484 61 88 Vägplanansvarig: David Roland, telefon: 010-484 61 88 Miljöansvarig: Anna Henricsson, telefon: 010-484 41 12 Tryck: Fotograf: Vectura Consulting AB om inget annat anges. Distributör: Trafikverket Region Väst, Box 415, 542 24 Mariestad, telefon: 0771-921 921 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål. 5 2.1 Bakgrund och behov av förändringar... 6 2.2 Ändamål och projektmål... 6 2.3 Nuvarande förhållanden... 6 2.4 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen... 18 2.5 Planens överensstämmelse med miljöbalken...19 2.6 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken... 20 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv...21 3.1 Åtgärdsvalsstudier...21 3.2 Val av lokalisering...21 3.3 Val av utformning... 22 4 Konsekvenser av förslaget... 26 4.1 Trafiktekniska konsekvenser... 26 4.2 Miljökonsekvenser... 27 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 33 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning... 34 4.5 Påverkan under byggnadstiden... 35 5 Genomförande och finansiering... 35 5.1 Formell hantering... 35 5.2 Genomförande... 36 5.3 Finansiering... 37 6 Referenser... 38 3

1 Sammanfattning Projektet omfattar väg 2879 från infarten till Högaliden i väster till cirkulationen vid väg 195 i öster. Gång- och cykelvägen kommer att anläggas parallellt med väg 2879 och dras söder om vägen mellan Högaliden och Anderstorp, samt på norra sidan från Anderstorp till cirkulationen. Åtgärden innebär ett intrång på åkermark, skogsmark samt intrång på tomtmark vid Åkarp och Varpet. Nya gång- och cykelpassager över Hjovägen anläggs vid badplatsen, vid östra och västra delen av Varpets friluftsområde, vid Åkarp samt vid Anderstorp. Föreslagen åtgärd ökar tillgängligheten för fotgängare och cyklister i området. En gångoch cykelväg ger förutsättningar för att fler ska gå och cykla istället för att ta bilen, vilket både förbättrar folkhälsan, minskar klimatpåverkan samt förbättrar den lokala miljön. Med en utbyggd gång- och cykelväg utmed väg 2879 ökar framkomligheten för oskyddade trafikanter. Åtgärden ökar också tillgängligheten till friluftsliv vid Varpet, Mullsjön och friluftsområdet Högaliden, samt förbättrar möjligheter för arbetspendling.

2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Karta 1. Översiktskarta med aktuell sträckning 5

2.1 Bakgrund och behov av förändringar Det finns en separerad gång- och cykelväg från Hjo och fram till cirkulationen vid väg 195. För att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter behövs en fortsättning av separerad gång- och cykelväg från cirkulationen och västerut till infarten till Högalidens fritidsområde, en sträcka på 3,5 kilometer. En viktig målpunkt längs med sträckan är fritidsområdet Varpet. Även arbetspendlare mellan Korsberga (beläget 7 kilometer väster om Högalidens fritidsområde) och Hjo har fördel av en gång- och cykelväg mellan Högaliden och Hjo. År 2012 påbörjade Trafikverket en förstudie gällande gång- och cykelväg på sträckan mellan cirkulationen vid väg 195 och infarten till Högaliden. Förstudien döptes vid årsskiftet om till vägplan-samrådsunderlag enligt den nya vägplaneringsprocessen. Samråd har hållits under projektets gång. Länsstyrelsen har bedömt att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. Denna handling är nästa steg i planeringen där detaljeringsnivån på föreslagen åtgärd ökar något. Det finns inga angränsande utbyggnadsprojekt. 2.2 Ändamål och projektmål Projektets mål är att: öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter skapa en gång- och cykelväg som är attraktiv att cykla på ta hänsyn till och minimera intrång på tomtmark minimera intrång som påverkar biologisk mångfald, till exempel artrika vägkanter ta hänsyn till jordbrukslandskapets strukturer och objekt, till exempel stenmurar och gamla träd. 2.3 Nuvarande förhållanden 2.3.1. Vägnät och trafik Det aktuella projektet berör väg 2879 Hjovägen mellan väg 195 och infarten till rekreationsområdet Högaliden. Sträckan är 3,5 kilometer lång. Väg 2879 är en huvudled mellan Hjo och tätorten Korsberga. I förlängningen av väg 2879 västerut nås även Falköping. Väg 2879 är en smal landsväg, cirka 6 meter bred, vid Varpet är den 5,3 meter bred. Den skyltade hastigheten är 70 km/h och vägen saknar målad mittlinje samt belysning längs med sträckan. De två hundra metrarna som är närmst cirkulationen har en skyltad hastighet på 50 km/h. Närmst cirkulationen finns även mittlinje och belysning. Vägen ligger på en låg bank med öppna diken. Dagens oskyddade trafikanter använder i stor utsträckning väg 2879 för att röra sig längs med sträckan. Planskilda korsningar eller övrig förbindelse för gång- och cykeltrafik saknas. Vid fritidsområdet Varpet finns en mindre väg parallellt med Hjovägen. Vid cirkulationen vid väg 195 ansluter en separerad gång- och cykelväg som leder in till Hjo. 6

År 2012 gjordes en mätning av trafikflödena på väg 2879 på den aktuella sträckan. Antalet fordon som passerar var 855 per årsmedeldygn varav antalet tunga fordon var 55 stycken. Det finns idag ingen mätning på antalet cyklister eller fotgängare som färdas längs med väg 2879. Bild 1. På väg 2879 sker cykling i blandtrafik. Bild 2. Vid rondellen till väg 195 ansluter en gång- och cykelväg som leder in till Hjo tätort. 2.3.2. Kollektivtrafik Regionbuss linje 435 mellan Hjo och Blikstorp går längs med väg 2879 och stannar på hållplatserna Karlsberg, Högalund, Åkarp, Lövåsen, Varpen, Kullavik och Kullebäcken, se Karta 2. Trafik och olyckor. Hållplatserna är utformade utan asfalterad ficka, eller busskur. Bussen stannar vid hållplatsstolpe vid sidan av vägen för av- och påstigande. Vid hållplats Lövåsen, i östlig riktning, finns en smal asfalterad busshållplatsficka. 7

2.3.3. Olycksstatistik Under perioden 2001-01-01 2013-05-14 har åtta sjukhus- och polisrapporter registrerats i STRADA (nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägsystemet) i eller i anknytning till det aktuella området, se Karta 2. Trafik och olyckor. Av dessa olyckor skedde en svår olycka med en avsvängande bil. Övriga olyckor var lindriga. Oskyddade trafikanter har varit inblandade i fyra olyckor; en med en ensam cyklist, två med ensamma fotgängare samt en mopedolycka. Karta 2. Trafik och olyckor 2.3.4. Bebyggelse, markanvändning och ledningar Väg 2879 börjar i öster vid cirkulationsplatsen där vägen ansluter till väg 195. Därifrån längs med den planerade gång- och cykelvägen, består området till stor del av åker- och betesmark samt skog. Bebyggelsen är gles med fristående villor, gårdar och fritidshus. Längs med väg 2879 finns flera tomter i direkt anslutning till vägen. Cirka 600 meter från cirkulation går en avtagsväg (väg 2901) norrut mot Grebban. Ytterligare 200 meter bort går en grusväg söderut mot Anderstorp följt av en större fastighetsanslutning norr om väg 2879. I höjd med Mullsjön, drygt 1,5 kilometer väster om cirkulationsplatsen, finns områden med fritidsbebyggelse. Vid Varpet ansluter vägen Barrstigen norrut mot sjön och in mot ett av fritidshusområdena. Största delen av fritidsbebyggelsen finns på norra sidan av väg 2879 vid Mullsjön. Här ligger husen nära vägen med en trädridå som skydd. Det finns även några fritidshus söder om vägen. Efter fritidsbebyggelsen, i västlig riktning, ligger fastigheten Varpet 1:2 tätt inpå vägen åt söder. Fastigheten har stora lindar nära vägen och på motsatt sida vägen ligger en 8

jordkällare. Längre västerut vid Kullebäcken ligger fastigheterna Kullebäcken 1:8, 2:1, 1:11,1:13 och 1:4 i direkt anslutning till vägen. Vid Kullebäcken och cirka 300 meter österut finns en optokabel som Bredband Östra Skaraborg förfogar över. Vid busshållsplatsen Åkarp passerar en högspänningsluftkabel väg 2879. Cirka 200 meter öster om luftledningen passerar ytterligare tre högspänningsluftkablar. Markförlagda lågspänningskablar finns utmed delar av sträckan. Utmed den södra sidan av väg 2879 från rondellen och 200 meter i västlig rikting går ett stråk med en avlopps- och vattenledning. Ledningar korsar sedan vägen och löper längs den norra sidan av vägen fram till sektion 3/150 där stråket går norrut mot Björkestorp. Bild 3 Jordkällaren på vänster sida och fastighet Varpet 1:2 på motsatt sida. Bilden är tagen österut, i riktning mot Hjo tätort. 2.3.5. Geologi och geoteknik De geotekniska förhållandena har bedömts utifrån tillgängliga jordartskartor (SGU), flygfoton, foton och fältbesök. Jordartskartan visar på att jordlagren längs den planerade gång- och cykelvägen huvudsakligen utgörs av sandiga isälvssediment samt moränjordar. Jordlagren bedöms kunna innehålla silt och därmed vara tjälfarliga. Jordartskartan visar att berg i dagen kan förekomma längs ett fåtal ställen på sträckan. Sten och block bedöms kunna finnas ytligt. 2.3.6. Hydrologi och hydroteknik Dagvattnet från vägen leds ut i längsgående diken på var sida av vägen. Vägdikena är anslutna till fem tvärgående vattendrag. Tre av dessa har sitt utlopp i Mullsjön och de andra två har sitt utlopp i Hjoån som i sin tur mynnar i Vättern. Vattendragen ligger inom samma huvudavrinningsområde. 9

2.3.7. Miljöförutsättningar I detta projekt görs ingen separat miljöbeskrivning utan miljöfrågorna beskrivs i detta dokument samt i ritningarna. I detta kapitel beskrivs befintliga förhållanden och under kapitel 4.2 beskrivs de miljökonsekvenser som förslaget innebär. Översikt och avgränsning Det geografiska området sträcker sig längs väg 2879, mellan avfarten till Högalidens rekreationsområdet i väst och fram till väg 195 i öst, se Karta 1. Tyngdpunkten i denna miljöbeskrivning ligger främst på naturmiljö och vatten. Övriga miljöfaktorer behandlas enligt Tabell 1. Avgränsning, nedan. Samråd angående avgränsning har skett med Länsstyrelsen. Tabell 1. Avgränsning Befintlig situation Bortvalda miljöfaktorer Behandlade miljöfaktorer Motivering Hälsa och säkerhet Buller Området har inga problem med buller. Det finns inga konstruerade bullerskydd i området. x Bullersituationen kommer inte att påverkas då gång- och cykelväg inte generar något buller. Om biltrafiken minskar då fler väljer att gå eller cykla kommer bullernivåerna att minska ytterligare. Förorenad mark Det finns en bensinmack sydöst om cirkulationen. För övrigt finns inga uppgifter om föroreningar på sträckan. x Inga kända förorenade områden kommer att påverkas. Luftföroreningar Låga trafikflöden. x Inga höga värden. Om biltrafiken minskar då fler väljer att gå och cykla kommer halten luftföroreningar och koldioxidutsläpp att minska. Barriäreffekter 6 meter bred väg utan räcken. Vissa höjdskillnader. x Vägområdet breddas då gång- och cykelvägen anläggs. Risk för olycka med farligt gods Det förekommer enstaka fordon som klassas som farligt gods. x Låg risk för olycka. Miljöintressen Landskap Passerar åkermark, skogsmark och tomtmark. Mitt på sträckan finns utsikt över Mullsjön. x Utbyggnaden kommer att påverka landskapsbilden. Naturmiljö Skyddsvärda arter, objekt och miljöer finns längs sträckan. x Utbyggnaden kommer att påverka naturmiljön. Vattenmiljö Korsande vattendrag/diken. x Utbyggnaden kommer att påverka vattendrag/diken. Kulturmiljö Kulturmiljöobjekt finns längs sträckan. x Utbyggnaden kommer att påverka kulturmiljöobjekt Friluftsliv Längs sträckan finns målpunkter för friluftsliv. x Utbyggnaden kommer att påverka tillgängligheten för målpunkter för friluftsliv. Hushållning med mark- och vatten Markförhållanden Längs sträckan finns odlingsmark och skogsmark. x Utbyggnaden påverkar arealen odlingsmark och skogsmark. 10

Befintlig situation Bortvalda miljöfaktorer Behandlade miljöfaktorer Motivering Nedlagd naturgrustäkt norr om väg 2879 vid Åkarp. x Grustäkt kommer inte att påverkas av planerad vägdragning. Vattenförhållanden Arbete pågår med att säkra Vätterns vattenkvalitet genom att bilda vattenskyddsområde. Två biflöden till Hjoån ingår i sekundär skyddszon. x Gång- och cykelvägen kommer inte att påverka vattenkvaliteten i biflödena. Grundvattenförhållandena kommer inte att påverkas. Grundvattentäkten Karlsborg- Södra Fågelås x Hänsyn ska tas så att grundvattentäkten inte påverkas. Hälsa och säkerhet Väg 2879 är en cirka 6 meter bred landsväg som till större delen saknar målad mittlinje och belysning. Vägen är en barriär för de oskyddade trafikanter som vill röra sig längs sträckan och över vägen. På vissa sträckor finns höga vägslänter som förstärker barriäreffekten. Landskap Väg 2879 går på norrsidan av Hökensås och ligger i sluttning ner mot Mullsjön. Mullsjön ligger i en sänka i skogspartiet Hökenssås som sträcker sig i syd - nordlig riktning. De flacka stränderna mellan barrskogsområdet och sjön har gett gynnsamma förhållanden för jordbruk. Odling och brukandet av mark har lett till ett småbrutet jordbrukslandskap med många små åkrar, hagar och dungar. Trädrader, dungar, vattendrag och stenmurar skapar en rik variation av upplevelser längs med sträckan. Längs vägen finns ett flertal jordbruksfastigheter och vid Mullsjön finns fritidsboenden. Det flacka öppna landskapet ger många fina utblickar ut mot Mullsjön. Längs den största delen av sträckan är landskapet småskaligt och den smala vägen följer landskapets topografi. Vid cirkulationen är vägen bredare och här finns även belysning vilket ger området en mer storskalig karaktär. Bild 4 Vattendrag, höjder med träd, trädrader och stenmurar är skyddsvärda objekt i det småbrutna jordbrukslandskapet. 11

Naturmiljö Naturmiljön runt den föreslagna sträckningen består huvudsakligen av jordbruksmark eller skogsmark. Utpekade naturvärden finns redovisade på karta 3. Under år 1984 genomfördes en lövskogsinventering på uppdrag av Länsstyrelsen. Skogarna längs vägen klassificeras som triviallövskogar, det vill säga skog som har mindre än 50 % ädellövskog. De flesta skogsområdena fick i inventeringen den näst lägsta naturvärdesklassningen av fyra. En lövskogsdunge vid Anderstorp fick vid inventeringen naturvärdesklass 2, genom dungen har senare dragits en kraftledning och kraftledningsgatan är numera bevuxen med björksly. Det finns en allé vid Högalund som består av björkar med inslag av rönn och ask. Alléträd kan utgöra en viktig livsmiljö för exempelvis lavar och insekter. Även fåglar och fladdermöss kan ha sina boplatser i eventuella håligheter i träden. Allén står i öppet jordbrukslandskap och är skyddad av generellt biotopskydd för allé enligt miljöbalken 7 kap 11. Vid Anderstorp har ängs- och betesmarksinventeringen pekat ut två värdefulla betesmarker. Fältskiktet utgörs av artrik frisk ängsmark. Den östra inventerade betesmarken är en igenväxande ohävdad björkhage med floravärden. Då det inte skett bete eller slåtter i området på lång tid har även dessa värden i fältskiktet minskat. Området består idag till stor del av kvävegynnade högväxta örter såsom älggräs och kirskål med ett stort inslag av unga lövträd. Vid Anderstorp finns en grov ek och strax öster om infarten till Högaliden står en stor alm som är utpekade i Trädportalen. Sedan 1980-talet är många almar i Sverige drabbade av almsjuka, en svampsjukdom som gör att många av träden dör. Idag är almen hotad i Sverige och den är sedan 2010 upptagen på den svenska rödlistan. Karta 3 Naturmiljö 12

Vid husen till Högalidens infart finns ytterligare tre almar samt en ask i en trädrad norr om vägen. Även asken är rödlistad i Sverige då dess utbredning hotas eftersom den drabbas av askskottsjuka. Övriga träd i trädraden är lindar och lönnar. I en allé på tomtmark vid en fastighet vid Varpet finns, söder om vägen, fem skyddsvärda lindar. Under sommaren 2012 inventerades en cirka 500 meter lång sträcka av vägkanterna mellan Högalund och rondellen vid väg 195, av Trafikverket. Vid inventeringen återfanns flera hävdgynnade ängsväxter som åkervädd, flockfibbla, liten blåklocka, kärringtand och bockrot. De viktigaste faunainslaget som noterades var sexfläckig bastardsvärmare som är klassad som nära hotad (NT) på den svenska rödlistan, samt ärttapetserarbi. Sträckan utpekas i Trafikverkets rapport från inventeringen som Artrik vägkant, vilket innebär speciella skötselkrav för driftområdet för att bibehålla den biologiska mångfalden och ge den möjlighet att utvecklas i framtiden, se Bild 5. Bild 5. Artrik vägkant längs väg 2879. Foto Peter Nolbrant, Biodivers, 2012. I samband med denna utredning gjordes under sommaren 2012 en naturvärdesinventering av floran längs vägkanter och vägområdet inom utredningsområdet. Närmast rondellen vid väg 195 utpekas en flora som är rik på arter som trivs i sandiga miljöer. Fältfloran längs resterande sträcka är relativt likartad med inslag av enstaka ängs- och hagmarksarter. Längs vägkanterna närmast tomtmark fanns också inslag av trädgårdsflyktingar. Torrbacken öster om Varpets badplats utpekades som område med påtagligt naturvärde. Flera ängs- och hagmarksväxter samt torrbacksarter noterades här. Området består av betesmark samt en sandig vägslänt mot söder. Ett avverkat granskogsområde i västra delen av området möjliggör spridning till ett större område vilket ger goda möjligheter för gräsmarksväxternas fortlevnad. 13

Inom det inventerade området påträffades 12 naturvårdsarter, bland annat orkidéerna grönvit nattviol och jungfru Marie nycklar samt mattlummer som alla är fridlysta. Mattlummer, liksom andra lummerväxter, växer långsamt och utbredningen har tagit skada av omfattande insamling då lummerväxternas sporer tidigare använts till medicinska ändamål. I den större eken mellan Högalund och Åkarp påträffades vedsvampen Ekticka, som är kategoriserad som nära hotad (NT) i den svenska rödlistan. En delvis igenväxt stenmur löper från söder till norr vid sektion 0/460. Mot vägen är muren delvis raserad. Stenmuren utgör ett biotopskyddat objekt, se även kapitel 2.5.3 och 4.2.8. Det finns inget viltstängsel längs med sträckan. Vid en sökning på Nationella viltolycksrådets databas visade att det skett tre viltolyckor med rådjur som rapporterats in till polisen under åren 2010-2013. Den relativt smala vägen bedöms inte utgöra någon större barriär för klövvilt. Vid besök på plats observerades hare och rådjur springa över vägen. I Mullsjön, som i öster avvattnas av Hjoån, finns det gott om fisk med arter som gädda, abborre, mört och sutare. Sjön är också av stort regionalt intresse som fågelsjö. Strandområdena i väster, norr och öster bedöms ha mycket stort naturvärde. Väg 2879 korsar tre mindre vattendrag som har sitt utlopp i Mullsjön, samt två mindre vattendag som har sitt utlopp direkt i Hjoån. Två av dessa utgör biotopskyddade objekt som småvatten i jordbrukslandskap, se även kapitel 2.5.3 och 4.2.8. Vattendragen är inte fiskförande. Vattenmiljö Vattnet i Mullsjön har god motståndskraft mot försurning och är måttligt näringsrikt, men tillförseln av kväve och fosfor är omfattande och vattnet har dessutom tidvis mycket höga bakteriehalter. Sjön avvattnas mot öster av Hjoån som rinner ut i Vättern. En fisktrappa har anlagts i Hjoån för att åtgärda ett av vandringshindren för fisk från Vättern. Kvarstående vandringshinder i Hjoån hindrar vandrande laxfisk från Vättern att nå Mullsjön. Vattenståndet i Mullsjön har sänkts för att behålla funktionen i fisktrappan. Mullsjön har ett flertal tillflöden av små vattendrag och jordbruksdiken av vilka tre korsas av väg 2879 inom utredningsområdet. Dessa vattendrag är små och tidvis uttorkade, vilket ytterligare har förstärkts av vattenregleringen i Mullsjön. Två andra korsande vattendrag rinner direkt ner i Hjoån. Även dessa har tidvis mycket låg vattenföring och är uttorkade under delar av året. Kulturmiljö Miljöerna kring den föreslagna sträckningen präglas av en lång historia av brukande. På Hökensås nordöstra sluttningar finns ett kulturlandskap som sträcker sig från Norra Hulan till Missveden och det här området har karaktären av en typisk småbruksbygd. Området består till stor del av hävdade marker, med en blandning av olika kulturspår i form av fornminnen vilka visar en lång mänsklig närvaro, se Karta 4. Väg 2879 har funnits länge och finns med på en karta över laga skifte från 1861. Vägen har sedan dess blivit rätad några gånger, exempelvis vid Varpet. 14

Karta 4. Kulturmiljö. Siffrorna anger Riksantikvarieämbetets objektsnummer för respektive fornminne. Vid Söder, i direkt anslutning till väg 2879, finns ett fast fornminne i form av en milstolpe i kalksten som är 1,25 meter hög med inskriften 1/4 MIIL. Den har RAÄnummer Hjo 12:1, se karta 4 och bild 6. Vid 0/450 finns en stenmur som löper från söder och norrut mot väg 2879. Muren är delvis raserad i den del som vetter mot vägen, och något igenväxt. Området kring väg 2879 och söder ut har klassats som ett odlingslandskap med högt värde för både människa och natur. Området är en del av den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet, se karta 5. Området har inte något lagskydd men har ett kulturhistoriskt värde. De områden som ingår i bevarandeplanen (Norra Hulan samt Missveden, östra respektive västra området i karta 4) har enligt inventeringen strukturer från laga skifte. Laga skifte var en jordreform med målsättning att varje gård skulle ligga i närheten av dess ägor och att ägorna skulle vara samlade till skillnad från innan då marken var mer uppsplittrad. Genom studier av gamla laga skifteskartor från 1860 och 1861 har lagaskiftesstrukturer kring befintlig väg 2879 analyserats. Längs vägen är inte laga skiftestrukturen dominerande längre, utan många åkrar och skiften har slagits ihop ytterligare och bildat större fastigheter. Vid östra delen av väg 2879 sträcker sig en drygt 150 meter lång björkallé. Vid infarten till allén finns två grindstolpar. 15

Bild 6. Milstolpe vid Anderstorp, RAÄ-nummer Hjo 12:1 Friluftsliv Hjo kommun är ett populärt mål för vandring. Västra Vätterleden, som löper från Mullsjö i söder till Stenkällegården i norr, korsar väg 2879 vid hållplatsen Åkarp. Även cykling är populärt i kommunen och det finns flera utpekade cykelrutter runt om i bygden. En av dessa är Västgötaleden som från Hjo tätort går via väg 2879 och sedan delar sig väster om utredningsområdet för att fortsätta till Skövde respektive Tibro kommun, se Karta 2. Sju kilometer väster om Hjos centrum ligger Högliden friluftsområde som är en målpunkt på sträckan och beläget i ett lugnt skogsområde. Området är kommunens centrum för motion och friluftsliv, med flera aktiva föreningar och aktiviteter för både barn, unga och vuxna. Här finns bastu, elljusspår och motionsspår samt tillgång till omklädningsrum, dusch och toalett som är öppna för allmänheten alla dagar i veckan. Området erbjuder olika motionsalternativ, här går det att promenera, löpa, vandra och cykla i antingen kuperad terräng eller spår. Etapp 5 i Västra Vätterleden går genom friluftsområdet. 16

Bild 7 Högalidens friluftsområde Den nästan cirkelrunda Mullsjön är en stor tillgång för kommunen och runt större delen av den finns sandstränder. Enligt Hjo kommuns översiktsplan är Mullsjön, vars södra strand ligger längs den planerade gång- och cykelvägen, ett utpekat friluftsbad. En badplats i sjön är Varpet, som är en målpunkt längs den planerade sträckan. Mellan fritidshusområdet Varpet och badplatsen finns en gräsklippt gångstig längs med vattnet. Bild 8 Varpets badplats 17

Bild 9 Gångstig längs strandkanten vid Varpets fritidshusområde Hushållning med mark och vatten Utredningsområdet berör skogs- och jordbruksmark som består av, förmodligen magra, sandiga isälvssediment- och moränjordar. Det finns en nedlagd grustäkt norr om vägen vid Åkarp. Det finns ingen uppgift om mineralfyndigheter i området. I utredningsområdet finns det en grundvattenförekomst, Karlsborg- Södra Fågelås. Denna grundvattenförekomst sträcker sig från Karlsborg och söderut längs med Vätterns strand ned till Rinkabäcken öster om Tidaholm, e även kapitel 2.5.2. 2.4 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Utredningsområdet omfattas inte av några riksintressen, se karta 5. I närheten av utredningsområdet finns följande Natura-2000 områden och riksintressen. Nordöst om utredningsområdet ligger Natura 2000-området Hjoån (Originalid: SE0540214). Hjoån och dess dalgång är skyddad genom ett kommunalt naturreservat om ca 2,5 km från åmynningen i Vättern till Herrekvarn som ligger öster om väg 195. Hela Vättern är utpekat som riksintresse för naturvård (NRO14078) på grund av dess fina vattenkvalitet och artrika fiskfauna. Detta riksintresse kommer inte att påverkas av åtgärden. Värdena i områdena ovan kommer inte att påverkas av föreslagen åtgärd. Området Vättern omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv, (Objectid:8). Riksintresset sträcker sig över hela Vättern och längs dess stränder och har lagskydd i Miljöbalken 4 kap 2. Föreslagen gång- och cykelväg kommer lokalt att gynna det rörliga friluftslivet. 18

Karta 5 Riksintressen 2.5 Planens överensstämmelse med miljöbalken 2.5.1. De allmänna hänsynsreglerna Projektet har skett i överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Relevant information har införskaffats från tidigare utredningar och flera samråd har skett med personer och organisationer med sakkunskap. Informationen och analyserna från material och samråd har bearbetats, sållats och arbetats om till denna rapport som är tillgänglig för allmänheten med flera. Åtgärder har utretts med hänsyn till människors hälsa och miljön. Vid val av sträckning av gång- och cykelvägen hålls ett skyddsavstånd till väg 2879 på stora delar av sträckan. Längs några sektioner anläggs gång- och cykelvägen nära vägen med räcke som skydd för att minska intrång på tomtmark. Längs vissa naturmiljöobjekt, som stora träd och skyddsvärd flora, anläggs gång- och cykelvägen längre ifrån befintlig väg för att ta hänsyn till dessa. Stor miljöhänsyn har bland annat tagits till de artrika slänterna. Alternativ för utformning och begränsningar har bearbetats och arbetas in i illustrationskartan. För fler inarbetade miljöanpassningar se kapitel 4.3. Projektet har i stort anpassats till de topografiska förhållandena där överblivna sandiga massor ska användas till nyanlagda slänter. Hänsyn har härmed även tagits till hushållningsprincipen. 2.5.2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är reglerade i miljöbalkens kapitel 5 och är rättsligt bindande miljömål. De kan fastställas av regeringen för att förebygga eller åtgärda miljöproblem, för att miljömålen ska uppnås eller för att genomföra EU-direktiv. De kan till exempel 19

gälla högsta tillåtna halt av ett ämne och gälla för hela landet eller för ett geografiskt område. Aktuellt projekt berör miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten, samt för utomhusluft och buller. Mullsjön och Hjoån omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten och har båda god ekologisk status. Samtliga ytvatten i kommunen bedöms ej inte uppnå god kemisk status till 2015 vilket beror på förhöjda kvicksilverhalten i fisk. För kemisk status, exklusive kvicksilver, har vattenförekomsterna klassificerats till god status. Grundvattenförekomsten Karlsborg- Södra Fågelås bedöms uppnå god kemisk status och god kvantitativ status till 2015. (VISS-VattenInformationsSystemSverigdatabasen). Projektet kommer inte att påverka nivåerna för miljökvalitetsnormer för de utpekade vattenförekomsterna. Det finns inga mätningar på utomhusluft eller bullernivåer i utredningsområdet. Bedömningen är att både gränsen för utomhusluft samt buller underskrids i utredningsområdet eftersom trafikmängderna är små. Projektet generar varken buller eller luftföroreningar i driftskedet. En trolig effekt av projektet är att fler kommer att cykla eller gå istället för att ta bilen och då kan projektet leda till att bullernivåerna och halten av luftföroreningar blir ännu lägre. 2.5.3. Områden som undantas från förbud enligt miljöbalken Denna vägplan kommer att fastställas. Enligt lagstiftningen behöver inte en separat dispens sökas för åtgärder inom strandskyddat område eller för generella biotopskydd om de behandlas inom en vägplan som fastställs. Undantag från strandskydd gäller enligt miljöbalken kap 7 16. Det generella biotopskyddet regleras i miljöbalken kap 7 11a. Skyldigheten att göra en anmälan för samråd enligt miljöbalken kap 12 6 gäller inte heller om byggande av väg eller järnväg om verksamheten eller åtgärden anges i en fastställd plan. Strandskydd regleras i miljöbalken 7 kap 13 och syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och vatten för djuroch växtliv. Kring Mullsjön gäller strandskydd 200 meter från strandlinjen. Inom utredningsområdet omfattas den västra delen av strandskydd för Mullsjön, se karta 3. Biotopskyddade objekt i form av två småvatten samt en stenmur i jordbrukslandskap påverkas av föreslagen gång- och cykelväg. Samråd har hållits med länsstyrelsen den 9 september 2013 angående hanteringen av dessa objekt. Därefter har även ett skriftligt samråd skett. Länsstyrelsen bedömer beskrivningen av de biotopskyddade objekten som komplett och har inget att erinra på det underlag för beslut som har överlämnats. För konsekvenser för områden som undantas från förbud enligt miljöbalken, se kapitel 4.2.8. 2.6 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Prövning om tillåtlighet behövs inte i detta projekt. 20

3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 3.1 Åtgärdsvalsstudier Tänkbara åtgärder har analyserats enligt fyrstegsprincipen i förstudien. För att uppnå projektmålen bedöms åtgärder inom steg 3, ombyggnad eller steg 4, nybyggnad vara nödvändiga. Detta i kombination med steg 1, informationsinsatser och steg 2, cykelvägvisning. Processen beskrivs mer ingående i Samrådsunderlag, 2013-02-20. 3.2 Val av lokalisering Den föreslagna gång- och cykelvägen sträcker sig mellan den anslutande gång- och cykelvägen strax väster om cirkulationen vid väg 2879/väg 195 och infarten till Högaliden. Gång- och cykelvägen föreslås gå längs med väg 2879 för att skapa en gen och attraktiv cykelväg som knyter samman målpunkterna längs sträckan. Flera gångoch cykelpassager är placerade längs med sträckan för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter som rör sig i området. 3.2.1. Bortvalda lokaliseringsalternativ Dragning längs med strandkanten vid Varpet. Ett förslag som framkom under samrådet i samrådsunderlagsskedet var att dra gångoch cykelvägen på den befintliga gångstig som finns i fritidshusområdet Varpet. Detta alternativ är bortvalt då detta alternativ skulle innebära en omväg för cyklisterna längs sträckan. Även idag finns möjligheten att cykla på den gräsbeklädda gångstigen längs Mullsjön och sedan cykla på grusvägarna i Varpet. En ny gång- och cykelväg längs med väg 2879 med asfalt utgör ett bra komplement till detta mindre vägnät. En dragning längs med gångstigen vid Varpet hade inneburit att gång- och cykelvägen inte hade fått en så hög standard, troligtvis hade det blivit grus som markbeläggning. Detta alternativ innebär även en mer komplex situation gällande skötsel och vinterväghållning. Dragning på den norra sidan av väg 2789. I det samrådsunderlag som tagits fram inom vägplanen föreslås dragningen av gångoch cykelvägen på den norra sidan av väg 2879. Detta alternativ är bortvalt eftersom det någonstans längs sträckan behöver vara en passage över till den södra sidan för att komma till Högaliden. En dragning på norra sidan ända fram till infarten vid Högaliden skulle innebära ett större tomtintrång både vid husen vid Varpet och vid Kullebäcken. Vid Varpet skulle en dragning strax norr om väg 2879 även innebära att den vegetationsridå som idag avgränsar tomterna mot vägen till stor del skulle försvinna. Övergång till norra sidan om väg 2879, vid Åkarp i anslutning till väg söderut mot Missveden (km 1/950-2/700) Till mötet för särskilt berörda togs ett förslag fram att utföra en passage till den norra sidan vid fritidshusområdet vid Åkarp (km 1/950). Förslaget innebar en korsning precis väster om väg söderut mot Missveden. På mötet framkom många invändningar mot förslaget då det inkräktar mycket på tomtmark norr om vägen. Förslaget innebar även 21

att gång- och cykelvägen görs smalare och placeras med kantsten i direkt anslutning till vägen i ca 100 meter öster om övergången med sämre trafiksäkerhet som följd. Jämfört med det liggande förslaget är det sämre sikt vid gång- och cykelövergången samt att den nya gång- och cykelvägen inkräktar på åker/betesmark på en längre sträcka. Övergång till norra sidan om väg 2879, vid avtagsväg norrut (km 2/360-2/900) I Vägplan samrådsunderlag föreslås en passage över till norra sidan om vägen strax öster om avfarten norrut. Vid denna plats är sikten västerut bristande. På södra sidan om vägen, väster om den norra avfarten finns en lågpunkt med lövträd som innebär att en dragning söder om vägen skulle innebära att träden hade behövts tas bort samt att det hade blivit en svacka för cyklisterna om man inte fyllt upp med massor i området. Alternativet är bortvalt på grund av bristande trafiksäkerhet och transportkvalité för gående och cyklister. 3.3 Val av utformning Gång- och cykelvägen föreslås bli separerad från väg 2879 med en skiljeremsa på minst två meter. Det uppfyller trafiksäkerhetskraven och ger en bra upplevelse för de oskyddade trafikanterna. Vid trånga passager föreslås gång- och cykelvägen anläggas närmare vägen för att minimera intrång i trädgårdar. Det föreslagna alternativet innebär ett minskat intrång på viktiga ekologiska stråk. Väster om infarten till Anderstorp förläggs gång- och cykelvägen söder om den skyddsvärda eken. Sträckan är cirka 3,5 kilometer lång och följer VGU:s krav för linjeföring. Bredden föreslås bli 2,5 meter. 3.3.1. Trafik Med hjälp av uppmätta värden från 2012 har en indexuppräkning av trafikmängden för väg 2879 gjorts till år 2030, se Tabell 2 nedan. Tabell 2. Uppmätta trafikflöden på väg 2879 enligt Trafikverkets trafikinformation, samt beräknade flöden för år 2030. Trafikflöde (ÅDT) Personbil (år) Lastbil (år) Väg 2879 2012 2030 2012 2030 Högaliden - Hjo 435 530 25 29 Hjo - Högaliden 420 511 30 35 * Personbil räknas i området upp med 1,1 % per år fram till 2030. ** Lastbil räknas i området upp med 0,9 % per år fram till 2030. 3.3.2. Plan- och profil 0/005-0/650 Gång- och cykelvägen startar vid infarten till rekreationsområdet Högaliden söder om Hjovägen med ett avstånd på cirka fyra meter från befintlig vägkant. Profilen är generellt belägen något högre än befintlig väg. Mellan sektion 0/160 och 0/220 är 22

Hjovägen byggd på hög bank och gång-och cykelvägen går då närmare Hjovägen med avstånd på cirka två meter. En liknande åtgärd utförs mellan sektion 0/340 och 0/450. 0/650-1/210 Vid sektion 0/650 svänger gång- och cykelvägen in mot Hjovägen med ett avstånd på två meter. En gång- och cykelöverfart korsar Hjovägen i sektion 0/700 för att koppla ihop gång- och cykelvägen med Varpets badplats. I plan fortsätter vägen med ett konstant avstånd på två meter från befintlig vägkant. Vägen skär terrängen längs hela uppförsbacken, för att vid toppen övergå till låg bank på stora delar av resterande sträcka. Mellan sektion 0/800 och 0/850 går vägen igenom en tomt med profilen belägen i befintlig marknivå. Vid sektion 1/020 övergår vägen till skärning som upphör vid sektion 1/210. 1/210-1/950 Gång- och cykelvägen går omväxlande i bank och skärning. Vid sektion 1/220 och 1/700 placeras en gång- och cykelöverfart över Hjovägen för att ansluta till Varpets friluftsområde. Vägen ligger fortfarande två meter från befintlig vägkant men följer i sektion 1/370 en fastighetsinfart i cirka 20 meter för att sedan svänga tillbaka och ligga två meter ifrån Hjovägen. Mellan sektion 1/840 och 1/950 blir det ännu en stor bakslänt med en höjd upp till 3,9 meter. I profil är lutningarna små jämfört med övriga delar av sträckan med undantag i sektion 1/300 där lutningen ligger på 2,8 %. Höjdpunkter finns i sektion 1/400 och 1/900 medan lågpunkter är belägna i sektion 1/240 samt 1/750. I sektion 1/940 finns en gång- och cykelöverfart över Hjovägen för att skapa en trafiksäker passage för oskyddade trafikanter på den korsande Västra vätterleden. 1/950-2/500 Efter avtagsvägen söderut mot Missveden i sektion 1/950 går en tomtgräns precis vid befintligt vägdike. Gång- och cykelvägen placeras därför nära inpå Hjovägen med ett avgränsande 0,5 meter brett GCM-stöd. Tomten tar slut i sektion 2/000 och gång- och cykelvägen svänger ut för att lägga sig på andra sidan av befintligt dike. Vägen går mestadels på liten bank men går i sektion 2/300 upp på befintlig bakslänt med bankhöjd omkring 2,0 meter på vänster sida om vägen. Gång- och cykelvägens placering väljs med hänsyn till en skyddsvärd ek vid sektion 2/450. Den höga bakslänten upphör i sektion 2/500. Gång- och cykelvägens profil har en maximal lutning på 5 %. 2/500-3/480 Från sektion 2/500 till 2/700 går gång och cykelvägen närmare Hjovägen med ett avstånd på 2 meter mellan vägkanterna. Profilen är flack. I sektion 2/700 är den sista gång- och cykelöverfarten lokaliserad och här byter gångoch cykelvägen sida och ligger norr om Hjovägen. Resterande sträcka fram till korsande allé vid sektion 3/150 ligger vägen med två meters avstånd från befintlig vägkant med undantag i sektion 2/910 där en större korsande väg är orsaken till att cykelvägen ligger med avstånd på sex meter från Hjovägen. Gång- och cykelvägen ligger på en liten bank och lutningarna är måttliga. Mellan sektion 3/150 och 3/480 placeras gång- och cykelvägen längre ner på den norra vägbanken (cirka fem meter från Hjovägen) för att skydda den artrika vägsläntsvegetationen. I sektion 3/480 ansluter gång- och cykelvägen till befintlig gång- och cykelväg vid cirkulationsplatsen. 23

3.3.3. Typsektioner Typsektionerna redovisas på ritning enligt ritningsförteckningen. 3.3.4. Korsningar och anslutningar En mängd jordbruks- och mindre fastighetsinfarter korsas längs sträckan. Gång- och cykelvägen är anpassad så att den möter dessa infarter i profil. Befintliga grusanslutningar asfalteras mellan Hjovägen och ny gång- och cykelväg samt 0,5 meter utanför. Ett undantag utförs när gång- och cykelvägen korsar väg 2901. Gång- och cykelvägen svänger då ut från befintlig vägkant med kurvradier på tio meter för att vid möte med väg 2901 ligga på ett avstånd på sex meter från Hjovägen. Anledningen till detta är att en bil ska kunna vänta på eventuella fotgängare och cyklister utan att vara ett hinder för trafiken på Hjovägen. Vid fyra sektioner (se kapitel 3.3.2.) är gång och cykelöverfarter placerade för att tillåta en säkrare passage från gång- och cykelvägen över Hjovägen. Gång- och cykelöverfarterna har en gemensam utformning där Hjovägens bredd minskas till 4,5 meter med hjälp av refuger för att sänka hastigheten för passerande fordon. 3.3.5. Geologi och geoteknik Längs planerad gång och cykelväg är topografin något kuperad och det förkommer områden med nivåskillnader mellan befintlig väg och omgivande mark. Förutsättningarna för att bitvis gå på bank bredvid befintlig väg är goda ur stabilitetsoch sättningssynpunkt. Gång- och cykelvägen går över ett flertal vattendrag. Jordlagren kring vattendragen kan innehålla organiskt material och bör i första hand grävas ur och ersättas med icke sättningskänsligt material typ krossmaterial. Gång- och cykelvägens profil över vattendragen hålls låg och i möjligaste mån nära befintlig markyta. 3.3.6. Hydrologi och hydroteknik Dagvatten från gång- och cykelvägen avleds till största delen till öppna diken eller ut över dess slänter. Dränledning anläggs där öppna diken inte har tillräckligt djup för att avvattna gång- och cykelvägens terrassyta. Terrassytan är gränsen mellan gång- och cykelvägens över- och underbyggnad och den ligger 50 centimeter under asfaltsytan. Vissa befintliga vägdiken kommer ta emot dagvatten från gång- och cykelvägen. Dessa vattenmängder bedöms inte påverka vägens dikessystem. Dagvatten från gång- och cykelvägen kommer att ledas till befintliga system där det är möjligt. Befintliga tvärgående trummor som påverkas av den planerade gång- och cykelvägen kommer att förlängas. Anläggandet av gång- och cykelvägen kommer inte att förändra avrinningsområdet. 3.3.7. Kollektivtrafik Gång- och cykelvägen ansluts med enkel anslutning till befintliga hållplatslägen utmed väg 2879. Anslutningar anläggs där avstånd till korsande vägar är långt och för att man trafiksäkert ska kunna förflytta sig mellan gång- och cykelvägen och den väntande bussen. 3.3.8. Broar och andra byggnadsverk Vägplanen berör inga broar eller andra byggnadsverk. 24

3.3.9. Beläggning Gång- och cykelvägen föreslås bli belagd med slitlager av asfalt. 3.3.10. Belysning Gång- och cykelvägen föreslås inte bli belyst. 3.3.11. Räcken Vid höga bankar där släntlutning läggs i lutning 1:2 föreslås ett räcke på utsidan av gångoch cykelvägen. Vid trång passage i anslutning till tomtmark anläggs GCM-stöd för att separera oskyddade trafikanter från övrig trafik. 3.3.12. Skyltar och signaler Gång- och cykelvägen skyltas i normal omfattning. 3.3.13. Vägmarkering Målning utförs i normal omfattning där gång- och cykelvägen passerar anslutande vägar. 3.3.14. Jord- och luftledningar Längs nuvarande väg finns VA-, el-, opto- och telekablar. Längs östra delen av sträckan finns högspänningsledningar tillhörande Vattenfall. Där gång- och cykelvägen kommer i konflikt med dessa ledningar kan skyddsåtgärder behöva vidtas. Vissa markbundna kablar kan komma att behöva läggas om på delar av sträckan, efter att utsättning har utförts. Vid Kullebäcken planerar Hjo kommun att anlägga nya VA-ledningar. 3.3.15. Kompensationsåtgärder Kompensationsåtgärder är inte aktuellt. 3.3.16. Nollalternativ I konsekvensbeskrivningen jämförs utbyggnadsalternativet med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder utöver det normala underhållet vidtas. Vid analys av nollalternativet har jämförelseåret 2030 används. Situationen längs vägsträckningen kommer då att vara likvärdig dagens situation, men med mer trafik enligt uppräknade trafikflöden, se Tabell 2 ovan. Gående och cyklister längs med vägen kommer att dela vägbana med motortrafiken på väg 2879. Konsekvenser Ingen förändring av resandemönster kommer att ske vid nollalternativet. Det blir ingen direkt förändring för natur- och kulturvärden, de bevaras som de är och landskapsbilden förblir oförändrad. Nollalternativet innebär att inga arbeten utförs vid trummor och ingen påverkan sker på artrik vägkant. I takt med att trafikflödena på bilvägen förväntas öka minskas trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs vägen. En negativ konsekvens med att biltrafiken ökar vid nollalternativet är en ökad miljöpåverkan i form av ökade koldioxidutsläpp, ökade partikelhalter i luften samt ökat buller. 25

4 Konsekvenser av förslaget Konsekvensbeskrivningen bedömer både de konsekvenser som kommer att ske under byggskedet och de konsekvenser som uppkommer i driftskedet. Bedömningen av konsekvenserna av åtgärden i driftskedet har jämförts med nollalternativet som är beskrivet utifrån år 2030, se kapitel 3.3.16. 4.1 Trafiktekniska konsekvenser 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska samtidigt vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Föreslagen åtgärd överensstämmer med de transportpolitiska målen. Gång- och cykelvägen bidrar till att ge även oskyddade trafikanter en tillgänglighet och användbarhet längs med aktuell sträcka. Gång- och cykelvägen ger förutsättningar för att fler ska välja att cykla istället för att ta bilen, vilket leder till ökad hälsa. Se även rubriker 4.1.2-4.1.7 nedan. För överensstämmelse med miljökvalitetsmålen se under rubrik 4.2.7 Överensstämmelse med miljökvalitetsmål. 4.1.2. Restid/komfort Även om höjdskillnaderna på gång- och cykelvägen blir något större än längs väg 2879, bedöms komforten öka för de oskyddade trafikanterna då dessa separeras från motortrafiken. Tillsammans med de naturmiljöanpassningar som gjorts skapar detta en attraktiv väg att gå eller cykla på. 4.1.3. Framkomlighet Utbyggnaden av gång- och cykelvägen kommer förbättra framkomligheten för oskyddade trafikanter. Motortrafiken på väg 2879 får bättre framkomlighet då gång- och cykeltrafiken flyttas från vägen. Vid Anderstorp får motortrafiken marginellt sämre framkomlighet där gång- och cykelvägen korsar. 26

4.1.4. Kapacitet Gång- och cykelväg saknas på sträckan Korsberga Högaliden. Gång- och cykelvägen mellan Högaliden och Hjo bedöms ändå ge kapacitet till ökad arbetspendling med cykel för de som arbetspendlar mellan Korsberga och Hjo. 4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Möjligheten att på ett säkert sätt ta sig till de västgående hållplatserna Kullebäcken, Kullavik, Varpen, Lövåsen och Åkarp, samt de östgående hållplatserna Högalund och Karlsberg förbättras då gång- och cykelvägen ansluter. 4.1.6. Trafiksäkerhet Utbyggnaden av gång- och cykelvägen bedöms förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. 4.1.7. Barnkonsekvenser Barn är en särskilt utsatt grupp i trafiken som inte har samma möjligheter som vuxna att klara av komplicerade trafiksituationer. Förmågan till överblick är till exempel inte fullt utvecklad. Samma sak gäller motoriken, vilket medför att det exempelvis är lätt att vingla till på en cykel. Att som barn färdas på en körbana som är gemensam för bilister, fotgängare och cyklister innebär en stor trafiksäkerhetsrisk. En separat gång- och cykelväg ökar inte bara säkerheten utan även möjligheten för barn att på egen hand cykla eller gå mellan tätorten Hjo och Högaliden. Gång- och cykelvägen kommer även medföra att de kortare rörelserna kring fritidsområdet Varpet och Högaliden kommer att kunna ske på ett säkrare sätt. 4.2 Miljökonsekvenser Vid en bedömning av miljökonsekvenser sker en jämförelse med ett Nollalternativ. Nollalternativet är det scenario som sker om åtgärden inte utförs, se kapitel 3.3.16. För varje miljöområde görs en bedömning av projektets påverkan, effekt och konsekvens för de värden som berörs. Påverkan beskriver på vilket sätt miljön förändras i och med projektet Effekten beskriver hur kända miljöförhållanden ändras i och med projektets påverkan. Konsekvensen värderar hur betydelsefulla de förändrade miljöförhållandena är, enligt Tabell 3 nedan. Tabell 3. Bedömningsgrund för värdering av konsekvenser. Värdering Stor negativ konsekvens Måttlig negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Likvärdigt med nollalternativet Bedömningsgrund för värdering Värdet försvinner, påverkar många, stor konflikt med aktuellt miljöintresse. Värdet minskar, skador uppstår, nya grupper människor drabbas, konflikt med intresse. Värdet påverkas negativt, ej obetydligt men behöver ej innebära skada. Värdet ändras inte eller i mindre och obetydlig grad. 27

Liten positiv konsekvens Måttlig positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Värdet förstärks något. Värdet förstärks genom att tidigare skador åtgärdas. Miljöupprustning. Nya värden tillförs. Konsekvensbedömningen är gjord utifrån att de inarbetade miljöanpassningar som beskrivs i kapitel 4.3 och 5.2.4 utförs. Konsekvensbedömning beskrivs här för de ämnesområden som bedömdes relevanta att utreda i kapitel 2.3.7, förutom för markanvändning som beskrivs under kapitel 4.4. Avslutningsvis finns också ett kapitel om strandskydd och ett kapitel om överensstämmelse med miljökvalitetsmål. 4.2.1. Hälsa och säkerhet Barriäreffekten för människor minskas med en föreslagen gång- och cykelväg mellan Hjo och Högaliden. Säkerheten för oskyddade trafikanter förbättras avsevärt. Åtgärden innebär en stor positiv konsekvens för oskyddade trafikanters säkerhet. Minskat buller, renare luft och ökad tillgänglighet för oskyddade trafikanter innebär att åtgärden sammantaget leder till en liten positiv konsekvens med avseende på människors hälsa. Lindarna i allén på tomtmark vid Varpet kommer att behöva fällas. Konsekvensen för boendemiljön kan vara både positiv och negativ beroende på de boendes uppfattning om träden. 4.2.2. Landskap Den trafikstruktur som idag finns i landskapet, med väg 2879 som huvudled i området, kommer att förstärkas marginellt genom att gång- och cykelvägen läggs parallellt med befintlig väg 2879. Konsekvensen kan dock bedömas som likvärdig med nollalternativet. 4.2.3. Naturmiljö Totalt sett kommer en del åkermark, skogsmark, betesmark och liten del trädgårdsmark att användas för gång- och cykelvägen. Denna mark har inte några högre naturvärden, dock innebär den arealmässiga minskningen en liten negativ konsekvens för naturmiljön då den ersätts av hårdgjord yta. Den biotopskyddade allén vid Hagalund kommer inte att påverkas av föreslagen åtgärd. Den grova eken öster om infarten till Anderstorp kommer att kunna stå kvar då gångoch cykelvägen dras söder om trädet. Ekens krona är i nuläget ganska gles och omgivningen runt stam och krona är igenväxt, förutsättningarna för dess fortlevnad skulle förbättras av att området rensas i samband med anläggning av gång- och cykelvägen. Det finns dock en risk för rotskador i byggskedet och när sedan gång- och cykelvägen passerar intill. Konsekvensen av rotskador kan bli dålig tillväxt, att trädet lättare får rötskador, angrips av sjukdomar eller i värsta fall dör vilket skulle innebär en liten negativ konsekvens för naturmiljön. Skyddsåtgärder under byggtiden ska säkerställa att eken påverkas minimalt och att det naturvärde som eken utgör därför kvarstår som oförändrat. Förutsatt att eken klarar intrånget så kommer den rödlistade ektickan som växer på trädet inte att påverkas av föreslagen åtgärd. 28