Verksamhetsredovisning 2010 för Komtek

Relevanta dokument
Verksamhetsplan 2010 för KomTek

RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

Verksamhetsberättelse 2011 för KomTek

Verksamhetsberättelse med bokslut 2008 för KomTek

En röd tekniktråd i Halland

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

Mål för förskolans arbete

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

KomTeks teknikmässa och Stora upptäckardagen på Arenahallen går av stapeln den 6 mars 2018!

RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!!

Verksamhetsberättelse med bokslut 2007 för KomTek

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Kvalitet på Sallerups förskolor

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

HÄNG MED PÅ INDUSTRINATTEN

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Plan för näringsliv och arbete

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND

Utbildningsförvaltningen

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Kvalitetsredovisning

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

Bee-Bot & Blue-Bot Verktygslära

Gymnasienämnden. Strategisk plan och Verksamhetsplan

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland

Snilleblixtarna i Sverige

Gymnasieplan Stenungsunds kommun

Matena. - Lärarfortbildning i samverkan med teknikföretag

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Tillsammans är vi starkare

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Den stora upptäckardagen går av stapeln den 7 mars 2017!

Samverkan Skola - Arbetsliv

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

En grundskola i världsklass. Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan

Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga

Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Bee-Bot & Blue-Bot Rimord

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Bee-Bot & Blue-Bot Räkna

Kompetensförsörjning. Maria Rosendahl Elin Östblom

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Välkommen till hearing med

Förskoleområde Trångsund 2016

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Enkät till skolledare

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Arbetsplan/Verksamhetsplan för Brearedsskolan i Vallås VO Arbetsplanen gäller läsåret

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Plan för studie- och yrkesvägledning

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Jobba i motorbranschen?

Dash & Dot. Förskola F-klass - 6

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Teknikbingo Bricka 1

Elektronikbingo Bricka

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Entreprenörskap i skolan

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Beslut och verksamhetsrapport

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Verksamhetsplan

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Vad tycker du om skolan?

Transkript:

Verksamhetsredovisning 2010 för Komtek Ansvarig chef: Catarina Carlsson, verksamhetschef Datum: 2010-12-31 Dnr: BU 2011/0003

1. Verksamheten 2010 A. Beskrivning av verksamheten och summering av viktiga händelser KomTeks verksamhet syftar till att öka intresset för teknik och entreprenörskap i samhället. Verksamheten startade som projekt 2003 och är sedan 2006 en permanent del av BUF. KomTek har under åren utvecklat ett samarbete inom teknikområdet med grundskolan och gymnasiet. Elever i åldrarna 6 till 19 år deltar under dagtid i aktiviteter med inriktning mekanik, elektronik, svetsning, CAD och entreprenörskap. KomTek har fritidsverksamhet med inriktning teknik och entreprenörskap på eftermiddagar, kvällar och helger för barn, ungdomar och vuxna. En annan del av KomTeks arbete är att hålla kurser för lärargrupper och lärarstudenter. Totalt har KomTek under 2010 haft 2.495 deltagare i verksamheten. Femtio procent av KomTeks deltagare ska vara flickor/kvinnor. Könsfördelningen på KomTek är för 2010 55 % flickor/kvinnor och 45 % killar/män. Det finns idag tolv KomTek-skolor runtom i Sverige och i slutet av 2008 blev Tekniska Muséet i Stockholm nationell koordinator för verksamheten. KomTek Halmstad sitter med i ledningsgruppen nationellt och har även en regional samverkansgrupp tillsammans med KomTek Jönköping, Helsingborg och Ystad. Suzanne Åkerlund (fp) och Ingegerd Sahlström (s) är s k KomTek-ambassadörer för KomTek Halmstad och är med på Tekniska Museets hemsida, www.tekniskamuseet.se. De mål/visioner som stat/kommun angivit som riktlinjer för KomTek kan sammanfattas enligt nedan: KomTek blir en spindel i nätet, ett stöd för skolans personal/föräldrar och en rekryteringsbas för tekniska yrken och utbildningar. KomTek ser till att barn/ungdomar/vuxna erhåller en kunskapsbas för teknikförståelse, utvecklar ett intresse och ges stöd och vägledning till fördjupade kunskaper. Mångfalden stärks när antalet flickor/kvinnor inom teknik ökar och utbildningsnivån höjs. KomTek blir den breda ingången för teknik i Halmstad en resurs för alla. Dit kan man vända sig när man vill veta allt ifrån hur man byter en trasig stickpropp till hur man utvecklar en verksamhetsidé. KomTek ska ha ett samarbete med lärarhögskolan/högskolan. På sikt kan KomTek påverka skolornas teknikundervisning. KomTek ska ha en koppling till näringslivet i olika projekt för att främja utvecklingen av entreprenörskap och innovationer. Företag bildas och produkter skapas, förädlas och tillverkas inom regionen. KomTek ska bidraga till ökad jämställdhet och ökad demokrati som en följd av att fler människor har kunskap att påverka samhällsutvecklingen. Ökad livskvalitet genom breddat intresse. KomTek-organisationen KomTek har fem heltidsanställda och fyra timanställda samt tre KomTek-assistenter (har gått på KomTek sedan de var 7-8 år, går idag på gymnasiet och hjälper numera till med yngre barn). Verksamhetschefen för KomTek har arbetat halvtid under hela 2010 för att vara projektledare för Teknikcollege Halland och i och med detta så gjorde KomTek delvis om organisationen. Processkartläggning av KomTeks två stora områden skolverksamhet och fri- Verksamhetsredovisning 2010 2

tidsverksamhet genomfördes och två av de fast anställda fick utökat ansvar. Detta är värt att nämna då det inneburit en kvalitetshöjning för verksamheten och KomTek genom detta kunnat förbättra marknadsföringsinsatser, anmälningsförfarande och kommunikation samt att personalen getts möjlighet till personlig utveckling. Kopplingen till Teknikcollege har dessutom inneburit ett utökat kontaktnät med såväl teknikföretagen och högskolan som de tekniska gymnasieprogrammen i regionen. Den neddragning med drygt 600.000 kronor som gjordes i finanskrisens spår har självklart satt spår i verksamheten och då i första hand med minskade personalresurser. Personalens kreativitet och förmåga att fokusera på lösningar i stället för hinder har dock förhoppningsvis gjort att kommuninvånarna inte har behövt uppleva för stora skillnader mot tidigare verksamhetsår. Personalutveckling står högt på agendan på KomTek och även under 2010 har veckomötena, utöver det ordinarie verksamhetsinnehållet, präglats av diskussioner, fallbeskrivningar och tidningsartiklar med jämställdhetsteman. Verksamhetsmål och personliga mål sätts i början av året och utvärderas efterhand med avslut i december. Under hösten startade den första obligatoriska KomTek-utbildningen för nyanställda och timanställda. Under 2011 kommer fyra utbildningstillfällen att vara obligatoriska med inslag som t ex KomTek-pedagogik, jämställdhet, säkerhet och första hjälpen, maskin- och verktygslära m m. Det regionala KomTek-samarbetet har stärkts under året och flera träffar med kompetensutveckling, ledarskapsutveckling och workshops kommer även att hållas i samverkan med KomTek Ystad, Helsingborg och Jönköping under 2011. Bland annat kommer en fortsättning på arbetet med att koppla KomTek till läroplanen med diskussionsforum och workshops. KomTek har presenterats för politiker och förvaltningstjänstemän i Laholm, Falkenberg och Varberg för att se över möjligheten till utökad regional verksamhet då dessa kommuner nu också ingår i Teknikcollege Halland. Ett stort uppdrag för Teknikcollege är just att öka intresset för teknik och få fler elever och föräldrar i grundskolan intresserade av teknikinriktade utbildningar och yrken. Det finns idag ett näringsliv i Halland med många små och medelstora verkstadsföretag som efterfrågar fler tekniker och ingenjörer. Flera företag har engagerat sig i såväl Teknikcollege som KomTek och ser gärna utökade insatser för barn inom teknikområdet. Tekniska museet och styrgruppen har fastslagit en varumärkesplattform, sökt pengar för att sprida KomTek och få fler kommuner att starta samt satt mål och visioner för utvecklingen av den verksamhet som idag bedrivs runtom i landet. KomTeks huvudsakliga verksamhetsområden 2010 Verksamhet för grundskolan och gymnasiet Fritidskurser för barn, ungdomar och vuxna UF/Entreprenörskap Lärarfortbildning, lärarstudenter SamTek-projektet Tjejklubb på stadsbiblioteket varannan månad Öppet-hus-aktiviteter Biblioteksverksamhet Studiebesök Lovaktiviteter Start av innovationsnätverk för kvinnor Verksamhetsredovisning 2010 3

Verksamhetsinnehållet Teknikföretagen saknar tekniker och ingenjörer, lärarhögskolan tappar sökande inom teknikområdet, industriprogrammet i Halmstad har sjunkande sökantal, flickor finns ett fåtal på de teknikinriktade programmen allt detta sammantaget är ständigt fokus på KomTek för att få en förändring till stånd. Målet för 2010 har bland annat varit att nå fler högstadieungdomar och tydligare koppla verksamheten till de teknikinriktade gymnasieprogrammen i regionen samt att hitta ett närmare samarbete med studie- och yrkesvägledare och fler teknikföretag. Ett mål har också varit att försöka finna nya vägar för att på sikt utöka lärarfortbildningen i Halmstad och på så sätt indirekt nå fler barn och ungdomar med teknik. B. Summering av arbete med BUNs verksamhetsmål BUNs verksamhetsmål för 2010-2012 Prioriterade målområden för lärandet i 1-16-årsverksamheten Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. 1. Varje skola ska kunna se och nyttja den kunskap som KomTek har vad avser teknikförståelse, jämställdhet, mångfald och entreprenörskap i syfte att i det långa perspektivet få fler flickor till teknikyrken. Oavsett aktivitet så är den röda tråden på KomTek alltid att deltagarna ges tid och möjlighet att reflektera enskilt och i mindre grupper, att finna kopplingen till verkligheten så som den ter sig utifrån deras eget teknikperspektiv, att arbeta problembaserat och få tillgång till kunskap och ett språk teknikspråket detta sammantaget stärker självförtroendet och väcker nyfikenhet och lust till nya kunskapsområden. Sedan får t ex lärarna tillsammans med barnen fortsätta att utveckla temat i skolan så att teknikundervisningen blir innehållsrik och tydliggörs i relation till läroplanen. Precis som föräldrar kan låta tekniksamtalet ta fart bland köksredskap eller hemelektronik när ett barn har gått fritidskurs på KomTek. På KomTek sås teknikfrön. Alla skolor i Halmstad erbjuds möjlighet att få tillgång till KomTek. Nytt för i år är att det s k treårsprojektet inleddes under 2010. Det innebär att ett antal högstadieklasser från Halmstads olika skolområden ska få ta del av särskilda insatser när det gäller teknikundervisning under tre år för att utvärdera om insatsen kan påverka intresset för och kunskapsnivån på teknikämnet i skolan. Tema för de första eleverna har varit nöjesparken. Eleverna får rita och konstruera i grupp och pariserhjul, slänggungor och allt vad en nöjespark kan erbjuda växer fram i material som metall, trä och plast med hjälp av verktyg och maskiner. Verksamhetsredovisning 2010 4

Nedanstående länkar innehåller dels en film som TV4 Halland gjorde om Brearedskolan som visar hur en mellanstadieklass skapade ett nöjesfält och dels exempel från KomTeks produktbank: http://www2.utb.halmstad.se/komtek/ny%20hemsida%202008/idébank/index.html http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_halland?title=elever_bygger_eget_noje sfalt&videoid=1023006 Grundprodukterna kan användas oavsett ålder men blir självklart mer och mer avancerade ju högre upp i ålder deltagarna är. För flickor i åttan har ett antal kurstillfällen genomförts i CAD i samarbete med teknikprogrammet på Kattegattgymnasiet. Eleverna har fått lära sig konstruktion och produktutveckling. I diskussion och samverkan med gymnasieelever och lärare får man sedan ta fram prototyper och hitta kopplingar till verkligheten. SamTek-projektet är också en satsning för att försöka nå fler högstadieungdomar och då i samarbete med industriprogrammet på Kattegattgymnasiet. Här får eleverna vara på Industriprogrammet under en längre tid. I år valde man att arbeta med en åttonde klass men kunde konstatera att det är lite tidigt att sätta in just dessa insatser redan i åttan. Tidigare år har man arbetat med SamTek-elever från klass nio och då har eleverna en annan närhet till gymnasievalet och känner sig mer motiverade. Tekniklego med programmering har varit ett genomgående inslag under året både för mellanstadieelever och på fritidskurser. Eleverna har samlats på t ex ICA Maxi som ligger nära KomTek för att iaktta och testa tekniken i verkligheten för att sedan på KomTek få programmera och bygga den i tekniklego. På ICA Maxi kan man redan vid ingången förstå hur t ex en sensor fungerar och varför dörrar går upp eller svänger. Inför nästa år hoppas KomTek kunna göra en större satsning inom detta område för barnen på Andersbergskolan. För de lägre åldrarna har KomTek erbjudit lärarfortbildning till både förskollärare och lågstadielärare. Snilleblixtarna kommer att vara det koncept som används från och med 2011 då detta är väl anpassat för de lägre åldrarna och behändigt för lärare att arbeta med i den ordinarie skolmiljön. Flera grupper från Ung Företagsamhet har produktutvecklat på KomTek under året. Detta har varit givande för både gymnasieeleverna och teknikpedagogerna på KomTek då problemlösning står i fokus och nya områden utvecklas. Matena fortbildning för lärare med företag som lärmiljö - startade under hösten 2010 och har redan ett femtontal lärare anmälda med fadderföretag. Teknikföretagen och lärarhögskolan i Malmö är med i projektet. Kommunens tidning Tre hjärtan uppmärksammade Matena i sitt novembernummer med besök på Dormer Tools som är ett av flera engagerade företag. Ett lyckat koncept där KomTek fått en eloge från Teknikföretagen i Stockholm och om allt går enligt plan så fortsätter Matena 2011. KomTeks egen lärarfortbildning har löpt parallellt med Matena. Teknikförskolan är under uppbyggnad och fortbildning på KomTek för pedagogerna på Nyhem är i full gång. All KomTek-personal har besökt förskolan för att kunna sätta sig in i hur man tillsammans kan utveckla verksamheten. KomTek, både lokalt och nationellt, har lång erfarenhet av teknikområdet och ser det som en utmaning och viktig insats att kunna stödja Verksamhetsredovisning 2010 5

och påverka utvecklingen av teknikförskolan. Det är angeläget för KomTek att få mandat, i samverkan med personalen på teknikförskolan, att kunna påverka frågor som gäller allt ifrån språkval, utrustning, miljö, jämställdhetsarbete, personalutbildning till utemiljön runtom teknikförskolan. KomTeks erfarenhet i kombination med förskolepersonalens erfarenhet kan skapa en modell för en framtida förskola som fler kommuner kan ta efter. Fritidskurserna har under året rullat på och vid årets slut så stod flera barn på reservlistorna. KomTek försöker så långt det är möjligt att ha ett flexibelt upplägg så att fler barn ges möjlighet att gå fritidskurs. Tekniklego med programmering, Lek fram kul teknik, En ljus idé är koncept som år efter år är populära och det beror mycket på den frihet barnen har att experimentera och pröva inom respektive kurs. KomTek-klubben på stadsbiblioteket varannan månad har blivit framgångsrik och konceptet bygger på våra KomTek-assistenter som har teknikkurs med diskussionsteman på kvällarna för lite yngre flickor. Lovaktiviteterna är populära och här försöker KomTek också att ha ett flexibelt upplägg så att många barn i spridd ålder mellan 7 och 15 år har möjlighet att delta. För de allra minsta så fortsätter KomTek med sagoteman i samarbete med biblioteken där man bjuder in föräldrar och barn till workshop i samband med sagoberättande. Julutställningen på Rådhuset var en del i KomTeks arbete med att nå ut till allmänheten och under 2010 så har KomTek bl a även deltagit i Marinfestivalen. Fritidskurser för vuxna kvinnor har under 2010 i första hand gällt svetsning som ger en rejäl skjuts framåt för den som vill förkovra sig inom teknikområdet. Tekniskt självförtroende är något som KomTek alltid vill ge sina deltagare och här blir det påtagligt att man får det. Investeringen i en 3D-skrivare kommer att innebära en kvalitetsförbättring för KomTek och en uppdatering i enlighet med den tekniska utveckling som man möter i verkligheten. Elever och företag kommer nu att kunna arbeta från ax till limpa dvs skissa, konstruera i CAD och köra ut prototyper. 3D-skrivaren kommer att införskaffas under våren och personalen utbildas internt. KomTek har redan fått förfrågningar från både elever och företag när det gäller möjligheten att få ta fram en prototyp om man har en produktidé. Detta kan nu bli verklighet. Efter det här året kan KomTek dra slutsatsen att ovannämnda har förstärkt möjligheterna till samarbete med gymnasier och företag vilket innebär en ökad chans att få fler sökande till teknikinriktade utbildningar. Gymnasieelever möter grundskoleelever. Grundskolelärarnas kunskap om teknik och teknikföretag spelar också en stor roll och ökar genom Matena. Det är viktigt att påverka i tidig ålder men KomTek har också kunnat konstatera att det ibland går att nå högstadieungdomar direkt och få dem intresserade av teknisk utbildning. Insatserna under 2010 har visat att detta är möjligt. Fokus på mindre grupper, särskilda tjejgrupper och ett mer långsiktigt arbete ger effekt. Detta kan jämföras med de jätteinsatser KomTek tidigare har gjort på t ex Kattegattgymnasiet när det gäller Teknikens Dag där man kunnat konstatera att resultatet inte står i relation till det omfattande förberedelsearbete som aktiviteterna kräver. De aktiviteter som nu genomförts får ett annat fäste hos eleverna. Det innebär färre antal elever i skolverksamheten men en ökad kvalitet i de aktiviteter som genomförts under 2010. I enlighet med de mål och visioner som är satta för verksamheten så tror KomTek på en bred satsning till så många kommuninvånare som möjligt för att tillgängliggöra teknikområdet. För att tillmötesgå det lokala näringslivet och behovet av t ex cnc-operatörer och svetsare så ser KomTek en möjlighet att även i fortsättningen öka aktiviteterna för högstadieelever genom t ex SamTek och samarbetet med studie- och yrkesvägledare och gymnasiet. Det ena utesluter inte det andra utan tvärtom ser vi att de olika aktiviteterna befruktar varandra en svetsande mamma eller mormor kan vara en bra förebild för en tjej eller kille i nian som står i Verksamhetsredovisning 2010 6

begrepp att välja gymnasieprogram. Det som KomTek lokalt och även nationellt diskuterat är att det nog måste till ett tydliggörande för att fler lärare ska få möjlighet att engageras i teknikämnet och utveckla detta. Det krävs särskild kunskap och tekniskt självförtroende för att t ex kunna skapa produkter som rör sig, använda verktyg och maskiner och koppla undervisningen till verkligheten och de företag som finns i närmiljön. Slöjdlärare och skolvaktmästare har deltagit ibland under åren. KomTek kan stödja, stimulera och lägga mycket av grunden för teknikundervisningen i skolan men om inte teknikämnet blir en angelägen punkt på skolornas agenda så blir det inte det långsiktiga mer hållbara utvecklingsarbete som KomTek har som mål att skapa. En del av de flickor som har gått på KomTek i flera år och lärt sig allt om mekanik, elektronik och svetsning fick G i sina teknikbetyg. Efter protester från föräldrar och KomTek så höjdes det till VG. Detta är ett exempel på att synen på teknikämnet spretar för mycket och behöver samordnas. KomTek föreslår en utvecklingsgrupp i Halmstad med sex intresserade lärare från de olika skolområdena som i samarbete med KomTek kan skapa en plattform för grundskolorna där vi tillsammans kan bedriva ett mer långsiktigt utvecklingsarbete inom teknikområdet. En utvecklingsgrupp sanktionerad av skolledningen. Lärarna finns, teknikföretagen är på, KomTek är redo det är bara att trycka på startknappen. KomTek ikläder sig mer än gärna rollen av spindel i nätet. Verksamhetsredovisning 2010 7

Fler tekniker och ingenjörer behövs i Sverige! Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag! Verksamhetsredovisning 2010 8

Förändringsarbete inom teknikområdet handlar mycket om att jobba med mjuka saker som t ex språk och rädslor, som har sin grund i okunskap och förlegade bilder. Vem pratar till vem om vad? Vem äger kunskapen och vem är norm? Verksamhetsredovisning 2010 9

2. Verksamhetsmått 2010 Ledningspersonal Catarina Carlsson verksamhetschef 50 % 2010 Totalt årsarbetare: 5 Årsarbetare 2010 2009 Administration 0,5 0,5 Övrig personal 5,5 5,75 Verksamhetsmått 2010 2009 Antal barn per personal fritidskurs 4-6 6-8 Antal barn per personal skolverksamhet 15 10 Antal deltagare per personal vuxenkurs 10-15 15 Antal deltagare per personal övrigt 10-15 15 Antal barn/elever 2010 2009 2008 Skolverksamhet 6-19 år 1331 2229 1906 Barn med särskilda behov 68 100 54 Entreprenörskap/UF 61 261 111 Fritidskurser blandad grupp 6-19 år 162 147 153 Fritidskurser flickor 6-19 år 40 48 38 Fritidskurser sommar blandad grupp 51 52 22 Fritidskurser sommar flickor 6-19 år 12 12 11 Riktade fritidskurser samt 23 127 61 modersmålsundervisning Andersberg Lärarfortbildning 278 128 173 Lärarstudenter 33 0 46 Svets och vardagsteknik för vuxna kvinnor 14 37 93 Barnkalas --- 16 0 Öppet hus, bibliotek och lov 318 240 316 Övrigt, studiebesök m m 104 390 129 Verksamhetsredovisning 2010 10

3. Jämställdhet 2010 KomTeks uppdrag är att öka intresset för teknik och entreprenörskap i Halmstad. Teknikområdet inom t ex verkstadsindustrin har av tradition mer tillhört männen så därför ingår i uppdraget att särskilt fokus ska ligga på målgruppen flickor/ kvinnor och dessa ska utgöra hälften av deltagarna. Varje år har KomTek ett par tusen besökare och 50 % av dessa var flickor/kvinnor 2010. Dock måste man hela tiden ta stickprov på verksamheten och utvärdera arbetet då det snabbt blir fler killar om man inte aktivt arbetar med att få flickor att söka sig till KomTek. I de blandade grupperna är det viktigt att lyfta fram jämställdhetsperspektivet så att alla, även killarna, liten som stor, blir medvetna om detta. KomTek arbetar med teknikkurser för enbart flickor/kvinnor. Det är kurser inom verktygs- och maskinlära, projektinriktade kurser inom mekanik och elektronik, CAD, kurser i vardagsteknik och svetsning. Gruppgemenskap och självförtroendeträning är en naturlig del i kurserna. Under 10 % av de sökande till teknik- och industriprogrammen på Kattegattgymnasiet är flickor. KomTek har initierat SamTek-modellen. Här arbetar man i det lilla formatet i nära samverkan mellan grundskola, Kattegattgymnasiet, KomTek och industrin med bland annat Dormer Tools. Syftet är att locka fler att söka industri- och teknikprogrammet och då gärna flickor. KomTek arbetar från och med 2010 med aktiviteter inom jämställdhetsområdet som enbart riktar sig till tonårskillar. Övningar, workshops och diskussioner kring jämställdhetsfrågor är det som står på agendan. Vi tar även hjälp av killarna när det gäller diskussioner kring hur man skulle kunna få fler tjejer att söka teknikinriktade program. KomTek har lärarfortbildning och har även här fokus på jämställdhet såväl praktiskt som teoretiskt med olika övningar. Detta gäller även lärarstudenter. En liten vägg i lokalen har gjorts om till jämställdhetslitteraturhylla. På uppdrag av arbetslivsförvaltningen har KomTek genomfört Teknik med tolk för irakiska arbetssökande kvinnor tidigare. Konceptet har presenterats för fler kommuner och bland annat vuxenutbildningen i Laholm. KomTek ser en möjlighet att sprida konceptet så att andra kan vara utförare av kursen och att man på så sätt kan skapa möjligheter för teknikintresserade kvinnor inom t ex SFI att få prova på och lära sig tekniksvenska. Varje år arrangerar KomTek en kvinnodag i mars med teknikfokus för alla åldrar med föreläsning, film och diskussioner. KomTek arrangerar även mindre sammankomster med flickgrupper för att få igång diskussioner och mentorskap kring jag kan, jag vill, jag vågar. Verksamhetsredovisning 2010 11

KomTek har tidigare producerat en film Tjejer och teknik och gjort ett arbetsmaterial till. KomTek medverkar även i en film En liten film om jämställdhet och en vandringsutställning - båda resultatet av ett nationellt projekt (Argus NTG). Fler filmprojekt är önskvärda och KomTek jobbar för att hitta finansiering till ytterligare filmer. Nationellt deltar KomTek i utvecklingsarbetet tillsammans med de andra tolv KomTekskolorna med koncept och metoder som syftar till att locka fler flickor/kvinnor till teknikområdet. Det handlar ofta om att hitta förebilder i aktiva flickor/kvinnor som kan delta i KomTeks arbete. KomTek har tillsammans med högskolan bidragit med jämställdhetsmetoder för att stärka arbetet inom Teknikcollege då såväl gymnasieskolan som teknikföretagen har behov av förändringsverktyg inom detta område. Under 2010 beviljades KomTek projektmedel från Länsstyrelsen för att undersöka möjligheten att starta upp ett innovationsnätverk för kvinnor. Detta tog form under året och inför 2011 är ett femtontal kvinnor engagerade. I styrgruppen sitter bland annat Almi, Teknik- och Kompetenscentrum, Ung Företagsamhet och SCA AB. Personalgruppen arbetar löpande med utvärdering av KomTek-verksamheten utifrån jämställdhetsperspektivet med artiklar och filmer som berör ämnet samt utbildningsinsatser. KomTek har även framfört synpunkter till företag som t ex Audio Video och Tidningskungen då man riktar reklam till olika målgrupper utifrån en konservativ och traditionell könsuppdelning. KomTek vill väcka debatt och ifrågasätta så att jämställdhetsfrågorna hålls varma och blir naturliga inslag vid fikaborden. Under 2010 deltog ett femtontal flickor/kvinnor från KomTeks verksamhet i ett projekt som byggnadskontoret genomförde när det gällde att titta på miljön för nya resecentrum ur ett kvinnoperspektiv. Verksamhetsredovisning 2010 12