Sektorn för samhällsbyggnad Henrik Yngve Trafikverket 405 33 Göteborg TRV 2015/23954 Datum 2016-12-06 2016KS620 530 Dnr Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Härryda kommun har tagit del av lokaliseringsutredningen Almedal Mölnlycke och lämnar här sina synpunkter. Västra Götalandsregionens funktionsutredning anger det långsiktiga målet för tågtrafikens utveckling i stråket HK1000, v1.0, 2016-04-19 Inledningsvis ska framhållas att behovet av en förbättrad järnvägskommunikation i stråket Göteborg Borås är mycket stort. Kommunerna på sträckan Göteborg Borås arbetar tillsammans för att åstadkomma en positiv samhällsutveckling i samband med järnvägsutbyggnaden. Detta arbete har bland annat lyfts i Stråket Göteborg-Borås Målbild 2035 som visar en gemensam inriktning för en framtida hållbar regional struktur. Härryda kommun vill betona vikten av att det så snart som möjligt skapas förutsättningar för en tillfredsställande trafikering på Götalandsbanan. Kapaciteten behöver kunna tillgodose de lokala behoven av pendling, regionens behov av resor och koppling till flygplatsen samt den nationella trafiken. Härryda kommun vill särskilt framhålla Västra Götalandsregionens funktionsutredning för stråket som tar upp de regionala utvecklingsbehoven fram till 2050. Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd har beslutat att funktionsmålen ska vara vägledande för regionens fortsatta arbete med att utveckla tågtrafiken i stråket Jönköping-Borås-Göteborg. Av gjorda utredningar framgår att det kommer att krävas ytterligare spår utöver det planerade dubbelspåret för att tillfredsställande kapacitet skall nås. Härryda kommun anser att det är mycket viktigt att den utbyggnad av järnväg som planeras och genomförs görs så att det kan ske en utveckling i enlighet med funktionsutredningen. Härryda kommun 435 80 Mölnlycke Besöksadress: Råda torg 1 031-724 61 00 kommun@harryda.se www.harryda.se
2 (6) I sammanhanget vill kommunen också lyfta fram att Sverigeförhandlingen har lämnat i uppdrag till Trafikverket att utreda behovet av ytterligare spårkapacitet på sträckan Göteborg Borås. Det framstår som olyckligt att detta uppdrag och arbetet med lokaliseringsutredningen inte har skett i en sammanhållen process. Det är angeläget att det framtida arbetet samordnas. Kommunen ser det som viktigt att utbyggnaden av kapaciteten på sträckan Göteborg Borås, Västsveriges två största städer, kommer till stånd så fort som möjligt och byggs ut under en samlad tidsperiod. Sträckan Mölnlycke- Bollebygd är idag finansierad med medel i den Nationella planen och bör byggas ut snarast. Västra Götalandsregionens funktionsutredning visar på omedelbara nyttor för regionen med spårbunden pendeltrafik då denna etapp är utbyggd. Bland annat kopplingen till flygplatsen och möjlighet till kortare restid mellan Göteborg och Borås. I sammanhanget vill kommunen understryka att gränsdragningen mellan lokaliseringsutredningen och pågående järnvägsplan Mölnlycke-Bollebygd måste flyttas västerut med hänsyn till det pågående arbetet. Detta är nödvändigt för att planeringen av centrum skall kunna genomföras på ett sammanhållet sätt och för att minska påverkan för boende och verksamheter. Järnvägens betydelse för kommunens utveckling Kommunen vill understryka järnvägens betydelse för den framtida utbyggnaden av bostäder. Vad gäller Mölnlycke har kommunen tagit i hand med Sverigeförhandlingen om en byggnation av 2950 nya bostäder fram till 2035. Handslaget avser en järnvägsstation, dimensionerad för trafik med regionaltåg, inom befintlig utredningskorridor längs den nya dubbelspåriga höghastighetsjärnvägen. Härryda kommun har även i enlighet med gällande översiktsplan påbörjat planeringen av en ny tätort söder om Landvetter. En viktig del är att en möjliggöra att en station anläggs på den planerade banan. Stationen skulle bli knutpunkt i samhället som beräknas kunna ha ett invånarantal om cirka 25 000 personer. Denna planering har också stöd i den regionala överenskommelsen Strukturbild för Göteborgsregionen som anger att Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken samt pendel- och regiontågstrafiken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. Utgångspunkten är att skapa en helt ny hållbar stad där kollektivtrafiken har mycket bra förutsättningar. Denna stad bör ses i ett större sammanhang med den kraftiga utvecklingen av arbetsplatser som pågår vid Göteborg- Landvetter flygplats. Genom arbetet med Airport city förväntas antalet som förvärvsarbetar vid flygplatsen att på sikt öka från dagens drygt 4 000 till omkring 15 000. Kommunen vill framhålla nyttan av en station vid Kråketorp sydväst om Bollebygd. Denna skulle innebära stora positiva effekter i både Härryda, Bollebygd och Mark i delar där utveckling idag sker trots avsaknaden av konkurrenskraftig kollektivtrafik.
3 (6) Uppmärksammandet av kommunala mål I lokaliseringsutredningen görs en sammanställning av olika mål för utbyggnaden av Götalandsbanan. Kommunen beklagar att den konkretisering av de kommunala målen med banan som lyfts fram under arbetet med lokaliseringsutredningen enligt nedan inte tagits med. 1. Tågen på Götalandsbanan skall stanna tillräckligt ofta på stationerna i Mölnlycke och Landvetter flygplats för att resande skall uppfatta tågen som ett attraktivt resalternativ. Härryda kommuns bedömning är att det innebär minst kvartstrafik med styv tidtabell. 2. Utbyggnad av Landvetter stad med ca 15000 invånare kring en ny station på Götalandsbanan där tågen stannar tillräckligt ofta för att resande skall uppfatta tågen som ett attraktivt resalternativ. Härryda kommuns bedömning är att det innebär minst kvartstrafik med styv tidtabell. 3. Huvudorten Mölnlycke skall förtätas och kunna växa. I anslutning till en ny station är avsikten att tillskapa ca 1000 nya lägenheter 4. Ett nytt utvecklat resecentrum i Mölnlycke med nära koppling tåg-buss, skall integreras i orten, överbrygga järnvägens barriäreffekter och vara motorn i samhällets utveckling 5. Det är angeläget att förslagen i lokaliseringsutredningen ger tillräcklig kapacitet för efterfrågad trafik och möjliggör vidare framtida utbyggnad I sammanhanget kan noteras att bedömningen av antalet framtida invånare i Landvetter södra senare ökat till cirka 25 000. Det saknas även en specifik återkoppling mot de kommunala målen i redogörelsen för måluppfyllelse. Detta gör att de utredda alternativen inte framstår helt tydligt i relation till kommunens mål. Angående föreslagna järnvägskorridorer Nedsänkt läge för att utveckla Mölnlycke I lokaliseringsutredningen konstateras att den samhällsekonomiska lönsamheten är större för alternativ söder om Mölnlycke än för alternativ Raka vägen genom Mölnlycke. Denna slutsats stämmer inte med det som i övrigt redovisas där det framgår att förhållandena är det omvända. Lokaliseringsutredningen uppger att alternativen söder om Mölnlycke kan medföra 2-3 minuters kortare restid med regionaltåg jämfört med alternativen genom Mölnlycke om regionaltågen ska passeras av höghastighetståg i Mölnlycke. Detta understryker behovet av förbättrad spårkapacitet på Götalandsbanan för att tillgodose de mål avseende trafikering som finns i funktionsutredningen. Kommunen vill framhålla att detta är en bedömning utifrån ett tänkbart trafikupplägg. Kommunen anser också att det borde vara värdefullt att analysera möjligheterna att förlänga förbigångsspåren i alternativet med fem spår genom Mölnlycke för att se om passagemöjligheterna därigenom kan förbättras.
4 (6) I lokaliseringsutredningen anges att Götalandsbanan i Mölnlycke skapar goda förutsättningar för stadsutveckling, främst i form av bostäder, i samtliga alternativ. Vidare anges att förutsättningarna bedöms vara likvärdiga i alternativen genom respektive söder om Mölnlycke då regionaltågstrafiken kommer att vara av samma omfattning i båda alternativen. Kommunen vill framhålla att det blir betydligt sämre möjligheter till nybebyggelse och stadsomvandling runt stationen och därmed mindre nytta vid den sydliga förbifarten eftersom spåren ligger kvar på nuvarande höjd genom samhället. Det styrks också av lokaliseringsutredningens vidare beskrivning där det anges att alternativen genom Mölnlycke med ett helt nytt stationsområde kommer att driva på stadsutvecklingen då även angränsande bebyggelse och infrastruktur påverkas. En sänkt station ger också nya och bättre möjligheter att binda samman centrumområdet än om nuvarande stationen behålls. Kommunen vill i detta sammanhang understryka vikten av att se Götalandsbanan som ett samhällsbyggnadsprojekt som ger möjlighet till utveckling och byggnation vid de stationslägen som skapas. Detta är också en förutsättning för det handslag som kommunen har gjort med Sverigeförhandlingen avseende byggnation av bostäder. Kommunen anser att det är möjligt att genom god gemensam planering åstadkomma en ombyggnad av spårområdet som främjar Mölnlyckes fortsatta utveckling. För att göra det krävs dock stora resurser för att minimera järnvägens påverkan i form av buller och barriär och maximera möjligheten att skapa bostäder, verksamheter, kommunal service och modern infrastruktur. Alternativet söder om Mölnlycke innebär att resurser splittras på flera spår förbi Mölnlycke. Möjligheterna att samutnyttja begränsade resurser att minimera järnvägens negativa påverkan i samhället minskas därmed. En station med nuvarande höjdläge kommer att innebära ett befästande av de barriäreffekter som finns idag. Kommunen vill också framhålla att alternativet söder om Mölnlycke ligger utanför befintlig järnvägskorridor och att det med hänsyn till det framstår som en risk att den planerade byggstarten för etappen Mölnlycke-Bollebygd försenas. Om ett arbete med ny korridor skall genomföras, bör det göras ett omtag för en ny helhetslösning som säkerställer möjligheterna till den trafikering som anges i Västra Götalandsregionens funktionsutredning. För närvarande arbetar Härryda kommun och Trafikverket intensivt med detaljplan och järnvägsplan på sträckan Mölnlycke Bollebygd och utgår från att alternativet med fem spår genom samhället är det som är aktuellt. Bedömningen i dagsläget är att det finns goda möjligheter att skapa förutsättningar för en attraktiv stadsutveckling genom en sänkning av järnvägsspåren och en överdäckning på delar av sträckan genom centrum. Kommunens förhoppning är att det allmännas och näringslivets resurser kan användas på ett sätt som bidrar till att utveckla Mölnlycke för att stärka dess potential att vara en stark del av Göteborgsområdets fortsatta utveckling. Kommunens bedömning är att detta bäst kan ske genom att
5 (6) spåren genom tätorten sänks för att underlätta passager och en sammanhållen bebyggelse. Via Mölndal ger mest nyttor Vad gäller kostnaderna för alternativ via Mölndal så noterar kommunen att dessa omfattar 4-6 miljarder som avser en utbyggnad av Västkustbanan mellan Almedal och Mölndal. Denna utbyggnad kommer att förenkla en framtida utveckling av ytterligare spår från Mölndal ned mot Kungsbacka. Kommunen anser att nyttan av alternativen via Mölndal för det framtida järnvägssystemet i sin helhet är viktig och borde lyftas fram tydligare i lokaliseringsutredningen. Kommunen bedömer att de nyttor som uppstår vid val av alternativ via Mölndal är större än vid alternativet Raka vägen. Alternativen via Mölndal ger bland annat upphov till positiva systemeffekter genom att två stora pendlingsstråk, Göteborg-Borås och Göteborg-Kungsbacka knyts samman i en attraktiv punkt. Detta innebär också en avlastning av stationerna i Göteborg. Med hänsyn till den utveckling som Göteborgsområdet står inför framstår det som framsynt att fördela belastningen på kollektivtrafiken på flera olika stationer. Kommunen vill lyfta fram lokaliseringsutredningens konstaterande att alternativ Mölndal uppfyller den regionala målbilden för stråket Göteborg-Borås i högre utsträckning än alternativ Raka vägen Kommunen tar inte ställning till vilket av alternativen via Mölndal som bör väljas utan anser att detta bör göras med stor hänsyn till lokala förhållanden och Mölndals stads planering. Viktigt att säkerställa genomförbarhet Kommunen noterar att lokaliseringsutredningen i stor utsträckning föreslår järnvägen förläggs i tunnel. Detta är positivt eftersom det minskar dess omgivningspåverkan. Det finns erfarenhet av att tunnellösningar vid järnvägsbyggande visat sig vara svårare att utföra i praktiken än vad som bedömts i tidigare utredningsskeden. Det är därför viktigt att säkerställa dess genomförbarhet redan i lokaliseringsstudien. Kust till kustbanans trafikering i de olika alternativen I lokaliseringsutredningen anges att Kust till kustbanan inte kan trafikera Västlänken i alternativet Raka vägen. Med tanke på de långsiktiga planeringshorisonterna som råder för järnväg är det viktigt att tydligt klargöra åtgärder som begränsar det framtida nyttjandet. Kommunen vill framhålla att detta är en nackdel med Raka vägen som borde lyftas fram tydligare. Med tanke på de osäkerheter som råder avseende framtida trafikering framstår möjligheten att komplettera med persontrafik på Kust till kustbanan som något som bör värnas.
6 (6) Kommunen noterar också att i ett alternativ med bara två spår genom Mölnlycke endast är möjligt med godstrafik på Kust till kustbanan. Kommunen vill understryka betydelsen av fortsatt persontrafik på Kust till kustbanan och har därför svårt att se att en lösning med bara två spår är ett alternativ. Påverkan på Rådasjöns naturreservat vid Vällbäcken Alternativet Raka vägen innebär att en betongtunnel måste anläggas i Rådasjöns naturreservat vid Vällbäcken. Kommunen anser att det är av stor vikt att ett eventuellt intrång i naturreservatet minimeras och vill understryka att detta talar mot Raka vägen alternativet. Påverkan öster om Skogenområdet Lokaliseringsutredningen anger att järnvägen kan komma att gå i dagen strax öster om Skogenområdet. Kommunen vill framhålla att detta är ett område med närhet till tät bebyggelse som används till rekreation och även som en väg till badplatsen vid Landvettersjön. Kommunen vill betona att stor hänsyn måste tas för att minimera bullerpåverkan och tillgodose passage mot badplatsen. Per Vorberg (M) Kommunstyrelsens ordförande