Finlands Kommunförbunds landskapsbesök i Mellersta Österbotten 17.9.2014 Ajankohtaiset kunta-asiat Aktuella kommunfrågor Kristina Wikberg Johtaja, ruotsinkieliset ja kansainväliset asiat Direktör, svenska och internationella ärenden
Dagens teman Lagen om ordnandet av social- och hälsovården Den nya kommunallagen Kommunförbundets intressebevakning Utsikter för den kommunala ekonomin Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, Finlands Kommunförbund Diskussion
Vi lever i en tid av förändringar... Kommunstrukturreformen, kommunallagen, statsandelsreformen och social- och hälsovårdsreformen utgör en helhet Kommunstrukturreformen kommunstrukturlagen starka primärkommuner och funktionella stadsregioner Kommunstrukturreformen utgör grunden för totalrevideringen av kommunallagen Statsandelssystemet omarbetas som en del av kommunstrukturreformen Social- och hälsovårdens servicestrukturer läggs om i samband med revideringen av kommunstrukturerna
Arbetsgrupp som bereder strukturlagen Juni kriterier Regionrunda och hörande av kommunerna Tidsplaner för reformerna 2012 2013 RP + riksdagsbehandling Kommunernas utlåtanden 5/14 31.8.2014 Metropolutredningen 5.3.2013 Lagutkast och RP till riksdagen Bedömning av reformen 21.1.2014 och 4/2014 Bildande av utredningsområden och kommunernas utredningar (särskilda bestämmelser om tidsplanen) Andra remissomgången bland kommunerna 7.3.2013 Kartläggning av kommunernas uppgifter Kommunernas utlåtanden 22.5.2013 Kommunernas meddelande om utredningsparterna 2.12.2013 2014 2015 2016 Kommunstrukturlagen i kraft 1.7.2013 Komplettering av strukturlagen Utlåtanden 31.3.2014 Minskning av kommunernas skyldigheter Eventuella särskilda utredningar som inleds av staten, åtminstone 12 stadsregioner Avvikelse från utredningsområdet Kommunsammanslagningarna träder i kraft 2015 2017, men senast 1.1.2017 Minskning av kommunernas skyldigheter, försök Totalrevideringen av kommunallagen Utkast till lagen senast 15.4.2014 Nya kommunallagen i kraft Arbetsgrupp för servicestrukturen inom socialoch hälsovården 11.1.2013 Statsandelsreformen utredarens förslag före utgången av 2013 Utredarna för social- och hälsovården 19.3.2013 L om ordnandet av social- och hälsovården lägesrapport 30.6.2013 slutrapport 31.12.2013 Regeringens arbetsgrupp för socialoch hälsovårds- och kommunreformen 15.5 Kommunernas utlåtanden 11.10.2013 Kommunernas utlåtanden 17.1.2014 RP + riksdagsbehandling RP + riksdagsbehandling Kommunernas utlåtanden 13.3.2014 Kommunernas åsikt om områdena, hösten 2014 Det nya statsandelssystemet träder i kraft Lagen om ordnandet av social- och hälsovården träder i kraft Beslut om områden och vilka kommuner som hör till dem Vårdområdena och områdena på basnivå verksamma senast 1.1.2017 4 4
Lagen om ordnandet av socialoch hälsovården
Organisering
12 Organiseringsbeslut Social- och hälsovården tillhandahålls av fem socialoch hälsovårdsområden (vårdområden) som utgår från de nuvarande specialupptagningsområdena Varje vårdområde ska vart fjärde år fatta beslut om hur de social- och hälsovårdstjänster som området ansvarar för ska ordnas» Förhandlingar med de kommuner och samkommuner som ansvarar för produktionen Beslutet ska basera sig på» uppföljningsuppgifter om invånarnas välfärd och hälsa» behovet av tjänster» uppföljningsuppgifter om verksamheten och ekonomin inom social- och hälsovården Invånarnas åsikter bör i mån av möjlighet beaktas.
Specialupptagningsområden och sjukvårdsdistrikt, befolkningen 31.12.2013 HUCS KYS OYS TAYS 1 887 566 inv. 39 kommuner Helsingfors och Nyland 1 581 450 24 kommuner Södra Karelen 132 252 9 kommuner Kymmenedalen 173 864 6 kommuner ÅUCS 817 166 inv. 68 kommuner Norra Savolax 248 430 20 kommuner Södra Savolax 104 407 9 kommuner Östra Savolax 44 444 4 kommuner Mellersta Finland 250 773 21 kommuner Norra Karelen 169 112 14 kommuner 741 135 inv. 68 kommuner Norra Österbotten 403 555 29 kommuner Kajanaland 76 782 8 kommuner Mellersta Österbotten 78 284 10 kommuner Lappland 118 314 15 kommuner Länsi-Pohja 64 200 6 kommuner 1 109 280 inv. 67 kommuner Birkaland 521 540 23 kommuner Södra Österbotten 198 831 19 kommuner Egentliga Tavastland 175 481 11 kommuner Päijänne-Tavastland 213 428 14 kommuner 867 457 inv. 62 kommuner Egentliga Finland 474 053 29 kommuner Satakunta 224 556 20 kommuner Vasa 168 848 13 kommuner Fastlandskommunerna Åland Hela landet 5 422 604 inv. 304 kommuner 28 666 inv. 16 kommuner 5 451 270 inv. 320 kommuner
Av organiseringsbeslutet ska framgå (1/2): 1. Vilka kommuner och samkommuner som har ett produktionsansvar och vilka uppgifter de har 2. Hur vårdtjänsterna inom området ska tillhandahållas så att kravet på kundorienterad integration uppfylls 3. Hur tillgången till närtjänster och deras tillgänglighet ska tryggas 4. Hur de riksomfattande strategiska målen för social- och hälsovården ska nås och hur de riksomfattande utvecklingsprogrammen ska genomföras inom området 5. Målen för främjandet av välfärd och hälsa, de ansvariga aktörerna samt samarbetet med kommunerna och övriga aktörer inom området 6. Kvaliteten på social- och hälsovårdstjänsterna, servicenivån och enhetlig praxis 7. Hur befolkningens språkliga rättigheter ska tillgodoses
Av organiseringsbeslutet ska framgå (2/2): 8. De kommuner och samkommuner som har produktionsansvaret för den övergripande heldygnsjouren 9. De stödtjänster som hör till vårdområdets produktionsansvar samt de tjänster som vårdområdet åtagit sig produktionsansvaret för 10. Hur finansering och resurser ska riktas till samkommuner med produktionsansvar 11. De centrala principerna för köpta tjänster och användningen av servicesedlar, omfattningen av de tjänster som anskaffas samt anskaffningsfördelningen mellan vårdområdet och de kommuner och samkommuner som har produktionsansvar 12. Hur en ändamålsenlig, kostnadseffektiv och verkningsfull servicestruktur ska säkerställas och hur de tjänster som tillhandahålls kommunalt ska samordnas med tjänster som köps utifrån 13. Hur genomförandet följs upp och utvärderas.
Godkännande av organiseringsbeslutet Organiseringsbeslutet godkänns av vårdområdets högsta beslutande organ. Social- och hälsovårdsministeriet godkänner för sin del beslutet vid förhandlingsförfarandet mellan staten och vårdområdet.
Produktionen
14 Produktionsansvaret som kommunal verksamhet Vårdområdena beslutar om överlåtelse av produktionsansvaret till kommuner och samkommuner som har den personal och andra resurser som behövs. I produktionsansvaret ska ingå:» förebyggande,» korrigerande och vårdande,» rehabiliterande samt» övriga social- och hälsovårdstjänster som en enhetlig helhet Vårdområdet kan överlåta ett snävare produktionsansvar till en samkommun som bildats för ändamålet, om det finns en särskild orsak med tanke på kundernas behov eller tillhandahållandet av tjänsterna. Vårdområdet bestämmer vilka kommuner och samkommuner som har produktionsansvaret för 24/7-jour och vilka kommuner som hör till jourområdet.
15 Vårdområdets produktionsansvar Vårdområdet har produktionsansvaret för de stödtjänster som anges i organiseringsbeslutet.» kommunerna och samkommunerna ska anskaffa stödtjänsterna från vårdområdet Dessutom kan vårdområdet åta sig produktionsansvaret för sådana uppgifter och tjänster inom social- och hälsovården där produktionsansvaret inte kunnat uppfyllas i form av samarbete mellan kommunerna.
Förvaltning
Samkommunen i ny skepnad kan den vara transparent och demokratisk? Kommunmarknaden 10.9.2014 Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg 2014
Ett exempel på en samkommun är Raseborg Typiskt (felaktigt) tentamenssvar i grundkursen i offentlig förvaltning ht 2012 Siv Sandberg 2014
Ingen älskar samkommunen, men samkommunen kan bygga legitimitet genom Effektiv och fungerande verksamhet Fungerande representation och beslutsprocesser Relationen till brukare Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 17.9.2014 18
En positiv och en negativ tolkning 1. Invånarnas rättigheter och inflytande förverkligas utan kommunalt förmyndarskap och politisk tvångströja (valfrihet, brukarmedverkan; rösta med fötterna snarare än att rösta i val) 2. Invånarnas missnöje riktas mot de lokala beslutsfattarna oberoende av vem som i sista hand är ansvarig för beslutet Siv Sandberg 2014
19 Vårdområdenas förvaltning och uppgifter Vårdområdena är samkommuner och kommunallagen tillämpas på deras förvaltning. Vårdområdets högsta beslutande organ» godkänner organiseringsbeslutet och ändringar i det» beslutar om de årliga målen för verksamheten och ekonomin» godkänner budgeten och ekonomiplanen. Ledamöterna i vårdområdets högsta beslutande organ ska vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna» med beaktande av den politiska proportionaliteten Varje medlemskommun ska ha minst en representant i vårdområdets högsta beslutande organ.
22 Förvaltningen i en samkommun med produktionsansvar På samkommuner med produktionsansvar och på deras förvaltning tillämpas 10 kap. i kommunallagen, om inget annat bestäms genom lag.
Finansiering
33 Finansieringen av vårdområdena Kommunerna deltar i vårdområdets kostnader genom en avgift som vårdområdet fastställer årligen utgående från kommunens invånarantal.» Avgiften vägs enligt de åldersgruppsbaserade grundpriserna och sjukfrekvenskoefficienten» Kommunerna kan avtala om att även andra faktorer som påverkar de kalkylerade kostnaderna i statsandelen för kommunal basservice eller bestämningsgrunderna för en tilläggsdel i statsandelen ska beaktas i finansieringen. Övergångsarrangemang för finansieringen finns i lagen om införande av lagen om ordnandet av social- och hälsovården» Kommunens invånarbaserade finansieringsandel utjämnas 2017 2019 om den avviker från de genomsnittliga årliga kostnaderna per invånare under 2011 2014
34 Finansieringen till kommuner och samkommuner med produktionsansvar De kostnader som produktionsansvaret medför finansieras genom en ersättning som betalas av vårdområdet. Grunderna för ersättningen fastställs i organiseringsbeslutet. Vårdområdet och kommunerna och samkommunerna med produktionsansvar förhandlar närmare om hur ersättningarna bestäms. Vårdområdet beslutar om mer exakta enhetliga grunder för de ersättningar som betalas till kommunerna och samkommunerna.» I finansieringen beaktas behovet av tjänster samt kraven på effektiv och verkningsfull tjänsteproduktion.
35 Täckande av underskott Vårdområdena och de produktionsansvariga kommunerna och samkommunerna blir skyldiga att täcka underskott inom fyra år
Särskild införandelag Tidsplan Specificering av de fem vårdområdena och de kommuner som hör till dem Bildandet av en samkommun för respektive vårdområde» Grundavtalet ska godkännas senast 31.10.2015» Samkommunen ska inleda sin verksamhet senast 1.1.2016 Kommuner och samkommuner med produktionsansvar» Kommunerna och samkommunerna ska senast 1.2.2016 meddela om de är villiga att vara produktionsansvariga» Om produktionsansvaret inte omfattar alla kommuner i området ska vårdområdet senast 1.3.2016 sammankalla representanter för kommunerna för att utreda hur produktionsansvaret ska bli heltäckande» Om produktionsansvaret trots allt inte omfattar alla kommuner bestämmer vårdområdet vilka kommuner som ska bilda områden med produktionsansvar och sammankallar ett representantmöte för de berörda kommunerna Social- och hälsovårdsområdet ska utarbeta och godkänna ett organiseringsbeslut första gången senast 31.10.2016 Vårdområdenas organiseringsansvar och kommunernas och samkommunernas produktionsansvar börjar 1.1.2017.
Den nya kommunallagen Utkastet till kommunallag och vissa lagar som har samband med den
Modeller för organisering och ledning av verksamheten Fullmäktiges storlek (bestämmelser endast om minimiantalet ledamöter i kommuner av olika storleksklasser) Fullmäktiges mandattid (val i april, mandattiden inleds i juni) Modeller för organ (utskottsmodellen, ordförandemodellen och beställar utförarmodellen) Påverkansmöjligheter för delområdesorgan Bestämmelser om ställningen för kommunstyrelsens ordförande Möjligt att återkalla uppdraget för ett organs presidium vid bristande förtroende Borgmästaren och delområdesorganen: direkt val i olika beredningar Bestämmelser om direktörsavtal för kommundirektören Kommunal partifinansiering (ska anges i bokslutet)
Invånarnas rätt till delaktighet Exempelförteckningen över metoder att delta har kompletterats Åldersgränsen för initiativ till folkomröstning 15 år Bestämmelser om påverkansorgan, ungdomsfullmäktige/påverkansgrupp för unga i varje kommun
Förtroendevalda Samtycke krävs för alla förtroendeuppdrag Valbarheten till kommunstyrelsen begränsas ytterligare (kommunens och koncernsammanslutningarnas arbetstagare är inte valbara till presidiet, en kommunstyrelseledamot kan inte vara styrelseledamot i en koncernsammanslutning) Utvidgad rätt till tjänstledighet för förtroendeuppdrag på heltid Rättigheter för förtroendevalda på hel- och deltid (semester, sjukledighet, familjeledighet, företagshälsovård, skydd vid olycksfall i arbete) Så gott som ovillkorlig rätt till ledighet för att delta i ett organs sammanträde Redogörelse för bindningar, publicering i det allmänna datanätet (åtm. fullmäktiges presidium, kommunstyrelsen, ledamöter i organ som sköter ärenden enligt MBL och kommundirektören/borgmästaren)
Besluts- och förvaltningsförfarande förvaltningsstadgan den enda instruktionen endast kommunstyrelsen har övertagningsrätt beslutsmetoder: ordinarie sammanträde, elektroniskt sammanträde och elektroniskt beslutsförfarande det allmänna datanätet huvudsaklig kanal för kommunens tillkännagivanden och kommunikation protokoll ska hållas tillgängliga också i det allmänna datanätet
Kommunens ekonomi och revision förhållandet mellan staten och kommunerna: programmet för kommunernas ekonomi ett styrmedel skyldigheten att täcka underskott preciseras och utvidgas till att gälla också samkommuner strängare krav på revisionsnämndens oberoende, utvärderingsuppdraget preciseras redogörelse för bindningar till revisionsnämnden
Kommunens verksamhet på marknaden bolagiseringsskyldigheterna från den nuvarande lagen noggrannare bestämmelser om lån, borgen och andra säkerheter som kommunerna beviljar företag (-> EU:s regler om statligt stöd) informativa bestämmelser om överlåtelse eller utarrendering av fastigheter för verksamhet på marknadsvillkor skillnaden mellan kommunalt samarbete och upphandling SGEI-tjänster
Kommunförbundets intressebevakning
Intressebevakningen år 2013 Kommunförbundet förhandlade fram extra inkomster på hundratals miljoner euro till kommunerna, bl.a.» uppdatering av fastighetsskatten: 100 miljoner euro/år» överföring av avfallsskatten till kommunerna: 70 miljoner euro/år» snabbare skatteredovisning: 200 miljoner euro år 2013 Kommunförbundet förde aktivt fram kommunernas perspektiv» 73 ställningstaganden till officiella begäran om utlåtande» 173 sakkunniga utsågs till arbetsgrupper som inledde sin verksamhet 2013» 184 pressmeddelanden» 4 000 omnämnanden i webbmediernas nyheter Kommunförbundets sakkunniga hördes» 131 gånger inom statsförvaltningen» 105 gånger i riksdagen» 26 gånger i ministerierna
4.9.2014 Vad borde Kommunförbundet säga om det kommande regeringsprogrammet? Balansering av den offentliga och den kommunala ekonomin 1. Basen för den kommunala ekonomin bör stärkas 2. Kommunalförvaltningen bör göras mer flexibel Stärkande av livskraften och konkurrenskraften 3. Regionernas och kommunernas livskraft bör stärkas Förnyelse av servicestrukturer och serviceprocesser 4. Servicestrukturerna och serviceprocesserna bör förnyas på ett väl övervägt sätt 5. Lokala partnerskap bör stärkas UTKAST
Kiitos! Tack!