BREDDAD REKRYTERING Rapport skriven på uppdrag av förvaltningschef, MDH 2-50/14 Anders Nordström, STC Anni Rosenberg, KOM Marika Hämeenniemi, PER Jenny Luu Thi, Mälardalens studentkår
Innehåll 1 (27) Bakgrund och definition av breddad rekrytering... 3 Breddad rekrytering i högskolans styrdokument och akademiernas verksamhetsplaner... 3 Nulägesanalys nyckeltal/jämförelsetal... 4 Studenter med utländsk bakgrund... 4 Social bakgrund... 4 Kön... 5 Ålder... 5 Funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck... 5 Breddat deltagande/genomströmning... 5 Högskolans nuvarande insatser för breddad rekrytering... 5 Studenter med utländsk bakgrund... 6 Social bakgrund... 6 Central studievägledning... 6 Samarbete med folkhögskolor... 6 Kön... 6 Hello People och Hello World... 6 Mentorskapsprogram... 7 Nätverk för kvinnliga studenter... 7 Genusperspektiv på datavetenskap... 7 Ålder... 7 UMIL, Utbildning mitt i livet... 7 Funktionsnedsättning... 7 Service för studenter med funktionsnedsättning... 7 Tillgänglig webbplats... 8 Religion... 8 Stilla rum... 8 Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck... 8 Deltagande i Pride... 8 Breddat deltagande/genomströmning... 8 Akademiernas studievägledning... 8 CeSAM... 9 Studenthälsan... 9 Projektgrupp för att minska studentavhoppen... 10 Välkomstinformation... 10 Generella insatser som anses öka bredden/mångfalden... 10 Behörighet genom reell kompetens... 10 Medveten kommunikation... 10 Naturvetenskapligt/tekniskt basår... 11 Benchmarking... 11 Utländsk bakgrund... 11 Social bakgrund... 11 Kön... 12 Funktionsnedsättning... 12
Ålder... 12 Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.... 12 Religion... 12 Genomströmning... 12 Generella insatser som anses öka bredden/mångfalden... 13 Sammanfattning Benchmarking... 13 2 (27) Omvärldsanalys gällande könsbundna utbildningsval... 13 Teknikerjakten... 14 Womengineer... 14 Quintekdagarna... 14 Flickor på Teknis... 15 Nationell strategi för fler män i förskolan... 15 Högskoleverkets rapporter om breddad rekrytering... 15 UHR... 17 Utbildningens innehåll och organisering... 17 Förslag på strategiska insatser, mål och fokusområden för Breddad Rekrytering på MDH 2014-2016... 18 Utländsk bakgrund... 18 Mål... 18 Social bakgrund... 18 Mål... 18 Strategiska insatser... 19 Kön... 19 Mål... 20 Strategiska insatser... 20 Ålder... 20 Mål... 20 Funktionsnedsättning... 20 Mål... 21 Strategiska insatser... 21 Religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck... 21 Breddat deltagande/genomströmning... 21 Mål... 22 Strategiska insatser... 22 Generella insatser som anses öka bredden/mångfalden... 22 Mål... 23 Strategiska insatser... 23 Specifika uppdrag till arbetsgruppen... 23 Include... 23 U-rank... 23 Sammanfattning av arbetsgruppens förslag till strategi och organisation av arbetet med breddad rekrytering... 24 Referenslista... 26
Bakgrund och definition av breddad rekrytering En arbetsgrupp för breddad rekrytering tillsattes och fick i uppdrag att ta fram ett förslag på hur högskolan gemensamt ska arbeta med breddad rekrytering under perioden 2014-2016 (Förvaltningschefsbeslut, Mälardalens högskola [MDH], 2014-02-24). Detta med bakgrund i högskolans projekt Kraftsamling, där det framkommit att en tydligare strategi för breddad rekrytering efterfrågas. Arbetsgruppen har börjat med att definiera breddad rekrytering till att omfatta alla sju diskrimineringsgrunder, samt främjande av studenters möjlighet att genomföra och slutföra sina studier. Denna definition är i linje med hur Universitets- och högskolerådet (UHR) ser på breddad rekrytering (Hellgren Carina, 2014). 3 (27) Breddad rekrytering i högskolans styrdokument och akademiernas verksamhetsplaner I styrdokumentet Verksamhetsmål 2013-2016, Uppdrag och budget 2014 (VUB), anges kvantitativa jämställdhetsmål för högskolans rekrytering av studenter och anställda. När det gäller utbildningen på grund- och avancerad nivå är målet: Högskolan ska för samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40 % öka andelen studenter av underrepresenterat kön (Verksamhetsmål 2013-2016, Uppdrag och budget 2014 [VUB], MDH, 2013, s.12). Den enda styrning med ett uttalat mål, som riktas till akademierna, är den om könsfördelning. I övrigt finns inga formulerade mål när det gäller breddad rekrytering. I instruktion för akademiernas verksamhetsplaner 2014 står att det är obligatoriskt för akademierna att ta med sådant som listats under varje rubrik. Under rubriken rekrytering listas: Åtgärder som akademin planerar under 2014 för att nå examensmål, öka antal behöriga förstahandssökande per plats, verka för breddad rekrytering och jämn könsfördelning. (VUB, MDH, 2013, s.46, bilaga 2). En definition av breddad rekrytering saknas i detta dokument. En genomgång av akademiernas verksamhetsplaner för 2014, samt akademiernas studentrekryteringsplan alternativt kommunikationsplan visar att det finns väldigt få konkreta mål och i princip inga åtgärder formulerade gällande breddad rekrytering i vår grundutbildning. Naturligtvis är det inte så att det enda som görs i en organisation är det som har formulerats i en plan. Däremot ger den tydliga frånvaron av i skrift formulerade mål och åtgärder, samt de samtal arbetsgruppen har fört med nyckelpersoner på akademierna, en bild av att det finns behov av ett tydligare formulerat uppdrag, kunskaper om samt stöd i hur akademierna kan arbeta med breddad rekrytering (inklusive breddat deltagande). I högskolans likabehandlingsplan 2014 återges, de tidigare nämnda, kvantitativa jämställdhetsmålen för högskolans rekrytering av studenter och anställda som finns i VUB (Likabehandlingsplan, MDH, 2014). I likabehandlingsplanen finns ytterligare mål som rör breddad rekrytering enligt följande:
Mål: Rekrytering av medarbetare och studenter sker på ett sådant sätt att det främjar mångfald. Vid ojämn könsfördelning anstränger sig arbetsgivaren för att få sökande av det underrepresenterade könet vid nyanställning. 4 (27) Åtgärder: Tydliggöra karriär- och utvecklingsvägar. Utbildning av rekryteringskommittén och personalhandläggare. En särskild plan för breddad rekrytering avseende studenter upprättas årligen. Ansvarig: Personalchef och styrgruppen för studentrekrytering. (Likabehandlingsplan, MDH, 2014, s. 5). Mål: Att det finns kunskap och kompetens i likabehandlingsfrågor på alla akademier, förvaltningen och biblioteket. De högskolepedagogiska kurser som ges via PIL innehåller moment som ger medarbetare tillfälle att utveckla kunskaper relevanta för bemötande och undervisning kopplat till likabehandling. Ansvarig: Styrgruppen för PIL. (Likabehandlingsplan, MDH, s. 3). Nulägesanalys nyckeltal/jämförelsetal De flesta av nyckeltalen är hämtade från Universitetskanslersämbetets (UKÄ) årsredovisning för 2013, delen nyckeltalsrapport, som redovisar nyckeltal för samtliga lärosäten i Sverige (Universitetskanslersämbetet [UKÄ], 2013). Dessa nyckeltal omnämns ibland i relation till MDH:s jämförelselärosäten, som är Blekinge högskola, Malmö högskola, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Skövde, Södertörns högskola, Karlstads universitet samt Örebro Universitet. Studenter med utländsk bakgrund MDH återspeglar mångfalden i det svenska samhället väl, med liten överrepresentation, när det gäller utländsk bakgrund. MDH har jämförelsetalet 1,1 för utländsk bakgrund. Jämförelsetalet visar andelen med utländsk bakgrund bland högskolenybörjarna läsåret 2011/12 (i ålder < 65 år) vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med utländsk bakgrund skulle ha varit om utländsk bakgrund inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. (UKÄ, 2013, s.107) Social bakgrund MDH återspeglar inte helt det svenska samhället på denna punkt. För andel studenter med högskoleutbildade föräldrar, den sociala bakgrunden, har MDH jämförelsetalet 1,3, det vill säga en viss överrepresentation av personer som har föräldrar som är högskoleutbildade. Detta är dock inget ovanligt för MDH som lärosäte, utan snittet för våra jämförelselärosäten är också 1,3.
Jämförelsetalet visar andelen med högutbildade föräldrar bland högskolenybörjarna läsåret 2011/12 (upp till och med 34 års ålder) vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med högutbildade föräldrar skulle ha varit om föräldrars utbildning inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. (UKÄ, 2013, s. 107) 5 (27) Kön MDH ligger kraftigt under snittet för våra jämförelselärosäten när det gäller kurser med jämn könsfördelning. Andelen studenter på kurser med jämn könsfördelning är 20 procent på MDH. Jämförelselärosätenas medeltal är 25 procent. Det enda jämförelselärosätet som har ett lägre värde än MDH är Högskolan i Skövde på 16 procent (UKÄ, 2013). Ålder Att vara en direkt spegling av samhället inom denna kategori inte möjligt, då högskolestudier i det naturliga livsmönstret ofta läggs inom ett visst åldersspann. Istället kan man se om MDH:s studentpopulation jämfört med studentpopulationen som helhet i riket särskiljer sig. Medianålder för högskolenybörjarna i riket är 21,7 år och på MDH är dessa 21,8 (UKÄ, 2013). Detta innebär alltså att vi varken attraherar till större del yngre eller äldre studenter än vad som sker i riket totalt. Funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Här finns inga mättal. När det gäller studenter med funktionsnedsättningar som är i kontakt med STC:s verksamhet för studenter med funktionsnedsättningar, så uppger samordnaren att de är 550 studenter. Av dessa 550 är 202 studenter som genom samordnaren beretts tillgång till högskolans stödresurser (Andersson Angela, 2014). Breddat deltagande/genomströmning Det går inte att finna en jämförelsesiffra för breddat deltagande, utan nulägesanalysen utgår ifrån vår genomströmning, då ett breddat deltagande även återspeglas i ökad genomströmning. På MDH är procenten kvarvarande nybörjarstudenter år två 59 procent, vilket också är samma procentenhet som i riket totalt (UKÄ, 2013). Målet som anges i VUB 2014, för termin 3 är 80 procent och för termin 6 är målet 66 procent (VUB, MDH, 2014). Högskolans interna mål och mätningar utgår dock från mätningar på termin tre och sex och räknar även populationen på ett annat sätt än UKÄ. Detta gör att siffrorna inte blir direkt jämförbara. Högskolans nuvarande insatser för breddad rekrytering Stora delar av detta avsnitt baseras på den rapport som Julia McNamara genomfört för att kartlägga hur MDH arbetar med breddad rekrytering. Eventuella ändringar eller tillägg är för verksamheter som förändrats eller då behov av fördjupningar eller tillägg behövts. Samtidigt vill arbetsgruppen
poängtera att det fortfarande kan finnas insatser som kan inkluderas i arbetet för breddad rekrytering som vi inte känner till. 6 (27) Studenter med utländsk bakgrund Inga specifika insatser utöver de som nämns under generella insatser. Social bakgrund Central studievägledning Att möta presumtiva studenter är ett viktigt arbete för högskolans rekrytering och den centrala studievägledningen spelar här en nyckelroll. Enligt en av högskolans centrala studievägledare är breddad rekrytering en huvuduppgift. Dennes uppfattning är att majoriteten av de personer som söker upp studievägledningen kommer från studieovana hem. (McNamara, 2014, s.3) Studievägledningen ingår i såväl nationella som lokala nätverk. I dessa nätverk sker erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. På det lokala planet har STC en samordnande roll för studievägledarna vid lärosätet. Högskolan har även en samordnande roll, beträffande informationsutbyte, gentemot studievägledning i andra skolformer i D och U-län. Samarbete med folkhögskolor Den centrala studievägledningen samarbetar med folkhögskolor i Västmanlands och Södermanlands län och gör besök för att inspirera till högskolestudier. Genom medveten kontakt med folkhögskolor kan högskolan nå och påverka presumtiva studenter som av tradition kanske inte skulle söka sig till högre utbildning. (McNamara, 2014, s.3) Arbetsgruppen är av uppfattningen att denna verksamhet har minskat efter att projektet Bryggan avslutats. Kön Hello People och Hello World Hello People och Hello World är sommarpraktik för gymnasieungdomar med rekrytering i både Eskilstuna och Västerås. Idén är att på sikt motverka könssegregerade studieval genom att få deltagarna i projekten att reflektera över normer och utmana attityder till yrkesval (Hämeenniemi & Melin, 2013). Hello World med fokus på teknik har genomförts sedan sommaren 2009 och riktar sig till kvinnliga gymnasieelever. Hello People genomfördes första gången sommaren 2011, riktar sig till manliga gymnasieelever och fokuserar på hälsa, vård omsorg och nyligen även förskola. Hello-projekten har under 2013 utvärderats (Gustafsson, 2013). Utvärderaren efterlyser dels en tydlig budget och mätbara mål, dels en långsiktighet och ett sammanhang tillsammans med andra aktiviteter för breddad rekrytering. Både Hello People och Hello World har uppmärksammats i lokala medier. Enligt högskolans mångfaldsstrateg har intresse för Hello People även visats från Sveriges kommuner och landsting (SKL), Eskilstuna kommun
och Västerås stad, som vill lära sig mer om projektet och diskutera en utveckling av samarbetet. (McNamara, 2014, s. 4) 7 (27) Mentorskapsprogram Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL) har formulerat ett mål om att starta ett mentorskapsprogram (Verksamhetsplan Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande [MKL], 2014). Tanken är att detta mentorsprojekt ska startas i samverkan med förskollärare i regionens förskolor och syfta till att få fler män att söka och slutföra sin utbildning i förskollärarprogrammet. Ett samarbete har påbörjats med nätverket Män i förskolan som har funnits i Eskilstuna kommun under ett flertal år. Nätverket anordnar i maj 2014 en fortbildningsdag för personal inom förskolan dit högskolans lärare och manliga förskollärarstudenter är inbjudna. Dagen har inriktningen jämställdhet i förskolan och normkritik och föreläser gör Mia Heikkilä och Marika Hämeenniemi, MDH. Nätverk för kvinnliga studenter Akademin för Ekonomi, samhälle och teknik (EST) anger att ekonomiutbildningarna uppnår målen om könsfördelning, men inom teknikområdet har de för få kvinnliga studenter. En åtgärd som är planerad för 2014 är att skapa ett nätverk genom att bjuda in kvinnliga gymnasieelever, studenter och alumner för erfarenhetsutbyte inom energiområdet. De planerar även en VIP-dag för tjejer inom energiteknik (Studentrekryteringsplan akademin för ekonomi, samhälle och teknik [EST], 2014). Genusperspektiv på datavetenskap På akademin för Innovation, design och teknik har under 2013, ett arbete med att integrera genusperspektiv i utbildningen pågått på avdelningen för datavetenskap. Arbetet planeras fortsätta under hösten 2014 inom ramen för en högskolepedagogisk kurs kallad Högskolepedagogiskt projekt. Ålder UMIL, Utbildning mitt i livet Den centrala studievägledningen anordnar informationsträffar på båda campusorterna med fokus på högskolestudier för personer som inte kommer direkt från gymnasiet. En önskan från studievägledningen finns om att kunna marknadsföra aktiviteten i större utsträckning än vad som görs idag. (McNamara, s3.) Behörighet genom reell kompetens som tas upp under avsnittet om utländsk bakgrund är även relevant för denna kategori. Funktionsnedsättning Service för studenter med funktionsnedsättning Högskolan arbetar aktivt med service för studenter med funktionsnedsättning, varav den största delen utgörs av studenter med dyslexi. Verksamheten för studenter med funktionsnedsättning, som bedrivs av 1,5 heltidsekvivalenter, är delaktig i studentrekryteringen och träffar presumtiva studenter på Högskoledagarna, samt deltar på den största rekryteringsmässan i Sverige, Saco studentmässa. Utöver detta finns även information om studier med funktionshinder i MDH:s programkatalog. Verksamheten är öppen för stu-
diebesök och har varje år flera möten med aktuella målgrupper, t.ex. skolor och grupper med specifika behov. Verksamheten är även ute och presenterar sig för högskolans arbetslag och informerar om hur vi bör arbeta med bemötande gentemot studenter med funktionsnedsättningar (Andersson Angela, 2014). 8 (27) Tillgänglig webbplats MDH arbetar just nu med ett projekt för att rätta till brister i webbens tillgänglighet, för personer med funktionsnedsättning, som framgått av en tillgänglighetsanalys gjord av företaget funka.nu. Projektet med att anpassa webben för att bli tillgänglig för personer med funktionsnedsättning beräknas vara färdigt till september 2014 (Hermansson Per-Arne, 2014). Religion Stilla rum På högskolans campus i Eskilstuna samt Västerås finns ett stilla rum, dit studenter som behöver ett lugnt utrymme kan dra sig undan för att till exempel be. Rummet är öppet för alla studenter oavsett tro eller livsåskådning. Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Deltagande i Pride Högskolans deltar på Pridefestivalerna i Eskilstuna och Västerås. Detta syftar till att, inte minst inåt i organisationen, visa att vi som arbetsgivare och utbildningsanordnare står för mångfald och allas rätt att känna tillhörighet. Som det har sett ut hittills har Sektionen för kommunikation och externa relationer stått för större delen av planering och genomförande när det gäller medverkan i Västerås Pride, det finns upptaget i studentrekryteringsplanen och finansieras helt av denna budget. Anledningen till detta är att Västerås Pride är en del av Västerås Cityfestival där det finns en tradition att sedan många år tillbaka delta ur ett rekryteringssammanhang. Deltagandet i Spring Pride Eskilstuna genomförs i samverkan med Eskilstuna kommun, Länsstyrelsen Sörmland samt Polismyndigheten i Sörmland. Samma grupp har tidigare år haft tältsamverkan på Stockholm Pride. När det gäller detta deltagande utgår planering och finansiering från personalsektionen och arbetet leds av mångfaldsstrategen. Sektionen för kommunikation och externa relationer står för kostnaden för studentambassadörer och bidrar med utställningsmaterial. Breddat deltagande/genomströmning Akademiernas studievägledning Studievägledarna på högskolans akademier ger stöd till studenter när det gäller till exempel upplägg av studier, tillgodoräknande och studieuppehåll. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) betonas studievägledningens roll för breddad rekrytering och för att få studenter att faktiskt stanna kvar och slutföra sin utbildning vid högskolan. Akademi IDT beskriver till exempel att de kartlägger hur studenter kommer till programmen, undersöker deras förutsättningar, följer upp under studierna och tar reda på vart de tar vägen efter avslutad utbildning. (McNamara, 2014, s. 5)
Arbetsgruppen vill lägga till att uppföljning av studenter sker på samtliga akademier, men metoderna varierar och sammanställningar saknas ofta, både på akademinivå såväl som på central nivå. 9 (27) CeSAM Från och med 1 juli 2014 samlas två av högskolans verksamheter under CeSAM, KompetensCentrum för Studenter, Arbetsmarknad och Medarbetare. De verksamheter som kommer inkluderas i CeSAM är KLOK och PIL. KLOK är kompetensstöd för studenter genom kurser inom studieteknik, skrivande, informationssökning och karriär samt genom KLOK-verkstan, en studieverkstad där studenterna kan få hjälp med engelska, matematik, skrivsupport på svenska och engelska samt karriärvägledning. KLOK utvärderades under hösten 2013 med resultatet att verksamheten troligen påverkar genomströmningen positivt men att det är svårt att uppskatta hur mycket (Lostelius, 2013). PIL står för Pedagogik, IKT och lärande, och erbjuder högskolepedagogiska kurser och seminarier för högskolans lärare. Flera av kurserna innehåller inslag med fokus på till exempel etnicitet, klass och kön med utgångspunkt i likabehandlingsfrågor och breddad rekrytering. Inom CeSAM ska dessa verksamheter fortsätta med undantag för Karriärvägledningen som läggs ner, samt matematikstödet som ska hanteras genom ett riktat uppdrag till UKK. Målbilden för CeSAM är: Samtliga lärare vid MDH ska ha en hög pedagogisk kompetens som präglas av ett reflekterat förhållningssätt till lärande inom högre utbildning, vara väl förankrade i pedagogisk och didaktisk teori och forskning, samt ha en god förmåga att använda sig av modern pedagogisk teknik. Samtliga studenter vid MDH ska erbjudas stöd i studieteknik och akademiskt skrivande under hela sin utbildning i syfte att nå goda studieresultat som förberedelse för sin yrkeskarriär, öka deras möjlighet att uppnå en examen säkra en hög kvalitet på deras examensarbeten. (Rektorsbeslut 2014-03-25, MDH) För CeSAM ska en styrgrupp tillsättas. Styrgruppens ansvar och uppdrag inkluderar: - att ansvara för CeSAM:s långsiktiga inriktning. - att årligen och inom den ordinarie budgetprocessen lämna förslag till uppdrag och budget för CeSAM. - att årligen följa upp CeSAM:s verksamhet och återrapportera till rektor - att ansvara för att effekter av matematikstödet, till exempel i form av ökad genomströmning, följs upp. (Rektorsbeslut 2014-03-25, MDH) Studenthälsan Målet med studenthälsans verksamhet är att främja studenternas psykiska, fysiska och sociala hälsa, för att förebygga avhopp. Studenthälsan arbetar
med hälsoinriktade samtal, psykosocialt behandlingsarbete, råd och stöd, våga tala- kurser, fadderutbildning, alkohol- och drogpreventivt arbete. De erbjuder även stöd till akademierna i vissa frågor samt grupphandledning för kårstyrelsen (Verksamhetsplan Studentcentrum [STC], MDH, 2014). I fadderutbildningen ingår ett utbildningspass gällande tillgänglighet ur funktionshinderperspektiv samt ett pass om diskriminering, trakasserier och likabehandling. 10 (27) Projektgrupp för att minska studentavhoppen Studentcentrum har som mål i sin verksamhetsplan för 2014 att minska studentavhoppen och starta en projektgrupp för detta. Projektgruppen ska processa fler idéer kring att förebygga studenters avhopp från studier (Verksamhetsplan STC, MDH, 2014). Välkomstinformation Välkomstinformationen har upplevts som bristfällig för de som blivit antagna till studier på MDH. STC arbetar därför tillsammans med KOM för att utveckla informationen vid antagning samt introduktion. Detta sker bland annat genom att: en specifik webbsida med information till nya studenter har utvecklats säkerställande av att de antagna får korrekt information fysiska antagningsutskick ett välkomstblock innehållande information om högskolans service och tjänster förbättringar av introduktionstimmen för de nya studenterna Generella insatser som anses öka bredden/mångfalden Behörighet genom reell kompetens Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighet till högskolan genom formella meriter, kan istället uppfylla kraven genom reell kompetens. Reell kompetens innefattar till exempel arbetslivserfarenhet, föreningsliv eller fortbildning. Här finns möjlighet att nå exempelvis äldre personer utan grundläggande behörighet, men med lång arbetslivserfarenhet. (McNamara, 2014, s. 4) På högskolan har vi ett systematiserat tillvägagångssätt för att arbeta med ansökningar för behörighet genom reell kompetens. Det finns inga aktiva åtgärder eller insatser för att öka antalet personer som söker genom reell kompetens (Sikström Karin, 2014). Medveten kommunikation Att kommunicera på ett medvetet sätt för att tilltala även underrepresenterade grupper är viktigt och kommunikationssektionen arbetar aktivt med detta tillsammans med akademierna, både i tryck av till exempel utbildningskatalogen och i utbildningsinformation på webben. Till exempel beskriver akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) att de arbetar aktivt med att synliggöra manliga studenter vid lärarprogram och förskollärarprogram på högskolans webbplats, samt an-
vända manliga ambassadörer vid rekryteringsaktiviteter. På motsvarande sätt har akademin för innovation, design och teknik (IDT) arbetat med att återspegla både manliga och kvinnliga studenter i trycksaker för presumtiva studenter. IDT har tillsammans med akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) tagit fram en särskild folder för marknadsföring av teknikutbildningar, som också har granskats av högskolan mångfaldsstrateg. (McNamara s.4) 11 (27) Naturvetenskapligt/tekniskt basår Basåret är en ettårig utbildning som ger behörighet och platsgaranti till samtliga ingenjörsprogram på MDH, samt en introduktion till högskolestudier. Utbildningen vänder sig till den som är intresserad av att läsa naturvetenskap och teknik på högskolan, men saknar gymnasiebehörighet i fysik, kemi och matematik. (McNamara, 2014) Benchmarking Benchmarkingen har utgått ifrån Mälardalens högskolas jämförelselärosäten, Blekinge högskola, Malmö högskola, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Skövde, Södertörns högskola, Karlstads universitet samt Örebro Universitet. Endast ett lärosäte, Karlstads universitet, hade en aktuell strategi för breddad rekrytering. För övriga lärosäten har benchmarkingen utgått ifrån en tidigare period, då deras insatser fortfarande kan ha relevans för att lära sig av goda exempel. Malmö högskola och Södertörns högskola omnämner bara i korthet breddad rekrytering i sin strategiska plan respektive likabehandlingsplan, inga specifika åtgärder omnämns och de är därför inte inräknade i benchmarkingen, inte heller Högskolan i Jönköping är inräknad då de inte hade någon plan för breddad rekrytering. Nedan ges en översikt av de insatser som lärosätena genomfört. Insatser som endast ökar rekryteringen i helhet är inte omnämnda i benchmarkingen. Utländsk bakgrund Riktade insatser mot stadsdelar som är invandrartäta genom samarbeten med skolor i dessa stadsdelar. Riktade insatser mot flyktingar och invandrare. Aktivt arbete med att öka valideringsärenden och reell kompetens. Informationsmaterial på lättförstådd svenska samt andra språk för mässor och besök. Social bakgrund Information på orter med låg övergång till högre studier samt inbjudan till upprepade studiebesök för dessa. 1 Kortare utbildningar, basår, collegeår, preparandkurser. 2 1 För till exempel Karlstads Universitet har detta bevisats ge bra utfall (Handlingsplan för breddad rekrytering 2012-2014, Karlstads Universitet).
Tydligt visa och arbeta för nära anknytning till arbetsmarknaden. 3 12 (27) Kön Nätverk för kvinnor på ingenjörsutbildningar samt IT-utbildningar. Lyfta framgångsrika kvinnor i marknadsföringen av de mansdominerande programmen. Män genomför de välkomnande samtalen vid antagningsbeskeden för de kvinnodominerade programmen. I rekryteringsmaterial väljs bilder ur bland annat genusperspektiv. Handlingsplan för program med snedrekrytering. Förlängning av introduktionen för kvinnor på dataspelsprogrammen. Manligt nätverk för lärarstudenter. Inrättande av program som blandar teknik och humanvetenskap. 4 Funktionsnedsättning Tillgänglighetsanpassad webbplats. Studentservice samt information i form av samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Ålder Satsningar mot varslade. En ökning av valideringsärenden samt reell kompetens, som nämns under utländsk bakgrund, kan även ses påverka rekryteringen från äldre målgrupper då de i större utsträckning bör ha tillgodogjort sig grunder för reell kompetens. Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Information om studentförening för HBTQ i relevant informationsmaterial. Religion Inga specifika insatser utöver de generella. Genomströmning Språkstöd, writing center, matematikstöd, förstärkt studievägledning och socialt stöd (mentorskap). Identifiering av studenter i början av terminen genom en enkät som uppmärksammar behov av extra hjälp. Systematisering av uppföljningsverksamheten för att öka stödet och öka beredskapen för tidiga stödåtgärder. 2 Detta baserar sig på att personer som inte har föräldrar med akademisk bakgrund i större omfattning söker sig till kortare utbildningar (HSV, 2009). 3 Detta baserar sig på att personer som inte har föräldrar med akademisk bakgrund i större omfattning söker sig till utbildningar som har tydlig arbetslivsanknytning (HSV, 2007). 4 Med utgångspunkt i att detta borde attrahera fler kvinnor.
Förbättring av välkomstinformationen, t.ex. specifik webbplats som guidar besökaren genom sin första tid på lärosätet. 13 (27) Generella insatser som anses öka bredden/mångfalden Flexibelt lärande, t.ex. via webb eller lärcentra. Uppdragsutbildning, då de som inte har formell behörighet får en möjlighet till högskolepoäng. Medverkan på event och på mötesplatser där chansen finns att träffa människor som kanske inte annars skulle ha kontaktat lärosätet. Utveckla lärarnätverken mellan högstadie- gymnasie- och universitetslärare samt anordna samverkansdagar för dessa. Medveten kommunikation, att i marknadsföringen presentera en stor variation och bredd och lyfta förebilder som inte står för stereotypa utbildnings- och yrkesval. Externfinansierade projekt, som på olika sätt ska skapa ett intresse för vidare studier (ofta inom ett specifikt område), exempel: Teknikåttan, Sommarforskarskolan, APU, Energiutmaningen, Barnens universitet, Kunskapsgatan, Forskarfredag. Informationsinsatser mot elever redan i grundskolan Öka engagemang och kunskap om breddad rekrytering bland personalen Sammanfattning Benchmarking Benchmarkingen visar att lärosätena har jobbat med både breddat deltagande - insatser för att öka och underlätta genomströmningen, och uppsökande rekryteringsarbete som är riktat mot specifika underrepresenterade grupper. Dock upplevs få av insatserna som långsiktiga, men eftersom strategierna som benchmarkingen baseras på gäller för en kortare period så kan det mycket väl vara så att långsiktigheten i arbetet inte framgår även om insatserna i sig är planerade för ett långsiktigt arbete. Många insatser visar också ett behov av ett arbete med uppföljningar och utvärderingar av studenternas studieresultat och erfarenheter, till exempel som insatser redan vid första terminsstarten med en enkät för att fånga upp studenter med specifika behov. Arbetsmarknadsrelevansen och kopplingen till arbetslivet är också återkommande i benchmarkingen. Gällande samverkan mellan utbildningssamordnare på olika nivåer så sker detta mot flera av de definierade målgrupperna, t.ex. för utländsk bakgrund och social bakgrund, men också som en generell insats för bredda rekryteringen. Omvärldsanalys gällande könsbundna utbildningsval Det märks att det pågår en tekniksatsning runt om i landet då det är lätt att få fram information om olika projekt som drivs för att främja ungas, och framför allt, tjejers teknikintresse. Det görs en hel del på lärosäten runt om i landet. Både företag och privatpersoner som ser bristen av tjejer i teknikutbildningar och teknikyrken har försökt uppmärksamma problemet genom diverse projekt. Arbetsgruppens uppfattning är att det däremot drivs väldigt få projekt för att öka killars intresse för vårdyrken och läraryrken.
Teknikerjakten Teknikerjakten är ett stort och omfattande projekt som involverar många aktörer. Projektet är en storsatsning och hittills har det betalats ut flera miljoner kronor för att främja teknikintresset bland unga. Teknikerjakten i Falun/Borlänge är ett samarbetsprojekt mellan Högskolan Dalarna, Borlänge kommun och Falu kommun. Teknikerjakten i Karlstad är ett samarbete mellan Karlstads universitet, skolorna i Värmland, från förskolan till gymnasiet, och näringslivet i regionen. Teknikerjakten i Gävle är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Gävle och Älvkarleby kommun och näringslivet i kommunen. Sammanlagt genomförs flera hundra projekt inom Teknikerjakten för att öka intresset för teknik. En del av projekten är till för att öka tjejers intresse för teknik, få in fler studenter på naturvetenskapliga- och tekniska program. Projekten jobbar också med andra mål, som att få fler unga att intressera sig för att studera vidare men att också göra det på högskolorna i hemkommunerna. E J Ljungbergs utbildningsfond är den gemensamma aktören för hela Teknikerjakten som bidrar finansiellt för alla projekten. 14 (27) Womengineer Womengineer grundades 2008 av två tjejer inom Industriell ekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, eftersom de ansåg att det fanns för få kvinnliga förebilder som kunde inspirera dagens unga tjejer till att satsa på en teknisk utbildning. Få tjejer vet vad det betyder, eller har en felaktig bild, av vad det innebär att vara ingenjör. Womengineer anordnar bland annat IGEday (Introduce a Girl to Engineering day). Det är ett initiativ från kvinnliga ingenjörer och ingenjörsstudenter för att öka intresset för teknik och ingenjörskap bland unga tjejer. Företag, organisationer och högskolor uppmuntras att delta på denna dag, där de har chansen att arrangera aktiviteter och bjuda in unga tjejer, för att ge dem en inblick i hur det är att jobba som ingenjör och med teknik. Företag som ställde upp på IGEday 2014 var bland annat SAS Institute, Ericsson, Google Sverige, IBM, Microsoft och SAAB (Womengineer, 2014). Quintekdagarna Tekniska högskolan vid Linköpings universitet anordnar varje termin Quintekdagarna för tjejer i årskurs 3 på gymnasiets naturvetar- och teknikprogram. Aktiviteterna pågår under 3 dagar och fungerar som en introduktion till studier i teknik och naturvetenskap. Gymnasietjejerna får en chans att se hur det är att studera vid universitetet, få reda på vad man kan jobba med efter utbildningen och träffa kvinnliga studenter från tekniska högskolan. Under Quintekdagarna får tjejer prova på experiment och laborationer, träffa teknologer som läser på högskolan, besöka företag inom teknikbranschen, träffa färdiga ingenjörer/naturvetare och få information och presentation av högskolans utbildningar. För att riktigt få känna på studentlivet får besökande tjejer bo hos kvinnliga teknologer under dagarna. Det finns 60 platser till Quintekdagarna per termin. Matematik- och NO-lärare samt studievägledare från deltagande gymnasieskolor är inbjudna att följa med på dagarna (Linköpings Universitet, 2014). Utvärderingar visar att deltagarna är positiva till verksamheten men det finns inga siffror som visar på att Quin-
tekdagarna har lett till ett större söktryck från tjejer. En förklaring tros vara den relativt begränsade mängden deltagare vid varje tillfälle och det kan även vara så att de som väljer att åka på Quintekdagarna mer eller mindre redan har bestämt sig för att söka vidare (Sethson Sara, 2014). 15 (27) Flickor på Teknis Lunds Tekniska Högskola (LTH) har ett projekt som heter Flickor på Teknis. Projektet riktar sig till tjejer på gymnasiets tekniska- och naturvetenskapliga program i årskurs 2. Under 2 dagar får tjejerna en inblick i hur det är att studera på en teknisk högskola och de får information om studier och utbildningsprogram. På dagarna bjuds det på föreläsningar och laborationer. Kvinnliga faddrar som studerar på LTH tar hand om tjejerna. Tjejerna bor under dessa 2 dagar hos faddrarna, LTH står för mat och logi. År 2014 hade projektet samarbetspartners som PEAB, Skanska, Tetra Pak och Sony. Även professorer, utbildningsansvariga och företagsrepresentanter deltar. (Lunds Tekniska Högskola, 2014) Det gjordes en utvärdering sommaren 2013 som visade att projektet påverkar söktrycket men dock inte i lika stor omfattning som de hoppats på. Speciellt skulle de vilja öka kvoten tjejer till programmen elektroteknik, datateknik, teknik fysik där det står ganska still. De tekniska utbildningarna har haft ett stort söktryck under flera år nu, men när det gäller tjejer så håller sig söktalen runt 30 % och har gjort så under flera år (Ryderheim Bodil, 2014). Nationell strategi för fler män i förskolan Sveriges kommuner och landsting planerar ett tvåårigt projekt som syftar till en nationell strategi för män i förskolan. SKL har valt ut 6 städer i landet, varav Eskilstuna är en, och planerar att samverka med ett lärosäte och har därför haft kontakt med UKK. Tanken är att det ska genomföras träffar för erfarenhetsutbyten och föreläsningar (Sandberg Anette, 2014). Mia Heikkilä, lektor på UKK, har fått i uppdrag av Skolverket att genomföra en studie rörande män i förskolan. Heikkilä ska intervjua manliga förskollärarstudenter vid MDH samt Umeå universitet och Christian Eidevald genomför parallellt en studie som fokuserar på manliga förskollärare. Denna forskning syftar till att ge kunskap som kan leda till att vi kan öka andelen manliga förskollärare i svensk förskola. Skolverket kommer att under hösten 2014 och våren 2015 genomföra fyra regionala konferenser för att sprida forskningsresultaten och samverka kring frågan om män i förskolan (Heikkilä Mia, 2014). Högskoleverkets rapporter om breddad rekrytering I följande avsnitt sammanfattas två rapporter utgivna av Högskoleverket (HSV), den ena från 2007 är en utvärdering av arbetet med breddad rekrytering till universitet och högskolor, och den andra från 2009 är en uppföljning av det arbete som gjorts på landets lärosäten. HSV skriver om mångfald som en förutsättning för kvalitet i den moderna högskolan och trycker på att arbetet med breddad rekrytering behöver flytta fokus från rekryteringsprocessen och istället koncentrera sig på att öka den
faktiska mångfalden i studenters deltagande och i genomströmningen. Kvalitetsaspekten ligger i att breddad rekrytering och breddad genomströmning kan möjliggöra en större mångfald av perspektiv och erfarenheter på våra lärosäten, samt i att vi verkligen rekryterar de bäst lämpade studenterna oavsett bakgrund (Högskoleverket [HSV], 2007). 16 (27) HSV anser att verksamhet som är tillgänglig för alla studenter är att föredra framför särskild verksamhet för särskilda grupper. Som exempel tar de upp studentmottagande och resurser för lärande. Samtidigt skriver de att resurser behöver utgå från individers behov och att effektiv breddad rekrytering kräver tydliga skräddarsydda åtgärder för att motverka de hinder som finns för respektive målgrupp. Arbetet med breddad rekrytering behöver enligt HSV utgöras av en kombination av åtgärder som genomförs systematiskt och långsiktigt. Lärosätena behöver samarbeta med kommunerna och bevaka utbildningsbehoven, satsa på medveten kommunikation och marknadsföring, utveckla studie- och karriärvägledning, utnyttja tillträdessystemet mer optimalt, ha god introduktion av studenter och ständigt arbeta med pedagogiken. (HSV, 2007). Sammanfattningsvis gör HSV bedömningen att det behövs: Utvecklade uppföljningar och utvärderingar av rekryteringsverksamheten samt studenternas studieresultat och erfarenheter. En tydlig arbetsmarknadsrelevans och koppling till arbetslivet. Samverkan mellan utbildningsanordnare på olika nivåer. Det generella uppdraget om breddad rekrytering bör ersättas av mångfaldsmål utifrån det egna lärosätets situation. Målen bör inriktas mer mot genomströmning och deltagande än enbart rekrytering. (HSV, 2007, s. 8) Högskoleverket skriver om vikten av att högskolan arbetar med frågor om kulturella, studiesociala och pedagogiska mönster som eventuellt hindrar individer från underrepresenterade grupper att fullfölja sina studier. Här handlar det om att ha fokus på breddat deltagande och fullföljande snarare än rekryteringen i sig (HSV, 2007). HSV konstaterar att regeringsuppdraget att arbeta med breddad rekrytering har varit vagt utformat. Det har saknats en specificering av vilka aspekter av breddad rekrytering som lärosätena förväntas arbeta med och detta avspeglar sig i hur arbetet har bedrivits. I denna nationella uppföljning av arbetet med breddad rekrytering som HSV har gjort, ger de en samlad bild av åtgärder och måluppfyllelse. Högskoleverket uttalar sig även om vad de anser vara kännetecknande för framgångsrika verksamheter vilket kan sammanfattas som: breddat deltagande, uppsökande rekryteringsarbete och långsiktigt arbete. (HSV, 2009) Breddat deltagande innebär enligt HSV att inte enbart fokusera på rekrytering utan att även satsa på ett helhetstänkande som handlar om undervisningsformer, stödåtgärder, examen och uppföljning. Uppsökande rekryte-
ringsarbete handlar om att satsa på att söka upp och aktivt bearbeta underrepresenterade grupper i syfte att etablera intresse och öka kunskaperna om möjligheterna med högre utbildning. Här refereras till exempelvis långtgående samarbeten med gymnasieskolor som har låg övergång till högre utbildning. Det ges även exempel på studentambassadörsverksamhet som bygger på att studenter som själva representerar underrepresenterade grupper arbetar med att informera och att försöka etablera ett intresse för studier. Långsiktigt arbete utifrån en tydlig strategi och målsättningar är att föredra framför tidsavgränsade projekt. Det är av vikt att arbetet integreras i den reguljära verksamheten för att kunna uppnå resultat på sikt (HSV, 2009). 17 (27) Arbetet med breddad rekrytering måste bedrivas långsiktigt, och eventuella effekter kan dröja i åtskilliga år. Dessutom är rekryteringen i högsta grad omvärldsberoende. Vad som framför allt behövs i ett långt perspektiv är en tydligt utstakad väg mot en förändring av traditionella rekryteringsmönster. ( HSV, 2007, s. 24) UHR Den 31 december 2012 lades Högskoleverket, Internationella programkontoret, och Verket för högskoleservice ner och istället flyttades verksamheten till två nya myndigheter: Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Universitets- och högskolerådet (UHR). UHR har som en del av sitt uppdrag att arbeta främjande, och därmed stödja högskolornas arbete inom området, likabehandling och breddad rekrytering (Universitets- och högskolerådet [UHR], 2014a) UHR arbetar just nu med att ta fram en strategi för myndighetens arbete med breddad rekrytering och minskad diskriminering inom högre utbildning. I det arbetet ingår att formulera en definition av vad UHR menar med breddad rekrytering. Klart är dock redan att de kommer att inkludera alla diskrimineringsgrunder. UHR kommer att hantera det praktiskt genom att diskutera såväl breddad rekrytering som breddat deltagande. I breddat deltagande får man med alla diskrimineringsgrunderna, när studenterna väl finns på högskolan, vad möts de av då, hur arbetar lärosätena med att få alla studenter att känna sig välkomna och inkluderade osv. UHR anordnande i november 2013 en konferens kallad Kvalitetsdrivet 2013 där temat var Breddad rekrytering, ökat internationellt samarbete och utbyte samt likabehandling driver det kvalitet framåt och får vi en bättre utbildning för alla med de insatserna? På nästa konferens Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering och sen då? fortsätter de diskussioner som påbörjats förra året. Breddad rekrytering och breddat deltagande kommer att vara huvudfokus för den kommande konferensen (Hellgren Carina, 2014). Utbildningens innehåll och organisering Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) skriver i sitt slutbetänkande att det finns behov av nya bredare arbetssätt för att bryta könsbundna utbildningsval. De könsbundna valen är ett problem på många nivåer och högskolan har begränsade möjligheter att påverka utbildningsval vid rekryteringstillfället. Icke desto mindre finns stora möjligheter att utveckla arbetet
på området (Statens offentliga utredningar [SOU], 2011:1). DJ gör bedömningen att lärosätena bör ge arbetet för att bryta könsbundna utbildningsval en bredare inriktning och koppla det till utbildningens innehåll och organisering samt akademins funktionssätt i stort (SOU, s.186). DJ skriver även att lärosätena bör prioritera utvecklingen och samordningen av den högskolepedagogiska verksamheten samt säkerställa att den inkluderar adekvata kunskaper om jämställdhet och genus (SOU, s.186). 18 (27) UHR har på uppdrag av regeringen tagit emot slutredovisningar av de projekt som fått stöd av DJ och har analyserat och samlat erfarenheterna av projekten i en rapport kallad Jämställdhet i högskolan ska den nu ordnas en gång för alla? I rapporten skriver UHR att lärosätena, för att bryta könssegregeringen, bör arbeta på djupet med att analysera sina utbildningar. De menar att vi bör fokusera på hur våra utbildningar organiseras, studenternas upplevelser av utbildningarna, samt hur karriärvägarna ser ut. De lyfter vikten av att kvinnor som män ska kunna identifiera sig med både studenter på utbildningarna samt de som arbetar i yrket. (UHR, 2014b) Förslag på strategiska insatser, mål och fokusområden för Breddad Rekrytering på MDH 2014-2016 I följande avsnitt redogör vi för arbetsgruppens förslag på nya insatser samt vår syn på befintliga insatser och ger rekommendationer rörande dessa. Vi ger även förslag på målformuleringar, fokusområden samt ansvarsfördelning. Utländsk bakgrund Under perioden 2014-2016 föreslås inga extrainsatta insatser inom detta område eftersom högskolan representerar denna grupp väl. Inga specifika strategiska insatser förutom de nuvarande föreslås därför för perioden. Vid översynen 2016 bör dock MDH:s jämförelsetal ses över igen. Det är under perioden 2014-2016 fortfarande viktigt att fortsätta visa att MDH är en öppen högskola för alla, vilket kan uppnås bland annat genom medveten kommunikation och ett aktivt likabehandlingsarbete. Mål Bibehålla en bra spegling av samhället sett till studenter med utländsk bakgrund enligt UKÄ:s nyckeltalsrapport. Social bakgrund Högskolan speglar inte samhället på denna punkt, insatser behöver därför genomföras för att få fler personer med föräldrar utan akademisk bakgrund att söka sig till högskolan. Befintliga insatser som central studievägledning och samarbete med folkhögskolor bör fortsätta och utvecklas enligt förslagen om strategiska insatser under generella insatser. Mål Att högskolans nyckeltal för social bakgrund, i UKÄ:s nyckeltalrapport, närmar sig en balanserad nivå, det vill säga nyckeltal 1.
Strategiska insatser Studentrekryteringen på Sektionen för kommunikation och externa relationer får i uppgift att för rekryteringsplanerna 2014-2016 ta särskild hänsyn till hur de olika rekryteringsinsatserna som genomförs kan riktas ytterligare mot personer med föräldrar utan akademisk bakgrund, med utgångspunkt i denna rapport. Styrgruppen för studentrekrytering ansvarar för att det varje år införs specifika insatser för denna grupp samt återrapporterar vilka insatser som gjorts och deras resultat till Arbetsgruppen för breddad rekrytering 5. Som underlag för vilka regioner som högskolan bör arbeta med kan UKÄ:s läns- och kommunsuppdelade rapport kring övergång till vidare studier användas. Arbeta för att upprätthålla studenternas anknytning till arbetsmarknaden under studietiden genom att utveckla studie- och karriärvägledning, detta i enlighet med rekommendationen från HSV (2007). Det är viktigt för studenterna att känna till hur man går till väga för att söka jobb, här spelar karriärvägledning en nyckelroll. Detta handlar även om att kunna visa den enskilde studentens egenskaper och hur den bäst nyttjar dessa i samhället och på arbetsmarknaden. Det har även framkommit i undersökningar (Ungdomsbarometern, 2014) att ungdomar vill utveckla jobbrelaterade egenskaper inför framtida karriärer. 19 (27) Kön Högskolan har långt kvar till att nå en jämn könsfördelning i våra utbildningar. Det mål vi har innebär att andelen studenter av underrepresenterat kön ska öka för samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40 %. Arbetsgruppen anser att målet är ospecifikt och att enbart eftersträva en ökning inte ger incitament att arbeta målmedvetet med frågan. Alla nuvarande insatser bedömer arbetsgruppen vara relevanta, men arbetsgruppen anser att akademierna kan ha stor nytta av att samarbeta över akademigränserna när det gäller den sneda könsfördelningen. Här delar UKK och HVV problemet med en underrepresentation av män i utbildningen, och IDT och EST har motsvarande problematik rörande en underrepresentation av kvinnor. Att samverka med externa parter är viktigt, då även dessa är i behov av att säkra sin rekrytering av kompetent personal för framtiden och det bör ligga lika mycket i deras som i högskolans intresse att verka för att framtidens arbetskraft utgörs av människor som speglar mångfald. I enlighet med DJ:s slutbetänkande (SOU, 2011:1) samt UHR:s rapport (2014) menar arbetsgruppen att arbetet med att bryta könsbundna utbildningsval behöver inriktas mer på våra utbildningars innehåll och organisering. För att kunna göra detta arbete är det troligt att akademierna behöver 5 Vi föreslår under avsnittet Breddat deltagande/genomströmning på s.22 i denna rapport att högskolan bör bilda en arbetsgrupp för breddad rekrytering.
kompetensutveckling i vad genusperspektiv innebär inom respektive ämnesområde. 20 (27) Mål Att samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40 % ökar sin andel studenter tillhörande denna grupp utifrån de mål programmen själva beslutat om. Strategiska insatser Akademierna tar fram specifika, kvantifierbara mål på programnivå för program där det underrepresenterade könet understiger 40 %. Studentrekryteringen på Sektionen för kommunikation och externa relationer får i uppdrag att i samverkan med IDT och EST finna en eller flera samarbetsarenor med extern part, exempelvis integreras i pågående samarbeten, för insatser för att öka intresset hos underrepresenterat kön. Dessa insatser kan ersätta de insatser som gått under namnet Hello World. För utbildningar med inriktning mot skola, vård och omsorg integrera, utveckla och genomföra insatser, som Hello People eller liknande, inom MKL, MKHV samt VKL. Ansvaret för att arbeta vidare med frågan bör läggas på akademiledningsnivå. Ålder Att vara en direkt spegling av samhället inom denna kategori är inte möjligt men sett till rikssnittet så särskiljer sig inte MDH på ålder för de som påbörjar sina studier, därför föreslås inga specifika strategiska insatser för perioden. Det är dock viktigt att vara en attraktiv högskola för studenter i alla åldrar. De insatser som görs idag är relevanta, där bland annat reell kompetens är viktigt för att äldre målgrupper kan valideras utifrån inhämtade kunskaper och färdigheter. Det är därför viktigt att upprätthålla god tillgång till information och individuell studievägledning för dessa, för att ha möjlighet att visa alternativa vägar till behörighet. Mål Inte hamna under rikssnittet i UKÄs nyckeltalsmätning, utan vara på samma eller högre nivå för ålder på de som påbörjar sina studier, jämfört med rikssnittet. Funktionsnedsättning Högskolans insatser som riktar sig till studenter med funktionsnedsättning anses relevanta. Däremot kan en eventuell förändring av lagstiftningen påverka hur högskolan arbetar med tillgänglighet för funktionsnedsättningar, vilket behöver utredas ytterligare. Regeringen föreslåratt bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar ska bli en ny form av diskriminering (Proposition 2013/14:198). Detta innebär att det är troligt att vi från januari 2015 har fått ökade krav på oss när det gäller att arbeta med tillgänglighet och att erbjuda studenter särskilt pedagogiskt stöd för överbrygga eller undanröja hinder i