Antagandehandling PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för TRAFIKPLATS BOTKYRKALEDEN / KATRINEBERGSVÄGEN Flemingsbergs kommundel Huddinge kommun Dp 10-C-1 Handlingar Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning 1. Planens syfte och bakgrund Syftet med detaljplanen är att reglera den nya trafikplatsen Botkyrkaleden/Katrinebergsvägen. Underlag för utformningen är Vägverkets arbetsplan för vägen som upprättas parallellt med denna plan. Nuvarande Glömstavägen har låg standard i förhållande till sin trafikuppgift. En förbättring har sedan länge varit önskvärd. En ny led, sk Botkyrkaleden, är redovisad i översiktsplanen för Huddinge ÖP 90, antagen i december 1990 av kommunfullmäktige. Ett nytt förslag, ÖP 2000, har varit utställd i oktober 2000 och kommer att antas under 2001 och redovisar även Botkyrkaleden. I den sk Dennisöverenskommelsen från 1991 angavs att Botkyrkaleden (Masmo-Flemingsberg) skall utföras med fyra körfält. Kommunfullmäktige har i beslut 1992-02-04 förordat dalgångens södra sida som läge för den nya leden. Vägverket har upprättat utredningsplan för vägen i detta läge. Byggnadsnämnden har i samband med beslut 1993-06-21 uttalat, att som inriktning för detaljplanearbetet skall trafikplatsen Botkyrkaleden/Katrinebergsvägen i princip utformas som en överliggande (planskild) cirkulationsplats. 1
Ett detaljplaneförslag, upprättat 1993, har varit föremål för plansamråd under december 1993 - februari 1994. Ett markägarsammanträde om Södertörnsleden i sin helhet hölls 1999-06-17. Vägverket ställde ut arbetsplanen för den nya trafikplatsen, vad gäller korsningen vid Huddingevägen, med tre olika alternativ i mars 2000. Ett beslut i Kommunfullmäktige togs i augusti 2000, där det bl a beslöts att: Alt. H förordas dvs, Vägverkets huvudförslag, som val av alternativ för Södertörnsleden. Flemingsbergsledens anslutning till Huddingevägen bibehålls. Glömstavägens anslutning till Huddingevägen antingen bibehålls eller ersätts med en anslutning till Storängsledens trafikplats och som finansieras inom projektet Södertörnsleden. För att inte ytterligare öka på problemen på Glömstavägen är det av stor vikt att Botkyrkaleden byggs i samma etapp som sträckan Gladökvarn- Flemingsberg. Att vid detaljplaneläggning av förbifarten järnväg/huddingeväg skall studeras om vägen kan förskjutas norrut och därmed finna ett möjligt läge som ger förutsättningar för en tunnel under järnväg/huddingeväg. Det schakt som då uppstår på Solgårdssidan kan täckas över på motsvarande sätt i Stuvsta. Ett förtydligat yttrande om Södertörnsleden togs av kommunstyrelsen den 24 september 2001. Den planerade Södertörnsleden ingår i en trafiköverenskommelse, det s k Dennispaketet, som innebär en satsning på trafiksystemet i länet fram till år 2005. Södertörnsleden ingår i Yttre Tvärleden och är uppdelad i två delar: Botkyrkaleden (aktuellt planområde) och Haningeleden. 2. Avvägning enligt miljöbalken 3 kapitlet Markanvändningen inom planområdet är förenlig med hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken. 3. Plandata 3.1 Läge, areal Planområdet är beläget i den västra delen av Huddinge kommun och omfattar del av föreslaget vägområde för den blivande Botkyrkaleden i Glömstadalgången samt dess anslutningar till Katrinebergsvägen mot Huddinge sjukhus respektive till Glömstavägen mot Glömsta-Vistaberg. 2
Området begränsas i norr av befintlig bebyggelse i Glömsta-Vistaberg, i söder av Glömstadalgångens sydsluttningar och i väster och öster av föreslagna rampanslutningar till trafikplatsen. Planområdet omfattar en areal av ca 10 hektar. 3.2 Markägoförhållanden Huddinge kommun äger i huvudsak all mark inom planområdet. Utmed Glömstavägen berörs privata fastigheterna Glömsta 4:49, 4:48, 5:27, 5:26 och 5:24. Jordbruksmarken är utarrenderad. 4. Kommunala planer och program 4.1 Översiktsplan Den nya översiktsplanen, ÖP 2000, har antagits den 17 december 2001. Planen redovisar vägreservat för Botkyrkaleden, för snabbspårväg samt ett kraftledningsreservat på 400 kv. Vägreservatet och kraftledningsreservatet anges som riksintresse. 4.2 Program Samråd om detaljplan för trafikplatsen ägde rum 1993-1994. Ett programsamråd om planens åtgärdspunkter och mål bedöms därför vara onödigt. 4.3 Detaljplaner För området gäller följande detaljplaner: Västra Flemingsberg IV (Katrinebergsvägen) 10-D-8, 1947-09-09 Kästa 1-D-12, 1990-03-08 5. Regionala och statliga intressen 5.1 Regionplan 2000 RUFS 2000 Regionplan 91 har ersatts av ett samrådsunderlag till ny Regionplan 2000 RUFS 2000. Den redovisar en utbyggnad av Södertörnsleden (Haningeleden och Botkyrkaleden) i enlighet med Dennisöverenskommelsen. Planen understryker ledens betydelse med hänsyn till Haninges koppling till Europanätet och utvecklingen vid Flemingsberg. Vägen är en primär länsväg. I Glömstadalsgången anges ett reservat för en 400 kv kraftledning som förbinder Bredäng-Masmo-Ekudden. Flemingsberg anges som ett regionalt utvecklingsområde. 3
5.2 Botkyrkaleden Botkyrkaleden är en del av Södertörnsleden som förbinder Huddingevägen- Flemingsberg med E4/E20 och bedöms vara av riksintresse. Väster om Masmo är leden redan utbyggd. Trafikalstringen till Huddinge sjukhus och Flemingsbergs station, trafikens fördelning på riksvägnätet samt det regionala vägnätet har studerats i utredningsplan för Botkyrkaleden sept. 1992. Till utredningsplanen finns särskilda trafikutredningar. I utredningsplanen för Botkyrkaleden föreslås vägen få fyra körfält och en bredd av 25 meter. I planen ingår utbyggnad av en planskild trafikplats vid Katrinebergsvägen inklusive separat gång- och cykelvägsförbindelse. 6. Befintliga förhållanden 6.1 Naturmiljö och friluftsliv Glömstadalen är en långsträckt uppodlad dalgång i öst-västlig riktning. I berört avsnitt har dalgången inga större naturvärden. Gång- och cykelvägar som passerar området har stort värde ur friluftssynpunkt. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 3.1 och 3.2. 6.2 Kulturmiljö och landskapsbild Odlingslandskapet präglar Glömstadalgången som i Huddinge kulturmiljöinventering 1989 (underlag till ÖP 90) är klassificerad som kulturlandskapsmiljö med så stora värden att särskilda restriktioner gäller för eventuella förändringar. Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar. Dalen utgör en serie vackra landskapsrum avgränsade i längsled av mindre höjder och skogsdungar. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 3.3 och 3.4. 6.3 Luft, mark och vatten De topografiska förhållandena i dalgången kan ge förutsättningar för sk kalluftsjöar med stillastående luft. Ett stort antal fastigheter utmed Glömstavägen är idag störda av trafikbuller. Dalgången domineras av lösa lerjordar utan genomgående torrskorpa. Mot dalsidorna grundar lerorna ut och blir fasta. På höjdsluttningarna går ställvis morän eller berg i dagen. Genom planområdet går ett dike som dels avvattnas via dagvattentunnel mot Albysjön, dels mot Orlången. Strax öster om den föreslagna trafikplatsen går vattendelaren. Grundvattentrycket i dalgången är högt och periodvis artetiskt. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 4.1 t o m 5.2. 6.4 Bebyggelse Planområdet är obebyggt. 4
6.5 Biltrafik Trafikmängden på Glömstavägen är idag ca 21 000 fordon per dygn på den mest belastade sträckan. Katrinebergsvägen betjänar 14 500 fordon per dygn. Övriga gatuanslutningar har relativt måttlig trafikbelastning. Framkomlighetsproblem för trafiken på Glömstavägen förekommer under toppbelastning morgon och kväll och antalet polisrapporterade olyckor är högre än normalt för en väg med denna standard. 6.6 Kollektivtrafik Glömstavägen och Katrinebergsvägen trafikeras av busslinjerna 712 och 740. Hållplatser med varierande standard finns utmed båda vägarna. 6.7 Gång- och cykeltrafik Längs Glömstavägen finns randbebyggelse som tillsammans med närliggande villaområden alstrar gång-, cykel- och mopedtrafik. Dessa trafikanter är separerade från övrig trafik på Glömstavägen. Gång- och cykelväg är utbyggd i dalgångens södra del, väster om Katrinebergsvägen. 6.8 Teknisk försörjning Inom och i omedelbar närhet av vägområdet finns vatten-, dagvatten- och avloppsledningar, fjärrvärmeledningar samt el- och teleledningar. 7. Planförslag 7.1 Naturmiljö och friluftsliv I anslutning till trafikplatsen mot Glömsta-Vistaberg förerslås landskapsplanteringar/naturmark. Mot Kästa, där Katrinebergsvägen ligger idag, föreslås terrängmodulering i kombination med landskapsplanteringar. Planteringar får på sikt bl a betydelse som visuell avskärmning. Den regionala cykelleden utmed dalgångens södra sida ansluts till den planskilda korsningen av Botkyrkaleden. Den går också under Katrinebergsvägen, för fortsatt utbyggnad öster ut mot Flemingsbergs gård. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 3.1 och 3.2. 7.2 Kulturmiljö och landskapsbild Botkyrkaleden med trafikplats tar odlad mark i anspråk samt kommer att förändra dalgångens rumsliga indelning. Landskapsplanteringar samt mjuka anpassningar av bankar och ramper avser dock dämpa effekterna. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 3.3 och 3.4. 7.3 Luft, mark och vatten Föreslagna landskapsplanteringar i anslutning till trafikplatsen kommer på sikt utöver betydelsen som visuell avskärmning, även att fungera som filter/luftrenare mot damm, sotpartiklar mm. Profilen på Botkyrkaleden har hållits så låg som möjligt i förhållande till de geotekniska, grundvattenmässiga och trafiktekniska förhållandena för att bl a minska bullret. 5
Vägen med trafikplats kommer att avvattnas mot Albysjön. Där så är möjligt infiltreras och fördröjs vägvattnet i dikena lokalt samt att det passerar flera mindre dammar, varav en belägen inom planområdet, för uppsamling av slam mm, för att inte öka belastningen på recipienten. Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen 4.1 t o m 5.2. Den nya trafikplatsen Botkyrkaleden / Katrinebergsvägen Källa: VBB 7.4 Bebyggelse Höjdförändringen av Glömstavägen kommer att medföra släntintrång på kvartersmark. Utfarter från fastigheterna bibehålles. Tre tomtutfarter som ligger i anslutning till korsningen med Kästavägen, sker på den i ett kortare avsnitt, förstärkta och extra breda GC-vägen. Utfarten sker där mot Kästavägen. Till delar sker så redan idag. 7.5 Biltrafik Botkyrkaleden ges dubbla 7.5 m breda körbanor, vardera med 2.0 m yttre vägrenar och 1.0 m inre vägrenar. Mittremsan föreslås bli 4.0 m bred. I denna placeras belysning och räcke. Totalt blir vägbredden 25 m. I planen ingår utbyggnad av planskild trafikplats vid Katrinebergsvägen samt ombyggnad av delar av Katrinebergsvägen och Glömstavägen med anslutningsvägar. Anslutningen av Grantorpsvägen till Katrinebergsvägen kommer att läggas om i ett sydligare läge för att skapa en fyrvägskorsning, mitt emot Kästadalsvägen. 7.6 Kollektivtrafik Ny snabbspårväg mellan Kungens kurva och Flemingsberg har åter aktualiserats. Den berör aktuellt område men planens utformning hindrar inte dess sträckning. 6
7.7 Gång- och cykeltrafik mm Gång- och cykeltrafiken korsar Botkyrkaleden på separat GC-bana i anslutning till den upphöjda cirkulationsplatsen. Separat GC-bana anläggs också utmed Glömstavägen inom planområdet. Den regionala cykelleden utmed dalgångens södra sida justeras något i sitt befintliga läge. Den ansluts för planskild korsning av Botkyrkaleden, men går också i tunnel under Katrinebergsvägen för fortsatt utbyggnad, men går öster ut mot Flemingsbergs gård och planskild gång- och cykelförbindelse över Botkyrkaleden mot Vistaskolan. 7.8 Teknisk försörjning Befintliga ledningar inom området förstärks, flyttas eller läggs om. 8. Administrativa frågor I genomförandebeskrivningen behandlas frågor om ansvarsfördelning, finansiering, och tidplan mm. Ekonomiska åtaganden mellan Vägverket och Huddinge kommun skall regleras i särskilt avtal. Detaljplanens genomförandetid är 15 år från den dag planen vinner laga kraft. 9. Medverkande Detaljplanearbetet leds av Miljö- och SamhällsByggnadsförvaltningens (MSB) planavdelning genom en projektgrupp. I projektgruppen har deltagit; Lars Nilsson, MSB-planavdelningen, projektledare Inger Forsberg, Näringslivs- och exploateringskontoret Lennart Lindgren, MSB-gatukontoret Lena Fyrvald, MSB-miljökontoret Kjell Thelander, KDF Flemingsberg Eva Eriksson, KDF Sjödalen-Fullersta Kristina Källqvist och Lars Johanson, Sundell Arkitekter Dessutom har samråd skett med Vägverket. Miljö- och SamhällsByggnadsförvaltningen i maj 2001, reviderat i december 2001 Lars Nilsson Planchef Sundell Arkitekter AB Lars Johanson Planarkitekt Kristina Källqvist Fysisk planerare 7