(y 2 xy) dx + x 2 dy = 0 y(e) = e. = 2x + y y = 2x + 3y 2e 3t, = (x 2)(y 1) y = xy 4. = x 5 y 3 y = 2x y 3.

Relevanta dokument
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Pepe Winkler tel

dy dx = ex 2y 2x e y.

(2xy + 1) dx + (3x 2 + 2x y ) dy = 0.

y = sin 2 (x y + 1) på formen µ(x, y) = (xy) k, där k Z. Bestäm den lösning till ekvationen som uppfyler begynnelsevillkoret y(1) = 1.

y + 1 y + x 1 = 2x 1 z 1 dy = ln z 1 = x 2 + c z 1 = e x2 +c z 1 = Ce x2 z = Ce x Bestäm den allmänna lösningen till differentialekvationen

= ye xy y = xye xy. Konstruera även fasporträttet med angivande av riktningen på banorna. 5. Lös systemet x

Institutionen för matematik KTH. Tentamensskrivning, , kl B1210 och 5B1230 Matematik IV, för B, M, och I.

= y(0) för vilka lim y(t) är ändligt.

= e 2x. Integrering ger ye 2x = e 2x /2 + C, vilket kan skrivas y = 1/2 + Ce 2x. Här är C en godtycklig konstant.

= = i K = 0, K =

Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633(5B1206).

KTH Matematik Tentamensskrivning i Differentialekvationer och transformer III, SF1637.

Prov i Matematik Prog: NV, Lär., fristående Analys MN UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard, tel

SF1633, Differentialekvationer I Tentamen, torsdagen den 7 januari Lösningsförslag. Del I

MATEMATIK OCH MAT. STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6H3011 TEN

KTH Matematik Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633.

b) (2p) Bestäm alla lösningar med avseende på z till ekvationen Uppgift 3. ( 4 poäng) a ) (2p) Lös följande differentialekvation ( y 4) y

med angivande av definitionsmängd, asymptoter och lokala extrempunkter. x 2 e x =

1 dy. vilken kan skrivas (y + 3)(y 3) dx =1. Partialbråksuppdelning ger y y 3

Teori för linjära ordinära differentialkvationer med konstanta koefficienter

x(t) I elimeringsmetoden deriverar vi den första ekvationen och sätter in x 2(t) från den andra ekvationen:

= 1, fallet x > 0 behandlas pga villkoret. x:x > 1

Prov i matematik Distans, Matematik A Analys UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen

Crash Course Envarre2- Differentialekvationer

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

För startpopulationer lika med de stationära lösningarna kommer populationerna att förbli konstant.

1. Beräkna volymen av det område som begränsas av paraboloiden z = 4 x 2 y 2 och xy-planet. Lösning: Volymen erhålles som V = dxdydz.

Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633(5B1206). Webbaserad kurs i differentialekvationer I, SF1656.

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

SVAR: Det är modell 1 som är rimlig för en avsvalningsprocess. Föremålets temperatur efter lång tid är 20 grader Celsius.

x + 9y Skissa sedan för t 0 de två lösningskurvor som börjar i punkterna med koordinaterna

Tentamen i Matematisk analys, HF1905 exempel 1 Datum: xxxxxx Skrivtid: 4 timmar Examinator: Armin Halilovic

Lösningsförslag till tentamen i SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 1)

ÖVN 2 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF1683. Inofficiella mål

IV, SF1636(5B1210,5B1230).

Sammanfattning av ordinära differentialekvationer

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 18 december xy = y2 +1

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

A dt = 5 2 da dt + A 100 =

MA2001 Envariabelanalys 6 hp Mikael Hindgren Tisdagen den 12 januari 2016 Skrivtid:

Studietips info r kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU23

1+v(0)kt. + kt = v(0) . Detta ger sträckan. x(t) = x(0) + v(0) = x(0) + 1 k ln( 1 + v(0)kt ).

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

Lösning till tentamen i SF1633 Differentialekvationer I för BD, M och P, , kl

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I

1 x dx Eftersom integrationskonstanten i (3) är irrelevant, kan vi använda oss av 1/x som integrerande faktor. Låt oss beräkna

1. (4p) Para ihop följande ekvationer med deras riktingsfält. 1. y = 2 + x y 2. y = 2y + x 2 e 2x 3. y = e x + 2y 4. y = 2 sin(x) y

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Lösningsförslag obs. preliminärt, reservation för fel

ODE av andra ordningen, och system av ODE

= x 2 - x, x (0) = x dt. dx dt = 1. x 0 - (x 0-1)e t och för t 0 = ln x 0

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Studietips inför kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU23

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

MATEMATIK Chalmers tekniska högskola Tentamen , kl och v 4 =

UPPSALA UNIVERSITET Envariabelanalys IP1/Hösten L.Höglund, P.Winkler, S. Zibara Ingenjörsprogrammen Tel: , ,

, x > 0. = sinx. Integrera map x : x 3 y = cosx + C. 1 cosx x 3. = kn där k är. k = 1 22 ln 1 2 = 1 22 ln2, N(t) = N 0 e t. 2 t 32 N 1.

y(0) = e + C e 1 = 1

} + t { z t -1 - z t (16-8)t t = 4. d dt. (5 + t) da dt. {(5 + t)a} = 4(5 + t) + A = 4(5 + t),

( ) = 2x + y + 2 cos( x + 2y) omkring punkten ( 0, 0), och använd sedan detta ( ).

Lösningsförslag, tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 1, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 19 oktober 2011, kl. 8:00 13:00.

Skrivtid: Lösningar ska åtföljas av förklarande text. Hjälpmedel: formelsamling och manuella skrivdon. 1. Lös ekvationen z 4 = 16i.

Del I. Modul 1. Betrakta differentialekvationen

Prov i matematik Distans, Matematik A Analys UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen

TENTAMEN TEN2 i HF1006 och HF1008

Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF1633 Differentialekvationer I. Tisdagen den 7 januari 2014, kl

TMV036 Analys och linjär algebra K Kf Bt, del C

v0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik

(4x 3 + y)y + x(x 3 + 2y) dy dx = 0

Lösningsförslag till Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 1) 24 oktober 2014 kl 8:00-13:00.

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

R LÖSNINGG. Låt. (ekv1) av ordning. x),... satisfierar (ekv1) C2,..., Det kan. Ekvationen y (x) har vi. för C =4 I grafen. 3x.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson, Sebastian Pöder

TENTAMEN HF1006 och HF1008

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

SF1625 Envariabelanalys

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Högskolan i Skövde (SK, YW) Svensk version Tentamen i matematik

d dx xy ( ) = y 2 x, som uppfyller villkoret y(1) = 1. x, 0 x<1, y(0) = 0. Bestäm även y( 2)., y(0) = 0 har entydig lösning.

Veckans teman. Repetition av ordinära differentialekvationer ZC 1, 2.1-3, 4.1-6, 7.4-6, 8.1-3

x (t) = 2 1 u = Beräkna riktnings derivatan av f i punkten a i riktningen u, dvs.

= a - bp(t), dp dt. = ap - bp 2. = 5000P - P 2. = 5000P dt

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

Kap 3.7, 17.8 Linjära differentialekvationer med konstanta koefficienter.

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Tentamen i ETE305 Linjär algebra , 8 13.

2. För vilka värden på parametrarna α och β har det linjära systemet. som satisfierar differensekvationen

BEGREPPSMÄSSIGA PROBLEM

Lösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018

SF1635, Signaler och system I

Vi skall här studera första ordningens homogena system av linjära dierentialekvationer

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

KTH Matematik SF1633 Differentialekvationer I, för I1 Kontrollskrivning nr 2, Måndag den 31 mars 2008, kl Version: A Namn:... Personnr:...

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Skriv väl, motivera och förklara vad du gör. Betygsgränser: p. ger betyget 3, p. ger betyget 4 och 40 p. eller mer ger betyget

Lösningsförslag. Högskolan i Skövde (JS, SK) Svensk version Tentamen i matematik

(4 2) vilket ger t f. dy och X = 1 =

= 0 genom att införa de nya

Transkript:

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Pepe Winkler tel. 018-471 2 89 Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen Ordinära differentialekvationer, 2 poäng 2005-01-10 Skrivtid: 8.00 1.00. Hjälpmedel: Skrivdon, Physic Handbook eller Mathematics Handbook, Beta. Tentamen består av 7 problem. Lösningarna skall vara åtföljda av förklarande tet. Varje problem ger högst 5 poäng utom problem 4 som kan ge upp mot 10 p. För betygen, 4, 5 krävs 18, 25, respektive 2 poäng. 1. Lös begynnelsevärdesproblem: (y 2 y) d + 2 dy = 0 y(e) = e. 2. Bestäm den allmänna lösningen till differentialekvationen y = 1 + (y ) 2.. Differentialekvationen y d (+y 2 ) dy = 0 har en integrerande faktor som beror på endast en av variablerna och y. Lös ekvationen fullständigt. 4. Bestäm den lösning till systemet: = 2 + y y = 2 + y 2e t, som uppfyller begynnelsevillkoren (0) = 1 och y(0) = 2. 5. Visa att differentialekvationen y ( + 1)y + y = 0 har en lösning på formen y 1 () = e a, där a är en reell konstant och lös sedan ekvationen fullständigt. 6. Finn alla jämviktspunkter till systemet: = ( 2)(y 1) y = y 4 och undersök deras typ och stabilitet. 7. Visa att origo (0, 0) är den enda jämviktspunkten till systemet = 5 y y = 2 y. Med hjälp av en lämplig Liapunovfunktion undersök stabilitetsegenskaperna hos denna jämviktspunkten.

Svar till tentamen i Ordinära differentialekvationer, 2 poäng 2005-01-10 1. y() = ln. 2. y() = ln cos( + C 1 ) + C 2. µ(y) = 1 y 2, = y2 + Cy. 4. (t) = 1 et + 1 e4t + e t och y(t) = 1 et + 2 e4t + e t. 5. y 1 () = e och y() = C 1 e + C 2 ( + 1). 6. (2, 2) är en instabil knut och (4, 1) är en instabil sadel. 7. E(, y) = 4 2 + y 4, (0, 0) är en asymptotiskt stabil jämviktspunkt. 2

Lösningar till tentamen i Ordinära differentialekvationer, 2 poäng 2005-01-10 Lösning till problem 1. Differentialekvationen är homogen av första ordningen och kan skrivas på formen: y = y ( y ) 2. Substitutionen z = y ger y = z + z och z + z = z z 2 z dy y y2 = d 2 z 2 = 1 1 z = ln C = ln C y =. Insättningen av begynnelsevillkoret ger y ln C e = e C = 1. Den sökta lösningen är y() = ln Ce ln. Lösning till problem 2. Reducera ordningen av ekvationen genom substitutionen y = p(). Då gäller att y = p () och ekvationen transformeras till p = 1 + p 2 p 1 + p 2 = 1 arctan p = + C 1 p = tan( + C 1 ) y = sin( + C 1) cos( + C 1 ) y() = sin( + C1 ) cos( + C 1 ) d = ln cos( + C 1) + C 2. Lösning till problem. Multiplicera ekvationen med µ(, y). Ekvationen µ y d µ ( + y 2 ) dy = 0 är eakt (µ y) = (µ( + y2 )) µ y y + µ = µ y ( + y 2 ) µ. Om i sista ekvationen µ = 0 då µ(, y) beror bara på y och satisfierar ekvationen µ y = 2µ µ µ = 2 y µ(y) = 1 y 2. ( ) 1 Multiplicera ekvationen med integrerande faktorn. Vi får ekvationen: y d y 2 + 1 dy = 0 1 som är eakt. Potentialfunktionen bestäms som f(, y) = y d = + g(y), där g(y) väljs så ( ) y att f y(, y) = y 2 + 1 dvs. g (y) = y. Lösningskurvor till ekvationen ges av sambandet y y = C = y2 + Cy. Lösning till problem 4. Från första ekvationen får man att y = 2. Insättningen i andra ekvationen ger: 2 = 2 + ( 2) 2e t 5 + 4 = 2e t. Detta är en inhomogen linjär ekvation av andra ordning med konstanta koefficienter. Den allmänna lösningen är summan av en allmänn lösning till den homogena ekvationen 5 + 4 = 0 och en partikulär lösning till den inhomogena ekvationen 5 + 4 = 2e t. Karakteristiska ekvationen till den homogena ekvationen är m 2 5m + 4 = 0 m 1 = 1 och m 2 = 4. Den allmänna lösningen till den homogena ekvationen är h (t) = C 1 e t + C 2 e 4t. En partikulär lösning till den inhomogena ekvationen sökes på formen: p (t) = Ae t. p(t) = Ae t och p(t) = 9Ae t. Insättningen i ekvationen ger (9A 15A + 4A)e et = 2e t A = 1. p (t) = e t är en partikulär lösning, alltså: (t) = C 1 e t + C 2 e 4t + e t är en allmänn lösning till den inhomogena ekvationen och den sökta funktionen (t) som satisfierar ekvationssystem. y(t) = (t) 2(t) = C 1 e t +4C 2 e 4t +e t 2(C 1 e t +C 2 e 4t +e t ) = C 1 e t +2C 2 e 4t +e t. Den allmänna lösningen till systemet är: (t) = C1 e t + C 2 e 4t + e t y(t) = C 1 e t + 2C 2 e 4t + e t.

Begynnelsevillkoren ger systemet ( ) ( ) ( (0) 1 C1 + C = = 2 + 1 y(0) 2 C 1 + 2C 2 + 1 ) C1 + C 2 = 0 C 1 + 2C 2 = 1 C 1 = 1 och C 2 = 1. Den sökta lösningen är (t) = 1 et + 1 e4t + e t y(t) = 1 et + 2 e4t + e t. Lösning till problem 5. Om y 1 () = e a då gäller att y 1() = ae a och y 1() = a 2 e a. Insättningen i ekvationen ger att a 2 e a ( + 1)ae a + e a = 0 a 2 a a + = 0 (a )(a 1) = 0 a =. Funktionen y 1 () = e är en lösning till ekvationen. Sök en annan, linjärt oberoende lösning på formen y 2 () = v() e. y 2 = v e + ve och y 2 = v e + 6v e + 9ve. Insättningen i ekvationen ger (efter förkortning med e ): (v + 6v + 9v) ( + 1)(v + v) + v = 0 v + ( 1)v = 0 v v = 1 ln v = ln v = ln e v = e d = 1 e + 1 e d = 1 e ( + 1 ) + C. Alltså man kan välja y 2() = 1 e ( + 1 ) e = 1 ( + 1 ) eller en multipel av denna funktion, te. + 1. Den allmänna lösningen till ekvationen är y() = C 1 e + C 2 ( + 1). Lösning till problem 6. 0 = ( 2)(y 1) Lös systemet: Första ekvationen ger = 2 eller y = 1 och insättningen i andra ger att punkterna (2, 2) och (4, 1) är de enda jämviktspunkter för systemet. 0 = y 4. Låt F (, y) = ( 2)(y 1) och G(, y) = y 4. Då gäller att F = y 1, F y = 2, G G = y och y =. Lineariseringen i punkten (2, 2). F (2, 2) = 2 1 = 1, F y (2, 2) = 2 2 = 0, G Lineariseringen är = y = 2 + 2y, G (2, 2) = 2 och (2, 2) = 2. y 1 0 = 2 0. Origo (0, 0) är en enkel jämviktspunkt för lineariseringen och 2 2 1 λ 0 2 2 λ = 0 λ 1 = 1 och λ 2 = 2. Systemets egenvärden är olika och positiva, alltså (0, 0) är en instabil knut. Enligt Poincare s sats jämviktspunkten (2, 2) är instabil knut för det icke-linjära systemet. Lineariseringen i punkten (4, 1). F (4, 1) = 1 1 = 0, F y (4, 1) = 4 2 = 2, G G (4, 1) = 1 och (4, 1) = 4. y Lineariseringen är: = 2y y = + 4y. 4

0 2 = 2 0. (0, 0) är en enkel jämviktspunkt för lineariseringen och 1 4 λ 2 1 4 λ = 0 λ2 4λ 2 = 0 λ 1,2 = 2 ± 6. Båda egenvärden är reella med olika tecken, alltså (0, 0) är en instabil sadel. Enligt Poincare s sats punkten (4, 1) är en instabil sadel för det icke-linjära systemet. Lösning till problem 7. Ur ekvationssystemet: 5 y = 0 2 y = 0 får vi att y = 2 och insättningen i första ekvationen ger 5 2 = 0 ( 4 + 2) = 0 = 0, alltså även y = 0. Origo (0, 0) är den enda punkten som uppfyller ekvationssystem. Leta efter en Liapunovfunktion till systemet på formen E(, y) = a 2m + by 2n, där a och b är positiva, reella tal och m och n naturliga tal och sådana att E F + E y G < 0 då F (, y) = 5 y och G(, y) = 2 y. Om en sådan funktion E(, y) eisterar, då är (0, 0) en asymptotiskt stabil jämviktspunkt. E F + E y G = 2am2m 1 ( 5 y ) + 2bny 2n 1 (2 y ) = 2am 2m+4 2am 2m 1 y + 4bny 2n 1 2bny 2n+2. Välj nu konstanterna så att 2am 2m 1 y = 4bny 2n 1, dvs. m = 1, n = 2 samt a = 4 och b = 1. Man får att: E(, y) = 4 2 + y 4 och E F + E y G = 86 4y 6 = 4(2 6 + y 6 ) < 0 för alla (, y) (0, 0). Funktionen E(, y) = 4 2 +y 4 är en strikt Liapunovfunktion och därför (0, 0) är en asymptotiskt stabil jämviktspunkt. 5