SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET SYNTES AV ERFARENHETER FRÅN FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE

SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET SYNTES AV ERFARENHETER FRÅN FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE

SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET Juni, 2012 Beställare: Ramböll Management Consulting Konsult: Ramböll Management Consulting Kontakt: matilda.ardenfors@r-m.com Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F +46 (0) 10 615 20 00 www.ramboll-management.se

FÖRORD Våren 2011 genomförde Ramböll Management Consulting utvärderingen av det nationella programmet Främja kvinnors företagande. En huvudsaklig rekommendation var att satsningen kommit att implementeras i regionerna på ett sätt som inte bidrog till satsningens övergripande mål om att skapa tillväxt utan snarare hade blivit ett medel för att bedriva jämställdhetspolitiska insatser. Hösten 2011 förlängde regeringen satsningen Främja kvinnors företagande till att ytterligare löpa mellan åren 2011 2014. Denna programperiod beslutades att samtliga regionala aktörer som via Tillväxtverket fördelats medel skulle genomföra en förstudie med fokus på kvinnor och mäns förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet samt med syfte att arbeta fram strategier för att långsiktigt integrera kvinnors företagande i ordinarie stödsystem. Ramböll Management fick förtroendet att genomföra sex av dessa förstudier. Sammantaget har Ramböll genomfört 191 intervjuer i sex regioner med såväl regionala aktörer, företagsfrämjande aktörer och företag. Vi har dessutom analyserat dokument, statistik och branschspecifik data. Med avstamp i erfarenheterna från dessa uppdrag har Ramböll på eget initiativ sammanställt denna syntes som innehåller sju konkreta råd till regionala aktörer i arbetet med att integrera kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system. Rambölls ambition är att bidra med erfarenheter och lärdomar kring integreringen av kvinnors företagande i ett ordinarie system som idag stöttar män i större utsträckning än kvinnor.

INNEHÅLL 1. Målsättning: Regional Attraktivitet 6 1.1 Företagande i Sverige en generell överblick 6 1.2 Tre kategorier med utmaningar 8 2. Sju konkreta råd 10 2.1 Den regionala aktörens unika position 10 2.2 Sju konkreta råd till den regionala aktören 11 2.3 För Regional Attraktivitet 12

1. MÅLSÄTTNING: REGIONAL ATTRAKTIVITET Hållbar regional tillväxt handlar om att skapa möjlighet att attrahera människor som vill bo, arbeta eller spendera sin fritid i regionen. Länge har forskningen fokuserat på kopplingen mellan attraktivitet och arbetsmöjligheter, något som idag ifrågasätts med hänvisning till framväxten av den kreativa klassen. Det handlar om yrkeskategorier inom framförallt tjänstesektorn som inte är beroende av platsbundna arbetsplatser och som snarare väljer boende utifrån parametrar som exempelvis mångfald, närmiljö och kommunikationsmöjligheter än utifrån tillgång till arbete. Förespråkare för denna tes driver även idén att högproduktiva företag följer den kreativa klassen och inte, som tidigare, tvärtom. 1 Oavsett hur långt denna tes drivs kvarstår det faktum att områden där jämställdheten och toleransen för att bryta mot traditionella normer är låg tenderar att driva bort människor med talang och att företag lockas till platser där talangfulla och välutbildade människor vill bo. 2 Regional tillväxt och jämställdhet uppfattas ofta som två skilda områden med skilda målbilder och som därmed är svåra att kombinera och integrera i varandra, men en hållbar tillväxt skapas genom hänsyn till ekonomi, miljö och sociala dimensioner såsom integration, mångfald och jämställdhet. Det finns stöd i såväl teori som praktik att en integration av jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet främjar tillväxt. De två politiska områdena förmerar varandra och främjar tillväxt av följande skäl: Jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare. Jämställdhet fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet. Jämställdhet ökar den regionala attraktiviteten. 1 s.27f Från rapporten Att välja jämställdhet. Tillväxtverket, 2011 2 Ibid s. 51 Jämställdhet ökar den regionala innovationsförmågan. 3 Aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet i respektive län ansvarar för att jämställdhet mellan kvinnor och män främjas vid utarbetande och genomförande av strategier, program och insatser både i fråga om representation och genom att detta perspektiv genomsyrar arbetet. Endast sju län har idag en strategi för hur jämställdhet ska integreras i det ordinarie tillväxtarbetet. Aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet ska enligt regleringsbrev och villkorsbeslut för 2012 ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering i det regionala tillväxtarbetet under 2012 2014. 4 Med utgångspunkt i resonemanget ovan bidrar Främja kvinnors företagande till regional tillväxt både genom att bidra till jämställdhet och genom att bidra till näringslivsutvecklingen givet att satsningen implementeras på ett ändamålsenligt sätt. Denna syntes ger råd till regionala aktörer i arbetet med att integrera Främja kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet. 1.1 FÖRETAGANDE I SVERIGE EN GENERELL ÖVERBLICK Idag driver 5 procent av alla kvinnor i Sverige företag. 5 Beroende på vilken källa som används drivs 23 29 procent av svenska företag av kvinnor och 71 77 procent av män. Bland nystartade företag startas 32 procent av kvinnor och 7 procent drivs av kvinnor och män gemensamt. 6 I Sverige speglar företagande sysselsättningen på arbetsmarknaden. Mer precist är 3 s. 11. Från rapporten Att välja jämställdhet. Tillväxtverket, 2011 4 Från Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt 2012 2014, http://www.regeringen.se/content/1/ c6/18/86/57/50761de1.pdf 5 Ibid, sid 22 6 s.9 ff. Kvinnors och mäns företagande -2012. Från undersökningen Företagens villkor och verklighet. Tillväxtverket, 2011

6 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET det vanligt att människor startar företag i branscher som de känner till, givet att den branschen präglas av ett gott företagsklimat. I dagsläget präglas den svenska arbetsmarknaden av en könssegregation vilket får som effekt att kvinnor och män i viss utsträckning tenderar att starta företag i olika branscher. 7 Detta medför också att kvinnor och män kan ge uttryck för olika typer av behov i sitt företagande, vilket då kan härledas till den bransch inom vilken de verkar. Vid jämförelser mellan företag i samma bransch, av samma storlek och i samma fas, framgår emellertid en mer samstämmig bild av mäns och kvinnors företagande. 8 Samtidigt finns en skillnad mellan kvinnor och män som handlar om att kvinnor, i större utsträckning än män, byter bransch då de startar företag och därför riskerar att sakna nödvändig infrastruktur i form av exempelvis nätverk och kundkrets 9. I diagrammen nedan illustreras kvinnor och mäns företagande fördelat på bransch. Diagram 1 visar hur kvinnor och män som driver företag fördelar sig på 16 branscher och där summan av samtliga staplar för kvinnor summerar till 100 procent och detsamma gäller för män. Diagrammet visar att de största branscherna för kvinnor respektive män till viss del är de samma. Gruppen kvinnor driver framförallt företag inom personliga och kulturella tjänster, företagstjänster, handel och okänt och män driver företag framförallt inom byggindustrin, företagstjänster, handel och jordbruk, skogsbruk och fiske. Diagrammet synliggör således skillnader mellan kvinnor och män avseende bransch, men synliggör också utmaningen i att det saknas information om alla de företag som kategoriseras som okänt. Bristande statistik avseende kvinnors företagande utgör en stor utmaning i arbetet med kvinnors företagande. 10 7 SOU 2005:66 8 Holmquist mfl 2011:31 9 s.14. Starta eget-bidragets effekter- utvärdering av företag tre år efter start. Arbetsmarknadsstyrelsen 1999:12 10 Klassificering och perception en studie av genusaspekter på SNI-koden som klassificeringsverktyg av näringsgrenar, Nutek 2006 Diagram 1. Fördelning bland kvinnor resp. Bland män i branscher i riket* (Företagare äldre än 20 år, år 2009. Bransch SNI 2007, Grov nivå) 120% 100% Andel, % 80% 60% 40% 20% 0% Andel kvinnor Andel män * Summan av stapeln för kvinnor + stapeln för män i varje bransch = 100%

SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET 7 Nästa diagram visar fördelningen av kvinnor och män inom branscherna. Sett till detta utgör kvinnor som driver företag en större grupp än män inom branscherna personliga och kulturella tjänster, enheter för vård och omsorg samt okänt. Män dominerar däremot i övriga tretton branscher. Vilka branscher som dominerar bland kvinnor och män varierar beroende på vilken region statistik tas fram. Den här typen av sammanställningar är emellertid av stort värde i att få en första förståelse för hur företagandet ser ut bland kvinnor och män. Diagram 2. Fördelning av kvinnor resp. män inom branscherna i RIKET* (Företagare äldre än 20 år, år 2009. Bransch sni 2007, grov nivå) 25% 20% Andel, % 15% 10% 5% 0% Kvinnor Män * Summan av samtliga staplar för kvinnor = 100% * Summan av samtliga staplar för män = 100%

8 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET 1.2 TRE KATEGORIER MED UTMANINGAR Att integrera kvinnors företagande i ordinarie stödsystem är omgärdat av en mängd utmaningar. Inte minst har detta blivit tydligt i de förstudier som Ramböll genomfört under vinter och vår 2011/2012. De främsta utmaningarna som rör integreringen har vi valt att kategorisera i tre grupper som presenteras nedan. Attityder, normer och värderingar som begränsar Oavsett i vilken region Ramböll har genomfört intervjuer med aktörer i företagsfrämjande system framträder en mängd uppfattningar om kvinnor som beskrivs som allmängiltiga. Kvinnor tillskrivs egenskaper såsom försiktiga och osäkra och pekas ut som en homogen grupp som driver företag som saknar tillväxtpotential i branscher som inte är prioriterade. Detta är åsikter som lyfts fram som sanningar och som används mer ofta än sällan som förklaringar till varför inte kvinnor startar eller driver företag i samma utsträckning som män. Ramböll ser stora risker i att denna alltför cementerade bild av vem det är som är företagare och hur ett företag ser ut kan reproducera sig själv om inte bilden ifrågasätts och utmanas av aktörerna i det företagsfrämjande systemet Kompetens och funktion För att kunna genomföra strategiska och långsiktiga insatser mot företag krävs kunskap om företagen (målgruppen) samt branschkunskap och förståelse för olika specifika förutsättningar som präglar olika utvecklingsskeden företag kan befinna sig i. Det är tydligt i de uppdrag Ramböll genomfört att relevant branschkunskap inte alltid finns bland de aktörer som ska främja företagandet. Det är vanligt att aktörer i företagsfrämjande system framhäver att de riktar sin verksamhet till alla företagare, vilket ställer enormt höga krav på exempelvis specifik branschkompetens inom en mängd branscher. Dessutom saknar aktörer i företagsfrämjande system ofta kunskap om varandras funktioner och kan därför inte lotsa företag vidare till andra funktioner om de själva inte kan ge ett kvalificerat stöd. Design och struktur Det är tydligt att få insatser genomförs med utgångspunkt i tydliga behovsanalyser som synliggör vilka behov som finns hos företagen inom exempelvis en specifik bransch. Dessutom råder det stor brist på uppföljning av de insatser som genomförs, vilket försvårar bedömningen av vilka insatser som har fungerat och hur de bör modifieras. Detta gäller näringslivsinsatser i stort, men sett till insatser specifikt riktade till kvinnor kan Ramböll dessutom konstatera att dessa i hög grad präglas av projektifiering, vilket medför risk för kortsiktighet och dubbelarbete i brist på samordning och långsiktiga strategier. Med projektifiering följer även risken att det ordinära jämställdhetsarbetet konkurreras ut av insatser som vid nästa budgetperiod väljs bort i brist på finansiering. Det är med utgångspunkt i dessa utmaningar som vi samlat våra erfarenheter för att bidra med inspiration och idéer till regionala aktörer med ambition att integrera kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system.

SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET 9 2. SJU KONKRETA RÅD Utifrån de samlade erfarenheterna från genomförda förstudier inom satsningen Främja kvinnors företagande kan Ramböll konstatera att det finns både likheter och skillnader mellan regioners förutsättningar och utmaningar med att integrera satsningen i det ordinarie stödsystemet. Gemensamt för samtliga är emellertid den unika position som den regionala aktören utgör i att integrera nya perspektiv i ordinarie stödsystem. 2.1 DEN REGIONALA AKTÖRENS UNIKA POSITION Idén bakom satsningen Främja kvinnors företagande är i grunden att stimulera till hållbar tillväxt genom att fler kvinnor startar och driver framgångsrika företag. I satsningen Främja kvinnors företagande har regionala aktörer (länsstyrelser, regionförbund och regioner) fått stort utrymme att själva identifiera hur satsningen ska implementeras och integreras i den egna regionala kontexten. Medel har med hjälp av en fördelningsnyckel fördelats ut av Tillväxtverket tillsammans med instruktioner om vilken målgrupp som ska nås av satsningen. Nedan presenteras en figur som visar på den tänkta implementeringen av satsningen. I illustrationen separeras den regionala aktören från aktörer i det företagsfrämjande systemet. Vidare synliggörs aktiviteter som ska genomföras, vilken målgrupp som berörs samt vilka resultat och effekter som satsningen Främja kvinnors företagande har ambitionen att bidra till. Den logik som illustreras i figuren ovan bygger på att det finns ett samspel mellan den regionala aktören (region, regionförbund, länsstyrelse) och aktörerna i det företagsfrämjande systemet. Mer precist förutsätter det att: Den regionala aktören är en aktiv aktör som har möjlighet att påverka det företagsfrämjande systemet De företagsfrämjande aktörerna anpassar sin verksamhet till den regionala kontexten och de regionala målsättningar som pekats ut av den regionala aktören Denna typ av samspel präglas framförallt av den regionala aktörens möjlighet att finansiera och initiera insatser och projekt som de företagsfrämjande aktörerna utför. Kring denna typ av finansiering skapas forum och mötesplatser där den regionala aktören och de företagsfrämjande aktörerna möts och samverkar i syfte att bidra till långsiktiga målsättningar som rör den egna regionens utveckling. Integrering av kvinnors företagande handlar således om att få kvinnors företagande att bli en naturlig del av den regionala agendan, i långsiktiga målsättningar, vid mötesplatser och forum samt i de samverkan som sker kring näringslivsutveckling. Såväl forskning som studier och utvärderingar pekar tydligt ut normer och attityder gentemot kvinnor som företagare som en försvårande omständighet som påverkar Figur 1. Integrering av kvinnors företagande i en regional kontext Regional aktör Företagsfrämjande aktörer Målgrupp Resultat på kort sikt Resultat på lång sikt Prioriterar och beslutar om inriktning Fördelar medel Följer upp och utvärderar Genomför aktiviteter såsom rådgivning, coachning, mentorskap etc. Kvinnor som vill utveckla det företag de redan driver Kvinnor som vill starta företag Fler kvinnor startar, driver, köper och utvecklar företag Hållbar tillväxt

10 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET såväl enskilda insatser för att ökat företagande som ambitioner att integrera kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system. Det är i slutändan attityder och föreställningar om företagare, kvinnor och män som ska synliggöras, konfronteras och påverkas för att en integrering ska vara ett faktum. Detta kräver insatser på såväl regional nivå som bland aktörer i det företagsfrämjande systemet och målgruppen. Det är tydligt att den regionala aktören har en unik position att påverka och styra det företagsfrämjande systemet i en riktning som främjar företagande bland både kvinnor och män, men det kräver ett strategiskt arbete. Nedan presenteras sju konkreta råd som kan bidra till att förstärka det strategiska arbetet. 2.2 SJU KONKRETA RÅD TILL DEN REGIONALA AKTÖREN 1. Säkerställ bilden av nuläget genom underlag och behovsanalys En grundläggande förutsättning för att lyckas integrera satsningen i ordinarie stödsystem är en tydlig och övergripande bild av nuläget i det regionala näringslivet avseende de företag som finns och de som ska främjas. Mer precist är det av största vikt att regionala aktörer har kunskap både om företag och om företagare. Genom att ta fram underlag som visar på branschstrukturen i det egna länet uppdelat på kön synliggörs i vilka branscher som kvinnor och män driver företag vilket möjliggör strategiska insatser för att stärka företagande bland både kvinnor och män. I den mån det är möjligt rekommenderar Ramböll även att ordentliga behovsanalyser genomförs bland företagare. Dessa behovsanalyser bör kunna analyseras utifrån såväl företagens branschtillhörighet, företagstyp och utvecklingsskede samt utifrån företagarens kön, ursprung och ålder. Med en gedigen bild av behovet kan insatser och mål utformas och följas upp på ett effektivt sätt, något som i längden sparar både tid och pengar. 2. Säkerställ en strategisk inriktning i styrande dokument och dagordningar samt mötesplatser För att kvinnors företagande inte ska utgöra ett jämställdhetspolitiskt sidospår till det ordinarie näringslivsarbetet är det viktigt att samtliga dagordningar vid möten som fokuserar på näringslivsutveckling bör innehålla punkter som berör såväl kvinnors som mäns företagande. Dessutom bör samtliga arrangemang och mötesplatser som berör näringslivsutveckling och som arrangeras av, eller där den regionala aktören medverkar, belysa företagande och näringslivsutveckling utifrån bransch, företagstyp, utvecklingsskede, kön, ursprung och ålder. Med utgångspunkt i underlag och behovsanalyser bör samtliga strategiska dokument och planer som den regionala aktören arbetar utifrån i näringslivsarbetet innehålla både en problematisering av rådande näringslivsstruktur samt tydliga målsättningar för företagande som avser branscher, utvecklingsskeden, kön, ursprung och ålder. 3. Kommunicera i enlighet med den strategiska inriktningen och undvik att förstärka stereotypa könsföreställningar Företagande kvinnor är inte en homogen grupp och det är viktigt att den regionala aktören vinnlägger sig om att kommunicera detta faktum både internt och externt och inte förstärka stereotypa könsföreställningar. Kommunikationen på samtliga nivåer i det företagsfrämjande systemet bör utgå från olika typer av kompetens och stödformer som kan erbjudas målgrupper inom olika branscher eller utvecklingsskeden istället för att tala om insatser riktade mot ett visst kön. Flera av de aktörer och företagare som Ramböll har talat med under förstudierna, pekar på att företagande kvinnor ofta är skeptiska till att förknippas med olika stödformer specifikt riktade till kvinnor vilket kan påverka i vilken utsträckning företag som drivs av kvinnor nås av stödet.

SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET 11 4. Fördela medel och initiera insatser som ligger i linje med den strategiska inriktningen Insatser och projekt som ligger i linje med en strategisk och långsiktig inriktning har större chans att bli till hållbara och effektiva arbetsmetoder. Med utgångspunkt i den strategiska inriktningen bör den regionala aktören se över den befintliga projektportföljen samt kriterierna för projekt- och företagsstöd. Genom att styra inriktningen på hur det företagsfrämjande systemet arbetar samt hur fördelningen av företagsmedel ser ut, kan den regionala aktören säkerställa såväl kvinnors som mäns förutsättningar att ta del av företagsfrämjande insatser och inte bara inom satsningen Främja kvinnors företagande. Som nämnts ovan är det av största vikt att följa upp samtliga insatser och projekt som genomförs inom ramen för näringslivsutveckling med fokus på företagens branscher, utvecklingskeden, samt företagarnas kön, ursprung och ålder. 5. Betrakta det företagsfrämjande systemet utifrån ett funktionsperspektiv I företagarnas möte med det företagsfrämjande systemet är det inte bara normer och attityder som påverkar utfallet, utan även aktörernas förmåga att se sig själva och andra ur ett funktionsperspektiv. Att veta vem som gör vad bland aktörerna och kunna lotsa kunder/företagare vidare påverkar möjligheten att långsiktigt integrera kvinnors företagande i systemet. Genom att synliggöra funktioner och aktiviteter i systemet säkerställs ökad kunskap och kännedom om varandra vilket gör systemet mer effektivt och överskådligt, både för företagare och för aktörer. Ramböll vill särskilt framhålla näringslivskontorens roll i detta, då de ofta agerar lotsande gentemot både företagare och aktörer. 6. Synliggör, använd och förstärk (bransch)specifik kompetens i systemet Genus- och branschkompetens hos företagsfrämjande aktörer påverkar deras förmåga att erbjuda insatser som når både kvinnor och män och därmed satsningens resultat. Samtliga aktörer inom det företagsfrämjande systemet bör vara medvetna om hur normer och attityder påverkar bilden av vem som driver företag och hur ett företag ser ut. Både utifrån sin roll som rådgivare i mötet med kunden, men även i det utåtriktade arbetet med attitydförändring. Branschkompetensen bör framförallt höjas avseende den växande tjänstesektorn. Insatser som är baserade på behovsanalyser och som präglas av hög kännedom/specialisering (ex. specifikt branschfokus) både attraherar och stärker målgruppen och bidrar dessutom till att fokusera arbetet med att integrera kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsens och Resurscentras sakkunniga inom jämställdhet kan ofta bidra med kompetenshöjande insatser inom genus. Satsningen rymmer dock inte medel för ökad branschkompetens hos aktörerna. 7. Följ upp, följ upp, följ upp och skapa ett lärande Det strategiska arbetet med att undersöka, följa upp och lära kring mäns och kvinnors företagande är avgörande för att satsningen på kvinnors företagande ska integreras i det regionala tillväxtarbetet. Exempel på faktorer att följa upp kan vara antalet företagare som slussas vidare, antalet företagsstarter, antalet konkurser efter x år, etc, återigen fördelat på bransch, utvecklingsskede samt företagarnas kön, ursprung och ålder. Samtidigt som det är viktigt att den regionala aktören/finansiären ställer krav på uppföljning, är det också viktigt att betona den centrala aspekten som är lärande. Att följa upp insatser gör att det går att skala upp lyckade satsningar och modifiera mindre lyckade. Varje dialog med aktören utgör också en kontaktyta för samverkan och informationsspridning och innebär ett mer effektivt företagsstödjande system med mindre risk för överlappningar.

12 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET 2.3 FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET För att regioner ska betraktas som attraktiva krävs att det finns möjligheter för människor av olika ålder, kön och bakgrund att leva, arbeta och utveckla sig själva i den regionala miljön, utan att begränsas av stereotypa könsroller och regionala genuskontrakt. En del av detta handlar om kvinnors och mäns lika förutsättningar att ta del av det företagsstödjande systemet, vilket är den bärande idén bakom satsningen Främja kvinnors företagande. Den grannlaga uppgiften att integrera jämställdhetsarbetet i det regionala tillväxtarbetet präglas av i hög grad outnyttjad potential. Det är Rambölls förhoppning att med denna text bidra med ytterligare fokus på frågan samt med konkreta råd inför det fortsatta arbetet. Figur 2. Sju konkreta råd för regional attraktivitet Följ upp och bidra till ett lärande Förstå nuläget Synliggör, använd och förstärk branchspecifik kompetens Säkerställ en strategisk inriktning Se funktion i det företagsfrämjande systemet Kommunicera strategin Fördela medel enligt strategisk inriktning

Ramböll Management Consulting har 450 medarbetare som arbetar med välfärds-, näringslivs- och organisationsutveckling inom offentlig sektor. Varje år genomför Ramböll ett stort antal utredningar och utvärderingar samt agerar processtöd i offentliga organisationer. Bland kunderna finns kommuner och regionförbund, myndigheter, departement samt fackliga och ideella organisationer. www.ramboll-management.se