Verksamhetsberättelse Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsenheten/kontoret
1 Sammanfattning var året då Social- och äldrenämnden fattade en rad beslut i syfte att öka kvalitet och effektivitet inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Lagen om valfrihetssytem (LOV) har införts inom vård- och omsorgsboende och långsiktig plan för e-hälsa har tagits fram, där upphandling av digitala trygghetslarm blev klar redan under året. Volymer och kostnader har varit fortsatt höga i förhållande till budget, främst inom LSS och socialpsykiatri, vilket har förorsakat ett betydande underskott. För Äldre- och omsorgskontorets/enhetens verksamheter blev underskottet 28,8 mkr. Åtgärdsplanen för budget i balans har gett effekter främst inom äldreomsorgen där ökningen av volymerna har stabiliserats. Social- och äldrenämndens totala resultat inklusive IFO är -24 mkr. Under året infördes verksamhetssystemet Pulsen combine. Systemet orsakade initialt ökad arbetsbelastning och osäkerhet för såväl myndighetspersonal som medarbetarna hos våra utförare. Vi har även i och med införandet uplevt svårigheter att få fram tillförlitlig statistik. Under hösten har en resursförstärkning gjorts för att kunna vidta åtgärder för att stabilisera systemet och stödja användarna. 2 Ansvarsområde Kundvalskontorets äldre- och omsorgsavdelning ansvarar för biståndsbedömning, kvalitet, finansiering, uppföljning och utvärdering inom: äldreomsorg omsorg om funktionsnedsatta Myndighetsutövningen inom dessa områden sker inom Myndighetsenheten äldre och Myndighetsenheten för funktionsnedsatta. 2.1 Ansvariga Ordförande: Kontorschef: Ann Christin Martens Stina Strid Hovmöller 3 Uppföljning av målen Huvuddelen av verksamhetsberättelsen fokuserar på uppföljning av mål, nyckeltal och handlingsplaner utifrån strukturen i kommunens ledningssystem. Målen sorteras in i fyra perspektiv - kund, samhälle & miljö, medarbetare samt ekonomi. Målen inom kund mäts till stor del genom flera olika kundundersökningar. Kundnöjdheten är fortsatt god inom verksamheterna. Inom ekonomiperspektivet var det under fortsatta utmaningar vad gäller volymer utöver budget. Det återstod ofinansierade kostnader för brister i brandskydd. En åtgärdsplan för budget i balans är togs fram under våren. Inom äldreomsorgen fokuserade åtgärderna på att implementera och stabilisera den nya mo- Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 2(31)
dellen för biståndsbedömning och elektronisk tidsmätning för utförd tid inom hemtjänst. Volymerna har stabiliserats trots att införandet av Pulsen combine försvårat åtgärderna. En första analys av utfallet inom funktionsnedsättning pekar på att volymerna ligger i linje med behovet och följer samma utveckling som i övriga landet. Vi ser dock att kostnaderna per insats här höga. Brist på LSS-bostäder inom kommunen gör att kommunen tvingas köpa dyra platser utanför kommunen. Som första steg genomförs en kartläggning och analys över kostnadsnivåerna för externt köpta platser. Planering sker nu för att planera för alternativa lösningar. 3.1 Kund - nöjd väsbybo Genom att kvalitetssäkra välfärden hos våra utförare i form av kvalitetsrevisioner och granskningar, uppföljningar och avstämningar gentemot avtal, överenskommelser, lagar och förordningar bidrar nämnden till en att Väsbybon blir nöjd med kommunens finansierade tjänster. Inom ramen för tre- kommun-projektet har Täby, Vaxholm och Upplands Väsby tagit fram ett antal kvalitetsindikatorer inom vård- och omsorgsboenden och hemtjänst. Genom att mäta och jämföra samma indikatorer har vi ett bra utgångsläge att lära av varandra och därmed förstärka kvalitetsutvecklingen. 3.1.1 Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett gott bemötande. Införandet av den nya biståndbedömningsmodellen stärker delaktigheten för kunder inom hemtjänsten genom att modellen möjliggör för kunder och utförare att tillsammans i större utsträckning planra för hur och när insatserna genomförs. Möjligheten att använda sig E-tjänster för ansökan bistånd kommer att dröja till 2015. Det är viktigt att myndighetsprocesser och utförarprocesser är fullständigt implementerade innan vi utvecklar kundens sida. Social- och äldrenämnden beslutade i mars att forstätta att arbeta för att utveckla e-hälsa. Under har upphandling av digitala trygghetslarm genomförts, NPÖ (nationell patient översikt) implementerats och förutsättningar för vårdplanering genom videokonferens finns nu på plats. 3.1.1.1 Utveckla e-tjänster för ökad tillgänglighet Målet är ej uppfyllt Under har Pulsen combine implementerats inom alla myndighetsenheter inom Social-och äldrenämnden. Ett flertal utförare tar emot, bekräftar och återrapporterar sina instatser genom combine. När kundens sida tas i bruk kommer kommuninvånarna ansöka om insatser genom e-tjänster som är kopplade till verksamhetssystemet Combine. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 3(31)
Nyckeltal Mål Antal verksamheter 0 8 0 Länssnitt Handlingsplan Säkra tillgänglighet via e-tjänster I samband med införandet av Pulsen Combine erbjuds Väsbyborna ökade möjligheter till e- kontakt vid tex. ansökan om välfärdstjänster. Under har alla resurser fokuserat på att säkerställa implementering av Pulsen combine inom myndighet och utförare. Beslut om när kundens sida är lämplig att införa kommer att fattas under 2015 Införande av digital avläsning av utförd tjänst och tid hos hemtjänstkunder Implementering av elektronisk tidsmätning i samband med införande av Pulsen Combine Elektronisk tidsmätning införs när alla aktviteter för att stabilisera Pulsen combine är avslutade. Under har mycket hänt inom e-hälsoområdet i Upplands Väsby. Social- och äldrenämnden fattade i mars beslut om en långsiktig plan för e-hälsa inom ramen för kommunens digitala agenda. Under hösten anordnades två workshops för att tillsammans med förtroendevalda, intresseorganisationer, kunder, utförare och beställare ta fram visioner för det fortsatta arbetet med teknik inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Upphandling av digitala larm avslutades under hösten och de nya trygghetslarmen installeras hos kunderna med start i januari 2015. Vi har även förberett för ett försök med nattkamera. Nattkameran ersätter tillsynsbesök på natten. Insatsen är givetvis frivillig och alla som föredrar tillsynsbesök kommer även fortsättningsvis erbjudas detta. I slutet av förberedde vi för vårdplanering genom videokonferens. Under januari 2015 genomför vi utbildning och försök. 3.1.1.2 Kunder inom äldreomsorg ska uppleva tillgänglighet, ett respektfullt bemötande, inflytande och trygghet Målet är delvis uppfyllt Andelen som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten är hög och har ökat ytterligare från. Det är ett gott betyg till alla de hemtjänstutförare som verkar i Upplands Väsby. Bilden av att våra utförare gör ett gott och professionellt arbete stärks av resultatet av de verksamhets/avtalsuppföljningar som genomfördes under. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 4(31)
Upplands Väsby har under många år haft mycket goda resultat i kundundersökningar inom särskilda boenden. et för andelen som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende har dock försämrats sedan. et varierar mellan olika boenden. Genom uppföljningar och avvikelser har brister på några boenden uppmärksammats. Handlingsplaner har begärts in som vi nu följer resultatet av. Andelen kunder som uppger att det känns tryggt att bo hemma har försämrats något och ligger nu strax under länssnittet. Försämringen beror på att allt fler med omfattande omvårdnadsbehov bor kvar i hemmet. Efter en sjukhusvistelse ser vi en trend att patienterna blir allt tidigare utskrivna vilket kan bidra till otrygghet. Många äldre som ännu inte har behov av ett särskilt boende, uppger att de är oroliga för att det inte kommer att finnas plats för dem på ett särskilt boende den dagen de behöver det. Nyckeltal Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjd med hemtjänsten. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjd med sitt särskilda boende Andel kunder som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten Mål 84 88 88 82 90 89 85 82 Länssnitt 84% 84% 82% 83% Handlingsplan Säkra att kunderna upplever god tillgänglighet, delaktighet och gott bemötande. Genom SCB:s kundundersökning följs varje år hur kunderna upplever ställda mål. Undersökningarnas resultat används för förbättringsåtgärder. Kvalitetsdialoger och regelbundna utförarmöten. En ny modell för biståndsbedömning kommer att införas i samband med implementering av verksamhetssystemet Pulsen combine. Modellen syftar till att öka möjligheterna för kund och utförare att tillsammans planera för när och hur insatserna ska utföras. Kundvalskontoret kommer att begära in analys av resultat och handlingsplaner från de utförare som fått låga resultat. Vi arbetar med att förtydliga kraven på kvalitet i överenskommelser och förfrågningsunderlag. Vi har utvecklat metoder för uppföljning och rapportering av resultaten av uppföljningarna. 3.1.1.3 Kunder inom omsorg för funktionsnedsatta ska uppleva tillgänglighet, ett respektfullt bemötande, inflytande och trygghet Målet är uppfyllt Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 5(31)
Social- och äldrenämnden har valt att genomföra kundundersökning för personer inom LSS-bostäder och daglig sysselsättning enligt LSS genom Kvalitetsbarometern. Kvalitetsbarometern är en metod som är anpassad efter målgruppens behov. Undersökningen genomfördes första gången 2012 och genomförs nu. Efter att resultatet presenterats 2012 har de gruppbostäder som fick låga resultat i undersökningen arbetat med handlingsplaner för att öka kundnöjdheten. Vi kan i den här undersökningen se att handlingsplanerna har gett effekt på helheten men även att några boenden har lyckats öka sin kundnöjdhet rejält. Social- och äldrenämnden beställde i samband med kvalitetsbarometern en genusanalys av resultatet. Analysen visade att det finns skillnader inom vissa områden hur nöjda kvinnor och män är. T ex framkom det att kvinnor som bor i servicebostäder var betydligt mindre nöjda med fritidsaktiviteter än männen. I samtliga verksamhetsområden utryckte kvinnor även en större otrygghet än män. en inom daglig verksamhet var i jämförelse med andra kommuner mycket bra 2012. et är fortsatt mycket gott. Nyckeltal Kvalitetsindex för Servicebostad enligt Kvalitetsbrometern Kvalitetsindex för gruppbostad enligt LSS enligt Kvaltitetsbarometern Kvalitetsindex för daglig verksamhet enligt LSS enligt Kvalitetsbarometern Andel mycket nöjda och ganska nöjda kunder inom området funktionshindrade Mål 1,2 1,27 1,15 1,19 1,41 1,38 1,25% 1,27% 1,3% Länssnitt Handlingsplan Kundundersökning inom området funktionsnedsättning När resultatet kommer för Kvalitetsbarometern begär kundvalskontoret in analys handlingsplaner för de enheter som har låga resultat. Kundvalskontoret kontaktar även de enheter med bra resultat för att lära av goda exempel. Kvalitetsbarometern genomfördes i början av hösten och resultaten har redovisats för nämnd och de verksamheter som ingick i undersökningen. De enheter som fått låga resultat har inkommit med analys av resultatet samt handlingsplaner. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 6(31)
3.1.2 Utbudet av välfärdstjänster ska präglas av valfrihet och mångfald av utförare som erbjuder hög kvalitet. Utbudet av bostäder ska präglas av många aktörer och olika upplåtelseformer. Nyckeltalen för valfrihet, förutom antalet verksamheter på Väsbyjämföraren, är nya för. I samband med införandet av ett nytt verksamhetssystem har vi haft problem med att få fram korrekt statistik. Under 2015 kommer vi att behöva utveckla metoder för att bättre mäta måluppfyllelsen. Under mars fattade Kommunfullmäktige beslut om att införa valfrihet inom Säbo (vård- och omsorgsboende) enligt Stockholms modellen. Den innebär att LOV (lagen om valfrihetssystem, Lag 2008:962), entreprenad enligt LOU och övernskommelser med egen regi tillämpas parallellt. Beslutet ökar incitamenten för utförare att etablera vård- och omsorgsboenden i Upplands Väsby. 3.1.2.1 Mångfalden av utförare inom de verksamheter som kommunen finansierar och som inte är myndighetsutövande ska säkerställas Inom särskilt boende finns möjligheten att tacka nej till erbjuden plats om du bor hemma. Samma möjlighet finns inte när du befinner dig på korttidsboende. Vi bedömer att drygt hälften av alla får sitt förstahandsval. Inom funtkionsnedsättning har Upplands Väsby inte infört valfrihet med stöd av LOV. Det finns i LSS-lagstiftningen starka krav på att den biståndet gäller ska vara delaktig i val av utförare. Nyckeltal Antal verksamheter som det finns jämförelseverktyg för på kommunens hemsida Mål 6 2 Målet är delvis uppfyllt Majoriteten kunder väljer utförare genom att läsa hemtjänstkatalogen och eller genom rekommendationer från vänner och bekanta. Vi gör dock bedömningen att det är viktigt att fortsätta att utveckla innehållet i Väsbyjämföraren och marknadsföra tjänsten bättre. Fler och fler äldre kommer att föredra information som finns lättillgänglig på nätet. Äldre- och omsorgsenheten anordnade även en hemtjänstmässa under hösten där våra utförare fick möjlighet att presentera sig och sin verksamhet för blivande kunder. Under har vi haft svårigheter att få fram statistik över hur många kunder som gjort ett val av hemtjänstutförare. Vi för dock manuell statistik över hur många kunder som inte gör ett val av utförare, där biståndshandläggaren använder sig av en så kallad icke-vals-lista. Under var det 31 kunder där biståndshandläggarna använde sig av icke-vals-listan. I den nationella brukarundersökningen uppgav 88% att de fick välja hemtjänstutförare. Länssnitt Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 7(31)
Nyckeltal Mål Länssnitt Andel kunder som anser att de får den information de behöver via Väsby jämföraren för att kunna göra ett val av utförare Andel hemtjänst-kunder som gör ett aktivt val av utförare vid nyval Andel kunder med funktionsnedsättning som gör ett aktivt val av utförare Andel kunder inom särskilt boende som får sitt förstahandsval - 50% 20% - 90% - 90% 90% - 50% Handlingsplan Säkra att adekvat information finns tillgänglig på kommunens hemsida Granska och uppdatera kommunens hemsida regelbundet. Tydliga rutiner och beskrivningar till utförare som ska anmäla förändringar till hemsidan. Utveckla informationen på Vsäbyjämföraren med resultat från avtalsuppföljningar. Vid de senaste utförarnmöten för hemtjänsten har vi informerat utförarna om hur de uppdaterar sina uppgifter i Väsbyjämföraren. Vi erbjuder även support via telefon. Vi har utvecklat rutiner för hur vi säkerställer att information om nya utförare kommer in i Väsbyjämföraren. Medverka i tre-kommun-projektet för att ta fram kvalitetsindikatorer inom äldreomsorg som i förlängningen kommer att kunna användas i Väsbyjämföraren. Under 2015 ska vi utveckla rutiner för biståndshandläggarna att ge utökad informera om Väsbyjämföraren till nya kunder. På kommunens hemsida kan invånare i Upplands Väsby göra jämförelser av olika utförare. Inom Social- och äldrenämndens område finns jämförelser mellan hemtjänstutförare och särskilda boenden. Det finns inga planer på att publicera fler verksamheter i Väsbyjämföraren. Orsaken är att inga nya verksamheter omfattas av LOV, Lagen om valfrihetssystem. Under har vi utvecklat våra rapporter för verksamhetsuppföljning. Utvecklingen har skett bland annat för att vi ska kunna presentera resultatet från uppföljningarna i Väsbyjämföraren. 3.1.3 Kommunen ska verka för ett socialt hållbart samhälle där trygghet samt goda uppväxt- och levnadsförhållanden ger förutsättningar för en god hälsa. Kunder och deras anhöriga ska känna sig trygga med de insatser som finansieras av Social- och äldrenämnden. Äldre- och omsorgskontoret följer därför både den strukturella kvaliteten och den upplevda kvalieten. Den strukturella kvaliteten följs genom tex uppföljningar av verksamheterna och kvalitetsregister. Upplevd kvalitet följs genom kundundersökningar och klagomål. Vi har även dialoger med intresseorganisationerna. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 8(31)
I samband med de förebyggande hembesöken fångar vi upp och bemöter den oro som kan finnas inför att åldras och behöva kommunens insatser. Många anhöriga tar ett stor ansvar för sina äldre eller funktionsnedsatta närstående. Det är därför viktigt att fortsätta att erbjuda ett bra anhörigstöd. 3.1.3.1 I kommunalt finansierade verksamheter inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade ska en säkerhetskultur råda, dvs brister uppmärksammas och åtgärdas Målet är uppfyllt Rutiner för att uppmärksamma och åtgärda brister i verksamheten är central för en god kvalitet. Det är viktigt att alla som arbetar inom äldreomsorg och omsorg och omsorg om funktionsnedsatta har rutiner för Lex-Sarah och att de används. Vi är därför särskilt nöjda med att alla de verksamheter som vi följt upp har rutiner för Lex-Sarah och att de är kända av personalen. Nyckeltal Andel verksamheter inom äldreomsorg som har lokala rutiner för Lex Sarah Andel verksamheter inom funktionsnedsättning som har lokala rutiner för Lex Sarah Mål 100 100 100 100 100 100 Länssnitt Handlingsplan Säkra att en säkerhetskultur råder inom nämndens verksamheter Utveckling av ledningssystem för kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 vilket bland annat innebär förtydligande och förbättring av rutiner för LEX-Sarah Nästa utmaning är att fortsätta att arbeta med attidyder kring Lex-Sara så att det blir en naturlig del av arbetet och inte ses som ett misslyckande när en brist upptäckts. 3.1.3.2 Boenden för äldre arbetar förebyggande för att minska skada och ohälsa Målet är uppfyllt Förebyggande arbete utgör ett mycket viktigt uppdrag inom vården och omsorgen på ett äldreboende. Arbetet utgår från de tre olika kvalitetsregister: Senior alert, BPSD-registret och Palliativa registret. Syftet med Senior alert är att minska riskerna för de äldre att drabbas av fall, un- Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 9(31)
Nyckeltal Mål dernäring, dålig munhälsa, trycksår och urinläckage. Personalen uppmärksammas, genom olika riskbedömningar, på vilka problem den enskilde riskerar att drabbas av och vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra vårdskada. BPSD-registret bygger också på riskbedömningar. BPSD står för Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. Här är syftet är att hjälpa personalen att förstå och kunna tolka personer som drabbats av demenssjukdom. Palliativa registret har en något annan karaktär. Den baserar sig inte på riskbedömningar utan är ett register där vårdgivaren i efterhand dokumenterat hur vården genomförts i livets slutskede. Syftet med detta register är att förbättra vården i livets slutskede. Sedan registena började användas i Upplands Väsby har registringarna ökat successivt. Under 2015 kommer FOU att tillhandahålla utbildningar i BPSD registrering. Länssnitt Andel registreringar i Palliativa registret i förhållande till antalet dödsfall Andel äldre som erhållit en riskbedömning med registrering i Senior Alert Antalet äldre som bedömts lida av BPSD och som är registrerade i BPSD-registret 90 100 100 198 92 197 3 55 24 Handlingsplan Säkra att boenden för äldre arbetar förebyggande för att minska skada och ohälsa Säkerställa genom ledningssystem för kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 att ett systematiskt förbättringsarbete sker för att förebygga skada och ohäsa Dialog med utförare kring förebyggande arbete Under hösten genomfördes utbildning i BPSD-registret. Vi kommer att fortsätta att följa registreringarna i kvalitetsregistren och utreda hur vi med hjälp av registreringarna ska bedriva ett kvalietsutvecklingsarbete utifrån resultatet. 3.1.3.3 Invånare i Upplands Väsby ska kunna åldras i trygghet och få det stöd de behöver för att kunna bo kvar hemma Målet är uppfyllt Under april genomfördes SCB:s årliga brukarundersökning. Från och med april fattas beslut om hemtjänst enligt den nya bistånds- bedömningsmodellen, IBS. Modellen syftar till att öka delaktigheten för kunden vad gäller planering och utförandet av insatsen, men även att öka följsamheten mellan biståndsbedömd tid och den faktiska utförda tiden. Effekten kommer vi först kunna avläsa i 2015 års kundundersökning. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 10(31)
Vi har kunnat utöka antalet insatser för anhöriga tack vare att en demenssamordnare anställdes inför. Utbudet har utökats med ytterligare grupper eftersom Demenssamordnaren har information och stöd till anhöriga till personer med demenssjukdom. De invånare som fyller 80 år under året erbjuds hembesök från kommunen. Syftet med besöket är att informera om fallförebyggande, men även ge information om kommunens verksamheter och insatser. Under erbjöds 163 80-åringar förebyggande hembesök. De som erbjuds besök är de som inte redan har kontakt med kommunens biståndshandläggare. Nyckeltal Andel som uppger att handläggarens beslut är anpassat efter dina behov Andel som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten Antalet insatser/aktiviteter för anhöriga som kommunen erbjuder själva eller tillsammans med andra Genomsnittligt antal vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under 14 dagar Andel personer över 80 år som erbjuds förebyggande hembesök Mål 86 80 62 69 88 78 82 83 22 16 36 8 8 8 11 100 100 100 Länssnitt Handlingsplan Säkra möjligheten att kunna bo kvar hemma Genom att erbjuda hembesök för information till alla över 80 år som inte har någon insats från kommunen. Att genom systematiskt arbete med klagomålshantering och Lex Sarah ständigt arbeta med förbättringsåtgärder. Att ställa krav i avtal och överenskommelser att schema planeras så att antalet vårdare minimeras. Tillsammans med såväl kommunalt och landstingsfinansierade verksamheter forsätta implementering av modellen för demensvård. Fortsätta arbetet tillsammans med landstinget med att ta fram rutiner för utskrivningsklara. Satsa på kompetensutveckling Genom att ansöka om medel för omvårdnadslyftet och stimulansmedel inom andra utvecklingområden bidra till kompetensutveckling inom äldreområdet. Prioriterade utvecklingsområden identifieras i samverkan med utförarna. Möjlighet till kompetensutveckling bidrar till att göra yrken inom äldreomsorgen mer attraktiva. 3.1.3.4 Invånare i Upplands Väsby med funktionsnedsättning ska känna trygghet och efter behov erhålla det stöd de behöver Målet är uppfyllt Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 11(31)
Anhörigarbetet har utökats med ytterligare grupper eftersom demenssamordnaren har information om närstående till personer med demenssjukdom, och stöttar dessa. Detta frigör ytor för anhörigkonsulenten att arbeta med andra målgrupper, och möjlighet att utöka informationsinsatser mot varierande intresseorganisationer. Aktiviteterna är tex anhöriggrupper och föreläsningar på olika teman. Nyckeltalet för antalet vårdare som besöker en person med funktionsnedsättning avser personer under 65 år med hemtjänst. Under hösten genomfördes en mätning gällande personalkontinuiteten inom boendestödet, en insats som riktar sig till personer med psykisk ohälsa. Syftet med mätningen var att försöka beskriva kvaliteten i stödet till målgruppen. Utifrån att insatsen boendestöd i de flesta fall beviljas med 1-2 besök per vecka blev resultatet för mätningen ett medianvärde och medelvärde på 1 samt ett yttervärde på 7. Mätningen har inte lyckats fånga kvalitetsaspekten tillräckligt varpå andra nyckeltal behöver utvecklas. Ett alternativ kan istället vara genom att se till hur tiden i den biståndsbedömda insatsen används. Det måttet skulle kunna spegla hur väl det biståndsbedömda beslutet överensstämmer med behovet. Måttet skulle även kunna fånga upp aspekterna uppsökande arbete och förebyggande arbete. Många i målgruppen mår i perioder sämre och väljer då att inte ta emot hjälp, måttet skulle då även kunna visa på hur aktivt personalen arbetar med uppsökande arbete i dessa perioder samt hur mycket förebyggande arbete som genomförs. Nyckeltal Mål Länssnitt Antalet insatser/aktiviteter för anhöriga till funktionsnedsatta som kommunen erbjuder själva eller tillsammans med andra Genomsnittligt antal vårdare som besöker en person med hemtjänst under 14 dagar 15 9 11 8 8 1 0 Nyckeltalet för genomsnittligt antal vårdare avser boendestöd för personer med psykisk ohälsa Handlingsplan Säkra att personer med funktionsnedsättning ska känna trygghet och efter behov erhålla det stöd de behöver Kundundersökningar för att följa kundnöjdhet Dialog med intresseorganisationer och utförare Kompetensutveckling för anställda via Carpe Under kundundersökningar inom både äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Kundvalskontoret fortsätter med arbetet i 10-år-framåt-gruppen där våra intresseorganisationer medverkar i omvärldsbevakning inom äldrefrågor. I samband med införande av ny modell för biståndsbedömning träffar vi våra hemtjänstutförare en gång per månad. Personer med psykisk ohälsa är en grupp som ökar i samhället, men som sällan syns i samhällsdebatten. Under gjordes en kartläggning av målgruppen. I inventeringen framkom att de flesta bedöms få sina behov tillgodosedda. Vi behö- Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 12(31)
ver dock titta på alternativ till de insatser som erbjuds utanför kommunen, ofta i form av Hem för vård och boende (HVB). Boende och stöd på hemmaplan bedöms bättre möta individernas behov och samtidigt sänka kostnaderna. Under har även handläggarna deltagit i SIP-utbildning. SIP står för samordnad individuell plan. Tanken med SIP är att alla professionella ska tillsammans med individen komma fram till en gemensam plan för stöd. 3.2 Samhälle och miljö - hållbart Väsby Inom kommunen finns ett bra samarbete mellan de olika kontoren för en långsiktig planering av bostadsområden. Vi deltar aktivt i arbetet med översiktsplan för att våra målgruppers intressen ska tillvaratas. Vi kommer att behöva utveckla former för att säkerställa att det i framtida projekt avsätts en viss andel av bostäderna för personer som av olika skäl inte kommit in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan röra sig om servicebostäder för personer med funktionsnedsättning eller försöksboenden för personer med psykisk ohälsa. Behovet delas med Individ- och familjeomsorgens målgrupper och vi kommer att arbeta tillsammans med frågan. 3.2.1 Genom en aktiv samverkan med näringslivet och en god service skapas förutsättningar för ett starkt näringsliv och en lokal arbetsmarknad. Inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta har Social- och äldrenämnden avtal eller överenskommelser med ett stort antal utförare. Bara inom hemtjänst finns ett tjugotal utförare. En hög andel av våra företagare är kvinnor och merparten av deras anställda är kvinnor. Inom EU är Sverige det land som lägger högst andel av BNP på äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Det har medfört att Sverige även har den högsta frekvensen av förvärvsarbetande medelålders kvinnor (Källa: Szebehely, Marta och Ulmanen, Petra (2012)). I enlighet med förfrågningsunderlaget för hemtjänst godkänns numera anhöriganställningar enbart i undantagsfall. Skälen till att begränsa anhöriganställningar är inte enbart för att öka kvalitet och insyn, det är även för att anhöriganställningar riskerar bli en kvinnofälla och bidrar till ökad segregation. Argumenten för anhöriganställningar har oftast varit språk och kultur, men eftersom våra företag har kompetens inom de flesta språk har de nya reglerna inte medfört några större problem för våra kunder. Kundvalskontoret har olika kanaler för dialog, information och verksamhetsutveckling. Vi träffar utförare enskilt, genom utförarmöten och branschråd. Som exempel kan nämnas det täta dialogerna vi har med hemtjänstutförare inför ny modell för biståndsbedömning och seminarium för att ta fram etiska förhållningsregler för marknadsföring inom hemtjänst. introduceras även leverantörssidan för att samla information på en lättillgänglig plats för utförarna. Många kommuner väljer att ha särskilda perioder då de tar mot och godkänner LOV-ansökningar. Vi har valt att ta mot ansökningar kontinuerligt och att en fullständig ansökan ska behandlas inom 2 månader, Under det senaste året har vi Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 13(31)
dock haft en snabbare handläggning. Tillsammans med Individ- och familjeomsorgen medverkar vi ett nätverk med representanter för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och psykiatriska öppenpsykiatrin. Syftet med nätverket är att samverka kring personer som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Genom FOU nu kan vi tillhandahålla stöd till verksamhetsutveckling hos våra utförare. Ett lyckat exempel där FOU nu har varit sammanhållande och drivande är att samverka för en sammanhållen vård för demenssjuka. 3.2.2 Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och bedriva ett systematiskt miljöarbete som leder till ett hållbart samhälle. Genom ett fördjupat samarbete med medborgare, företagare och andra aktörer ska vår gemensamma miljö- och klimatpåverkan minska. I oktober bjöd vi tillsammans med miljöstrategerna in våra utförare för att informera om Klimatavtal, avfallshantering och energiförbrukning. 3.2.2.1 Utförare inom nämndens verksamhetsområde ska aktivt arbeta med miljöfrågor Målet är delvis uppfyllt Kundvalskontoret arbetar med miljöfrågor genom krav i våra förfrågningsunderlag. Under intensifierade vi information och stöd till utförare för att de ska kunna teckna Klimatavtal Väsby. Nyckeltal Antal utförare inom nämndens verksamhetsområden som anslutit sig till Klimatavtal Väsby Mål 0 2 1 Länssnitt Handlingsplan Klimatavtal Väsby Klimatavtal Väsby är en viktig satsning för att förbättra miljö och miljömedvetenhet bland företag verksamma i kommunen. Nämnden ska verka för att informera utförare om fördelarna med avtalet och framhålla att det ses som positivt att utförarna går med i samarbetet. Första steget är att kundvalskontorets personal ska fortbilda sig för att få större kunskap i vad klimatavtalet innebär. Tillsammans med kommunens miljöstrateger kommer vi att planera för information och stöd till företagare som vill teckna miljöavtal Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 14(31)
3.3 Medarbetare - attraktiv arbetsgivare Äldre- och omsorgskontoret/enheten möter dagligen kunder, utförare, externa och interna samarbetspartners. Ett av våra viktigaste verktyg för att lyckas med vårt uppdrag är ett gott bemötande. Bemötande- och kommunikationsfrågor är därför något som ständigt diskuteras och utvecklas. Äldre- och omsorgskontoret/enheten följer upp de verksamheter som Social- och äldrenämnden finansierar. Utbildningsnivå och kontinuitet är viktiga komponenter för kundens upplevelse av kvalitet. I våra uppföljningar följer vi därför utbildningsnivå och personalomsättning hos våra utförare. 3.3.1 Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Alla kommunalt finansierade tjänster ska präglas av hög kompetens och gott bemötande. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har publicerade under året en rapport där de bedömer att det kommer att behöva rekryteras ungefär 225 000 nya medarbetare inom vård och omsorg fram till 2023. 144 000 av dessa är behov inom kommunens verksamheter och är till största delen undersköterskor inom äldreomsorg. 60% av rekryteringsbehovet beror på pensionsavgångar och 40 % är en följd av ökad efterfrågan på vård och omsorg. Det är avgörande för både kvaliteten i verksamheten och för rekryteringsbehovet att kompetens används rätt. Det kommer att behövas strategier i våra verksamheter för att attrahera och rekrytera unga och nya grupper till jobben. Inom verksamheter som drivs genom avtal eller överenskommelser ställs krav på kompetens hos ledning och medarbetare. Social- och äldrenämnden har beviljats stimulansmedel inom ramen för omvårdnadslyftet. Under har ett flertal medarbetare hos utförare inom äldreomsorgen utnyttjat möjligheten till kompetensutveckling. Den statliga satsningen avslutas efter första halvåret. Flera av våra utförare har uttryckt oro för att de inte kommer ha samma möjlighet framöver att öka kompetensen bland sina medarbetare. En förutsättning för gott bemötande och rättseker myndighetsutövning är en stabil arbetsgrupp. Sedan hösten är därför utredningsenheten uppdelad på två enheter med varsin chef. Utökningen syftar till att öka den daglig arbetsledningen och utveckla robusta rutiner och metoder som håller vid tillfälliga arbetstoppar och vakanser. Utökningen har nu permanentats och utredningsenheten är nu uppdelad på en enhet för äldreomsorg och en för omsorg om funktionsnedsatta. Medarbetarna inom myndighetsenheten äldre är sedan april uppdelade i tre team där varje team har ett gemensamt ansvar för kunderna. Detta för att minska sårbarheten vid frånvaro och att det alltid ska finnas en handläggare tillgänglig för kunden. Detta har upplevts positivt från medarbetarna att ha en teamtillhörighet. Vi har även fått positiva reaktioner från kunder och utförare som upplever att tillgängligheten har ökat. Kompetensutveckling har skett fortlöpande utifrån individuella behov. Det finns för närvarande inga vakanser på myndighetsenheten äldre. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 15(31)
Under året har samtliga medarbetare inom Myndighetsenheten för personer med funktionsnedsättning, genomgått en SIP-utildning (samordnad individuell plan) inom respektive målgrupp. Medarbetarna har också gått en heldagsutbildning om Barnperspektiv. Dessutom har kompetensutveckling skett utifrån individuella behov. Medarbetarna har kontinuerlig handledning. För att underlätta rekrytering och introduktion av nyanställda medarbetare har enheten utformat ett trainee-program. Syftet är att förstärka introduktionen och därmed utforma en grund för nyexaminerade medarbetare. Genom en förstärkt introduktion ger vi förutsättningar för våra nya medarbetare att lära sig handläggningen och trivas med arbetsuppgifterna. Det första trainée-programmet genomfördes under hösten och blev mycket lyckat. Under hösten har vi tagit mot två socionomkanditater under deras praktikperiod. 3.3.1.1 Kundvalskontoret ska vara en föregångare och förebild som arbetsgivare. Målet är delvis uppfyllt et i tabellerna gäller för fd Kundvalskontoret. Under genomfördes en genomlysning av Kundvalskontoret vilket resulterade i att kontoret delades upp i fyra kontor/enheter. Medarbetarna inom äldre- och omsorgskontoret/enheten har under upplevt stora påfrestningar till följd av tuffa ekonomiska utmaningar och införande av ett nytt verksamhetssystem, Pulsen combine. Under hösten har ett gediget arbete inletts för att stabilisera och säkerställa användadet av combine. De fackliga organisationerna initierade en genomlysning av arbetsmiljön för de som arbetar i combine. Genomlysning och handlingsplan färdigställs under januari 2015. Åtgärder har dock vidtagits under genomlysningens gång och vi börjar se resultat av dessa åtgärder. I medarbetarenkäten mäts inte längre andelen som anser sig på den kompetensutveckling som de behöver. Nyckeltal Andel anställda på utredningsenheten som får den kompetensutveckling som anser sig behöva för att kunna utföra arbetet på ett bra sätt, i procent Bemötandeindex (BMI) för kundvalskontoret Hållbart medarbetarengagemang (HME) för kundvalskontoret Mål 90 86 85 84 83 84 82 Länssnitt Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 16(31)
Handlingsplan Hållbart medarbetarengagemang för Kundvalskontoret Utveckla och färdigställa Handboken (Social- och äldrenämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9). Processer och arbetsmetoder ska förbättras och förenklas så att de håller även vid tillfälliga vakanser och arbetstoppar. Införa så kallade budgetgrupper där både ledning och medarbetare deltar för att öka delaktighet i verksamhetsplanering och budgetuppföljning. Båda teamen/enheterna har planeringsdagar, minst en dag/termin, med fokus på verksamhetsutveckling samt att följa upp fastställda mål. Kontinuerlig kompetensutveckling med juridisk utbildning samt att samtliga medarbetare har eller ska genomgå "Våld i nära relationer", med inriktning på resp. målgrupp. Processer och rutiner inom ramen för SOSFS 2011:9 utvecklas ständigt efter medarbetarna och kundernas behov. Som exempel kan nämnas att en rutin för hur information till kund som ska välja utförare har tagits fram. 3.4 Ekonomi god ekonomisk hushållning 3.4.1 Kommunens ekonomiska resultat ska över en budgetperiod, genomsnittligt, uppgå till minst 2,5 % av skatteintäkterna Nämnden har gått med underskott i flera år och gjort många insatser som är kostnadsbesparande och kvalitetshöjande. Flera av Äldre-och omsorgsavdelningens insatser, tex ny organisation för biståndsbedömare, nytt verksamsamhetssytem etc har under året börjat ge effekt, men kommer efter hand att stabiliseras och då tror nämnden också på att mer stabilt ekonomiskt läge.tyvärr ser vi ökade kostnader inom andra områden, främst på grund av ökade volymer inom LSS och psykisk ohälsa Hemtjänstens kostnader analyseras noga och har stabiliserats och följer den prognos som lades vid årets början. Tyvärr kommer den prognostiserade effekten av elektronisk tidsrapportering inom hemtjänsten att försenas på grund av tekniska brister i verksamhetssystemet Combine. I och med nya arbetsprocesser, nya verksamhetssystem och nya former av avtal och överenskommelser behöver processerna kring ekonomi och ekonomiadministration uppdateras. Arbetet kommer att påbörjades under hösten. Detta kommer förväntas ge ännu högre säkerhet och träffsäkerhet i prognos och budget under kommande år. för äldre- och omsorgsavdelningen för är -28,8 mkr, betydligt bättre än senast lagt prognos. Förbättringen består till stor del i att genomgång av manuella rutiner och manuellt förd statistik gett snabba resultat. Främsta orsaken till den stora avvikelsen mot budget är främst en allt för optimistisk budget, samt stora problem och förseningar i och med implementeringen av det nya verksamhetsssytemet Combine. för för IFO var 4.8 mkr. Inräknat resultat för IFO lämnar nämnden ett negativt resultat om -24,0 mkr. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 17(31)
3.4.1.1 Nämndens ekonomi ska vara i balans. Målet är ej uppfyllt På grund av en för väl optimistisk budget samtidigt som efterfrågan och behovet hos kommunens invånare har ökat under är nämndens resultat negativ och ekonomin därmed ej i balans. Åtgärdsplan för budget i balans finns bifogad rapporten. Den omfattar bland annat ny organisation, dels ny biståndbedömningsmodell och mer kontroll och bättre processer över ekonomisk data. Nyckeltal Mål Länssnitt avvikelse av omslutning, i procent -3,9 0-4 Handlingsplan Uppföljning av volymer månadsvis Antalet beviljade och utförda hemtjänsttimmar följs upp varje månad. Volymer inom externa och interna köp av övriga verksamheter följs upp månadsvis. Arbeta med nya ersättningsmodeller och biståndsbedömningsmodeller för att säkerställa att resurserna används effektivt. Mängden statistik inom hemtjänsten är allt för omfattande att föra manuellt. En pilot för att införa elektronisk tidsrapportering inom hemtjänsten testas under hösten hos en enskild utförare. För att elektronisk tidsrapportering kan införas inom hela hemtjänsten krävs att kommunens nya verksamhetssystem, Combine, är implementerat fullt ut samtidigt som kommunen lärt sig tillämpa de många nya fördelarna och arbetssätten i verksamhetssystemet. När elektronisk tidsrapportering införs och när verksamhetssystemet Combine kan publicera säkerställd statistik kommer mätningen över antalet hemtjänsttimmar åter att säkerställas. Nya former och metoder att skapa och följa nämndens tjänsteområdens och dess utveckling Uppdatera och identifiera nya former som kan användas som prognosverktyg Under har social - och äldrenämnden i Upplands Väsby initierat ett nätverk för controllers. Detta nätverk har inlett ett arbete med gemensamma nyckeltal för att följa och kunna jämföra mellan kommunerna och mellan åren. Under har fokus legat på nyckeltal för hemtjänst. Under 2015 planeras djupare granskning av nyckeltal och mått inom LSS-området. 3.4.1.2 räkning Intäkter/kostnader (belopp i mkr) Budget Avvik. INTÄKTER (+) Intern kommunersättning 630,5 644,3 644,3 0,0 Intern täckningsbidrag Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 18(31)
Intäkter/kostnader (belopp i mkr) Budget Avvik. Försäljning och avgifter 19,3 19,2 20,8 1,6 Hyror och arrenden 15,6 15,4 14,7-0,7 Bidrag 21,7 19,5 22,8 3,3 Försäljn verksamhet / entreprenad Summa intäkter 687,1 698,4 702,6 4,2 KOSTNADER (-) Buffert 0-2,7 0 2,7 Bidrag -28,0-26,0-27,5-1,5 Entreprenad / köp av verksamhet -616,1-603,1-626,5-23,4 Personalkostnader -18,2-20,3-19,7 0,6 Lokal- och markhyror -28,9-28,0-31,8-3,8 Övriga fastighetskostnader Övrigt material och tjänster -0,1-0,3-0,1 0,2-22,4-17,5-25,2-7,7 Avskrivningar -0,6-0,4-0,6-0,2 Intern ränta -0,1-0,1 0,0 0,1 Intern täckningsbidrag Intern kommunersättning Summa kostnader -714,4-698,4-731,4-33,0 Finansiering -27,3 0,0-28,8-28,8 till resultaträkningen Se kommentarer under resultat och prognos per verksamhet. 3.4.1.3 per verksamhet Budget Intäkter Kostnader Verksamhet Kom. ers. Fsg av verksam. Övr. int. Summ a Övr. kostn. Summ a Köp av verksam. Nämnd, ledning, bståndsbedömning 30,7 30,7-0,2-30,5-30,7 0,0 Buffert 2,7 2,7-2,7-2,7 0,0 Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 19(31)
IFO(kommuner sättning/fast ersättning) Omsorg om funktionsnedsatta Intäkter Kostnader 155,1 155,1-155,1-155,1 0,0 238,4 13,6 252,0-213,5-38,5-252,0 0,0 Äldreomsorg 217,4 40,5 257,9-234,3-23,6-257,9 0,0 Summa verksamheter Verksamhet Nämnd, ledning, biståndsbedömning 644,3 54,1 698,4-603,1-95,3-698,4 0,0 Kom. Ers. Intäkter Fsg av verksam. Övriga int. Summ a Kostnader Köp av verksam. Övriga kost. Summ a 30,7 2,7 33,4-0,2-36,4-36,6-3,2 Buffert 2,7 2,7 0 0 2,7 IFO (kommunersättning/fast ersättning) Omsorg om funktionsnedsatta 155,1 155,1-155,1-155,1 0,0 238,4 14,2 252,6-233,1-41,3-274,4-21,8 Äldreomsorg 217,4 41,4 258,8-237,9-27,4-265,3-6,5 Summa Verksamheter 644,3 58,3 702,6-626,3-105,1-731,4-28,8 Äldre- och omsorgskontoret/enhetens resultat exklusive Individ- och familjeomsorgens resultat visar ett underskott på 28,8 mkr vilket motsvarar 4,0% av omslutningen. Individ- och familjeomsorgens resultat är ett överskott på 4,8 mkr vilket redovisas i Individ- och familjeomsorgens verksamhetsberättelse. Individoch familjeomsorgens resultat är ett överskott på 4,8 mkr vilket redovisas i Individ- och familjeomsorgens verksamhetsberättelse. De större avvikelserna mot budget är följande: Högre intäkter i form av momskompensation, vilket i sin tur är genererat av högre externa inköp. Ökad efterfrågan och ökat behov hos kommunens invånare är orsaken till underskott på 23,4 mkr för just köp av verksamhet. I den posten ingår också extra kostnader för brandtillsyn i ett fåtal boende som under haft bristande brandskydd enl nya brandskyddsregler. I och med att lokaler byggs om och renoverats enl nya brandskyddsnormer har även hyresnivåerna höjts under, vi ser också högre kostnader för administrativa lokaler och kostnader för flytt av boenden i samband med flytt av verksamheter än vad som budgeterats. Andra orsaker till underskottet är en stor ökning av turbundna resor, bland annat till och Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 20(31)
från daglig verksamhet, inhyrda personal framför allt på handläggarsidan. Nämnden ser också en stor kostnadsökning för boendeanpassning under de senaste åren. Nämnd, ledning, biståndsbedömning samt köp av administrativt stöd. et i bokslut är negativt mot budget med 3,2 mkr. Överskridandet beror på kostnader för inhyrd personal, högre lokalhyror samt högre kostnader vid införandet av verksamhetssystemet Pulsen Combine. Buffert Budgetreserven på 2,7 mkr kompenserar en mindre del av det underskott det underskott i de verksamheter som går med underskott. Individ- och familjeomsorgen (IFO) Individ- och familjeomsorgens kommunersättning är densamma som den fasta ersättningen för köp av verksamhet inom IFO:s verksamhetsområde. Omsorg om funktionsnedsatta Verksamheterna inom omsorg om funktionsnedsatta visar ett underskott på 21,8 mkr och förklaras enligt följande: Boende enligt LSS och SoL: Kostnaden för boende enligt LSS och SoL visar ett budgetöverskridande på 13 mkr och beror på större behov hos kommunens invånare samt mer kostsamma placeringar. En del av budgetöverskridandet beror på kostnader för brandtillsyn. Daglig verksamhet enligt LSS samt tillsyn över 12 år enligt LSS: Kostnaden för ovanstående visar ett underskott mot budget med totalt 2,5 mkr pga fler placeringar. Assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) tidigare LASS: Med anledning av försäkringskassans restriktivare bedömning har antalet ärenden minskat Försäkringskassan har fattat färre beslut om ersättning vilket har resulterat i en lägre kostnad för kommunen som enligt regler står för de första 20 timmarna. Däremot ökar kostnaden för personlig assistent enligt LSS, där kommunen har fullt betalningsansvar. Bokslut visar därmed ett överskott på 1,9 mkr jämte budget. Däremot ökar kostnaden för kommunen då dessa personer istället får personlig assistans enligt LSS. Personlig assistans enligt LSS: Pga fler kunder samt fler utförda timmar som delvis hänger samman med att försäkringskassan blivit mer restriktiv i sin bedömning för ersättning enligt SFB (tidigare LASS). Dessa personers behov kvarstår och får då stöd enligt LSS, där kommunen har fullt betalningsansvar. Kostnaden för personlig assistans överskrider budget med 4,6 mkr. Ledsagning, kontaktpersoner, avlösarservice: Verksamheterna inom dessa områden ger ett mindre underskott på 0,7 mkr i förhållande till budget. Boendestöd samt dagverksamhet inom psykiatrin: Boendestöd samt dagverksamhet ger ett underskott mot budget med 1 mkr på grund av fler beslutade timmar om boendestöd. Korttidsvistelse enligt LSS: Behovet och därmed kostnaden för korttidsvistelse enligt LSS har minskat vilket innebär ett överskott mot budget med 2,2 mkr. Turbundna resor enligt LSS: Turbundna resor enligt LSS avviker negativt mot budget med 2,1 mkr vilket förklaras av att behovet hos kommunens invånare har ökat. Lokalkostnader samt övriga kostnader: Det totala kostnadsöverskridandet är 2,6 mkr för. Kostnaden för lokalhyror har ökat pga en extra och eller högre hyra för ett av boende när brister i brandskyddet har åtgärdats. Kostnaden för flytt Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 21(31)
till ett nytt LSS-boende har även bidragit till en del av kostnadsöverskridandet. Brandrondering i lokaler med brandskyddsbrister, framför allt i början av året för Lokevägens gruppbostad ger också en kostnadspåverkan. Intäkter: De totala intäkterna mot budget inom verksamheterna är ett mindre överskott på 0,6 mkr jämfört med budget. Äldreomsorg Verksamheterna inom äldreomsorg visar en negativ avvikelse mot budget med 6,5 mkr och förklaras av följande: Särskilda boenden för äldre (SÄBO): Kostnaden för särskilda boende för äldre ger ett överskott med 7,6 mkr beroende på dels färre verkställda beslut än vad som förväntades och dels på grund av brist på attraktiva boenden. I avvaktan på förstahandsval av boende tackar kunder nej till andra platser. Korttidsboende för äldre: Under året har behovet av korttidsplatser, där man kan bo en kortare tid tex när man skrivs ut från sjukhus, men ändå inte kan klara sig hemma som innan sjukdomen, ökat. Kostnaden för korttidsplatser ger ett underskott på 4,3 mkr mot budget. Hemtjänst: Kostnaden för hemtjänst visar ett underskott med 7,1 mkr mot budget. Övriga kostnader inom äldreomsorgen: Kostnaden för lokalhyror visar ett underskott mot budget med 1,4 mkr. Kostnaden för bostadsanpassning ger ett underskott på 2,2 mkr vilket förklaras av fler bostadsanpassningsärenden. Kostnaden för trygghetslarm inom hemtjänsten samt matlådor visar ett smärre underskott på 0,1 mkr. Intäkter: De totala intäkterna ger ett överskott på 0,9 mkr jämfört med budget vilket beror på volymökningar inom hemtjänsten. 3.4.1.4 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal Verksamhetsmått Budget Avvikelse Hemtjänst, antal kunder, genomsnitt per år Hemtjänst, antal kunder med trygghetslarm Hemtjänst, antal tim larmutryckning tom aug-13* Hemtjänst kostnad för larmutryckningar samt larminstallationer** Hemtjänst, antal utförda tim omvårdn. & serviceinsatser Antal utförda timmar per kund och månad Korttidsplatser äldre, antal årsplatser i snitt under året, hittills. 609 610-500 13 770 - - 2 000 000 5 760 000-226 860 197 640-31,04-32 32 41-610 -500-5 760 000-197 640 9 Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 22(31)
Verksamhetsmått Budget Avvikelse - varav växelvårdsplatser 8 8 0 Särskilt boende äldre, antal årsplatser 206 212 206-6 Boendestöd, antal kunder 137 145 137-8 Boendestöd, beviljade timmar - - Boende LSS och SoL, antal platser per rapportering 174 177 188 11 - varav LSS-boenden - 123 131 8 - varav LSS personer med SoL boende - 10 10 0 - varav psykiatriboende - 41 47 6 Daglig verksamhet LSS, antal platser Korttidstillsyn över 12 år och vuxna LSS, antal platser Personlig ass. enligt LSS, antal timmar SFB, ersättning till FK, antal personer*** 154 154 147 25 30 36 37 700 40 000 56 150 78 77 71-7 6 16 150-6 Dagverksamhet äldre - 40 40 0 Bostadsanpassning antal ärenden - 588 588 * I och med nytt avtal och annat upplägg så finns ej mer data för denna post. OBS data gäller tom -08. ** Denna avtalsmodell började gälla först under hösten, vilket förklarar den låga kostnaden. *** Ersättning till Försäkringskassan för de första 20 timmarna vid bifall enl SFB, kostnad för >20 timmar bekostas av Försäkringskassan. - Poster med streck "-" saknar värden p g a ej möjlighet att få ut dessa ur nya verksamhetssystemet eller så är det ett nytt värde som tidigare inte mätts. Antalet utförda Hemtjänst-timmar under året har varit högre än budgeterat. I tidigare prognos fanns också en effekt av införande av elektronisk tidmätning som tyvärr skjut fram och där tvingas vi skriva upp prognosen för antalet hemtjänsttimmar. I övrigt ser vi tryggt på den uppskattning av utförda timmar vi tagit fram i brist på rapporter från verksamhetssystemet Combine. I andra justeringar behöver därför göras i prognos för antalet utförda hemtjänsttimmar. Från och med april fattas beståndsbeslut enligt den nya bedömningsmodellen IBS. I prognosen för ingår effekten av IBS och införande av elektroniskt tidsredovisning av utförda hemtjänsttimmar. 3.4.1.5 Investeringsuppföljning Social- och äldrenämnden har inga investeringar att rapportera. Social- och äldrenämnden, Verksamhetsberättelse 23(31)