Kallelse till sammanträde med beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor

2016-05-30 Marianne Pira Samordnare Sekreterare Tfn 018-611 6123 E-post marianne.pira@lul.se Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Kallelse till sammanträde med beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Härmed översänds kallelse och handlingar till beredningens sammanträde. Tid: 7 juni klockan 09.00-12.00 Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Lokal anslås på informationstavla Dagordning 09.00 Effektivare vård Göran Stiernstedts filmade föredrag från våren 2016 10.00 Sammanträdet öppnas Vänligen meddela eventuellt förhinder till sekreteraren i god tid innan sammanträdet. Välkomna! Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2016-06-07 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för äldre och funktionshinderfrågor Torsdagen den 7 juni 2016 kl. 09.00 12.00 Landstingets konferenscentrum i Uppsala Nr Ärende 16 Öppnande av sammanträdet 17 Val av justerare 18 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 19 Anmälan av övriga frågor 20 Föregående protokoll 21 Praktisk information informationsärende Marianne Pira 22 Beredningens ekonomi informationsärende Marianne Pira 23 Verksamhetsplan 2016 beredningen för äldre och funktionshinderfrågor 24 Månadsrapporten rapport om överbeläggningar 25 Inkomna skrivelser för kännedom 26 Riktlinje för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättningar remiss 27 Inbjudningar till konferenser eller liknande 28 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande 29 Övriga frågor 30 Nästa sammanträde 31 Avslutning

FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 1 (17) Plats och tid Landstingets konferenscentrum i Uppsala, 2016-06-07, kl. 09.00-12.00 Beslutande Övriga deltagande Tarja Onegård (MP) ordf Magnus Ahlqvist (V) 1:e vise ord Inga Alm (C) 2:e vice ordf Erzsebét Wollein (S) Petra Söderlund (S) Pia Milton (S) Sylvia Lundholm (MP) Viktor Waldau (V) Christina Sääf (M) Anders Bäckström (M) Kajsa Dovstad (L) Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) Marga Karttunen (SD) Marianne Pira, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Marianne Pira Paragrafer 16-31 Ordförande Tarja Onegård (MP) Justerande Organ Sammanträdesdatum Den 7 juni 2016 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Marianne Pira Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 2 (17) 16 Öppnande av sammanträdet Ordföranden Tarja Onegård (MP) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 3 (17) 17 Val av justerare Förslag till beslut Beredningen utser att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker den måndag den 13 juni kl 8.30 på landstingets ledningskontor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 4 (17) 18 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Förslag till beslut Beredningen fastställer förslaget till föredragningslista. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 5 (17) 19 Anmälan av övriga frågor Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 6 (17) 20 Föregående protokoll Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga föregående protokoll till handlingarna. Ärende Genomgång av föregående protokoll. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 7 (17) 21 Praktisk information informationsärende Förslag till beslut Beredningen föreslås lägga informationen till handlingarna Ärende Ingen praktisk information Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 8 (17) 22 Beredningens ekonomi informationsärende Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärende Beredningen erhåller vid sammanträdet information om förbrukade ekonomiska medel tom maj 2016. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 9 (17) 23 Verksamhetsplan 2016 beredningen för äldre och funktionshinderfrågor Förslag till beslut Beredningen beslutar anta verksamhetsplan för 2016 med tillhörande aktivitetsplan. Ärende Verksamhetsplanen för beredningens arbete har reviderats och anpassats utifrån 2016 års fokusområde, effektiv vård. Aktiviteter planeras utifrån mål i verksamhetsplanen. Bilaga 23 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 10 (17) 24 Månadsrapporten rapport om överbeläggningar Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna Ärende Beredningen har efterfrågat uppgifter om överbeläggningar vid sjukhusen. Månadsrapporten innehåller perspektiv medborgare, produktion och ekonomi. Dessa rapporter ingår som en del av rapportering till sjukhusstyrelsen. I månadsrapporten ingår uppföljning av överbeläggningar. På Akademiska sjukhuset uppgavs det ackumulerade läget för överbeläggningar under april i snitt vara 19,4 per dygn. Samma indikator för lasarettet i Enköping, samma period, 1,4 per dag. Bilaga 24 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 11 (17) 25 Inkomna skrivelser för kännedom Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga information från övriga styrelser till handlingarna Ärende Följande information har inkommit till Beredningen för äldre och funktionshinderfrågor. Funktionshinderpolitiskt program Dnr CK 2016-0031 Länsbarnsombudsmannens verksamhetsberättelse 2015 och plan 2016 Dnr 2016-0135 Dnr LS 2016-0133 Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt styrelser och nämnder i Uppsala län (2016 2018) Dnr 2016-0068 Årsrapporter 2015 för landstingsfullmäktiges beredningar Dnr 2016-0034 Motion Ett helhetsgrepp mot äldres undernäring Dnr: CK 2016-0132 Utsedd handläggare är Agneta Eklund Bilaga 25 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 12 (17) 26 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättningar - remiss Förslag till beslut Beredningen tillstyrker Kollektivförvaltningen UL:s förslag till kollektivtrafikens riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar i kollektivtrafiken i Uppsala län Ärende Kollektivtrafikförvaltningen inhämtar synpunkter för riktlinje för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar i kollektivtrafiken i Uppsala län. Riktlinjerna utgör målbild för kollektivtrafikens utveckling och är ett verktyg för Kollektivtrafikförvaltningen UL:s tjänstemän att använda i arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Uppsala län. Riktlinjerna vänder sig även till alla som utvecklar eller bygger infrastruktur, planerar eller utför trafik på uppdrag av Kollektivförvaltningen UL. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 13 (17) 27 Inbjudningar till konferenser eller liknande Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna Ärende Vid dagens sammanträde föreligger inga inbjudan: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 14 (17) 28 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna Ärende Under våren 2016 (2016-04-04) deltog Beredningen för äldre och funktionshinderfrågor i seminariet Delaktighet, samverka och jämlik hälsa- från vision till aktion. Regionförbundet anordnade den 12 april 2016 en dag för dialog om Åldrande och delaktighet två oförenliga begrepp inom LSS Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 15 (17) 29 Övriga frågor Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 16 (17) 30 Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum 23 augusti kl 9.00 12.00 Lokal är bokad på Konferenscentrum Slottsgränd 1 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016-06-07 17 (17) 31 Avslutning Ordföranden Tarja Onegård (MP) förklarar sammanträdet avslutat. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Bilaga 1 Verksamhetsplan beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor 2016 Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor inrättades som en ny beredning under landstingsfullmäktige 2015. Uppdraget som formuleras i reglementet är relativt öppet och lämnar ett stort utrymme till beredningens ledamöter att formulera sitt arbete. Utifrån det kommer beredningen att formulera behovsanalyser och förslag för beredningens ansvarsområden. Ett viktigt syfte med beredningen är också att bredda medborgarperspektivet genom möjligheten till medborgardialog och behovsanalyser. Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor ska under verksamhetsåret arbeta med rapporten Effektivare vård (ref se bilaga). Rapporten analyseras och beredningen genomför medborgardialog. Målet är att analyserna ska användas i landstingets arbetet med att planera hälso- och sjukvård. Äldre fokus på effektivare vård Anordna medborgardialogsträffar med tema funktionsnedsatta och äldre. Planering av medborgardialogsträffar ska ske i samverkan med övriga fullmäktigeberedningar och intresseorganisationer. Genomföra kunskapsinhämtning och orientering inom beredningens fokusområden enligt mötesplanen nedan. 1

Bilaga 1 AKTIVITETSPLAN 2016 Nedan presenteras beredningens aktivitetsplan för 2016 uppdelat per sammanträde. Sammanträdesdatum Aktiviteter Ansvarig Uppföljning/ redovisning 2016-02-04 Sammanträde * Genomgång av beredningens uppdrag från landstingsfullmäktige * Praktisk information * Sammanträde enligt föredragningspromemoria 2016-04-04 Gemensam dag med rådet för delaktighet. * Funktionshinderpolitiskt program Ordförande och sekreterare Presidiet tillsammans med rådet Genomfört enligt plan Genomfört Dokumenterad 4 april 2016 2016-05-02 Gemensam utbildningsdag med övriga fullmäktigeberedningar Förslag: (från gemensamt presidiemöte) * Praktisk information kring hantering av ledamöternas läsplattor och funktioner för att göra anteckningar, skriva kommentarer m.m. emeetings-appen * Regionbildningen Hur ligger vi till i regionbildningsfrågan * Medborgardialogen Hur kan man arbeta med merborgardialogen och vad kan man få ut av en fungerande dialog? Visa på konkreta exempel på hur andra myndigheter arbetar med medborgardialog, t.ex. Tierps kommun och Landstinget i Västmanland. * Beredningarnas verksamhetsplaner. 2016-06-07 Sammanträde Fokus Effektivare vård Presidiet, sekreterare Genomfört Information om regionbildning Svealand Presentation av beredningar Praktisk information Information om säkerhet hot och våld 2

2016-08-23 Sammanträde Tema äldre med fokus effektivare vård Bilaga 1 2016-10-07 Sammanträde Medborgardialog och workshop Gäst: Birgitta Lejman Närvårdsfrågor 2016-11-16 Sammanträde Redovisa förslag för tema äldre och effektivare vård Presentation av aktiviteter 2017 3

Tertialrapport april 2016 Akademiska sjukhuset

2 (20) SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Utifrån uppföljningen av verksamheten till och med april bedöms sjukhuset kunna uppnå de flesta mål och uppdrag som framgår av sjukhusets balanserade styrkort och verksamhetsuppdrag. Sjukhuset kommer inte att kunna nå en ekonomi i balans, vilket även ingår i beslutad budget om minus 100 miljoner kronor för år 2016. Detsamma gäller området tillgänglig vård där vårdgarantins mål om 100 procent inte bedöms kunna uppfyllas under året. Målet för sjukfrånvaro på 4,5 procent bedöms inte kunna uppnås. Inom samtliga av ovanstående områden sker ett intensivt arbete för att långsiktigt stärka förutsättningarna för måluppfyllelse. När det gäller ekonomisk balans så styrs dessa insatser mot planeringsprocessen 2017 där målsättningen verksamhet i balans täcker såväl produktion, tillgänglig vård och ekonomi. Insatser genomförs för att stärka sjukhusets produktionsplanering, kvalitetssäkring av väntelistor och remisshantering. När det gäller sjukfrånvaron genomförs omfattande extrainsatser för att stötta och rehabilitera långtidssjukskrivna medarbetare. Vad gäller sjukhusets egna mål så noteras exempelvis bristande måluppfyllelse inom området förbättrade kvalitetsparametrar. Det gäller främst målet för trycksår där målet inte bedöms komma att uppnås under 2016. En utvecklad och säkerställd kvalitet i verksamheten är områden som med nödvändighet måste prioriteras. Det är i detta avseende positivt att arbetet med att minska andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) börjar ge effekt då utfallet hittills i år är klart bättre än föregående år. Antalet utlokaliserade patienter har ökat i perioden, vilket är en effekt av att personalförsörjningsproblemen medfört fler stängda vårdplatser. Det ansträngda personalförsörjningsläget gäller framförallt för sjuksköterskor vilket leder till fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter men även inom slutenvården. För att förbättra personalförsörjningsläget fortsätter sjukhuset bland annat med utbildningssatsningen på vidareutbildade sjuksköterskor. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Sjukhuset har fortsatt problem att leverera en tillgänglig vård inom vissa verksamhetsområden. Jämfört med samma period föregående år noteras en försämrad tillgänglighet och fler patienter väntar på vård. Hittills i år har 1 542 fler patienter behandlats vilket är 2 procent fler än föregående år vad gäller planerad vård. Det finns fortsatt stora utmaningar i att förbättra såväl remisshantering som produktionsplanering i syfte att optimera verksamheten på ett bättre sätt. Dessa insatser kommer dock inte att räcka utan sjukhuset behöver fortsätta att utveckla nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt i syfte att möta det ökade vårdbehovet. En stärkt tillgänglighet utgör ett prioriterat område för sjukhuset där exempelvis följande åtgärder vidtas för att förbättra tillgängligheten: Riktat stöd till verksamheter med störst utmaningar. Utvecklad produktionsplanering. Planering och prioritering av operationsresurser utifrån behov och tillgänglighet. Utökat samarbetet med Lasarettet i Enköping. Utökat uppdrag till verksamhetsområde öron-, näs- och halssjukdomar. Effekter av åtgärderna kommer successivt att utvärderas och återrapporteras under 2016. Prognosen för helåret är att sjukhuset kommer att stärka tillgängligheten men det kommer inte vara möjligt att nå målet 100 procent.

3 (20) Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt *** 1,30 1,27 Medelvårdtid C-län * 5,3 5,5 Medelvårdtid RiksRegion *** 4,9 4,7 Överbeläggningar snitt per dag * 19,4 18,1 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag* 41,0 44,9 VRI (till tertialrapporten) * 10,2 13,0 Utlokaliserade (till tertialrapporten) * 19,3 18,0 *Somatisk vård, ** Psykiatrisk vård, *** All vård Kommentar till nyckeltalen ovan: Snittvikten per slutenvårdskontakt ökar med 2 procent i jämförelse med 2015 vilket står för en ökad komplexitet i den slutenvård sjukhuset utför. Samtidigt noteras en hårt ansträngd vårdplatssituation som har medfört att överbeläggningarna har ökat med 8 procent i den somatiska vården. Medelvårdtiden minskar något vilket gör att fler patienter kan behandlas trots att färre vårdplatser är öppna. Riks- och regionpatienters medelvårdtid har minskat jämfört med föregående månad men är fortfarande högre än föregående år. Vårdtyngdsökningen uppgår till 3 procent för riks- och regionvården vilket kan vara en förklaring till att medelvårdtiden för denna grupp ökat. Medelvårdtid C län och R/R Dagar 17,0 15,0 13,0 11,0 9,0 7,0 5,0 3,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec C län somatik C län psykiatri R/R Medelvårdtiden för C-länspatienter inom somatisk vård minskar med 3 procent jämfört med föregående år. Detta trots att ADA (akutvårdens diagnostikavdelning) tar de korta inläggningarna, under 24 timmar, som numera räknas som läkarbesök. En annan delförklaring till att medelvårdtiden minskar är ett minskande antal utskrivningsklara patienter. Hittills i år ser vi en trendförändring för riks- och regionpatienternas medelvårdtid som ökar med 3 procent. Den psykiatriska vården bedöms i stort sett ha oförändrad medelvårdtid. Antalet utskrivningsklara patienter har haft en positiv utveckling hittills i år. Antalet minskar varje månad jämfört med föregående år. Uppsala kommun har fortsatt stora problem med många utskrivningsklara patienter. Vårdgarantin är lagstadgad. Vård ska erbjudas inom 90 dagar från tid då beslut tagits om besök eller operation vid specialistvård. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 67 % 48 % 67 % 10 233 3 122 Operation** 76 % 57 % 74 % 3 514 798 *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård

4 (20) 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr Besök Barnsjukhuset Akutsjukvård & Blod & tumörsjd Handkirurgi Hjärt lungmedicin & Kirurgi Klin neurofys neurokir Kvinnosjukvård Ortopedi Plastikkir & käkkir Psykiatri Rehabmed & Specmed hud & reuma Urologi Ögonsjukdomar ÖNH 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr Operation Barnsjukhuset Handkirurgi Hjärt lungmedicin & klin Kirurgi Klin neurofys neurokir & Kvinnosjukvård Ortopedi Plastikkir & käkkir Specmed hud & reuma Thoraxkirurgi & anestesi Urologi Ögonsjukdomar ÖNH Många verksamheter har förbättrat tillgängligheten men det finns fortsatta utmaningar inom några verksamheter med stora patientvolymer. Det totala vårdgarantiutfallet har varit relativt konstant under tertialet. Verksamheterna gör nu en extra genomgång av sina väntelistor och säkerställer att rätt patienter står i kö. Det resultatet kommer inte att synas förrän tidigast i maj. Vissa verksamheter med stora tillgänglighetsproblem får fördjupat stöd. Arbete pågår även med att överföra besök till rätt vårdnivå. Vårdgarantienheten erbjuder också hjälp slussning till andra landsting. Inom verksamhetsområde öron-näs- och halssjukdomar kommer det att rekryteras fler läkare för att möta behovet av vård och det utökade uppdraget. PERSPEKTIV: PRODUKTION Sjukhusets vårdproduktion fortsätter att överstiga budget både för sluten- och öppenvård. Alla månader, utom mars, har ett positivt utfall jämfört med budget. Sjukhusets beslut att återgå till ordinarie verksamhet snabbare efter julhelgerna gav en bra start på året. Prognosen för helåret är att sjukhuset förväntas uppnå en produktion i enlighet med budget. I slutenvården har sjukhuset i snitt haft 19 vårdplatser färre öppna jämfört med föregående år, delvis beroende på sjuksköterskebrist. Det har medfört en minskad produktion med 221 vårdkontakter jämfört med föregående år men med hänsyn till effekten av införandet av ADA (akutvårdens diagnostikavdelning) producerar sjukhuset mer än föregående år (566 vårdkontakter till och med april). Inrättande av en tillfällig vårdavdelning för färdigbehandlande patienter har genomförts vilket inneburit ett förbättrat produktionsflöde. Antalet operationer är 5 procent (537 st.) fler jämfört med 2015. Inom öppenvården har sjukhuset introducerat en verktygslåda för att förbättra produktionsplaneringen på mottagningar. Bland annat introduceras utbildningar till tvärprofessionella utbildningsteam samt fokuserat stöd till verksamheter med störst utmaningar för att effektivisera vården. Utvärdering av dessa satsningar görs under senhösten. Antal kontakter Utfall ackum. Utfall jmf Budget Utfall föreg. budget, ackum. år ackum. antal Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 265 962 254 733 264 191 11 229 1 771 Slutenvård, antal (inkl vårdval) 18 058 17 673 18 279 385-221 Öppenvård, antal (inkl vårdval) 247 904 237 060 245 912 10 844 1 992 Sjukhuset producerar över budget för både sluten- och öppenvården. Verksamhetsområden som producerar bättre än plan är framförallt kvinnosjukvård, specialmedicin och ögonsjukdomar. 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2,0% Procentuell förändring slutenvård (SV) & öppenvård (ÖV): utfall 2016 vs budget 2016 & utfall 2015 2,2% 4,6% 0,8% SV: utfall 1,2% SV: utfall ÖV: utfall ÖV: utfall 16 vs 16 vs utfall 16 vs 16 vs utfall budget 16 15 budget 16 15

5 (20) Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 265 962 254 733 264 191 104% 11 229 101% 1 771 C-län, antal (inkl vårdval) 238 771 230 252 238 210 104% 8 519 100% 561 Riks- och region, antal (inkl vårdval) 27 191 24 480 25 981 111% 2 711 105% 1 210 C-länsproduktionen överstiger budget både för slutenoch öppenvården med 10 089 kontakter (6 %). Jämfört med 2015 producerar sjukhuset i nivå med föregående år. Den slutna vården producerar fler vårdkontakter än föregående år om hänsyn tas till effekten av införandet av ADA (akutvårdens diagnostikavdelning). Riks- och regionproduktionen för öppenvården fortsätter att öka jämfört med budget (13 %) och föregående år (3 %). Slutenvården avviker negativt mot budget (-2 %) och föregående år (-5 %) samtidigt ökar medelvårdtiden (3 %) och DRG-snittvikten (3 %). PERSPEKTIV: FÖRNYELSE I januari lanserade Akademiska sjukhuset en bred patientsäkerhetsutbildning för alla medarbetare och chefer. Ambitionen är att ökad kunskap och medvetenhet och därmed minska vårdskadorna och göra vården säkrare. Målsättningen är att alla anställda ska gå utbildningen och få del av de senaste kunskaperna om hur vårdskador kan förebyggas. Akademiska sjukhuset har som mål att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienterna. Cancer är ett prioriterat område. Tack vare ny, mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder sjukhuset sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Akademiska sjukhuset är också först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behandlingar för patienter med olika cancersjukdomar. Härmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling, anpassad till den enskilde patienten. Hos barn med läpp-, käk- och gomspalt, är problem med artikulation och tal vanligt, även efter ett flertal operationer. Majoriteten följs upp av logoped fram tills 19 års ålder. För att förbättra tillgängligheten, utveckla vården och stärka forskningen utökas LKG-teamet 1 på Akademiska sjukhuset med en hel logopedtjänst. Det är en av sjukhusets strategiska satsningar 2016. 1 LKG-teamet = Läpp, Käk och Gomspalt-teamet

6 (20) Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. På Akademiska behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med motorikstörningar. Akademiska sjukhuset fokuserar den kliniska forskningen på områden som leder till bättre vård för patienterna. Sömnsvårigheter har ökat bland svenska ungdomar och är idag nästan tre gånger vanligare än på 1980-talet. Nu prövas KBT-behandling via internet, i en studie ledd av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) på Akademiska. Målgruppen är patienter i åldern 13-18, inskrivna inom öppenvården vid BUP Uppsala och Gävleborg. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Sjukhuset prognostiserar ett överskridande av budgeterade personalkostnader med 27 miljoner kronor. I den beslutade budgeten ingick att pröva möjligheterna att minska personalkostnaden med 53 miljoner kronor där utfallet nu bedöms bli ungefär hälften. Den samlade avvikelsen påverkas även av ökade kostnader för inhyrd personal samt utfallet av Kommunals löneöversyn. Närvarotiden är oförändrad jämfört med föregående år men förväntas öka något framöver. Den förväntade ökningen är en effekt av nystartat verksamhet i kombination med tillsättning av sjuksköterskevakanser och ett planerat ökat öppethållande av vårdplatser under sommaren jämfört med föregående år. Lönekostnader övrig personal har ett överskott mot budget med 18,8 miljoner kronor vilket delvis beror på sjuksköterskevakanser. Samtidigt innebär vakanserna ökade kostnader för inhyrd personal, med 4,5 miljoner kronor och en ökad kostnad för övertid med 0,9 miljoner kronor jämfört med föregående år. Sjuksköterskevakanserna tillsammans med den ökade korttidssjukfrånvaron har inneburit att sjukhuset fått stänga fler vårdplatser, trots ökningen av inhyrd personal. För att klara en verksamhet och ekonomi i balans är åtgärder inom personalförsörjning- och sjukfrånvaroområdena prioriterade. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,2% 1,95% 2,2% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 6 178 6 185 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 0,5% Inhyrd personal, antal årsarbetare 34 11 24 11 Inhyrd personal, mnkr 11,8 16,1 6,3 40,0 Total sjukfrånvaro, % 5,8% 4,5% 5,4% 5,2%

Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 5,3% 5,7% 5,8%5,9% Jan Ack Ack febr mars Ack apr Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack Ack sept okt Ack nov 5,4% Ack dec År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Årsarbetarna för perioden är i nivå med föregående år. Antalet sjuksköterskor är 24 årsarbetare färre jämfört med samma period föregående år. Ett ökat föräldraledighetsuttag är största orsaken. En effekt av att sjukhuset har färre sjuksköterskor jämfört med föregående år är att inhyrd personal ökar. Årsarbetarna förväntas öka något från maj. Inhyrd personal ersätts med egen personal, ett 30-tal sjuksköterskor som går vidareutbildning återgår till klinisk verksamhet, ett ökat öppethållande av vårdplatser under sommaren, landstingets IT-verksamhet utökas samt att nya verksamheter tillkommit via verksamhetsuppdraget. Sjukfrånvaron är fortsatt hög. Sjukhuset har ökat sin sjukfrånvaro trots extrainsatser för att stötta och rehabilitera långtidssjukskrivna medarbetare. Under de första fyra månaderna har kortidssjukfrånvaron varit högre än normalt. Främst beroende på att ovanligt många medarbetare drabbats av influensan men även kaliciutbrott. Detta har inneburit stängda vårdplatser. Sjukhuset har förstärkt arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst. Kartläggning visar att majoriteten av sjukfallen inte är av arbetsrelaterad karaktär och följer i princip samma trend som övriga samhället. PERSPEKTIV: EKONOMI Budgetavvikelsen i perioden är plus 67,2 miljoner kronor. Denna avvikelse bedöms i nuläget ge en falskt för bra bild av situationen. Förklaringen till detta gäller såväl brister i den periodiserade budgeten där vissa kostnadsposter utfallsmässigt bedöms få ett större genomslag under senare delen av året. Det gäller bland annat köpt vård, medicinskt material och övriga kostnader. Periodens utfall avviker positivt på såväl intäktssidan (8,2 mnkr) som på kostnadssidan (59,0 mnkr). Periodens budgetavvikelse är 37,9 miljoner kronor bättre än föregående månad och återfinns på intäktssidan, främst riks- och regionintäkter och övriga intäkter. Utvecklingen av riks- och regionintäkterna är positiv men det råder en viss osäkerhet vad gäller effekterna av den nya prislistan. En fördjupad analys med regionen pågår och ska redovisas i juni. Den positiva avvikelsen för övriga intäkter i perioden kan förklaras av intäkter från statliga medel utanför budget. Den positiva avvikelsen för kostnaderna förklaras av läkemedel, medicinskt material, övriga kostnader, avskrivningar och lokalkostnader. Den låga bruttokostnadsutveckling som nu noteras ger förutsättningar för sjukhuset att kunna hålla budget för verksamhetsåret. Det är dock en stor utmaning att fortsatt stärka produktionen och tillgängligheten och ha kontroll på kostnadsutvecklingen. Den sammantagna årsprognosen är i nivå med resultatkravet i budgeten. Övriga intäkter förväntas öka mer än budget på grund av statliga satsningar på psykiatrin och kvinnosjukvården. Dessa intäkter balanseras upp av motsvarande kostnadsökningar.

8 (20) Mnkr 100 0 100 200 300 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Ack Budget 2016 Ack utfall 2015 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 697 690 700 6 Övriga intäkter 2 157 2 155 2 026 2 Personalkostnader inkl inhyrd -1 713-1 717-1 649 4 Övriga kostnader -1 169-1 224-1 146 55 Resultat -29-96 -70 67 Budgetavvikelsen i perioden är plus 67,2 miljoner kronor. Periodens positiva budgetavvikelse delvis av oförbrukade ALF-medel (14,5 mnkr), obudgeterade och ännu ej periodiserade intäkter av statliga medel (ca 20 mnkr), främst till psykiatrin. Riks- och regionintäkter avviker med plus 0,9 procent mot budget. Resultatet i perioden visar på en stabilitet jämfört med föregående år men inbegriper en osäkerhet kring effekterna av den nya prislistan. Övriga intäkter avviker positivt med 0,1 procent mot budget. Försäljningen av exempelvis laboratorietjänster och övriga tjänster når inte upp till budgeterade nivåer men detta kompenseras av obudgeterade intäkter av statliga medel. Personalkostnader inklusive inhyrd personal avviker med plus 0,2 procent mot budget. Kostnaden för inhyrd personal fortsätter att öka och visar en negativ avvikelse mot budget. Övriga kostnader visar ett överskott mot budget på 4,5 procent, vilket beror till stor del på oförbrukade ALF-medel och avskrivningskostnader. Nettokostnad 1 000 800 Bruttokostnad 5,00% 4,00% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 1 108 1 099 1 051 5,5% Verksamhetens kostnader -2 825-2 869-2 728 3,6% Avskrivningar -52-68 -47 10,7% Nettokostnad -1 769-1 838-1 725 2,6% Mnkr 600 400 200 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad % förändring ack jmf fg år 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% % förändring Bruttokostnaden för aktuell period är lägre än periodiserad budget. Jämfört med föregående år ökar den ackumulerade bruttokostnaden med drygt 1,1 procent utöver prisuppräkningen mellan åren. Nettokostnaden har ökat med 2,6 procent jämfört med föregående år. På intäktssidan är det övriga intäkter och ALF-intäkterna som ökar. Den ökade ALF-intäkten är av budgetteknisk karaktär. Ökningen av verksamhetens kostnader mellan åren återfinns främst för personalkostnader inklusive inhyrd personal, köpt C-länsvård och övriga kostnader. Kostnadsökningen för avskrivningar motsvarar närmare 11 procent.

9 (20) Budgetavvikelsen för riks- och regionintäkter i perioden är plus 6,3 miljoner kronor. Enligt rullande 12-månadersutfallet är riks- och regionintäkten 2 082 miljoner kronor, vilket är något lägre än budgetkravet för 2016. Riks- och regionbudgeten är uppräknad med 0,7 procent jämfört med bokslut 2015, vilket är lägre än prisuppräkningen mellan åren. Intäktsmålet för 2016 är försiktigt satt och därmed realistiskt möjligt att infria, förutsatt att lagd produktionsplan även fortsättningsvis kan följas. Viss osäkerhet finns kring vilka effekter nya prislistan och avtalen med regionlandstingen kommer att ha, en fördjupad analys tillsammans med regionlandstingen pågår. RIKTADE FRÅGOR Särskilda insatser som pågår för att minska sjukfrånvaron Sedan årsskiftet pågår ett projekt vars effektmål är sänkta sjukfrånvarotal och en effektiv och enklare rehabiliteringsprocess. Inom ramen för projektets arbete granskar vi hur Akademiska sjukhuset arbetar med sjukfrånvaro i relation till rehabiliteringskedjan, uppdaterar processer och rutiner samt säkerställer en effektiv hantering och för att bryta trenden med ökad långtidssjukfrånvaro. Vi jobbar på att tydliggöra samarbetet med Företagshälsovården och säkerställer ett effektivt resursutnyttjande samt att alla sjukärenden över 60 dagar ska ha en aktuell handlingsplan. Inledningsvis hade vi cirka 100 sjukfall som var äldre än ett år. Kartläggningen visade på rejäla brister i såväl rehabilitering som den praktiska hanteringen. Likaså behöver företagshälsovårdens tjänster och effekt av tjänster tydliggöras i relation till rehabiliteringskedjan. Kostnaderna för företagshälsovården analyseras ytterligare så att rätt tjänst beställs. Arbetet kommer att pågå under hela 2016 innan effekter kan uppnås. Effekterna kan uppnås först när flera funktioner inom samverkar. Antalet praktikplatser som har erbjudits nyanlända inom reglerade legitimationsyrken Riktlinjer för att hantera denna målgrupp kom först i januari. Hittills finns det ingen strukturerad hantering och i nuläget saknas resurser för detta. Konsekvenser av det ökade flyktingmottagandet för Akademiska sjukhuset I Uppsala län finns cirka 1 600 ensamkommande asylsökande barn. Deras asylärenden har en ungefärlig handläggningstid på cirka 15 månader, det vill säga besked om asyl kommer att komma under hösten 2016/våren 2017. Migrationsverket har meddelat att man kommer att fatta beslutet efter den asylsökandens ålder vid besked, inte vid asyltillfället, vilket innebär att många kommer att få avslag på sin asylansökan. De flesta av sjukhusets verksamheter märker av effekter av det ökade flyktingmottagandet. Exempel på verksamheter som påverkas mycket är psykiatrin, barnsjukhuset, lungmedicin, infektion och mikrobiologen.

10 (20) Generellt är det ökad belastning på verksamheten, ökade tolkkostnader och för sjukhuset ovanliga sjukdomspanorama. Här kommer en redogörelse för de verksamhetsområden som påverkas mest. Psykiatrin Antalet asylbesök visar hittills i år en ökning med drygt 300 procent jämfört med 2014 motsvarande period. Prognosen är att behoven kommer fortsätta att öka. Från tidigare flyktingsituationer vet vi att det är när avslagen kommer, som de psykiatriska behoven riskerar att bli akuta. Det har tidigare varit en mycket stor belastning på psykiatrin vid dessa ibland dramatiska situationer, med många suicidhot och suicidförsök. Det är inte enkelt att rekrytera personal när situationen har uppstått. Detta behöver ordnas i god tid för att säkerställa kompetens, arbetsrutiner och andra saker för att klara patient- och personalsäkerhet. Även de som får asyl brukar få ett ökat behov av psykiatrisk behandling eftersom man då är mer behandlingsmottaglig. Akademiska barnsjukhuset Det är många flyktingbarn som söker akut vård på barnsjukhusets akutmottagning, öppen- och slutenvård. Se tidigare skrivelse från barnsjukhuset AS2015-1003. Lungmedicin Kraftig belastning på lungmottagningen med tuberkulos-patienter. Just nu behandlas 15 fall och 90 patienter väntar på profylaktisk behandling. Stor tillströmning av tuberkulos-prover (Quantiferon), 413 st. under januari-april. Infektionssjukdomar Ökad belastning både vad gäller akut och planerad mottagning i form av främst omhändertagande av kronisk hepatit B, latent och aktiv tuberkulos och i viss mån övriga infektionssjukdomar som till exempel sårinfektioner med resistenta bakterier, tarminfektioner. Produktionsmässigt är det i nuläget svårt att helt överblicka konsekvenserna, men troligen kommer väntetiden för bedömning och omhändertagande att öka för de icke akuta sjukdomarna då det inte finns kapacitet att öka mottagningen ytterligare. Akademiska laboratoriet Det ökade antalet tuberkulos-prover (Quantiferon) leder till ökad belastning på mikrobiologen. Antalet HIV-, hepatitoch parasitanalyser ökar liksom behovet av resistensdiagnostik. Ekonomiska konsekvenser inom verksamheterna? Psykiatrin har inför 2016 gjort ett äskande på 7 miljoner kronor (5 mnkr för anställning av personal samt 2 mnkr för utbildning och handledning till boende och annan personal) som fortfarande är aktuellt men som förmodligen är i underkant vad gäller prognos av kommande behov. Akademiska barnsjukhusets tidigare inlämnade äskande på 1,15 miljoner kronor gäller fortsatt för att möta det behovet (AS2015-1003). Det finns ingen statistik för perioden från uppehållstillstånd (asyl) till folkbokföring utan bedömningen får ske utifrån Migrationsverkets statistik att cirka 56 procent av de asylsökande får uppehållstillstånd (asyl). Kostnaden, enligt självkostnadsprislistan, för asylsökande och tillståndslösa har ökat kraftigt under perioden 2015-2016 och kostnaden för 2016 prognostiseras till 51 miljoner kronor. Utifrån Migrationsverkets bedömning av hur många som får uppehållstillstånd har årskostnaden för denna grupp uppskattas till drygt 28 miljoner kronor, se separat bilaga. För att göra en fullständig bedömning av när denna kostnad uppstår i tid saknas statistik på hur lång tiden är från asylansökan till asyl och slutligen till folkbokföring. Enheter inom berörda verksamhetsområden som använder Infektionsverktyget i sitt förebyggande arbete Utbildning genomfördes för superanvändare under november 2015. Alla verksamhetsområden utom ett har nu minst en utbildad superanvändare för Infektionsverktyget. Vårdhygien, strama och vårdkvalitetsavdelningen samarbetar i att ge stöd till superanvändarna genom superanvändarmöten då hjälp ges på plats med validering av egen data, ta fram standardrapporter och att skapa egna relevanta rapporter. Arbete för att säkra vårdövergångar med syfte att förebygga oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Arbete pågår kontinuerligt i verksamheten med uppföljning och åtgärder efter tidigare riktade insatser inom detta område. Det finns svårigheter att få bra nyckeltal för undvikbara återinskrivningar då patienter ofta byter verksamhetsområde vid återinläggningar och journalgranskning ofta krävs för relevant utdata. Under året har sjukhuset påbörjat en

11 (20) översyn av utskrivningsprocessen inför de förändringar i betalningsansvarslagen som kommer. Som en del i detta arbete planeras även en djupare analys kring återinläggningar. Lägesrapport om närvårdsplatser i Tierp och specialistansluten hemsjukvård (SAH) i norra länsdelen Den specialiserade palliativa hemsjukvården, har från och med 1 april 2016 helt gått över i landstingets drift avseende norra länsdelen. Verksamheten svarar upp mot efterfrågat vårdbehov från alla remittenter och anses därmed ha uppnått målet, dock bygger nuvarande organisation på tillfälliga personallösningar. Inrättande av närvårdplatser bedöms kunna genomföras i de delar där landstinget fattat beslut. Särskild styrgrupp har inrättats med kommunerna Tierp och Älvkarleby. Dock saknar dessa kommuner beslut om medfinansiering. Från 1 september 2016 planeras 6 närvårdplatser inom geriatriken i Tierp, som ett första steg i den fortsatta utbyggnaden. Betydande rekryteringssvårigheter finns avseende sjuksköterskor i Norduppland. Likafullt är den slutliga bedömningen att målet nås 2016. BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av Produktionsbudget 3. Måluppfyllelse styrkort/målkort

12 (20) BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall 201601-201604 Budget 201601-201604 Utfall 201501-201504 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 1 741 232 1 738 866 1 669 235 5 003 235 5 218 684 5 219 606 922 1) Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 562 0 0 0 Vårdvalsersättning 6 484 6 451 6 998 19 231 19 614 19 614 0 Riks-/regionsjukvård 696 751 690 416 699 567 2 084 965 2 099 388 2 099 388 0 Patientavgifter sjukvård 25 816 27 390 25 118 75 494 83 051 83 051 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 6 078 6 300 6 901 21 024 22 500 22 500 0 Alf 94 340 94 256 69 008 313 343 283 645 283 645 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 3 709 7 180 5 308 8 023 8 382 8 382 0 Övriga intäkter 278 884 274 216 242 956 800 364 820 369 847 369 27 000 2) Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 2 853 293 2 845 075 2 725 090 8 326 241 8 555 633 8 583 555 27 922 Lönekostnader inkl inhyrd personal -1 693 126-1 692 934-1 627 984-4 793 294-4 897 611-4 924 611-27 000 3) Övriga personalkostnader -20 184-24 481-20 784-71 694-70 527-71 449-922 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -80 061-79 018-63 791-261 400-244 001-264 001-20 000 4) Läkemedel -263 877-273 284-270 646-790 443-823 122-823 122 0 Medicinsk service -31 823-32 539-37 278-105 036-95 379-95 379 0 Köpt tandteknik och tandvård -86-46 -7-127 -135-135 0 Medicinskt material -205 395-215 783-195 683-645 001-644 811-659 811-15 000 5) Lokal- och fastighetskostnader -246 770-255 044-242 339-740 218-764 637-744 637 20 000 6) Trafikkostnader 0 0 0-2 0 0 0 Övriga kostnader -283 297-296 076-269 134-942 956-899 115-919 115-20 000 7) Finansiell nettokostnad -5 198-4 148-20 119-61 403-12 448-12 448 0 Avskrivningar/nedskrivningar -52 485-67 923-47 404-147 699-203 847-168 847 35 000 8) Summa kostnader -2 882 302-2 941 275-2 795 170-8 559 274-8 655 633-8 683 555-27 922 RESULTAT -29 009-96 200-70 080-233 033-100 000-100 000 0 INVESTERINGSVERKSAMHET -1 768 752-1 838 097-1 724 503-5 182 888-5 314 618-5 315 540 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar -871 0-9 279-13 989 0 0 0 Övriga materiella investeringar -56 747-160 921-57 526-220 037-482 764-250 000 232 764 Noter: 1) Prognosen för "Intäkt fast ersättning" avviker mot budget med +0,9 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2015 på +1,7 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2016 för icke uppnådda mål på -0,8 mnkr. Avvikelsen påverkar prognosen på kostndssidan med motsvarande belopp. Prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen avviker med +27 mnkr mot budget. Avvikelsen motsvarar ej budgeterade statliga medel för psykiatrin och kvinnosjukvården. 3) Prognosen avviker med -27 mnkr mot budget. Prognosavvikelsen motsvarar kostnader för Kommunals löneöversyn utöver budget, kostnader för inhyrd personal inom vissa kompetenser för att upprätthålla produktionen och klara tillgängligheten samt uteblivna helårseffekter av den utfördelade kostnadsanpassningen på personalresursen. 4) Prognosen avviker med -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 6,7 % lägre än utfallet i bokslutet 2015 vilket vi bedömer som svårt att infria eftersom kostnaderna för egen remiss ökar. Kostnaderna för köpt vård med specialistvårdsremiss, valfrihetsremiss och vårdgarantin minskar jämfört med föregående år, det vill säga påverkbara kostnader. 5) Prognosen avviker med -15 mnkr mot budget. Årsbudgeten är i princip den samma som bokslut 2015 vilket innebär att det finns ett inbyggt kostnadsanpassningskrav och åtgärder för att klara kostnadsökningen mellan åren. Helårseffekter av dessa åtgärder uppnås ej. 6) Årsprognos avviker med +20 mnkr mot budget. Utgör främst nettoeffekten av prognosjusteringar från lanstingsservice för lägre avtalspriser och tillkommande kostnader för inhyrda lokaler. Finns även positiv effekt på grund av fördröjningar i FAS-projektet. 7) Prognos avviker -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 4,6 % lägre än bokslutet 2015. Helårseffekt av inarbetade åtgärder bedöms ej att uppnås. 8) Prognos avviker med +35 mnkr mot budget. Investeringar, främst FAS, genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att investeringsramen och budgeten för avskrivningar inte nyttjas enligt plan.

13 (20) BILAGA 2 UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSBUDGET Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 2016 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C län/riks och Region jan 16 feb 16 mar 16 apr 16 maj 16 jun 16 jul 16 aug 16 sep 16 okt 16 nov 16 dec 16 Tot Slutenvård Slutenvård Clän 3 202 3 312 3 553 3 443 13 510 RiksRegion 958 1 170 1 206 1 214 4 548 Slutenvård Summa 4 160 4 482 4 759 4 657 0 0 0 0 0 0 0 0 18 058 Slutenvård Summa 4 160 4 482 4 759 4 657 0 0 0 0 0 0 0 0 18 058 Öppenvård Dagsjukvård Clän 3 229 3 644 3 624 3 070 13 567 RiksRegion 385 487 493 390 1 755 Dagsjukvård Summa 3 614 4 131 4 117 3 460 0 0 0 0 0 0 0 0 15 322 Läkarbesök Clän 24 985 27 431 28 081 27 895 108 392 RiksRegion 3 068 3 419 3 490 3 682 13 659 Läkarbesök Summa 28 053 30 850 31 571 31 577 0 0 0 0 0 0 0 0 122 051 Övriga besök Clän 22 502 26 596 27 572 26 632 103 302 RiksRegion 1 470 1 676 2 109 1 974 7 229 Övriga besök Summa 23 972 28 272 29 681 28 606 0 0 0 0 0 0 0 0 110 531 Öppenvård Summa 55 639 63 253 65 369 63 643 0 0 0 0 0 0 0 0 247 904 AS Summa 59 799 67 735 70 128 68 300 0 0 0 0 0 0 0 0 265 962 Totalsumma 59 799 67 735 70 128 68 300 0 0 0 0 0 0 0 0 265962 C län/riks och Region jan 16 feb 16 mar 16 apr 16 maj 16 jun 16 jul 16 aug 16 sep 16 okt 16 nov 16 dec 16 Tot Clän 53 918 60 983 62 830 61 040 0 0 0 0 0 0 0 0 238 771 RiksRegion 5 881 6 752 7 298 7 260 0 0 0 0 0 0 0 0 27 191 Totalsumma 59 799 67 735 70 128 68 300 0 0 0 0 0 0 0 0 265 962

14 (20) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT/MÅLKORT = Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte kommer att uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Måluppfyllelse Landstingets övergripande mål Vårdgarantin ska uppnås. Kommentar: Prognosen är att målet inte kommer att uppnås 2016. 100 procent vårdgarantiuppfyllelse är ett svårt mål för sjukhuset att uppfylla. Med extra genomgång av väntelistor och fördjupat stöd till utvalda verksamheter, beräknas resultatet förbättras. Vårdrelaterade infektioner (VRI) ska minska med 10 procent jämfört med 2015. Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016. Resultat för somatisk vård har förbättrats, från 13 procent 2015 till 10,2 procent 2016. Fortsatta åtgärder pågår med handlingsplan. Akademiska sjukhusets mål Temaorganisation implementerad. Fortsatt implementering av värdebaserad vård med ökat patientdeltagande (21 patientprocesser påbörjade 2016) Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016. För närvarande pågår arbete inom ramen för värdebaserad vård och standardiserade vårdförlopp för 16 olika patientgrupper inom Tema Cancer och ytterligare 6 patientgrupper inom andra diagnosgrupper. Beslut har nyligen fattats om att starta ytterligare två Teman: Trauma respektive Hjärta och kärl. Nya patientgrupper kommer att inkluderas under året. Patientsäkerhetsutbildning framtagen. 50 procent av chefer ska ha genomfört utbildningen 2016 Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016. Utbildningen har startat i januari 2016 enligt plan. Under våren utbildas 57 chefer och under hösten ytterligare 90. Utbildningen bedrivs i den takt som planerats. Engagemang och kunskap för ett bättre liv förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande patientarbetet Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016. Arbetet pågår men det är en variation i hur långt man kommit på olika verksamhetsområden. Kunskapsunderlaget gällande levnadsvanor (i Kvalitetshandboken), genomgår just nu en revidering. Att levnadsvanor även finns med som behandlingsalternativ i landstingets lista över rekommenderade läkemedel är också en tydlig signal till medarbetarna att detta är viktigt. Implementerat mål- och visionsarbete Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016. Arbetet med implementeringen pågår, 65 procent av alla chefer har genomgått metodutbildning för att kunna arbeta med mål och vision på sina

15 (20) enheter. En förvaltningsorganisation byggs upp i form av nätverk så att kontinuitet och långsiktighet uppnås. Förbättrat resultat i remittentenkät Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016. Samtliga enkäter har ännu inte gått ut till remittenter. Med stöd i resultatet av inlämnade enkäter prognostiseras målet att uppnås. Ekonomi Förbättrat resultat gällande bemötande i patientenkät Kommentar: Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås 2016. Resultatet av Nationell patientenkät (NPE) är inte klart än för 2016, troligen efter sommaren. Arbete pågår med att införa personcentrerat arbetssätt ( timsrundor, personcentrerad överlämning, personcentrerad rond, rollprojekt) för att öka patientnöjdhet avseende delaktighet och bemötande. Måluppfyllelse Akademiska sjukhusets mål Implementera ny pris- och produktlista i befintliga system Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016. Är infört i befintliga system. Viss intrimning pågår för närvarande. En större samlad analys görs under maj månad. SAS-verktyget implementerat och utvecklat för analys av verksamheten på samtliga beslutade organisationsnivåer Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016. Kommer att vara infört senast vid årsskiftet. Väsentliga delar är införda eller under införande. Sjukhuset avvaktar pågående prestandatest innan mer fullskaligt införande kan göras. Från och med juni kommer ekonomirapporteringen att ske i SAS. Ekonomi i balans Kommentar: Prognosen är att målet inte kommer att uppnås 2016. Efter det att målet fastställdes i styrkortet har landstingsfullmäktige beslutat om en budget för sjukhuset med -100 miljoner kronor för 2016. Detta prognostiseras att uppnås men ekonomisk balans först 2017. En väl fungerande inköpsmodell och inköpsorganisation etablerad för att möjliggöra löpande effektiv upphandling och inköp av varor och tjänster Kommentar: Prognosen är att målet delvis uppnås 2016. Den funktion som helt eller delvis ska hantera detta är under uppbyggnad. Samordning av den nya funktionen behöver ske med ledningskontoret, som ansvarar för den landstingsövergripande inköpsfunktionen. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016. Kostnadsutvecklingen är hittills i år lägre än produktionsutvecklingen och prognosen är att det håller i sig även på helår. Produktion Måluppfyllelse Landstingets övergripande mål Akademiska sjukhuset ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen

16 (20) Kommentar: Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås 2016. Sjukhuset har inte fullt ut en sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering för den samlade verksamheten gällande hälso- och sjukvård, forskning, utveckling och utbildning. Fortsatt utveckling sker under 2016 i syfte att vara heltäckande under 2017. 75 procent av Akademiska sjukhusets verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen Kommentar: Prognosen är att målet delvis uppnås 2016. Med hjälp av systemstöd kommer detta arbete att underlättas. Det är framför allt viktigt att samtliga verksamhetsområdens läkare kommer in i Medinet. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade Kommentar: Prognosen är att målet delvis uppnås 2016. Inom ramen för värdebaserad vård arbetar Akademiska sjukhuset med en rad olika patientprocesser. Arbetet består bland annat i att kartlägga patientprocessen, identifiera och genomföra förbättringsförslag och ta fram patientfokuserade utfallsmått för att följa i det fortsatta förbättringsarbetet. I alla processer är patient och/eller anhörigrepresentanter med. Akademiska sjukhusets mål Förbättrade kvalitetsparametrar Kommentarer enligt nedanstående rubriker. Basala hygienrutiner och klädregler Prognosen är att målet delvis uppnås 2016. Sjukhuset klarar inte hygienmålet på 90 procent, nivån i april var 81 procent. Det största problemet är användandet av handsprit före och efter handskar. För att komma till rätta med detta ska bland annat ett projekt inom vårdrelaterade infektioner, Förbättrad handhygien, starta på sjukhuset i höst. Däremot klarar sjukhuset målet på 95 procent för klädregler, resultatet i april är 96 procent. Trycksår Prognosen är att målet inte uppnås 2016. En sjukhusövergripande handlingsplan 2015-2017 är framtagen av vårdkvalitetsavdelningen för förebyggande av trycksår. Majoriteten av slutenvårdsavdelningarna har trycksårsansvariga som deltar i ett nätverk två gånger per termin. Införande av timsrundor med observation av patienternas position pågår. Enheter med stor andel trycksår kommer att erbjudas stöd för förbättringsarbete. Resultat från punktprevalensmätning (ppm): 2016 års ppm-värde var 14,5 %. Andel trycksår grad 2-4 var 7,1 %. 2015 års ppm-värde var 12,9 %. Andel trycksår grad 2-4 var 6,8 %. Nutrition Under 2016 har ett intensifierat nutritionsarbete pågått på vårdavdelningarna. Detta har bestått i redovisning av resultatet från senaste mätningen Dagen Nutrition och en handlingsplan i förbättringsarbete. Målet är att 70 procent av de inneliggande patienterna ska få 75 procent av sitt energibehov täckt. 2015 var resultatet att 54,6 procent av våra inneliggande nådde detta mål. Smärta 2016 års uppföljning av smärta är den 13 december. Vårdkvalitetsavdelningen arbetar övergripande tillsammans med Smärtenheten med smärta. -- --

17 (20) I 2015 års uppföljning nådde sjukhuset inte målet avseende smärtskattning 63 procent (mål 70 procent) och 75 procent avseende smärtbehandling (mål 90 procent). Ledningssystem som möter kraven i Socialstyrelsens föreskrift 2011:9 Kommentar: Prognosen är att målet inte kommer att uppnås 2016. Det landstingsövergripande projektet är stoppat och landstingsdirektören har i uppdrag att se över och återkomma med nya direktiv kring det landstingsövergripande arbetet. Förnyelse Måluppfyllelse Landstingsövergripande mål Akademiska sjukhuset ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Kommentar: Prognosen är att målet kommer att överträffas genom att forsknings stärks inom fler än två områden. Akademiska sjukhuset ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Kommentar: Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås 2016. Kommer att ta tid att uppnå. Under året kommer det att uppfyllas inom delar av Akademiska sjukhuset men knappast inom hela sjukhuset. Akademiska sjukhusets mål FoUU-råd etablerat inom varje verksamhetsområde Kommentar: Prognosen är att målet uppnås 2016. Ingick som central del av förändringsarbetet av Akademiska sjukhuset som inleddes förra året. Definierad FoU-budget Kommentar: Prognosen är att målet uppnås 2016. Finns specificerad i årets budget, men det mer exakta innehållet samt dess användning och hantering är fortfarande något trevande. Kommer att kräva ytterligare något år för att bli helt inarbetat i budgetprocessen. Handlingsplan för implementering av forskningsstrategin följs Kommentar: Prognosen är att målet uppnås 2016. Standardprocedur för bildande av spjutspetscenter finns etablerat Kommentar: Prognosen är att målet uppnås 2016. ST-riktlinjer har reviderats och ersatts av regelverk för att motsvara Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSFS 2015:8) Kommentar: Prognosen är att målet uppnås 2016. Fortsatt förändringsarbete av ST enligt utredning Framtidens ST inom Akademiska sjukhuset Kommentar: Prognosen är att målet uppnås 2016. Pågår kontinuerligt. Samtliga ALF-medel hanteras via ALF-kansliet Kommentar: Prognosen är att målet uppnås 2016. Hela sjukhuset använder mini-hta Kommentar: Prognosen är att målet delvis uppnås 2016.

18 (20) Ingår som del av process för ordnat införande. Används redan inom delar av sjukhuset men ännu inte helt täckande för hela sjukhuset. Medarbetare Måluppfyllelse Landstingets övergripande mål Akademiska sjukhuset ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016. Vi kommer att kunna ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning däremot är introduktionsprocessen inte fullt ut implementerad i alla verksamhetsområden. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning Kommentar: Mätningen är inte genomförd ännu. -- Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 % Kommentar: Prognosen är att målet kommer uppnås 2016. Akademiska sjukhusets mål Sjukhusets ledarindex är 4,2 och samtliga ledare har ett tydligt ledaruppdrag Kommentar: Mätningen har inte genomförts ännu. 2016 är fler medarbetare insatta i sjukhusets och arbetsplatsens mål jämfört med 2014 Kommentar: Mätningen har inte genomförts ännu. -- -- Sjukfrånvaron är högst 4,5 % Kommentar: Prognosen är att målet inte kommer att uppnås 2016, trots ett pågående arbete. Alla medarbetare ska ha haft medarbetarsamtal 2016 Kommentar: Prognosen är att målet kommer uppnås 2016. Kompetensförsörjningsplan som svarar upp för sjukhusets produktionsbehov tas fram Kommentar: Målet kommer att uppnås. Kompetensinventering är genomförd och plan arbetas fram. Verksamhetsuppdrag Måluppfyllelse 9.4.3 Mål: Rökstopp inför planerade operationer 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått information (enkla råd) om rökstopp inför planerade operationer. Kommentar: Prognosen är att målet uppfylls delvis under 2016. Förbättringsarbete på detta område pågår. Vi medverkar vid arbete att ta fram en struktur för att införa rök- och alkoholfri operation vid ortopedkliniken i höst. Planeras sedan införas på övriga opererande enheter. Sökord och mallar gällande levnadsvanor och rökstopp inför operation kommer under året att rensas och bli mer enhetliga genom samarbete med EPJ.

19 (20) 9.7.2 Mål: Stöd för minskat tobaksbruk 1. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått frågan om tobaksvanor 2. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som brukar tobak dagligen 3. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått enkla råd kring sitt tobaksbruk 4. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal kring sitt tobaksbruk 5. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal) Redovisning ska ske per verksamhetsområde. Kommentar: Prognosen är att målet uppfylls helt under 2016. Sökord och mallar gällande levnadsvanor kommer under året att rensas och bli mer enhetliga genom samarbete med EPJ. Detta ger på sikt säkrare och bättre utdata, men kan innebära variation gentemot utdata från tidigare. 9.7.3 Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol 1. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått frågan om alkohol 2. Redovisning av antal patienter fördelat på kön och ålder med riskbruk av alkohol 3. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring alkoholkonsumtion med mindre risk 4. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal kring alkoholkonsumtion med mindre risk Redovisning ska ske per verksamhetsområde. Kommentar: Prognosen är att målet uppfylls helt under 2016. Sökord och mallar gällande levnadsvanor kommer under året att rensas och bli mer enhetliga genom samarbete med EPJ. Detta ger på sikt säkrare och bättre utdata men kan innebära variation gentemot utdata från tidigare år. Arbetet med alkoholfri operation sätter fokus på åtgärder vid riskbruk av alkohol. 9.7.5 Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om fysisk aktivitet 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön och ålder som konstaterats ha otillräcklig fysisk aktivitet 3. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått enkla råd om ökad fysisk aktivitet 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal om ökad fysisk aktivitet 5. Redovisa antal förskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR) fördelat på kön Redovisning ska ske per verksamhetsområde. Kommentar: Prognosen är att målet uppfylls helt under 2016. Sökord och mallar gällande levnadsvanor kommer under året att rensas och bli mer enhetliga genom samarbete med EPJ. Detta ger på sikt säkrare och bättre utdata men kan innebära variation gentemot utdata från tidigare.

20 (20) Närvård Måluppfyllelse 8.1 Närvård 1. Redovisning av arbetet för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar i samverkan med primärvården och kommunerna (i enlighet med den nationella satsningen Ledningskraft för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre). Kommentar: Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås 2016 Arbete pågår kontinuerligt. Betydande svårigheter finns att följa upp undvikbar slutenvård på sjukhusnivå då patienter ofta byter verksamhetsområde vid återinläggning, därför är det svårt att identifiera relevanta utdata som kan målsättas, men uppfattning utifrån journalgranskning och intervjuer av medarbetare är att förbättringar uppnåtts. Vidare kommer troligen förutsättningarna för samverkan med kommun och primärvården påverkas redan 2016 som följd av förväntad ny lagstiftning i så stor omfattning och med tillkommande flödespåverkan att den slutliga prognosen innehåller stor osäkerhet, därför är bedömningen att målet delvis uppnås 2016.

Månadsrapport april 2016 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet resultat efter första tertialet 2016 är -4,9 miljoner kronor vilket är 0,6 miljoner kronor över periodens budget. Men ligger kvar med prognosen på ett underskott motsvarande 6 miljoner kronor. Framför allt är det den planerade förändringen av den specialiserade hemsjukvården LAH där förändringstakten har reviderats. Senareläggningen av genomförandet innebär att fler vårdplatser än budgeterat kommer att finnas kvar del av året. Den ursprungliga planen var att minska slutenvården med 11 slutenvårdsplatser i snitt under året. Nu kommer slutenvårdsplatserna att minskas succesivt till och med september månad då de ersatts med lasarettsansluten hemsjukvård. Åtgärder för att minska det prognostiserade underskottet är under framtagande. Bland annat har lasarettet avtalat om 40 protesoperationer till Västerås. Samarbete kring röntgenjouren med Akademiska sjukhuset startar nu i mitten på maj och beräknas minska kostnaden för beredskap inom sjukhuset något. Utöver detta pågår ett arbete med att se över verksamheter som genererar höga kostnader i form av hyrpersonal, så som intensivvårdsverksamheten samt ögon. Operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset löper på men vissa dagar nyttjas inte kapaciteten fullt ut vilket återspeglar sig i produktionen. Dialog med Akademiska kring bättre nyttjande pågår. Produktionen inom röntgen är enligt plan men en förskjutning i remittering från Akademiska har skett från MR undersökningar till CT-undersökningar vilket ger en lägre intäkt. Samtidigt har prislistan för dessa undersökningar minskat med cirka 10 15 procent jämfört med prislistan som budget utgick ifrån. Lasarettet har ett ansträngt personalförsörjningsläge för framförallt specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor vilket leder till höga kostnader för inhyrd personal men också en risk för försämrad produktion. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt 1,02 1,01 Medelvårdtid C-län 5,4 5,8 Överbeläggningar snitt per dag 1,4 3,3 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag 9,5 8,6 VRI (till tertialrapporten) 1 087 1 046 Utlokaliserade (till tertialrapporten) 50 25 Medelvårdtiden har minskat något vilket delvis beror på att patienter som tidigare legat på Geriatrik/Rehabavdelningen med vårdtider på 18 20 vårddygn nu vårdas inom LAH. Förhoppningen är att medelvårdtiden ska minska ytterligare när LAH kommer igång i större skala under hösten. Kommunerna har i april/maj startat upp sina nya hemtagningsenheter vilket borde resultera i färre utskrivningsklara patienter under hösten.

2 (12) Medelvårdtiden minskar med 0,4 dagar samtidigt som snittvikten ligger något över jämfört med föregående år. Det tyder på en effektivisering inom slutenvården. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 98% 87% 96% 1295 29 Operation** 99% 89% 99% 599 3 *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Tillgängligheten fortsatt god inom samtliga områden och prognostiseras till att vara fortsatt god. Denna höga tillgänglighet har krävt att hyrläkare måste anlitas inom flera specialiteter. Inom urologi finns dessutom en vakans. Där kan tillgängligheten försämras om rekrytering misslyckas. Överlag ser vårdgarantin för operation bra ut. För att nå full vårdgaranti krävdes endast 3 operationer till. Åtgärder har vidtagits i samverkan med Akademiska sjukhuset för att bibehålla den goda tillgängligheten under sommaren. PERSPEKTIV: PRODUKTION Slutenvården ligger i fas med budgeterad nivå. Operationer som genererar slutenvård ligger under budget. Dialog förs med Akademiska sjukhuset angående överföring av remisser till lasarettet för att utnyttja operationskapaciteten fullt ut. Den förändrade införande takten av LAH kommer att generera fler slutenvårdstillfällen än budgeterat under perioden april till och med september. Även hemsjukvårdsbesök kommer att öka under året. Den öppna vården ligger i stort sett i fas med budget och beräknas överstiga budget i slutet på året.

3 (12) Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 26 224 26 582 24 260 99% -358 108% 1 964 Slutenvård, antal (inkl vårdval) 1 598 1 585 1 701 101% 13 94% -103 Öppenvård, antal (inkl vårdval) 24 626 24 997 22 559 99% -371 109% 2 067 Slutenvården ökar mot budget trots att operationsprogram för slutenvården inte uppnåtts. Detta beror på fler öppna vårdplatser inom medicincentrum än planerat. Öppenvården har ökat under perioden och prognosen är att vi kommer att producera fler öppenvårdsbesök än budget. Framför allt ser vi ökningar inom akutmottagningen och hemsjukvården. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Lasarettet är i framkant och innovativt avseende införande av specialiserad lasarettsansluten hemsjukvård (LAH). Arbetet med att utforma de evidensbaserade kliniska riktlinjerna fortskrider med ytterligare riktlinjer framtagna under rapportperioden. Arbetet säkerställer att LAH införs ordnat och bedrivs inom ramen för ett kunskapsstyrningsbaserat synsätt. Lasarettet medverkar vidare i det fortlöpande landstingsövergripande utvecklingsarbetet till exempel avseende de landstingsgemensamma kliniska processerna, det systematiska patientsäkerhetsarbetet på övergripande nivå och analys av kvalitetsdata från Öppna jämförelser. Inom patientsäkerhetsområdet fortsätter arbetet med patientsäkerhetsdialoger. Målet att dialoger ska ha skett vid alla vårdenheter under 2016 beräknas uppnås. Inom forskningsområdet har slutligen medarbetare vid lasarettet bidragit till ytterligare vetenskapliga artiklar. Arbete med att utveckla nya arbetssätt på vårdavdelningar och mottagningar pågår. Analyserar nya möjliga verksamhetsområden inom kirurgi. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Lasarettet följer i stort sett riktvärden och budget när det gäller timlönekostnad, årsarbetare och sjukfrånvaro. Kostnaden för inhyrd personal är högre än budgeterat, vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Personalkostnaden är lägre än budgeterat vilket till största del beror på motsvarande vakanta tjänster. De lägre personalkostnaderna väger inte helt upp de högre kostnaderna för hyrpersonal och prognosen för året landar därför på ett underskott för lönekostnader inklusive inhyrd personal på 7 miljoner kronor. I prognosen är inte den ökade kostnaden för Kommunals avtal inräknad.

4 (12) Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,3% 3,5% 3,5% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 451 445 444 440 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 1,4% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13 6 9 12 Inhyrd personal, mnkr 5,4 5,3 4,7 15 Total sjukfrånvaro, % 4,9% 5,0% 4,9% 5,2% Antalet årsarbetare har ökat vilket ligger i linje med plan då vi tillsatt vakanta tjänster. Vi har fortfarande vakanser, framförallt när det gäller specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. För att få ner kostnaden för hyrpersonal behöver vi lyckas med att rekrytera och för närvarande är vi inne i ett intensivt arbete med att rekrytera läkare med utländsk legitimation. Sjukfrånvaron har ökat marginellt jämfört med helåret 2015, vilket framförallt beror på ökad andel långtidssjukskrivningar i januari 2016. Långtidssjukskrivningarna har nu återgått till en förhållandevis låg nivå. PERSPEKTIV: EKONOMI Lasarettet i Enköping redovisar till och med april månad en budgetavvikelse på -0,6 miljoner kronor. Intäkterna i perioden visar på ett mindre överskott. Det förklaras framför allt av ökade intäkter för vårdval och riks- och regionintäkter. Överskottet dras dock ner av radiologens minskade försäljning av dyrare röntgenundersökningarna jämfört med den planerade försäljningen. Även operation märker av tappade intäkter från uppsagt avtal med neurokirurgen. Kostnaderna avviker negativt med 1,2 miljoner kronor i perioden. Främsta orsaken är ökade kostnader för inhyrd personal. Framför allt finns brist inom intensivvårdssjuksköterskor men även den reviderade planen att överföra slutenvårdsplatser till LAH genererar kostnader för hyrpersonal. I budget räknade lasarettet med att ha en betydligt lägre kostnader för inhyrd personal än vad som nu infriats och till och med april har hela årsbudgeten förbrukats. Vi ser även effekter av senareläggningen av LAH inom medicinsk service. I perioden är underskottet drygt -0,7 miljoner kronor. Årsprognosen har justerats mot budget med 6 miljoner kronor. Främsta orsakerna är det reviderade LAH genomförandet som genererar både ökade personalkostnader och ökad medicinsk service. Samtidigt ökar riks- och regionintäkterna som en konsekvens av tillgänglig kapacitet främst inom kirurgi. Investeringar har inte hunnits med i den takt som planerats och där av är avskrivningskostnaderna lägre än budgeterat.

5 (12) Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 186 185 178 1 Personalkostnader inkl inhyrd -128-125 -120-2 Övriga kostnader -63-64 -60 1 Resultat -5-4 -2-1 Den reviderade tidplanen för LAH börjar nu slå igenom och det ackumulerade resultatet ligger nu under budget med 0,6 miljoner kronor. Utfallet tom mars avviker med -0,6 miljoner kronor mot budget. På intäktssidan är det ökad försäljning vårdval samt riks- och regionintäkter som genererar överskottet mot budget med 0,6 miljon kronor. Inhyrd personal har kostat mer än vad löner egen personal har minskat i perioden. Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 39 39 35 11,6% Verksamhetens kostnader -187-185 -177 5,7% Avskrivningar -3-4 -3-2,7% Nettokostnad -151-151 -145 4,1% Bruttokostnaden för aktuell period ligger över den budgeterade kostnaden med 1,2 miljoner kronor eller 0,6 procent. Kostnadsökningen mellan åren är 3,6 procent. De ökade kostnaderna återfinns främst för övrig personal och inhyrd personal. Nettokostnadsutvecklingen ligger på 4,1 procent. Nettokostnadstakten kommer att minska under året då kostnaderna ökade under hösten 2015. 2016 går alltså in i ett högt kostnadsläge som nu planeras att istället avta.

6 (12) RIKTADE FRÅGOR Pågår några särskilda insatser för att minska sjukfrånvaron? Sedan 2015 har lasarettet en ny struktur för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet där dessa frågor hanteras av enheternas HFS-team. HFS-teamen består av chef, HFS-ombud, skyddsombud och kaizenkonsult, som tillsammans arbetar systematiskt med hälsofrämjande och förebyggande frågor som rör både patienter och medarbetare. I den del som berör medarbetarna följs och diskuteras bland annat nyckeltal för sjukfrånvaro, personalomsättning, resultat av medarbetarenkät samt arbetsmiljöavvikelser. Identifierade åtgärder hanteras via Kaizen, vilket innebär att samtliga medarbetare på enheten blir delaktiga. Förvaltningarna ska redogöra för hur många praktikplatser de har erbjudit nyanlända inom reglerade legitimationsyrken som till exempel sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Lasarettet i Enköping har ännu inte erbjudit några praktikplatser för ovan nämnda grupper. Administrationen och regelverket är svårhanterligt och bristen på resurser vad gäller handledning försvårar ytterligare. Vilka konsekvenser innebär det ökade flyktingmottagandet inom förvaltningen? Fokus ska främst vara från det att uppehållstillstånd har erhållits och folkbokföring sker (dvs ej asyltiden, denna ersätts via LRC)? Inga av lasarettets verksamheter har under rapportperioden sett annat än försumbara effekter av det ökade flyktingmottagandet. På det följer avsaknad hittills av signifikanta ekonomiska konsekvenser inom verksamheterna. Hur många enheter inom berörda verksamhetsområden använder Infektionsverktyget i sitt förebyggande arbete? Med användning av Infektionsverktyget menas att ta ut rapporter, analysera, sätta mål och följa upp vidtagna åtgärder. Arbetet med vidare implementering av Infektionsverktyget har fördröjts något bla pga begränsat antal centrala utbildningstillfällen och svårigheter att frigöra nyckelpersoner från klinisk verksamhet och produktion. I princip alla berörda enheter har dock utarbetat och börjat ta ut månatliga rapporter. Analys genomförs internt men även i samverkan med Vårdhygien och Smittskyddsenheten. I sammanhanget bör påpekas att datakvaliteten blir begränsad för de av lasarettets verksamheter vars patienter i hög grad replierar mot primärvården som i dagsläget inte använder sig av Infektionsverktyget. Därför ser lasarettet Infektionsverktyget som ett komplement till andra typer av data och uppgifter som lasarettet inhämtar vad gäller aspekten styrning och uppföljning. Exempel på annan typ av data är Kirurgiskt centrums enkätstudie i samarbete med Vårdhygien för att skärpa fångsten av ev postoperativa infektioner. Under 2016 beräknas samtliga relevanta enheter använda Infektionsverktyget enligt definition som anges i frågan. Hur arbetar verksamheten för att säkra vårdövergångar med syfte att förebygga oplanerade återinläggningar inom 30 dagar? Lasarettet arbetar brett och systematiskt i syfte att minska undvikbara återinläggningar bland annat genom införandet av lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård (LAH), konceptet med utskrivningssjuksköterskor, geriatrisk kompetens på akutmottagningen och deltagande i pilotprojekt avseende undvikbara återinläggningar. En utökad integrering av klinikapotekarresurser i utskrivningsprocessen pågår. MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. Vårdgarantin för Lasarettet i Enköping är synnerligen god. Antal väntande till besök inom 90 dagar har en tillgänglighet på 98 procent. För att nå 100 procent krävs bara 29 ytterligare besök. Andelen väntande till operation inom 90 dagar är 99 procent och endast 3 fler operationer för att nå 100 procent. Mål prognos

7 (12) Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med 2015. Punktprevalensmätning 2016 visade förekomst av VRI i 2.8% av studerade patienter. Jämfört med föregående års prevalens på 4.4% är det en minskning med ca 34 %. Akutmottagningens handlingsplan efter 2014 års patientenkät ska vara genomförd. Akutmottagningens handlingsplan efter 2014 års patientenkät identifierade fyra huvudsakliga områden med förbättringspotential; smärtlindring, informationsöverföring till patienter, väntetider på akutmottagningen och upplevelse av bemötande. Åtgärder har genomförts inom samtliga områden och innefattar exempelvis att smärtansvarig sjuksköterska utsetts, påskyndad information till väntande patienter om orsaken till väntetiden, införande av nytt teambaserat arbetssätt för effektivare flöden samt genomgångar med fokus på bemötande (personal-personal samt personal-patient) efter arbetspassets slut. Handlingsplanen bedöms vara genomförd innevarande år. Resultatet utifrån 2016 års patientenkät ska ha analyserats och handlingsplaner ska upprättas. Ännu har inga enkätresultat erhållits, analysarbete och upprättande av handlingsplaner görs under hösten. 100 % av lasarettets enheter ska ha HBTQ-certifierat. I samband med årets sommarlunch kommer en certifieringsceremoni att hållas då samtliga enheter på Lasarettet blir certifierade. Samtliga mål i "Handlingsplan för hälsofrämjande sjukhus 2016" ska vara uppnådda. Fastställd handlingsplan har kommunicerats ut och arbete pågår. Ekonomi Budget ska hållas Mål prognos Lasarettet lämnar i perioden en negativ årsprognos på 6 miljoner kronor. Åtgärder för att minska underskottet håller på att tas fram av lasarettet Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre. Totalkostnaden per producerad pinne är lägre än 2015. Lasarettets nettokostnad i förhållande till total produktion ska jämfört med föregående år vara 1,95 % eller lägre. Nettokostnaden i förhållande till totalt producerat antal pinnar är -3,7 procent

8 (12) Produktion Mål prognos Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Lasarettets huvudprocesser är identifierade och återfinns som delar i huvudprocesskarta. Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Modeller för en samlad produktions/resursplanering utgående från vård-, utvecklings- och utbildningsbehov ska tillämpas i 75 % av verksamheten. Lasarettet i Enköping har en produktions- och resursplanering som utgår från vårdproduktionen samt invånarens behov. Vad gäller resursplanering av utbildnings- och utvecklingstid har Lasarettet i Enköping från ledningskontoret efterfrågat en landstingsgemensam planeringsmodell Behov o prognos: Vid produktionsbudget har LE planerat utifrån föregående års antal inkommande remisser, akuta besök samt tillgänglighetsmål. Granskat inflödet/ invånarens behov. Volymer samt tillgänglighetsmål budgeteras på månads nivå per sektion och mottagning/ operation/ avdelning. Inom vissa verksamheter har vi tagit hänsyn till utbildnings- samt utvecklingsbehov inom produktionsbudget Produktions- och resursplaner: Verksamheternas tidböcker samt fördelning av läkarresurser/övrig personal schemaläggs och efter det planeras övriga resurser. I schemaläggningen ingår utbildningsdagar samt utvecklingstid. Planering av utbildnings- samt utvecklingstid grundas på föregående års tidsåtgång samt analys av innevarande års behov Schemaläggning läkare/övrig personal målet är att minska variationerna, styra resurserna/tidböckerna utifrån patienternas behov. Kirurgiskt centrum styr genom antalet inkommande remisser inom sektionerna ortopedi, kirurgi, urologi och gynekologi. Medicinskt centrum styrs framförallt av det akuta patientinflödet via akutmottagningen, samt av inkommande remisser till den planerade mottagningsverksamheten inom intern medicin, mag/tarm-, ögon- och hudmottagningen. Radiologiskt centrum styrs av modaliteternas möjligheter för bokning av planerade och akuta undersökningar samt det allmänna remissflödet. Genomförande: En koordinerande enhet har ansvar för att arbeta enligt plan samt att utöva daglig styrning gällande tidböcker, scheman och fördelning av besök/operationer mellan sektioner. Inom akutsjukvård/slutenvård pågår arbetet med att överföra patienterna till lasarettsansluten hemsjukvård. Hela vårdprocessen täcks in och det finns regelbundet schemalagda uppföljnings- och planeringsmöten Uppföljning:

9 (12) ProVer används vid produktionsplanering och uppföljning vid alla de enheter där funktionalitet finns hemsjukvårdsbesök, mottagningsbesök, dagsjukvård, övriga besök Som komplement till ProVer används excel för slutenvård/ radiologisk planering/ operationsplanering/ uppföljning/ tillgänglighet samt analys av antal inkommande remisser Radiologiskt centrum använder även till viss programvara hos Prodacapo för produktionsplanering, självkostnadsmodell. Produktionsstyrning utgår från: 1.Uppföljning av produktionsplan per dag/sektion/mottagning/operationsavdelning/vårdavdelning 2.Visualisering av resultat, excel samt ProVer ( SAS är under utveckling) 3.Åtgärdsplaner vid avvikelser Arbete pågår med att formulera nyckeltal samt rapporter i SAS för uppföljning och analys. 100% av verksamheterna har i dag en samlad produktions och resursplanering Metoden för Förstärkt utskrivning ska ha vidareutvecklats, testats och utvärderats i samverkan med andra vårdaktörer. Arbetssätt för att tidigt upptäcka och möta behov hos patienter med ökad risk för oplanerad återinläggning har vidareutvecklats vid Lasarettet. Medicinskt centrum har exempelvis anställt särskilda utskrivningssjuksköterskor. Relativt snart därefter sågs positiva effekter. Den tidigare vanliga återinläggningsorsaken social svikt har näst intill försvunnit. Tryggheten för patienter och anhöriga har ökat och såväl interna som externa samarbetsparter upplever en effektivare process. Införande av geriatrisk sjuksköterskekompetens på akutmottagningen, införande av lasarettsansluten, specialiserad hemsjukvård (LAH) inklusive trygghetsåtgärder för bla vissa patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom samt utökad integrering av klinikapotekarresurser i utskrivningsprocessen är andra exempel på vidareutveckling. Målet beräknas uppnås under 2016. Lasarettets införande av processbaserat ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 ska fortsätta och uppföljande GAP-analys 2016 ska visa på förbättrat status inom minst hälften av tidigare identifierade förbättringsområden. Statusförbättringar har skett inom prioriterade områden, uppföljande GAP-analys genomförs under senhösten Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Mål prognos Inom patientsäkerhetsområdet utvecklas nya rutiner för hantering av klagomål och synpunkter. Arbetet replierar mot införandet av Public 360. Inom verksamhetsutvecklingsområdet har användandet av landstingets projektmodell Projektil stärkts genom bla vissa utbildningsaktiviteter. Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder.

10 (12) Vid Lasarettet används den landstingsövergripande rutinen mini-hta när så är tillämpligt. Under året har ett antal mini-hta utförts inom flera olika verksamhetsområden varav ett antal förväntas leda till införandet av nya metoder Patientsäkerhet: Uppföljande patientsäkerhetsdialoger ska vara genomförda vid samtliga vårdenheter. Patientsäkerhetsdialoger (PSD) genomförs enligt fastställd plan och arbetet fortlöper med tillfredställande takt. Systematisk verksamhetsutveckling: Ny flerårsplan för lasarettets systematiska verksamhetsutveckling ska finnas upprättad Ny flerårsplan utarbetas i samband med planerade strategidagar. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion Mål prognos Lasarettet ska ha dokumenterade rutiner för den verksamhetsförlagda utbildningen Arbete pågår med att ta fram rutiner för den verksamhetsförlagda utbildningen. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska vara lika med eller högre än vid 2015 års mätning. Ny medarbetarundersökning är planerad till hösten 2016. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Lasarettet använder landstingets mall för samtliga chefsförordnanden och ledaruppdrag. Lasarettets samtliga enheter ska ha dokumenterade och tillämpade rutiner för introduktion Checklistor och rutiner för introduktion finns på samtliga enheter. Uppbyggd organisation för klinisk utbildningsavdelning (samverkansprojekt LUL/UU 2016) Beslut har fattats om att inte inrätta en klinisk utbildningsavdelning på Lasarettet i Enköping. Personalomsättningen ska inte överstiga 15 procent

11 (12) Personalomsättningen efter första tertialet ligger på 6 procent vilket är något lägre än för motsvarande period föregående år, då den var 7 procent. Detta kan indikera att vi når målet på 15 procent även om det fortfarande är svårbedömt. Lasarettet tillämpar landstingets chefspolicy Lasarettet kommer att tillämpa landstingets chefspolicy när den är antagen och kommunicerad.

12 (12) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall 201601-201604 Budget 201601-201604 Utfall 201501-201504 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 146 595 146 528 143 053 429 025 439 584 439 584 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 4 000 0 0 0 Vårdvalsersättning 14 379 13 410 12 414 39 083 38 630 39 130 500 Riks-/regionsjukvård 6 438 5 807 5 444 19 614 17 243 21 743 4 500 1) Patientavgifter sjukvård 3 799 3 665 3 737 10 741 10 827 10 827 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 Alf 0 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 14 782 15 959 13 693 44 683 49 570 47 570-2 000 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 185 993 185 369 178 341 547 146 555 853 558 853 3 000 Lönekostnader inkl inhyrd personal -126 057-123 396-118 851-351 139-360 052-367 052-7 000 Övriga personalkostnader -1 596-1 978-1 534-5 361-5 936-5 936 0 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård 0-35 -54-419 -100-100 0 Läkemedel -8 483-7 926-7 707-23 318-23 297-23 297 0 Medicinsk service -10 165-9 437-9 490-29 953-27 040-30 540-3 500 2) Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -11 427-12 150-11 323-34 862-35 125-35 125 0 Lokal- och fastighetskostnader -14 857-14 692-13 200-40 721-44 076-44 076 0 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -14 850-15 738-15 182-49 379-47 126-47 126 0 Finansiell nettokostnad -330-279 -96-303 -838-838 0 Avskrivningar/nedskrivningar -3 159-4 088-3 247-9 973-12 264-10 764 1 500 3) Summa kostnader -190 923-189 719-180 684-545 428-555 854-564 854-9 000 RESULTAT -4 930-4 351-2 344 1 719-1 -6 001-6 000 INVESTERINGSVERKSAMHET -151 195-150 600-145 301-427 003-438 747-444 747 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -2 655-3 415-3 114-15 574-10 246-10 246 0 1) Riks- och regionintäkterna budgeterades lågt då utrymmet bedömdes behövas för C-läns produktion. Samtidigt har avtal med Västmanland tagit fram kring protesoperationer. 2) Medicinsk service ökar pga förseningen av reducering av slutenvårdsplatser. 3) Investeringstakten är inte tillräckligt hög vilket medför lägre avskrivningskostnader.

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Remisshandling samrådstid 2016-03-15 till 2016-05-31 KTN2016-0060 Kollektivtrafiknämnden Mars 2016

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 1

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Avgränsning... 4 1.2 Rådighet i kollektivtrafiken... 4 1.3 Läsanvisning... 5 1.4 Begreppsförklaring... 5 2 Behov i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning... 7 2.1 Hela resan perspektivet är vägledande i tillgänglighetsarbetet... 7 2.2 En stor och växande grupp i samhället... 8 2.3 Funktionshinder och behov i kollektivtrafiken... 8 3 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken... 10 3.1 Reseplanerare och övriga informationskanaler... 10 3.2 Biljett- och betalsystem... 10 3.3 Bemötande i kollektivtrafiken... 11 3.4 Gångvägar... 12 3.5 Nivåskillnader... 12 3.6 Ledsagarservice... 14 3.7 Rampservice... 15 3.8 Hållplatser och bytespunkter... 15 3.9 Järnvägsstationer... 15 3.10 Utformning av fordon... 16 3.11 Ersättningstrafik... 16 3.12 Drift och underhåll... 16 4 Arbetssätt... 18 4.1 Mottagare och användningsområde... 18 4.2 När riktlinjen gäller... 18 4.3 Avsteg från riktlinje... 18 4.4 Ändring av riktlinje... 19 4.5 Saknad riktlinje... 19 4.6 Samverkan med andra aktörer... 19 Källförteckning... 20 2

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 3

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 1 Inledning Tillgänglighet handlar om alla människors demokratiska rättighet att kunna röra sig fritt och verka i samhället på lika villkor. Inom transportområdet uttrycks detta i de transportpolitiska målen som anger att transportsystemet ska utformas så att det är tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Det är de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som ansvarar för att kollektivtrafiken i regionen är tillgänglig för alla resenärsgrupper. I föreliggande riktlinjer anges hur Kollektivtrafikförvaltningen UL som regional kollektivtrafikmyndighet i Uppsala län ska arbeta för att skapa en tillgänglig allmän kollektivtrafik där alla resenärer oavsett funktionsnedsättning har likvärdiga möjligheter att resa. I riktlinjerna sammanställs lagar och riktlinjer som Kollektivtrafikförvaltningen UL ska följa för att erbjuda full tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken. Riktlinjerna bygger övergripande på lagen om kollektivtrafik, planoch bygglagen, EU-förordningar om kollektivtrafik samt råd och riktlinjer från statliga myndigheter och branschorganisationer. Även nationella standarder och rekommendationer inom tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning beaktas. Krav i riktlinjerna baseras på källor som återfinns i referenslistan. I syfte att främja en enhetlig utformning av kollektivtrafiken i ett storregionalt perspektiv har riktlinjerna samordnats med motsvarande riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning i Stockholms och Sörmlands län. Riktlinjerna utgör målbild för kollektivtrafikens utveckling och är ett verktyg för Kollektivtrafikförvaltningen UL:s tjänstemän att använda i arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Uppsala län. Riktlinjerna vänder sig även till alla som utvecklar eller bygger infrastruktur, planerar eller utför trafik på uppdrag av Kollektivtrafikförvaltningen UL. 1.1 Avgränsning Riktlinjerna omfattar tillgänglighet till den allmänna kollektivtrafiken med buss och tåg i Uppsala län. Den kommunikativa tillgängligheten i termer av språkbruk, omfattas inte av riktlinjerna. 1.2 Rådighet i kollektivtrafiken Kollektivtrafikförvaltningen UL har full rådighet över aspekter som rör bemötande, biljett- och betallösningar, resenärsinformation och fordon. Vidare har Kollektivtrafikförvaltningen UL full rådighet över utrustningen ovan mark på hållplatser, det vill säga över all utrustning som till exempel kur, bänk, och belysning medan väghållaren har full rådighet över hållplatser upp till och med beläggningen. Vidare har kommuner och Trafikverk rådighet över gångvägar till och från hållplatser och stationer. 4

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 1.3 Läsanvisning Krav som har sitt ursprung i lagkrav, bestämmelser och i övrigt där Kollektivtrafikförvaltningen UL har full rådighet över kravställandet uttrycks med ordet ska i fetstil. Övriga krav med ursprung i lagkrav och bestämmelser uttrycks med ordet ska utan fetstil. Krav som omfattar aspekter där Kollektivtrafikförvaltningen UL inte har full rådighet men där det finns starka skäl att driva ett visst förhållningssätt uttrycks med ordet bör i fetstil. Övriga krav med ursprung i lagkrav och bestämmelser uttrycks med ordet bör utan fetstil. 1.4 Begreppsförklaring Allmän kollektivtrafik Användbarhet Audiell Funktionshinder Funktionsnedsättning Handikapp Kontrast Ledsagning Kollektivtrafik som är öppen för alla. Individens bedömning av tillgängligheten i en given miljö. Användbarhet är således en subjektiv bedömning och mäts på individnivå. Hörbar, något som uppfattas med hörseln, exempelvis ett utrop. Den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som kan uppstå efter sjukdom eller till följd av medfödd eller förvärvad skada. Funktionsnedsättningen kan vara av bestående eller övergående natur. En funktionsnedsättning kan beskrivas och bedömas objektivt. Avråds som synonym till funktionsnedsättning respektive funktionshinder. Till exempel kan termen tillgänglig toalett utgöra ett alternativ till handikappanpassad toalett. 1 Skillnaden i ljushet mellan färger som är bredvid varandra. En god kontrast har en tydligt framträdande skillnad i ljushet och ska ligga på NCS>0,4. 2 Personligt stöd för personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp att förflytta sig i kollektivtrafiken, exempelvis vid byten mellan olika linjer eller mellan trafikslag. 1 Socialstyrelsens termbank mars 2015. 2 Natural Colour System (NCS). 5

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Piktogram Prator Särskild kollektivtrafik Taktil Tillgänglighet Visuell En symbol eller förenklad illustration som beskriver en plats eller ett föremål. Exempel på piktogram är symbolerna för dam- och herrtoalett. En högtalare som läser upp realtidsinformation och som aktiveras med en knapptryckning. Kollektivtrafik som samhället enligt lag är skyldig att anordna eller betala för, men som endast vissa grupper har rätt att använda sig av. Exempel på särskild kollektivtrafik är skolskjuts, färdtjänst och sjukresor. Fysiskt kännbar med kroppen exempelvis med hand, fot eller via käpp. Anger hur väl en given miljö överensstämmer med objektiva mått, regler och riktlinjer för utformning. Tillgängligheten av en given miljö kan därmed bedömas och beskrivas i objektiva termer. Synbar, något som uppfattas med synen, exempelvis skriven information. 6

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 2 Behov i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighetsanpassning av den allmänna kollektivtrafiken innebär fördelar för den enskilde resenären med funktionsnedsättning. Förutsättningarna för ett självständigt resande i den allmänna kollektivtrafiken ökar vilket främjar den demokratiska rättigheten att kunna röra sig fritt och verka i samhället på lika villkor. En tillgänglig allmän kollektivtrafik gör det möjligt för personer med funktionsnedsättningar att för sina resor i större utsträckning använda den allmänna kollektivtrafiken istället för att vara hänvisade till att resa med färdtjänst. Även om den allmänna kollektivtrafiken i allt större utsträckning blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar kommer färdtjänsten fortfarande vara viktig för många människors möjlighet att resa. Det kan också finnas behov av mellanformer av kollektivtrafik som kan överbrygga övergången mellan den allmänna kollektivtrafiken och färdtjänst. Sådana mellanformer medför att personer med funktionsnedsättning inte behöver vara beroende av färdtjänst som utförs med taxi eller specialfordon utan kan använda till exempel flexlinje eller servicelinje för alla eller en del av sina resor. 3 2.1 Hela resan perspektivet är vägledande i tillgänglighetsarbetet Hela-resan-perspektivet utgår ifrån synsättet att hela resan, från dörr till dörr, ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Det räcker med att tillgängligheten brister i någon del av resan för att hela resan ska bli omöjlig att genomföra varför det är viktigt att hela reskedjan från information, biljettköp, gångmiljö, hållplatser och stationer, trafiksystem, fordon till bemötande är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. För att uppnå detta krävs samverkan mellan Kollektivtrafikförvaltningen UL och kommunala och statliga företrädare om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Brister i planering, projektering, byggande, drift och/eller underhåll kan förhindra tillgängligheten. Kollektivtrafikförvaltningen UL ska vidare i kontakter med andra huvudmän alltid verka för god tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Följande ska vara möjligt för alla resenärer i kollektivtrafiken i Uppsala län: planera resan köpa och använda biljett ta sig till station eller hållplats vistas i, orientera sig på och ta till sig information på station eller hållplats kliva på fordonet, finna och använda en sittplats samt kliva av fordonet. 3 Se t ex Ståhl, A., 1997, Äldres och funktionshindrades behov i trafiken probleminventering och nulägesbeskrivning, Bulletin 148, Institutionen för Trafikteknik, Tekniska Högskolan i Lund 7

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 2.2 En stor och växande grupp i samhället Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har någon form av permanent funktionsnedsättning, där rörelsehinder och allergier hör till de största grupperna. Uppsala län har ca 350 000 invånare, vilket skulle betyda att cirka 70 000 av dessa har någon form av funktionsnedsättning. Hög ålder innebär inte någon funktionsnedsättning i sig, men risken för att drabbas av en funktionsnedsättning ökar med stigande ålder. I Uppsala län är 18,3 procent (2014) av befolkningen äldre än 65 år, vilket motsvarar cirka 64 000 personer. Andelen äldre i befolkningen ökar och beräknas 2030 uppgå till 22,6 procent i riket jämfört med 17 procent 2000. 2060 beräknas andelen äldre ha ökat till en fjärdedel av befolkningen. 2.3 Funktionshinder och behov i kollektivtrafiken Personer med tillsynes lika funktionsnedsättningar kan ha mycket olika upplevelser och erfarenheter av resande i kollektivtrafiken. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga. Ofta är det lättare att få förståelse för de funktionsnedsättningar som är synliga. Nedsatt syn, utvecklingsstörning eller kognitiva svårigheter kan vara svåra för en utomstående att upptäcka. Hög ålder medför ofta mindre nedsättningar av flera funktioner. Nedsatt rörelseförmåga, gångsvårigheter Nedsatt gångförmåga kan uppstå då att man inte har kraft, har smärta, har dålig balans eller koordination eller inte kan styra sina rörelser. Gångsvårigheter kan leda till svårigheter att gå långa sträckor, inte klara lutningar, har svårt att gå på ojämnt eller halt underlag och man kan ha lätt för att falla. Gångsvårigheter medför behov av korta avstånd vid mål- och bytespunkter, ett jämt och fast underlag utan branta lutningar varken i längs- eller sidled, stöd att hålla sig i och tätt placerade sittplatser. Det är också viktigt att hinna sätta sig innan bussen eller tåget kör vidare. Nedsatt arm- och handfunktion Nedsatt arm- och handfunktion kan innebära svårigheter att röra händer och armar, smärta, kraftlöshet, dålig precision, avsaknad av greppfunktion med mera. Orkar man inte lyfta armarna blir räckvidden kortare och det blir svårt att öppna dörrar, hantera dörröppningsknappar och att hålla i sig. Andra moment som kan vara svåra är svårhanterliga biljettautomater och att ta sig genom spärrar i kollektivtrafiken. Ledstänger på båda sidor av en trappa är till hjälp för personer som har en funktionsnedsättning i en arm. Det är också viktigt att handtag och knappar är lätta att använda och inte kräver stor armstyrka. Nedsatt kognitiv förmåga Många människor har medfödda eller förvärvade nedsättningar i centrala kognitiva funktioner som kan medföra svårigheter att orientera sig, svårigheter att förstå logiska samband och utformningar eller svårigheter att läsa och ta till sig information. Det kan också vara svårt att sortera och uppfatta viktig ljudinformation. Tydlig information i form av bild och skrift och skyltar som kompletteras med symboler är viktiga 8

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning hjälpmedel för personer med denna typ av funktionsnedsättning. Kollektivtrafiken ska därför planeras så att det är lätt att förstå hur man ska resa. Många har svårt att fråga då de blir stressade eller har talsvårigheter, vilket gör det viktigt att personalen i kundmiljöerna är öppen, inkännande och på eget initiativ erbjuder hjälp till den resenär som ser ut att behöva det. Viktigt är också att använda ett tydligt och enkelt språk i all kommunikation. Läs- och skrivsvårigheter Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp som omfattar allt som rör begränsningar i att läsa och skriva. Svårigheterna kan bland annat bero på bristfällig undervisning, för lite övning, koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller dyslexi. För att möta behoven i den här gruppen är det viktigt med alternativa kommunikationssätt. En prator som läser upp realtidsinformation på hållplatser kan vara ett sätt, utvändiga utrop på bussar ett annat. Det är vidare viktigt att använda ett klart och enkelt språk i all kommunikation. Synnedsättning Personer med synnedsättning har svårigheter att överblicka omgivningen och uppfatta nivåskillnader i djup- och sidled. För att kunna orientera sig behöver de tydliga visuella kontrastmarkeringar, och de som använder vit käpp är hjälpta av taktila markeringar. Personer med grav synskada eller blindhet behöver tydliga riktmärken och akustisk vägledning för att kunna orientera sig. Många personer med synnedsättning använder teknikkäpp för att ta sig fram i utomhusmiljön. Det är också vanligt att personer med synskada använder ledarhund eller har ledsagare. Hörselnedsättning Personer med hörselnedsättning har svårigheter att uppfatta ljud och tal och kan bli distraherade av bakgrundsljud. Visuell information underlättar för personer med hörselnedsättning, och personer med dövhet är helt beroende av den. Många personer med dövhet har teckenspråk som modersmål och svenska som andraspråk. Information på teckenspråk kan därför i vissa fall vara mer tillgänglig än skriven information, särskilt för personer utan kunskaper i svenska språket. Allergi Allergiker är en stor grupp i samhället. Besvär kan yttra sig på många olika sätt varav svårast är akuta astmaanfall. Miljön i den allmänna kollektivtrafiken kan innehålla många allergiframkallande faktorer och det är därför viktigt att de markerade zonerna för pälsdjursförbud respekteras och att särskild hänsyn visas i dessa zoner (ledarhundar är undantagna och får vistas i samtliga delar i fordonen). Vidare ska rengöringsmedel som används i kollektivtrafiken vara doftfria. 9

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 3 Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken 3.1 Reseplanerare och övriga informationskanaler Vid planering av en resa med kollektivtrafiken behöver resenären information om alla delar av resan. Resenärer med funktionsnedsättning och äldre resenärer har ofta behov av information om specifika förhållanden som är kopplade till den egna funktionsförmågan, till exempel om det finns hiss, högtalarinformation, hörselslinga och personlig service. Många äldre föredrar också tillgång till tryckt information då tillgång till och vana av digitala informationstjänster kan vara begränsad i den här resenärsgruppen. Det ska vara möjligt för alla resenärer, oavsett funktionsnedsättning, att planera sin resa genom de planerings- och informationsverktyg som Kollektivtrafikförvaltningen UL erbjuder. Det innebär att Kollektivtrafikförvaltningen UL:s webbsida samt övriga digitala verktyg ska vara tekniskt och designmässigt utformade så att alla kan ta del av information och använda interaktiva tjänster. Kollektivtrafikförvaltningen UL:s webbsida ska vidare uppfylla de internationella riktlinjerna om tillgänglig webb: Web Accessibility Initiative (WAI). Kollektivtrafikförvaltningen UL: kundtjänst ska vid behov tillhandahålla tidtabeller för enskilda linjer i tryckt format. Kollektivtrafikförvaltningen UL:s verktyg för planering av resor ska kompletteras med information om tillgängligheten på fordon och hållplatser. 3.2 Biljett- och betalsystem Det ska vara möjligt för alla resenärer att köpa och använda de biljetter som används inom den trafik som Kollektivtrafikförvaltningen UL ansvarar för. Biljettombud De försäljningslokaler som agerar biljettombud för Kollektivtrafikförvaltningen UL ska vara utformade så att alla resenärer, oavsett funktionsförmåga, kan ta sig in i lokalen och fram till biljettförsäljningsdisken. Lokalerna ska utformas enligt BBR 4 samt Enkelt avhjälpta hinder HIN 3. 5 Biljettautomater För utformning och placering av biljettautomater gäller följande riktlinjer: Biljettautomaten ska vara utformad så att den är lätt att hantera för personer med synnedsättning och för personer i rullstol. 4 Boverkets byggregler, BBR 20 (BFS 2013:14) 5 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (HIN3). 10

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Biljettautomaten ska placeras så att den inte utgör ett hinder vid av- och påstigning av fordonet eller hindrar andra funktioner på busshållplatsen. Inte heller väntande resenärer med barnvagn eller rullstol ska hindras av biljettautomatens placering. Mobil- och webbapplikationer för biljettköp Se kapitel 3.1 för krav på utformning av digitala verktyg. Biljettköp ombord Biljettköp ombord genom kortbetalning till förare/konduktör ska erbjudas i UL-trafiken. Biljettvisering Det ska vara möjligt för alla resenärer att själva visera sina biljetter. I de fall en viseringsautomat används ska denna placeras och utformas så att den är lätt att hantera för personer med synnedsättning och lätt att nå för personer i rullstol. 3.3 Bemötande i kollektivtrafiken God personlig service är en grundläggande förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna resa med kollektivtrafiken. Personlig service inger trygghet och erbjuder stöd till resenären att genomföra sin resa. Personal som möter resenären, till exempel i kundtjänst eller i trafiken, ska ha grundläggande kunskap om kollektivtrafik och tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning och ingående kunskap om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken i Uppsala län. Utbildning All personal inom Kollektivtrafikförvaltningen UL ska genomgå en grundläggande utbildning i tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken samt i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Ledningsgruppen ansvarar för att nyanställd personal genomgår utbildningen inom ett år från anställning. All personal som på Kollektivtrafikförvaltningen UL uppdrag planerar för eller möter resenärer i trafiken ska genomgå en grundläggande utbildning i tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken samt i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Trafikutövaren ansvarar för att nyanställd personal genomgår utbildningen inom ett år från anställning. 11

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning 3.4 Gångvägar För att hela resan ska kunna göras av resenärer med funktionsnedsättning inom kollektivtrafiken måste gångvägarna till och från hållplatser och stationer göras tillgängliga. Gångvägarna är ofta ett kommunalt eller statligt ansvar. Det krävs därför samarbete mellan Kollektivtrafikförvaltningen UL och kommunerna respektive Trafikverket. Gångvägar i anslutning till hållplatser ska utformas enligt Boverkets föreskrifter. 6 Gångvägarna bör också: Ha god belysning. Vara separerade från cykelväg och bilkörfält med räcke eller kantsten. Vara fria från hinder såsom snövallar. Vara fria från starkt doftande växter. Underhållas noggrant med avseende på växtlighet och halkbekämpning. 3.5 Nivåskillnader Trappor När trappor utformas är det viktigt att risker för personskador minimeras och att trapporna utformas så tillgängliga som möjligt. Beroende på resenärsflöde ska trappornas bredd anpassas för att klara av kapacitetskraven. Följande riktlinjer gäller för utformning av trappor: Trappan ska vara rak och ha mer än två trappsteg. Alla trappsteg inom samma trappa ska ha samma trappstegshöjd och djup. Trappstegshöjden ska vara ca 0,15 meter. Trappstegsdjupet ska vara minst 0,25-0,30 meter. Trappstegen ska ha sättsteg (lodrät avgränsande del). Utskjutande trappnosar ska undvikas för att minimera risken att snubbla. Trappan ska vara utrustad med ledstänger på båda sidor om trappan. Ledstängerna ska fortsätta 0,3 meter förbi första och sista trappsteget. Ledstängerna ska ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Kontrasten ska vara minst 0,4 NCS. 7 Ledstängerna ska sitta på höjden 0,9 meter. Det bör även finnas en ledstång på höjden 0,7 meter. Vid bredare trappor kan det behövas en ledstång i mitten. 6 BFS 2013:9 HIN 3 och BFS 2011:5 ALM 2. 7 Natural Colour System (NCS). 12

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Trappor med fler än 11-15 trappsteg eller en lyfthöjd på 5 meter eller högre ska delas upp med mellanliggande vilplan. Fribärande trappor ska skärmas av och tydligt kontrastmarkeras så att personer med synnedsättning inte riskerar att gå in under trappan. Det ska finnas ledstråk till trappa. Enligt europeiska riktlinjer ska trappor i stationshus och resecentrum vid järnvägsstationer vara minst 1,6 meter breda. Trapporna ska vara försedda med ledstänger på båda sidor och på två nivåer. För resenärer med rullstol, rullator, barnvagnar med mera ska hiss finnas som komplement till trappa. Rulltrappa ersätter inte hiss. Kontrastmarkering av trappor Trappor ska kontrastmarkeras i början och slutet av varje trapplopp. Kontrasten ska vara minst 0,4 enligt NCS 9, även i ett längre tidsperspektiv. Kontrasten påverkas av ålder, slitage och väta vilket kan innebära att ljushetskontrasten från början måste vara betydligt högre. Enligt svenska riktlinjer bör vid nyanläggning hela det nedersta plansteget och motsvarande yta av framkanten på trappavsatsen vid översta plansteget markeras. Där inte detta är möjligt ska kontrastmarkeringen längs trappstegskanten vara minst 0,1 meter bred och placeras så nära kanten som möjligt. Markering med cirklar ska undvikas då de ofta är otillräckliga för personer med synnedsättning. Bild 5. Kontrastmarkering enligt svenska riktlinjer (Källa: Boverket ALM 2). Enligt europeiska riktlinjer ska trappor i stationshus och resecentrum vid järnvägsstationer markeras med en kontrasterande bård på åtminstone det första och sista steget. Som ett minimikrav ska det finnas en taktil varningsmarkering på golvytan före det första nedåtgående trappsteget. Trappor som ligger i närheten av varandra ska vara enhetligt utformade. En dialog kring utformningen ska ske i varje enskilt fall. 13