Vägplanbeskrivning E18 Tpl Roslags-Näsby

GRANSKNINGSHANDLING Vägplanbeskrivning E18 Tpl Roslags-Näsby Täby Kommun, Stockholms Län 2014-02-19 Projektnummer: 107264

Dokumenttitel: Vägplanbeskrivning E18 Tpl Roslags-Näsby Skapat av: Johan Ljungqvist, Ramböll Sverige AB Dokumentdatum: 2014-02-19 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: 3C070001 Ärendenummer: TRV 2012/56734 Projektnummer: 107264 Version: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Uppdragsansvarig: Birger Back Tryck: Fotograf: Distributör: Trafikverket, 172 90 Stockholm, telefon: 0771-921 921 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål4 2.1 Nuvarande förhållanden... 4 2.2 Behov av förändringar... 5 2.3 Ändamål och projektmål... 5 2.4 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen... 6 2.5 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 6 2.5.1. Allmänna hänsynsregler... 6 2.5.2. Miljökvalitetsnormer (MKN)... 7 2.6 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning... 7 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv.... 7 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande)... 7 3.2 Val av lokalisering... 8 3.3 Val av utformning... 8 3.3.1. Studerade alternativa utformningar som valts bort... 9 3.3.2. Vald utformning... 11 4 Konsekvenser av förslaget... 19 4.1 Trafiktekniska konsekvenser... 19 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen... 19 4.1.2. Kapacitet... 19 4.1.3. Kollektivtrafik... 19 4.1.4. Tillgänglighet... 19 4.1.5. Trafiksäkerhet och trygghet... 19 4.2 Miljökonsekvenser... 19 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 20 4.4 Markanspråk med motiv... 20 4.5 Konsekvenser för pågående markanvändning... 21 4.6 Påverkan under byggnadstiden... 21 5 Genomförande och finansiering... 21 5.1 Formell hantering... 21 5.2 Genomförande... 22 5.3 Finansiering... 23 3

1 Sammanfattning Den planskilda trafikplatsen Roslags-Näsby på E18 i Täby kommun har bl a brister i kapacitet och trafiksäkerhet, både för fordonstrafiken och för oskyddade trafikanter. För de senare är det särskilt allvarligt då trafikplatsen är en stor bytespunkt för kollektivtrafiken och det finns flera skolor i närområdet. Täby kommun planerar dessutom för en befolkningsökning och för en omvandling av Täby centrum med ökad handelsetablering samt ökad bebyggelse inom anslutande område. En ombyggnad av trafikplatsen är därför nödvändig. I projektet görs dock inga ombyggnationer av E18, men bron över E18 görs tillräckligt lång för att möjliggöra en framtida breddning av E18 till tre körfält samt ett kollektivtrafikfält i vardera riktning. Med cirkulationsplatser i rampernas anslutning till lokalvägnätet samt fyra körfält på ny bro över E18 ökar kapaciteten i trafikplatsen så att framkomligheten i högtrafiktid bedöms klaras år 2030. Med cirkulationsplatser försvinner även de problematiska vänstersvängarna till och från ramperna. Cirkulationsplatserna sänker även naturligt hastigheten hos fordonstrafiken längs Centralvägen. Genom separering av gång- och cykeltrafiken från övrig trafik förbättras säkerheten för oskyddade trafikanter. Det ökar även möjligheterna för barn att röra sig på egen hand genom trafikplatsen. Det blir nu möjligt att röra sig planskilt genom trafikplatsen och mellan busshållplatserna i anslutning till trafikplatsen. En ny lokalväg, kallad Täby allé, ansluts till trafikplatsen för att öka tillgängligheten till Täbys centrala delar. Vägplanen omfattar endast förändringarna i det statliga vägnätet, vilket är E18 samt avoch påfartsramper. Förändringar på övriga gator som cirkulationsplatser, bron över E18 och Täby allé ingår i det kommunala vägnätet och regleras i detaljplan. För att öka förståelsen för projektet beskrivs dock hela projektet i denna vägplanbeskrivning. 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Nuvarande förhållanden Nuvarande trafikplats Roslags-Näsby i Täby kommun vid väg E18 är planskild och ansluter i väster till Roslags-Näsby och i öster till Näsby park. Korsande väg, Centralvägen, är i huvudsak tvåfältig genom trafikplatsen men med vänstersvängkörfält vid rampanslutningarna. Fyrvägskorsningen Centralvägen Ytterbyvägen Grindtorpsvägen är signalreglerad. Trafikplatsen har idag kapacitetsbrist med köbildning på ramperna och på Centralvägen. Gång- och cykelvägen längs Centralvägen har låg standard med smala gång- och cykelbanor samt trafiksäkerhetsbrister vid övergångställen på Centralvägen och över ramperna. Centralvägen utgör förbindelse till bostäder och verksamheter väster respektive öster om E18. Väg E18 utgör en stor barriär genom hela Täby. Vid trafikplatsen finns fyra busshållplatser, två längs E18 och två längs Centralvägen. Trafikplatsen utgör en stor bytespunkt. Många byter mellan motorvägsbussarna och lokalbussarna längs Centralvägen. I anslutning till trafikplatsen finns fyra bensinstationer. 4

Bild 2.1 Nuvarande trafikplats 2.2 Behov av förändringar Täby centrum Arninge är i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, utpekad som regional kärna. Täby kommun planerar för en befolkningsökning och för en omvandling av Täby centrum med ökad handelsetablering samt ökad bebyggelse inom anslutande område. De större utvecklingsområdena vid Täby Centrum och Galoppfältet ansluts till E18 via trafikplatserna Roslags-Näsby och Viggbyholm. Sammantaget innebär denna utveckling, tillsammans med dagens brister i kapacitet och trafiksäkerhet, att trafikplatsen behöver byggas om. 2.3 Ändamål och projektmål Målen för det samlade projektet är att: förbättra stråk för oskyddade trafikanter förbättra kollektivtrafikens attraktionskraft minimera negativ miljöpåverkan och uppfylla riktvärden för bullernivåer, luftföroreningar och vibrationer minimera den barriäreffekt som E18 utgör öka tillgängligheten till Täby centrumområdet förbättra framkomligheten för fordonstrafiken möjliggöra för en framtida breddning av E18 till 3+3 körfält + kollektivtrafikkörfält i båda riktningarna. 5

2.4 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen E18 är riksintresse för kommunikation och en viktig infartsväg till Stockholm från regionens nordostkommuner. Vägen är också av stor betydelse för person- och godstransporter till och från Finland, via Kapellskär. Ombyggnaden av trafikplatsen ska därför möjliggöra en framtida utbyggnad av E18 till 3+3 körfält + kollektivtrafikkörfält i båda riktningarna. I övrigt saknas riksintressen och andra skyddade områden inom berört område. 2.5 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 2.5.1. Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns de allmänna hänsynsreglerna. Nedan beskrivs kort hur hänsynsreglerna tillämpats i projektet. BEVISBÖRDEREGELN Till vägplanen hör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som i enlighet med miljöbalken 2 kap 1, har till uppgift att visa att det föreslagna projektet följer de lagar och regler som finns. KUNSKAPSKRAVET Under arbetets gång har, i enlighet med miljöbalken 2 kap 2, kunskap inhämtats via de samråd som genomförts samt genom de fördjupade studier som genomförts för bl a markföroreningar, buller och luftkvalitet. FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN I vägplanen redovisas, i enlighet med miljöbalken 2 kap 3, i de fall där det anses motiverat, förslag till åtgärder för att mildra intrång och olägenheter. PRODUKTSVALSPRINCIPEN Val av produkter och metoder, i enlighet med miljöbalken 2 kap 4, utifrån risker för människors hälsa och miljö beaktas i den kommande upphandlingen av entreprenör genom bl a Trafikverkets riktlinjer. HUSHÅLLNINGSPRINCIPEN Väglinjen har optimerats för att begränsa överskottet på massor, vilket är i enlighet med miljöbalken 2 kap 5. Det har också eftersträvats att begränsa den mark som projektet tar i anspråk. LOKALISERINGSPRINCIPEN I MKBn redovisas vilka alternativ som studerats i tidigare utredningar, vilket är i enlighet med miljöbalken 2 kap 6. 6

SKÄLIGHETSREGELN I vägplanen vägs projektets för- och nackdelar för miljö, teknik, ekonomi och samhällsplanering, vilket är en del av avvägningen enligt miljöbalken 2 kap 7. AVHJÄLPANDESKYLDIGHET I vägplanen redovisas åtgärder för att hjälpa och motverka att skada och olägenheter uppkommer, i enlighet med miljöbalken 2 kap 8. 2.5.2. Miljökvalitetsnormer (MKN) Av MKBn framgår att projektet inte bidrar till att miljökvalitetsnormen för yt- eller grundvatten överskrids. Av MKB framgår de beräkningar som gjorts för luftkvalitet. Där konstateras att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras. Det konstateras också att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för närliggande bostäder, men överskrids närmast E18 där det bl a ligger busshållplatser. Överskridandet av miljökvalitetsnormen närmast vägen beror på trafiken på E18. Länsstyrelsen har ett åtgärdsprogram för att förbättra luftkvaliteten längs E18, vilket successivt förväntas ge effekt. I vägplanen finns också yta avsatt för någon typ av busskurer som kan förbättra luften för de som väntar på bussen. Utformningen av dessa är en fråga för SL. 2.6 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning I Trafikverkets åtgärdsbeskrivning har en samhällsekonomisk bedömning gjorts med hjälp av framtagning av nettonuvärdeskvot, NNK. NNK större än 1.0 innebär att ett projekt är samhällsekonomiskt lönsamt. Beräkning av NNK har utförts med hjälp av sk EVA-kalkyl och NNK har beräknats till 1.60. 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Nedan redovisade studier ligger till grund för arbetet med vägplanen. Förstudie E18, delen Danderyds Kyrka Trafikplats Arninge Trafikplats Denna förstudie, daterad september 1998, omfattar sex trafikplatser längs en 9 km lång sträckning på E18. De sex trafikplatserna är från söder till norr: Danderyds kyrka, Lahäll, Roslags-Näsby, Viggbyholm, Hägernäs och Arninge. I förstudien konstateras dålig framkomlighet, främst i samband med förmiddagens och eftermiddagens trafiktoppar, låg väg- och sidoområdesstandard, barriäreffekt för boende och gång- och cykeltrafikanter och att vägen utgör en bullerkälla. Samråd har hållits och från kommunerna i nordost framfördes önskemål om en utökning av antalet körfält på E18. Beslut om fortsatt vägutredning togs av Vägverket och åtgärder som kan genomföras utan vägutredning föreslogs bearbetas i den vägrevision som då planerades. 7

Vägutredning E18, Delen Danderyds kyrka Arninge Vägutredningen, daterad oktober 2002, omfattar samma sträcka av E18 som Förstudien från 1998. Syftet med vägutredningen var att utreda möjligheterna till en ökad konkurrenskraft för kollektivtrafiken, ökad trafiksäkerhet och framkomlighet samt förbättrad miljö. Alternativa utformningar för respektive trafikplats föreslogs. Något samråd hölls inte. Resultat trafikanalys Täby I rapporten, daterad december 2007, studeras kölängder i olika utvärderingsalternativ av trafikplatserna Roslags-Näsby och Viggbyholm. Även en trafiksimulering har gjorts. Förstudie E18 Trafikplats Roslags-Näsby och Viggbyholm Förstudien från 2011 omfattar trafikplatserna Roslags-Näsby och Viggbyholm. Förstudien beskriver förhållanden och förutsättningar för områden som trafikförsörjs av trafikplats Roslags-Näsby och Viggbyholm med avseende på de transportpolitiska delmålen. En funktionsanalys enligt fyrstegsprincipen genomfördes inom ramen för förstudien och åtgärder för att avhjälpa identifierade problem studerades och konsekvensbeskrevs. Inom ramen för steg fyra angavs bland annat ombyggnation av trafikplats Viggbyholm. Barnkonsekvensanalys I området runt trafikplats Roslags-Näsby rör sig många oskyddade trafikanter varav många barn. Trafikverket har därför under våren 2012 genomfört en barnkonsekvensanalys. I analysen har barn och ungdomars rörelsemönster i området kartlagts. Detta har sedan varit ett underlag för utformning av trafikplatsen. Analysen pekar på den bristande säkerheten för oskyddade trafikanter på de smala gångbanorna längs Centralvägen och vid obevakade passager av ramper och Centralvägen där olyckor har inträffat. Teknisk utredning Som ett första steg till en vägplan togs under våren 2012 en teknisk utredning fram för trafikplats Roslags-Näsby för att bestämma ny utformning av trafikplatsen. Den tidigare förstudien föreslog två alternativ till trafikplats med en överliggande cirkulationsplats eller en ny bro i befintligt läge. I den tekniska utredningen konstateras att en överliggande trafikplats inte klarar kapaciteten. I utredningen redovisades också olika alternativ för gång- och cykeltrafiken. 3.2 Val av lokalisering Alternativa lokaliseringar har ej studerats då sådana ej finns. I MKBn hänvisas till de alternativ som studerats i tidigare utredningar. 3.3 Val av utformning Trafikplatsens utformning har studerats med horisontåret 2030. Den trafikprognos som använts för E18 är den som finns för Trafikverkets nationella åtgärdsplanering och innebär en årlig tillväxt på 1,5 procent. Förutom denna finns det andra prognoser som 8

ger en högre tillväxt. Trafikplats Roslags-Näsby ska förberedas för sex genomgående körfält samt kollektivkörfält, men projektering av dessa ingår inte i vägplanen. Förutom den generella trafikökningen har tillkommande bebyggelse räknats in i projektet från exploateringar i Galoppfältet, Stansen, Sågtorp, Degeln och Höstfibblan. Som referens och jämförelsealternativ används det så kallade Nollalternativet, vilket innebär att inga ombyggnader av vägnätet sker utan bara att ett normalt vägunderhåll utförs. Trafikmängden antas öka i och med den planerade exploateringen som finns för området och även genom den förväntade trafikökningen i regionen. De kapacitetsproblem som är idag kommer i nollalternativet att öka i och med ökningen av trafikmängden. Under de tider som är mest trafikintensiva under dygnet kommer det att bildas köer. Vid ett nollalternativ kommer trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter fortsatt ha brister på grund av den låga standarden som är idag på gångoch cykelstråken vid trafikplatsen. 3.3.1. Studerade alternativa utformningar som valts bort Stor cirkulationsplats I tidigare utredningsskede har föreslagits en stor överliggande cirkulationsplats. Kapacitetstudier av den föreslagna cirkulationsplatsen visar dock att den inte har tillräcklig kapacitet för att klara de framtida trafikmängderna. Bild 3.1 Stor överliggande cirkulationsplats 9

Ny bro i befintligt läge Bild 3.2 Ny bro i befintligt läge Den föreslagna utformningen har tillräcklig kapacitet för att klara de framtida trafikmängderna. Däremot har den föreslagna gång- och cykelvägens profil längslutningar som ej uppfyller god standard. Detta går ej att åtgärda med bibehållet planläge för gång- och cykelvägen. Dessutom är gång- och cykelporten under norrgående avfartsramp i bild 3.2 ovan ej möjlig på grund av platsens topografiska förhållanden. Detta innebär att gång- och cykelvägen måste korsa avfartsrampen i samma plan. Nedan redovisas övriga alternativa utformningar av gång- och cykelvägar som har studerats men därefter avfärdats. Gång- och cykelförbindelse på högbro norr om vägbron erhåller bra anslutningar till terrängen i högpartierna på västra respektive östra sidan av trafikplatsen. Förslaget har dock avfärdats med hänsyn till dålig tillgänglighet mellan hållplatserna. Gång- och cykelförbindelse på vägbrons norra sida ger långa extra slingor för att uppnå en profil med god standard. Förslaget avfärdas då detta alternativ ej löser problemet med att gång- och cykelvägen på sydöstra sidan måste korsa norrgående avfartsramp i samma plan. 10

3.3.2. Vald utformning Ny bro i befintligt läge och med två cirkulationsplatser Bild 3.3 Vald utformning med två cirkulationer samt gång- och cykelväg på södra sidan av bron VÄGUTFORMNING Trafikplatsens utformning behålls i princip med två klöverblad. Rampernas anslutningar till Centralvägen görs emellertid om till cirkulationsplatser. På den västra sidan tillkommer en väganslutning, Täby allé, varvid den cirkulationen får fyra anslutningar. Befintlig korsning Centralvägen och Ytterbyvägen/Grindtorpsvägen kompletteras med ett högerkörfält från väster och frisläppt högersväng från Ytterbyvägen. Däremot tas den frisläppta högersvängen in på Grindtorpsvägen bort då den inte längre behövs av kapacitetsskäl. Övergångsställena i korsningen behålls i princip sin nuvarande form och placering. Befintliga busshållplatser på Centralvägen och på E18 behålls i princip i sina nuvarande lägen. På Täby allé blir det en ny hållplats i respektive riktning. Samtliga busshållplatser på lokalvägnätet utformas som fickhållplatser med utrymme för en bussuppställning utmed plattformens längd. Till dessa anläggs både gångbanor och trappor. Busshållplatserna dimensioneras och utformas enligt krav i RIBUSS 08 och Trafikverkets riktlinjer i VGU. En separat gång- och cykelväg anläggs norr om Centralvägen från Grindtorpsvägens anslutning i väster. Den passerar planskilt under Täby allé och vidare planskilt under Centralvägen och upp i en snurra på bron på den södra sidan och vidare österut. För att ge möjlighet till en genare väg anläggs även trappor. Påfartsrampen mot norr och avfartsrampen från söder påverkas i princip inte linjeföringsmässigt. Dessa byggs endast om närmast cirkulationen för att anpassas till denna. Övriga vägars geometrier framgår av tabellen nedan. 11

Beteckning Sträcka Minsta horisontalradie Minsta konkava vertikalradie Minsta konvexa vertikalradie Största lutning i längsled Minsta lutning i längsled Avfartsramp från norr Påfartsramp mot söder Lokalväg Centralvägen Lokalväg Täby allé Gång- och cykelväg från Grindtorpsvägen utmed Centralvägen österut 0/000-0/130 0/080-0/250 0/000-0/500 0/050-0/330 (m) (m) (m) (%) (%) 25 600 600 6.0 Ca 1 180 1000 600 6.0 0,5 Ca 300 1000 1200 3.2-300 1000 1500 2.5-17 500 600 4.0 1.0 Gångvägar 6 600 200 5.0 0.4 Tabell 3.1 Väggeometrier TYPSEKTIONER Påfartsrampen mot norr och avfartsrampen från söder behåller sin nuvarande sektionsbredd med undantag av en lokal avsmalning till 3.75m på norrgående påfartsramp där ny gångväg till befintlig bensinstation korsar rampen. Där föreslås även hastighetssäkring med gupp. Avfartsrampen från norr och påfartsrampen mot söder får en total vägbredd på 6.0m. Körfältet blir 4.0m brett och vägrenarna 1.0m breda. Sidoområdet utformas som typ B enl Trafikverkets riktlinjer i VGU, vilket innebär släntlutning 1:4. Av utrymmesskäl får dock södergående påfartsramp en brantare släntlutning1:2 på högra sidan. Denna sida förses därför med vägräcke. Centralvägen passerar på bro över E18. Vägbredden blir 16m med fyra körfält om vardera 3.5m och mittremsa 1.5m. Parallellt söder om och utmed lokalvägen anläggs en 3.5m bred gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen avskiljs från lokalvägen med en skiljeremsa som får en bredd på 2.0m. Sidoområdet utformas som med grunda diken med släntlutning 1:3 mot diket och med en bakslänt i lutning 1:2 från diket. Täby allé utformas som en tvåfältsväg med en vägbredd på 7.0m. Inom vägbredden inryms ett körfält i vardera körriktningen med en bredd på 3.50m. Gångbanan parallellt med lokalvägen får en bredd på 2.0m. 12

Sidoområdet för lokalvägen utformas som typ C enl Trafikverkets riktlinjer i VGU, vilket innebär släntlutning 1:3 mot diket och med en bakslänt i lutning 1:2 från diket. Gång- och cykelvägar anläggs med bredden 3.5m, med anfriliggande gångvägar får bredden 2.5m. Sidoområdena utformas med grunda diken. TRAFIK Trafikflödessimuleringar visar på att utformningen av trafikplatsen klarar framkomligheten under högtrafiktid utan att det uppstår köbildning på ramperna bakåt ut på motorvägen som kan störa den genomgående trafiken. Viss köbildning uppstår i gatunätet under högtrafiktid. KOLLEKTIVTRAFIK Av de busslinjer som i dag trafikerar Grindtorpsvägen bedömer SL att linje 618 och linje 619 har kvar sina nuvarande sträckningar på Grindtorpsvägen medan linje 604 och 627 flyttas över till Täby allé. Befintliga hållplatslägen på Grindtorpsvägen och Ytterbyvägen i anslutning till korsningen med Centralvägen blir därmed kvar. De nya hållplatserna på Täby allé har lagts på ömse sidor efter övergångstället för att skapa ett så säkert övergångställe som möjligt. Busshållplatserna utmed E18 behålls i sina nuvarande lägen. TRAFIK UNDER BYGGTIDEN Utbyggnaden av trafikplatsen har bedömts kunna ske i fyra huvudskeden; 1) Utbyggnad av Täby allé och sydriktad påfartsramp 2) Utbyggnad av den södra delen av bron över E18 3) Rivning av befintlig bro och utbyggnad av den norra delen av bron över E18 4) Färdigställande av bron över E18 med gång- och cykelväg samt färdigställande av den västra cirkulationsplatsen Under hela utbyggnadsperioden kommer E18 att ha två genomgående körfält i vardera riktningen och Centralvägen ett i vardera riktningen. Gång- och cykelförbindelse över E18 kommer att upprätthållas under hela utbyggnadsperioden. Skede 1; Detta skede innebär ett förberedande skede där Täby allé med bro över ny gång- och cykelväg byggs och nyttjas som en avfartsramp från E18. På Täby allé förläggs också motorvägshållplatsen i sydlig ritning. Den genomgående busstrafiken leds därmed av från E18 och korsar provisoriskt Centralvägen. Skedet omfattar också en ombyggnad av påfartsrampen söderut och en provisorisk anslutning mellan Centralvägen och påfartsrampen söderut. Skede 2; Täby allé utnyttjas som avfartsramp från E18 och som provisorisk hållplats för de sydriktade motorvägsbussarna. På detta sätt frigörs området söder om bron där den nya 13

avfartsrampen kan anläggas. Samtidigt byggs den södra brodelen i två etapper. E18 trafiken leds över till den östra sidan av E18 och den västra brodelen byggs. Därefter leds trafiken om till den västra delen av E18 och den östra brodelen byggs. I samband med att trafiken leds om på den östra sidan läggs ledningarna i E18 om så att det går att grundlägga mittstödet för bron. För att underlätta för gång- och cykeltrafiken byggs en provisorisk gång- och cykelbro söder om den nya bron. Skede 3; Biltrafiken på Centralvägen leds om på den nya brohalvan. Den är ca 7 meter bred varför gång- och cykeltrafiken måste färdas via den provisoriska gång- och cykelbron. Den gamla bron rivs och den nya byggs på norra sidan. Trafiken leds då tillfälligt om på E18 östra respektive västra sida. När den nya brons norra del är byggd kan trafiken på E18 släppas på i sina ordinarie körfält och busstrafiken nyttja busshållplatsen längs E18 i sydlig riktning. Trafiken på Centralvägen leds på den norra delen av bron medan den södra förses med gång- och cykelbana. Därefter kan gång- och cykeltrafiken släppas på och den provisoriska gång- och cykelbron rivas. Korsningen mellan Täby allé och Centralvägen byggs om till en cirkulationsplats och Täby allé ansluts norr ut. Skede 4; I skede fyra öppnas ordinarie körfält för trafiken i båda riktningar på E18 under bron. Bron över E18 färdigställs med gång- och cykelväg. Den nya södergående avfartsrampen öppnas för trafik och den provisoriska motorvägsavfarten till Täby allé stängs. Västra cirkulationsplatsen samt Täby allé färdigställs och signalkorsningen Centralvägen Ytterbyvägen Grindtorpsvägen byggs om. Östra cirkulationsplatsen; Den östra cirkulationsplatsens utbyggnad kan ske oberoende av de övriga skedena och kan anpassas till entreprenörens produktionsplanering. Av geotekniska skäl föreslås tidig utläggning av massor vilket innebär att bergkross kan komma att läggas ut kring dagens korsning under skede 1. VÄGARKITEKTUR Trafikplatsen ges en medveten gestaltning, där landskap, vägar och bro utformas och samverkar till en helhet. Det öppna landskapsrummet förstärks genom ett sammanhållet uttryck av gräsytor som terrasseras med hjälp av stödmurar upp mot omgivande mark. De terraserande murarna följer E18:s riktning och avfarternas ramper och utgör tillsammans med trädrader grunden av landskapets gestaltning. Genomgående materialval, såsom natursten av granit i brostöd, vingar och murar, ger platsen ett samlat och enhetligt uttryck. Brons kantbalk övergår i stödmurar på ömse sidor om vingarna vilket gör att flackare slänter uppnås mot E18 och ett mjukare skålat rum kan skapas. Kantbalk och stödmurar i Centralvägens riktning utformas integrerat, i en omsorgsfullt gestaltad betong, vilket betonar bron och platsen som en viktig entré till tätorten. 14

Den nya bron över E18 blir bredare än befintlig bro vilket gör bron till ett mer framträdande element i landskapsrummet. Brons uttrycksfulla gestaltning har samtidigt i materialval, såsom granit och betong, släktskap med utformningen av närliggande broar längs E18. Trafikplatsen utformas för att bli en säkrare trafikmiljö för gång- och cykeltrafikanter genom trafikseparering mellan trafikslagen. Genom en medveten gestaltning kring gång- och cykelvägarna, med bland annat grönremsor mellan flertalet gång- och cykelvägar och körytor, nås en tilltalande miljö att vistas i för oskyddade trafikanter. Den nya anslutningen Täby allé tillkommer vilket innebär att naturmark med skogsvegetation i nordväst delvis försvinner. Härigenom kommer bakomvarande bebyggelse, som höghusen vid Grindtorp, att framträda mer mot trafikplatsen och E18. Borttagande av naturmarken kommer att innebära nya bergskärningar mellan vägen och kvarvarande vegetation, se bild 3.4. Centralvägen breddas för att rymma en separat gång- och cykelväg över E18. På detta sätt förbättras den öst-västliga kommunikationen och barriäreffekten av E18 minskar. Längs Centralvägen tillkommer två nya cirkulationsplatser, vilka utformas som en del av lokalgatans helhet för att förstärka den stadsmässiga karaktären. I sydost innebär breddningen av Centralvägen samt tillkommande cirkulationsplats att nya och högre bergskärningar tillkommer mot befintlig naturmark. Bild 3.4 Sektion som visar den västra delen av E18 med Täby allé och den bergskärning som skapas BELYSNING OCH VÄGUTRUSTNING Befintlig belysning för E18 samt vid på- och avfartsramper fram till korsningar tillhör Trafikverket, övrig belysning tillhör Täby Kommun. Nya 12m höga belysningsstolpar med enkelarm placeras på höger sida vid på- och avfartsramper. Utmed Centralvägen placeras 10m höga belysningsstolpar med tvåarmad topp i mittremsan av vägen. Alla belysningsstolpar nära väg skall vara av eftergivlig typ. Utbredningen av cirkulationsplatserna blir relativt stor vilket medför att vägbelysningen utökas för att ge en jämn och god belysning på vägen. I den östra rondellen installeras effektbelysning i form av markstrålkastare med uppåtriktat ljus mot trädgrupper eller liknande. I den västra rondellen installeras effektbelysning i form av markstrålkastare med ställbar ljusfördelning som riktas mot stenblock eller liknande. Utmed Täby allé placeras 8m belysningsstolpar med tvåarmad topp på mittrefug och förses med varsin ljusarmatur. Vid placering av stolpar vid sida av väg ska belysningsstolpar ha en enarmad topp försedd med en ljusarmatur. Nya GC-vägar förses med belysning på 4 m höga parkstolpar utan krav på eftergivlighet. För belysning av GC-väg på bron föreslås belysningsarmaturer integrerade i broräcket. Belysning i GC-porten under Täby allé skall vara utförd som dag- och nattbelysning med samma belysningsnivå som för GC-vägens belysning utanför porten. Vid portens norra vägg föreslås armaturer som ger ett jämt släpljus längs hela väggen. Vid portens 15

södra välvda vägg föreslås armaturer monterade i tak för att ge släpljus längs hela väggen. För belysning under bro monteras armaturer i tak bredvid E18:s körbanor. På brons undersida vid västra och östra landfästet/vägg föreslås effektbelysning utförd med armaturer placerade för att ge släpljus längs hela väggen. Samtliga armaturer ska ha LED-ljuskällor där annat ej anges. Genom trafikplatsen går idag en genomgående fiberkabel tillhörande Trafikverket, förlagd under bron i mittremsan. För att undvika konflikt med den nya brons mittstöd omförläggs denna fiberkabel från södra sidan av bron via ny rörkanalisation i mark till brons västra sida och återansluts till mittremsan norr om bron. Befintlig kameramast med tillhörande kameror och skåp demonteras och återmonteras i nytt läge. Inom trafikplatsen är idag installerat ett system för övervakning av hastigheten på E18, (VH-system) detta system återmonteras under ny bro. Tillhörande hastighetsskylt vid sydgående påfartsramp ska vara kvar. Befintliga trafiksignaler vid korsningen Centralvägen och Grindtorpsvägen anpassas till ny trafiklösning. BYGGNADSVERK Bron över E18 föreslås utföras som en spännarmerad kontinuerlig balkbro i två spann med spännvidderna 28 + 28 m och fri höjd på minst 4,7m. Mellanstödet utförs med uppdelade bottenplattor och med cirkulära pelare. De två landfästena utförs med korta vingar parallellt med Centralvägen samt med vingmurar som vinklas ut ca 45 grader och som kommer att hålla 1:2 slänten från intilliggande Centralvägen. Bild 3.5 Bro för Centralvägen över E18 sett från norr Brons överbyggnad består av tre huvudbalkar och mellanliggande betongplatta som har en varierande konstruktionshöjd längs med brons längd. Huvudprincipen för balkarnas linjeföring är att ovansidan har en parabelform som följer profilen för ovanliggande väg. Kantbalkarna har en speciell utformning i form av en hög balk vid ändarna på bron och vars höjd och form varierar mot brons mitt. 16

Gång- och cykelporten under Täby allé föreslås utföras som en plattrambro med minsta fria öppning på 6,4 m och minsta invändiga fria höjd på 3,0 m. Brons södra ramben har en välvd yta som följer radien på cirkulationen och detta medför att den fria öppningen längs med gång- och cykelvägen kommer att kännas luftigare då brons bredd som mest är ca 15 m. Bron har på den nordöstra sidan en anslutande fristående stödmur som tar upp slänten från Täby allé. På den nordvästra sidan i anslutningen till cirkulationen samt längs med Centralvägen kommer det att erfordras en stödmur som ansluter till den nya brons vingmur. Stödmuren består av flera monoliter och ansluter till busshållplatsen som finns belägen längs med Centralvägen väster om den nya cirkulationen. AVVATTNING, VATTEN OCH AVLOPP SAMT ÖVRIGA LEDNINGAR Dagvattnet från området renas och fördröjs via översilningsytor, avsänkta ytor (typ torra dammar) och diken. Dessa utförs med vegetationsbeklädnad. För att maximera infiltration av dagvatten sker bräddning från de avsänkta ytorna först vid dämning. Fördröjningsvolymer och dagvattensystem dimensioneras för regn med en återkomsttid på 10 år med en klimatfaktor på 5%, dvs en ökad regnintensitet på 5%. För avvattning nyttjas nya och befintliga diken i största möjliga mån, samt föreslagna översilningsytor, men avvattning sker även via befintliga och nya dagvattenledningar. Anslutning mot dagvattentunneln norr om Centralvägen föreslås ske via borrad ledning genom berget (norr om Centralvägen och väster om Täby allé). Rening innan dagvattentunneln sker via olje- och sedimentavskiljare. Haveriskydd kommer att finnas på dagvattensystemet. VA-ledningar inom aktuellt område har varierande ålder. De äldsta kända ledningarna är från 1954. Ett flertal ledningsomläggningar kommer att behöva göras. Mellan drivmedelsstationerna Shell och St1 finns ett större ledningsstråk som läggs om då det på del av sträckan ligger i E18:s mittremsa och därmed kommer i konflikt med den nya brons mittstöd. De nya vatten-, spill- och dagvattenledningarna förläggs parallellt med E18 under södergående avfartsramp. Befintliga dagvattenledningar i E18 kommer att behöva anslutas mot den nya dagvattenledningen. Skanova har en servisledning till Shellmacken som har verksamhet dygnet runt. Skanova kommer att lägga om sin servisledning i en ny kanalisation. Ledningen kommer att ligga i gång- och cykelvägen längs Centralvägen och utanför cirkulationen samt gångbanan längs påfarten till E18 i norr. Fortum distribution kommer att förlägga elledningar i nytt läge väster, söder och öster om den signalreglerade korsningen Centralvägen Ytterbyvägen Grindtorpsvägen. Mellan vägbron och den östra cirkulationsplatsen kommer elledningar förläggas djupare än normalt på grund av den nya vägprofilen. Fortum värme har en fjärrvärmeledning som korsar Centralvägen väster om den signalreglerade korsningen. Inga åtgärder krävs för ledningen. 17

GEOTEKNIK Planerad trafikplats ligger huvudsakligen i en sänka, där jorden utgörs av lös lera, omgiven av högre liggande fastmarksområden med morän och berg i dagen. Vid anläggning av väg i nytt läge samt breddning av befintlig väg inom områden med sättningsbenägen lera finns risk för skillnad i sättningar mellan befintlig och ny väg. Åtgärder måste således vidtas för att minimera dessa skillnader. Vid uppfyllning för landfästen för ny bro finns vidare risk att säkerhet mot jordskred (stabilitet) i lera blir för dålig. Åtgärder måste vidtas för att säkerheten skall bli tillräcklig. De geotekniska åtgärder som föreslås (alternativa metoder kan bli aktuella) inom lösmarksområden för att åtgärda sättningsproblematiken och stabiliteten på sträckan är: Utskiftning under västra landfästet samt bakomvarande vägbank, Centralvägen sektion ca 0/250-0/266. Bankpålning under vägslänt/kon, Centralvägen sektion ca 0/250-0/266. Bankpålning under väg/vägslänt/kon, Centralvägen sektion ca 0/322-0/350. Kalkcementpelarförstärkning, påfartsramp söderut, sektion ca 0/150-0/200 Kalkcementpelarförstärkning, avfartsramp södergående, sektion ca 0/000-0/100 Kalkcementpelarförstärkning, bussgata, sektion ca 0/160-0/280 Kalkcementpelarförstärkning, gång- och cykelväg, sektion ca 0/190-0/280 Eventuell förstärkning stödmurar/gradänger, beroende på typ av mur. I samband med utförande av kalkcementpelare och förbelastning kommer stabiliteten under byggtiden att påverka hur och i vilken ordning arbetet kan utföras. Utskiftning av blockrik fyllning kan behöva utföras för att möjliggöra installation av kalkcementpelare upp mot landfästet på västra sidan av bron över E18. Jordskärningar kommer att utföras i sand med inslag av silt samt morän. Skärningar i erosionskänslig jord bör erosionsskyddas enligt Trafikverkets krav i TK Geo. Bergskärning kommer att utföras för Täby allé, gång- och cykelväg och Centralvägen öster om E18. Ny bro för Centralvägens passage över E18 kommer att utföras i 2 etapper. Grundläggningen kommer att ske dels med grundplattor på morän eller friktionsjord och dels på pålar. Av utrymmesskäl bedöms spont behövas för att kunna utföra schakt. Utskiftning av lösa jordlager kommer att behöva utföras under befintlig grundvattennivå vid det västra landfästet. Lokal temporär grundvattensänkning kan komma att erfordras för landfästen. Grundläggning av ny bro för Täby allés passage över gång- och cykelväg utförs med grundplattor på berg, morän eller friktionsjord. 18

4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Trafiktekniska konsekvenser 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Vägplanen med den valda utformningen bedöms i huvudsak ligga väl i linje med de transportpolitiska målen, vilket mer i detalj framgår av avsnitten 4.1.2 till 4.1.5 nedan. De transportpolitiska målen är även till stora delar lika med de projektspecifika målen som redovisades i avsnitt 2.3. 4.1.2. Kapacitet Med cirkulationsplatser samt fyra körfält på bron över E18 ökar kapaciteten i trafikplatsen så att framkomligheten i högtrafiktid bedöms klaras år 2030. Den längre bron möjliggör en framtida breddning av E18 till 3+3 körfält + kollektivtrafikkörfält i båda riktningarna. 4.1.3. Kollektivtrafik Förutsättningarna för kollektivtrafiken förbättras genom att antalet busshållplatser i närområdet ökar då två nya hållplatser anläggs på Täby allé. 4.1.4. Tillgänglighet Busshållplatser samt gång- och cykelvägar har utformats utifrån gällande riktlinjer om tillgänglighet. På grund av de naturliga nivåskillnaderna på platsen har inte optimal lutning kunnat uppnås på kortare del av gång- och cykelväg vid respektive motorvägsbusshållplats. Det från övrig trafik planskilda gång- och cykelstråket från Herkulesvägen i öster till Grindtorpsvägen i väster innebär en minskad barriäreffekt från E18. Detta ger tillsammans med Täby allé en ökad tillgänglighet till Täbys centrala delar och mellan kommunens västra och östra delar. 4.1.5. Trafiksäkerhet och trygghet Trafiksäkerheten förbättras på flera punkter. Med cirkulationsplatser försvinner de farliga vänstersvängarna till och från ramperna. Cirkulationsplatserna sänker även hastigheten hos fordonstrafiken. Genom separering av gång- och cykeltrafiken från övrig trafik förbättras säkerheten för oskyddade trafikanter. Det ökar även möjligheterna för barn att röra sig på egen hand genom trafikplatsen. Det blir nu möjligt att röra sig planskilt mellan busshållplatserna i anslutning till trafikplatsen. En riskutredning avseende transporter av farligt gods har utförts (se Miljökonsekvensbeskrivning för Roslags-Näsby trafikplats). Sammantaget konstateras att ombyggnadsförslaget leder till signifikant ökad säkerhet inom planområdet. 4.2 Miljökonsekvenser Ombyggnaden av trafikplats Roslags-Näsby sker i befintlig trafikplats. Området är till delar exploaterat och påverkas kraftigt av E18. Förslaget bedöms därför i stort medföra små miljökonsekvenser. 19

Vägplanen innebär en ny trafikplats i ungefär samma läge som befintlig trafikplats. Området är till stor del redan ianspråktaget för vägändamål och tillkommande ytor är begränsade. Några fornlämningar eller särskilt utpekade naturmiljöer påverkas inte. Ett antal grova tallar kommer dock att tas bort mellan E18 och Täby allé samt vid den östra cirkulationen. Den nya separerade gång- och cykelbanan längs Centralvägen ger en positiv konsekvens för oskyddade trafikanters möjlighet att passera E18. E18 är den dominerande trafikkällan och det är också E18 som påverkar buller samt utsläpp av luftföroreningar. Idag överskrids riktvärden för buller vid närliggande bostäder. Utbyggnadsalternativet med Täby allé innebär att bullernivåerna reduceras något i jämförelse med nollalternativet. Nivåerna kommer dock även fortsättningsvis att vara höga och åtgärder föreslås. Avseende luftföroreningar är skillnaden mellan nollalternativ och utbyggnadsalternativ liten och miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och PM10 klaras vid närliggande bostäder. Då området redan idag till stor del är ianspråktaget för trafikändamål är andelen naturresurser som påverkas begränsad. En reservvattentäkt finns cirka 800 meter från trafikplatsen, men denna bedöms inte påverkas. Trafikökningen innebär att mängden föroreningar från området kommer att öka. De åtgärder som föreslås i utbyggnadsalternativet innebär dock en minskad föroreningsbelastning i jämförelse med nollalternativet. Några markföroreningar har inte lokaliserats i området. Utbyggnaden av trafikplatsen beräknas ta cirka 24-36 månader. Under byggtiden uppstår tillfälliga konsekvenser från maskiner, byggplatser och transporter. Då området redan idag är påverkat bedöms dock konsekvenserna i jämförelse med nollalternativet som begränsade. Projektet ger ett visst massöverskott, men möjligheten att tillvarata massorna i närområdet bedöms som goda. Se även Miljökonsekvensbeskrivning för trafikplats Roslags-Näsby. 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Bullerstörda fastigheter enligt bullerutredning kommer att erbjudas bullerdämpande åtgärder inom respektive fastighet. De aktuella fastigheterna redovisas i bilaga till plankartan och ska fastställas. Haveriskydd i form av avstängningsmöjlighet på utgående uppsamlingsledningar för dagvatten ska utföras. Syftet är att förhindra vidare spridning vid eventuella olyckor som medför utsläpp av miljöfarliga vätskor. 4.4 Markanspråk med motiv Den nya trafikplatsen kommer innebära att ny mark tas i anspråk för den allmänna vägen. Eftersom trafikplatsen planeras inom ett område med kommunal detaljplan ska kommunen enligt väglagen tillhandahålla den mark eller utrymme som krävs för väg inom området. I tabellen nedan redovisas fördelningen av den nya allmänna vägens markanspråk, dvs trafikplatsens ramper och med sidoområden, på privat och kommunal mark. Mark som tas i anspråk för kommunens anläggning regleras i kommunens detaljplaner. Areal (m 2 ) Vägrätt Privat mark 0 Täby kommuns mark 3809 Totalt (ca) 3809 Tabell 4.1 Markanspråk 20

4.5 Konsekvenser för pågående markanvändning Aktuellt område består redan idag huvudsakligen av vägområde. Vissa delar skogsmark/naturmark samt verksamheter och ett antal bensinsationer finns också i anslutning till trafikplatsen. Förslaget innebär intrång i grönområdet mellan Centralvägen och Grindtorpsvägen där ett skogsparti tas i anspråk av Täby allé. Konsekvensen blir att ett område med blandskog av främst gran och tall försvinner. Det finns dock inga särskilt utpekade arter inom området, varför konsekvensen bedöms som liten. Även söder om Centralvägen vid östra cirkulationen tas en mindre andel skogsmark i anspråk. Anpassningen av södergående avfartsramp till ny cirkulationsplats medför att befintlig drivmedelsstation, St1, måste avvecklas. Avvecklingen ingår ej i denna vägplan, utan kommer att vara genomförd av St1 innan utbyggnad enligt vägplanen inleds. Breddning för nytt högersvängfält från Ytterbyvägen innebär att intilliggande gångbana gör intrång på privat fastighetsmark. Detta hanteras i Täby kommuns detaljplan. Bortsett från denna fastighet ägs all i anspråktagen mark i anslutning till trafikplatsen av Täby kommun eller kommunens fastighetsbolag. Under byggtiden behövs markyta för arbetsplatsetablering såsom uppställning av arbetsbodar, fordon och materialupplag. Arbetsplatsetableringen föreslås placeras på befintlig grusplan väster om nedlagda Täby byskola vid på Grindtorpsvägen. En ny provisorisk anslutning från Grindtorpsvägen till grusplanen för byggtrafik ordnas. 4.6 Påverkan under byggnadstiden Störst omgivningspåverkan kommer bygget att ha på trafiken och framkomligheten för fordon och oskyddade trafikanter. Både E18 och Centralvägen kommer att vara öppna för trafik under byggtiden, dock med tidvis begränsad framkomlighet. För gång- och cykeltrafiken över E18 anläggs en provisorisk gång- och cykelbro under byggtiden. Mark som tagits i anspråk för arbetsplatsetablering återställs när bygget avslutas. Störningar kan även förekomma i forma av buller från transporter, maskiner, sprängning och pålning. Generellt ligger dock trafikplatsen i ett område som redan är starkt påverkat från trafiken på E18 och övriga kringliggande anläggningar. Den ytterligare påverkan som byggnationen medför bedöms därför som relativt begränsad. 5 Genomförande och finansiering 5.1 Formell hantering Täby kommuns översiktsplan vann laga kraft den 10 oktober 2011. I översiktsplanen är aktuellt område redovisat som upprustning av trafikplatsen samt breddning av regional huvudväg (E18). Täby kommun arbetar med en ny detaljplan för att möjliggöra ombyggnationen av trafikplatsen och en programhandling (2011-01-13) har varit föremål för samråd. Detaljplanen samordnas med Trafikverkets vägplan. 21

Befintliga detaljplaner är i anslutning till trafikplatsen till stora delar planlagda för trafikändamål. De detaljplaner som berörs framgår av nedanstående tabell. Plan Upprättad/Reviderad Antagen/Fastställd S31 Näsbydal 1955-06-01/1955-12-02 1957-04-12 S39 Grindtorp 1957-05-01/1958-03-01 1959-01-23 S46 Kv Härden och Pluto 1959-11-01/1959-12-01 1960-03-09 S164 Kv Sågtorp m fl 1976-06-10/1976-11-04 1977-07-08 N23 Norrtäljevägen genom Lahäll 1953-06-08/1954-02-04 och 1954-03-26 1954-08-07 N13 Näsby centralpark 1935-03-01 1937-12-03 S116 Kv Brandposten 1973-09-13 1974-05-27 S52 del av Grindtorp 1961-01-01/1961-05-01 1962-01-27 DF ½ - tillägg bestämmelser som gäller begränsning av djupbyggnadsbyggrätt 1969-07-24 1971-06-14 Tabell 5.1 Detaljplaner som berörs av projektet 5.2 Genomförande Projektet innefattar förutom Trafikverkets arbeten i trafikplatsen också Täby kommuns arbeten med förbättring av trafikåtgärder inom och intill trafikplatsen för att lösa kommunens planering av tillväxt i och intill området. Aktivitet Tidsperiod Arbete med MKB och vägplan 2012-2014 Samråd om teknisk utredning/vägplan dec 2012 Samråd om vägplan/mkb hösten 2013 MKB beräknas bli inlämnad till Länsstyrelsen för godkännande våren 2014 Vägplanen planeras bli utställd och kungjord våren 2014 Vägplanen beräknas sedan bli inlämnad till Länsstyrelsen för yttrande sommaren 2014 Vägplanen planeras sedan bli inlämnad till Trafikverket för fastställelse vintern 2014/2015 Projektet planerar för byggstart 2015 Projektet planeras bli färdigställt 2017 Ett genomförandeavtal för E18 tpl Roslags-Näsby är under upprättande. Tillgång till mark för etableringsområde samt byggande av provisorisk gång- och cykelbro över E18 ska regleras i avtal mellan Täby kommun i egenskap av markägare och Trafikverket. 22

5.3 Finansiering Projektet ingår i Trafikverkets Nationella plan för investeringar för transportsystemet 2010-2021. Projektet är beräknat år 2014 inom Trafikverket till 234 MSEK enligt en successiv osäkerhetsanalys. Av detta belopp bidrar Täby kommun med en del av sin totala medfinansiering 100 MSEK för både tpl Viggbyholm och Roslags-Näsby. Ett medfinansieringsavtal finns från år 2009 för både E18 tpl Viggbyholm och E18 Roslags- Näsby. Ort, datum Projektledare 23

Trafikverket, 172 90 Sundbyberg. Besöksadress: Solna Strandväg 98. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se