Beteendestörningar och psykologiska symtom vid demens: BPSD LIVV

Relevanta dokument
Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Demenssjukdomarnas ABC:

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -

Rutin för BPSD-registrering

INAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Neuropsykiatriska kliniken

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Behandling av BPSD utan läkemedel

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om upphörande av författningar om tvångs- och skyddsåtgärder

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Defini on pallia v vård

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

God palliativ vård state of the art

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Samverkansrutin Demens

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Barns med- och självbestämmanderä4 i psykiatrisk tvångsvård

Samverkansrutin Demens

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Riktlinje för arbete med BPSD-registret

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök


Kommunal hälso- och sjukvård

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Tvångs och skyddsåtgärder

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Att se människan bakom demenssjukdomen

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER

Eva Granvik Nationell koordinator

Thulegårdens BPSD arbete


Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur?

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Äldre och läkemedel LATHUND

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

INFORMATION OM INVEGA

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Utbildning Huntingtons sjukdom

Transkript:

Genetiska och förvärvade riskfaktorer för utveckling av demens Beteendestörningar och psykologiska symtom vid demens: BPSD LIVV 2016-12-06 N-O Hagnelius, med dr, överläkare Ger klin, USÖ

BPSD: Symtom och Förekomst Lyketsos et al. IJGP 2001;16:1043-53

Genetiska och förvärvade riskfaktorer för utveckling av demens BPSD (1996) avgör i hög grad patientens och anhörigas livskvalitet; tid för flytt till ssk boende, personalbelastning, snabbare förlopp, högre mortalitet

BPSD två förklaringsmodeller Genetiska och förvärvade riskfaktorer för utveckling av demens 1. Demenssjukdomen i sig: orsakas av hjärnskadan, bortfallet av nervceller och signalsubstanser = kan behandlas med läkemedel 2. Människans reaktioner när hen försöker förstå och hantera den obegripliga omgivningen: Jag är på ett främmande ställe där det hela tiden dyker upp okända människor som inte respekterar mitt revir jag protesterar men de förstår inte vad jag säger...

Nyckelsymtom vid Alzheimers sjukdom Kognition Beteende Funktion

BPSD Det finns starkt vetenskapligt stöd för a de ini ala interven onerna vid BPSD bör vara av icke-farmakologisk art

BPSD - symtom Affek va symptom Psyko ska symptom Apa /Hyperak vitet Vandring Ropbeteende

Behandling: Kartläggning av orsak Medicinsk utredning Läkemedel Kommunika on/hörsel/syn/språk När på dygnet? Basala behov I vilka situa oner/miljö/personal ADL-situa on? Mat-situa on? Vid ensamhet?

Tänkbara orsaker ll problemet Depression Ångest Rädsla Ensamhet Trö het Behov av uppmärksamhet Unders mulerad Övers mulerad Smärta; sår? Obehag Förstoppning Urinreten on Hjärtsvikt; andningsbesvär, angina Anemi, elektrolytrubbn. Läkemedelsbiverkan Infek on

Förslag på omvårdnadsåtgärder AGGRESSIVITET: Undvik så långt det är möjligt situa oner och personer som kan vara provocerande Närma sig lugnt och s lla/ tänk på kroppshållningen Lugn och tyst miljö Undvik argumenta on och konfronta on

Trygghet A inte behöva känna a jag är ll besvär A inte vara rädd A känna a det finns personer/personal som kan ge värme och närhet A få känna trygghet när döden närmar sig, a någon finns hos mig

Psyko ska symtom Alla psyko ska symptom behöver inte behandlas Behandla vid subjek va besvär, lidande och oro Neurolep ka: små doser, begränsad d, utvärdera

Avvikande motoriskt beteende Vandringsbeteende. Plockighet. Stereotypt beteende, fastnar i en ritual, repe vt beteende Användarbeteende (frontalt) - Varför vandrar Agda? Vill ha sällskap? Behöver gå på toa? Behöver hjälp med något annat? Längtar ut, hem, bort? Som protest? I förtvivlan? Av rädsla? Smärta? Skönt a röra på sig? Ingen orsak?

BVC - Brøset Violence Checklist BVC ligger ll grund för: A iden fiera pa enter med risk för aggressionsgenombro Våldspreven on Underlag för beslut Vårdtyngdsmätning

Läkemedelsverket 2008

BPSD-behandling Läkemedel Bemötande, omvårdnad, aktiviteter Personal: kompetens, kontinuitet Organisation, ledarskap, miljö

Exempel på effekter av an psyko ka: 625 pa enter, 83 år, medel-mmt 8 p, svår BPSD, 12 v Risperidon 1 mg/dag gav en mer än 50%-ig minskning av vanföreställningar och aggressivitet för 45% av pa enterna J Clin Psychiatry 1999;60:107-15

Eller var det något annat som hjälpte? 625 pa enter, 83 år, medel-mmt 8 p, svår BPSD, 12 v Placebo gav en mer än 50%-ig minskning av vanföreställningar och aggressivitet för 33% av pa enterna J Clin Psychiatry 1999;60:107-15

Ungefärliga ekvipotensdoser Oxazepamdos Dos av annan bensodiazepin 25 mg 5 mg Diazepam 25 mg 0,25 mg Xanor (Alparzolam) 25 mg 2,5 mg Nitrazepam 25 mg 1 mg Temesta (lorazepam) 25 mg 1 mg Flunitrazepam 25 mg 0,5 mg Halcion (triazolam) 25 mg 0,25 mg Iktorivil (klonazepam)

BPSD-registret stöds av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och har varit ett nationellt kvalitetsregister sedan den 1 november 2010. Registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom.

Fallbeskrivning

Hembesöket Genetiska och förvärvade riskfaktorer för utveckling av demens u Personalen som känner patienten inkl. kontaktperson Ansvarig ssk Helst också ansv. dl u Anhöriga u Geriatriska teamet (läk + ssk)

Man född 1961 Känd AD sedan 2013 (MCI på AD-grund 2010) Tilltagande oro, aggressivitet Prövat Risperidon stel och trö Biverkningarna minskar e er utsä ning Till psykakuten sept 2016: utagerande, våld mot hustrun Tas ej emot på psyk läggs in på avd 94 Mkt orolig, knuffar personal och medpa enter, våldsam Securitas llkallas Vårdintyg - utskrives ll psyk (=2 dygn på 94:an) Neurolep ka Åter ll 94:an från psyk e er 8 dagar Vandrar, ej utåtagerande Biverkningar av neurolep ka sä s ut Smärtbehandlas Till kor dsplats e er y erligare 12 dagar

Man född 1961 forts. Återkommer ll psyk på LPT från kor dsplatsen e er bara några dagar Insa neurolep ka, smärtbehandlingen utsa Från psyk åter ll avd 94 för vårdplanering, LPT avskriven Neurolep ka ånyo utsa pga biverkningar Kvar på avd 94, vpl 161122....

Gällande rä Skyddet i svensk grundlag Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande (2 kap. 6 och 8 regeringsformen, RF). Med det allmänna avses offentlig verksamhet och verksamhet som drivs av enskilda verksamheter på uppdrag av t.ex. kommuner och lands ng samt vissa andra verksamheter som regleras i lag. Med påtvingat kroppsligt ingrepp avses i första hand våld, men hit hör även läkarundersökningar, smärre ingrepp som vaccineringar och blodprovstagning samt liknande företeelser som går under beteckningen kroppsbesiktning (prop. 1975/76:209 s. 147). Även tvångsmedicinering är e sådant påtvingat kroppsligt ingrepp som avses i 2 kap. 6 RF och som därmed kräver lagstöd för a vara llåtet (prop. 1983/84:111 s. 92 och JO beslut den 22 mars 2005, dnr 2169-2004). SoS Meddelandeblad 2/2010

Samtycke Begreppet samtycke innebär i generell mening accepterande eller godtagande av föreslagna villkor. Inom hälso- och sjukvård och socialtjänst avses dock o ast en något begränsad form av överenskommelse, vilken skulle kunna karaktäriseras som e llåtande av den andra partens agerande snarare än som e avtal mellan två jämbördiga parter (Rynning s. 167). Förutsä ningar för e samtyckes rä sliga gil ghet är a a) det har lämnats av någon som är behörig a förfoga över det aktuella intresset, b) den samtyckande är kapabel a förstå innebörden av samtycket, c) vederbörande har ha full insikt om relevanta omständigheter, d) samtycket har lämnats frivilligt, samt e) samtycket är allvarligt menat (prop. 1993/94:130 s. 39). SoS Meddelandeblad 2/2010

BPSD: Sammanfa ning BPSD går o ast inte a ta bort eller minska med enbart läkemedel Det är vik gt a försöka finna bakomliggande orsaker och förändra eller ta hänsyn ll dessa faktorer

Genetiska och förvärvade riskfaktorer för utveckling av demens

TACK för ordet N-O Hagnelius, MD, PhD Geriatriska kliniken, USÖ